Lagförslag 5/2015-2016

Tillhör ärendet: Energieffektivitet
Lagtingsår: 2015-2016
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

 

LAGFÖRSLAG nr 5/2015-2016

 

Datum

 

 

2015-12-10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Energieffektivitet

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att den Europeiska unionens energieffektiviseringsdirektiv genomförs med blankettlagstiftning, genom vilken rikets energieffektivitetslag (FFS 1429/2014) i huvudsak blir tillämplig i landskapet.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

2. Förslag. 4

3. Förslagets verkningar 4

Detaljmotivering. 5

1. Landskapslag om energieffektivitet 5

2. Landskapslag om om ändring av 1 § landskapslagen om Ålands energimyndighet 6

Lagtext 7

L A N D S K A P S L A G om energieffektivitet 7

L A N D S K A P S L A G  om ändring av 1 § landskapslagen om Ålands energimyndighet 9

Bilaga 1 – rikets energieffektivitetslag. 10

Bilaga 2 – utkast till landskapsförordning om energieffektivitet 21

Bilaga 3 – rikets förordning om energibesiktningar 22

Bilaga 4 – rikets förordning om rapportering om objektsbesiktningar 24

Parallelltexter 25

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

Särskilda bestämmelser om en effektiv och sparsam användning av energi finns i landskapslagen (2010:87) om tillämpning av lagen om energieffektivitetstjänster hos företag på energimarknaden. Med landskapslagen genomfördes Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster. Regelverket är ägnat att skapa förutsättningar och ramar för beslut som leder till förbättrad energieffektivitet och energibesparingar. Det rör åtgärder inom samtliga delar av energisystemet, från energiomvandling via transmission och distribution till slutlig användning, undantaget transportsystemet. Slutförbrukarnas energisparande underlättas samtidigt som växthusgasutsläpp från energiproduktion kan minska. Regelverket är en del i den Europeiska unionens strävan att från 1990 års nivåer till år 2020 förbättra energieffektiviteten med 20 procent.

     Ovan nämnda direktiv 2006/32 har ersatts med Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG, nedan kallat energieffektivitetsdirektivet. Det tidigare direktivets artikel 4.1–4.4 och bilagorna I, III och IV gäller dock till och med år 2016. Energieffektivitetsdirektivet skulle ha varit genomfört i medlemsländerna den 5 juni 2014. Efter en skrivelse från den Europeiska kommissionen av den 22 juli 2014, med en formell underrättelse rörande direktivets genomförande, har landskapsregeringen meddelat att direktivet avses bli genomfört och slutligt notifierat under sommaren 2015.

     Beräkningar har visat att den Europeiska unionens 20-procentsmål för energieffektivitet inte kommer att nås utan kompletterande åtgärder. Det nya energieffektivitetsdirektivet är ägnat att få unionen i mål till år 2020, och skärper kraven på mätning av el samt kraven på företag inom energisektorn i fråga om utformning av fakturor och debitering av kunder. I energieffektivitetsdirektivet har infogats krav på medlemsstaterna bl.a. i följande frågor:

-      Införa åtgärder som ger konsumenterna möjligheter till energibesparingar genom tillgång till uppgifter om energiförbrukningen till följd av noggrannare individuell mätning och redovisning.

-      Ålägga stora företag att genomföra en energibesiktning minst vart fjärde år samt ge incitament för små och medelstora företag att genomföra energibesiktningar, för att hjälpa dem att identifiera åtgärder som minskar energiförbrukningen. (Stora företag har minst 250 anställda eller en årsomsättning som över 50 miljoner euro eller balansomslutning över 43 miljoner euro, jfr kommissionens rekommendation 2003/361/EG om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag.)

-      Ställa krav på att företag som planerar att uppföra en större elproduktionsanläggning, en industrianläggning och ett fjärrvärmenät ska göra en kostnads-nyttoanalys, vilket kan vara ägnat att främja en utbyggnad av fjärrvärme och tillgodogörande av spillvärme.

 

     I enlighet med artikel 8 i energieffektivitetsdirektivet och dess bilaga VI ska medlemsstaterna främja att energibesiktningar utförs på ett oberoende sätt av sakkunniga personer i enlighet med kvalificeringskriterier, eller annars genomförs och övervakas av oberoende myndigheter. En energibesiktning ska bl.a. grundas på aktuella energianvändningsdata och ge en tillförlitlig bild av total energiprestanda, så att de viktigaste förbättringsmöjligheterna identifieras och så att slutanvändarna kan bedöma vilka besparingar som är möjliga.

     Landskapet har lagstiftningsbehörighet såväl avseende miljövård som näringsverksamhet i enlighet med 18 § 10 och 22 punkterna självstyrelselagen.

 

2. Förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att den Europeiska unionens energieffektiviseringsdirektiv såsom nu ska genomföras med blankettlagstiftning, genom vilken rikets energieffektivitetslagstiftning i huvudsak blir tillämplig i landskapet. Således föreslås att energieffektiviseringsdirektivet genomförs genom att rikets energieffektivitetslag (FFS 1429/2014) med vissa avvikelser görs tillämplig i landskapet.

 

3. Förslagets verkningar

 

Förslaget är en av de åtgärder vilka är ägnade att bidra till en minskning och begränsning av växthuseffekten och därigenom till att minska risken för klimatförändringar. Åtgärder som minskar utsläpp av växthusgaser kan betyda energilösningar som är ekonomiskt mer kostnadskrävande än utan sådana åtgärder. Åtgärder av detta slag bedöms dock på lång sikt motverka uppkomsten av kostnader för att återställa förorenad miljö.

     Förslaget innebär en strängering av kraven på faktureringen till slutförbrukarna, genom krav minst på kvartalsvis information om energiförbrukning som möjliggör individuella åtgärder för energibesparing. En stor andel av berörda byggnader i landskapet har redan en mätutrustning som möjliggör en sådan redovisning. I enlighet med planer hos eldistributörerna kommer samtliga slutförbrukare att ha tillgång till sådan redovisning senast år 2018. Nu finns vissa grundkrav på sådan fakturering i enlighet med 20 § 1 mom. 2 punkten landskapsförordningen (1999:65) om elmarknaden. I enlighet med lagrummet ska handels- och industriministeriets beslut om specificering av försäljningspriserna på el vid faktureringen (FFS 1995/1257) tillämpas. Av detta följer att den som säljer elektricitet till slutkonsumenter minst årligen klart och entydigt ska informera sina kunder, om grunderna för beräkningen av elavgiften, den elmängd som kunden har använt samt om elavgiftens belopp. Detta förslag innebär följaktligen en förstärkning av slutförbrukarnas rätt till information om energiförbrukning och energikostnader. Byggnader får behövlig mätutrustning, som ger en än mer individualiserad och tät information om energiförbrukningen. Detta är dessutom i överensstämmelse med vad som gäller enligt landskapslagen (2014:31) om energideklaration för byggnader samt 71b § plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland, och är ägnat att underlätta slutförbrukarnas val av ändamålsenliga energieffektivitetsåtgärder.

     Med förslaget blir energibesiktning obligatorisk för stora företag, och ska genomföras med minst fyra års mellanrum. Det kan för dessa företag få betydliga ekonomiska följder, som i någon mån uppvägs om det medför förbättrad energieffektivitet och lägre energikostnader för företaget. Med stora företag avses de som sysselsätter 250 personer eller fler, vilkas årsomsättning överstiger 50 miljoner euro per år eller vilkas balansomslutning överstiger 43 miljoner euro per år, i enlighet med energieffektiviseringsdirektivets artikel 2.26. I landskapet torde knappt tjugo företag omfattas av ett eller flera av dessa kriterier. Företagen kan dock befrias från energibesiktningskravet om de tillämpar ett certifierat energilednings- eller miljöförvaltningssystem, såsom enligt standarden ISO 50 001 (energiledning).

     Den som planerar en anläggning eller uppgraderingen av en befintlig anläggning för fjärrvärme eller fjärrkyla med total tillförd effekt på mer än 20 megawatt, ska göra en kostnadsnyttoanalys i enlighet med energieffektiviseringsdirektivets artikel 14. Avsikten är att den initiala merkostnad detta kan innebära ska ge sådan information som ger den energimässigt effektivaste samt det ekonomiskt bästa utbytet av att driva en sådan anläggning.

     Förslagets bedöms inte få någon väsentlig följd arbetet inom för landskapets förvaltning och sakna betydelse för landskapets organisation.

     Förslaget bedöms inte få följder för jämställdheten mellan kvinnor och män.

 

Detaljmotivering

 

1. Landskapslag om energieffektivitet

 

1 § Lagens tillämpningsområde. Enligt paragrafen antas rikets energieffektivitetslag som en blankettlag. Rikslagen ska tillämpas i landskapet i dess aktuella lydelse men med de i denna lag intagna avvikelserna. Det betyder att ändringar som görs av rikslagen börjar gälla i landskapet samtidigt som de börjar gälla i riket, om inte ändringarna rör avsnitt som inte ska tillämpas i landskapet.

 

2 § Avvikelser från rikslagen. Hänvisningar i rikets energieffektivitetslag till riksbestämmelser till annan rikslag tillämpas inte inom landskapets behörighet, utan hänvisningarna ska anses avse bestämmelser i landskapsförfattningar.

     Enligt förslaget ska en rapport om energiförbrukning som vara tillgänglig för slutförbrukaren på energidetaljistens webbsida eller som en pappersrapport sänd per post. Då det helt övervägande antalet hushåll i landskapet har tillgång till internet kan detta medföra en administrativ lättnad för detaljisterna, utan att slutförbrukarnas möjligheter att ta del av uppgifter om sin energiförbrukning därför minskar. Möjligheten finns också att, om det är ändamålsenligt, att en rapport om energiförbrukningen sänds i pappersform per post. Väsentligt är att slutförbrukaren får kunskap dels om att en sådan rapport finns, dels får den eller informeras om var den kan fås. Eftersom det grundläggande ändamålet med en uppdelning av slutförbrukarna geografiskt i sådana utredningar för myndighetens behov, som avses i 26 § rikets energieffektivitetslag, är jämförbarhet inom olika klimatzoner så bedöms inte ett sådant krav vara behövligt. Detta med beaktande av de likartade klimatförhållandena inom landskapet.

 

3 § Behörighet att utföra energibesiktning. I enlighet med 2 och 3 kap. rikets energieffektivitetslag ska energibesiktningar utföras i vissa fall. För att trygga en hög kvalitet på besiktningar bör de utföras av personer med dokumenterad sakkunskap. Det är angeläget att trygga att det finns goda möjligheter att på svenska språket förvärva behövlig utbildning och bevis på sakkunskap, i paragrafen nämns uttryckligen att sådana kunskaper förvärvade i riket eller i Sverige ger behörighet att utföra energibesiktning. Bestämmelser om sådan behörighet finns i riket i Statsrådets förordning om energibesiktningar (FFS 20/2015) samt i Sverige i Statens energimyndighets föreskrifter (STEMFS 2014:2) om energikartläggning i stora företag. Om sådana kunskaper har förvärvats i en annan medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet så kan landskapslagen (2011:120) om erkännande av yrkeskvalifikationer tillämpas.

 

4 § Myndighetsutövning. Enligt lagrummet ansvarar landskapsregeringen för att lagen efterlevs om inte annat särskilt stadgas i annan landskapslag, och kan ålägga den som bryter mot de skyldigheter som föreskrivs i, eller med stöd av lagen, att avhjälpa felet eller försummelsen. Ett sådant beslut kan förenas med vite om myndigheten anser att det behövs. Landskapsregeringen föreslår samtidigt att myndighetsansvaret förs till Ålands energimyndighet genom en komplettering om detta i 1 § landskapslagen om Ålands energimyndighet.

 

5 § Landskapsförordning. I paragrafen intas en bestämmelse genom vilken lagtinget ger landskapsregeringen rätten att i landskapsförordning göra riksförfattningar på lägre nivå än lag tillämpliga i landskapet, oförändrade eller med de undantag landskapsregeringen bestämmer.

 

6 § Sökande av ändring. I paragrafen införs en bestämmelse om att beslut som har fattats med stöd av landskapslagen kan överklagas på de grunder som gäller enligt rikslagen. Beslut som landskapsregeringen har fattat kan dock överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. I paragrafen har den förvaltningsrättsskipningsprocedur som redan framgår av 25 och 26 §§ självstyrelselagen beaktats.

 

7 § Ikraftträdande. Lagen föreslås träda i kraft vid en tidpunkt som landskapsregeringen bestämmer. Landskapsregeringen avser att lagen ska träda i kraft snarast efter att den har antagits och godkänts. Eftersom åtgärder kan vidtas innan lagen träder i kraft så ges en möjligheten att beredas ärenden inför lagens ikraftträdande, såsom konstaterande av behörigheten hos en ansvarig för energibesiktning av ett företag.                Kravet på elmätare från och med den 1 januari 2018 beaktar en rimlig kostnads- och installationstakt för bolagen. Avsikten är att stora företag ska ges en rimlig övergångstid att genomföra en obligatorisk energibesiktning efter lagens ikraftträdande.

 

2. Landskapslag om om ändring av 1 § landskapslagen om Ålands energimyndighet

 

Landskapslagen (2015:103) om Ålands energimyndighet träder i kraft den 1 maj 2015. Landskapsregeringen konstaterar att det är ändamålsenligt att till Ålands energimyndighet överföra ansvaret också för de förvaltningsuppgifter som följer av landskapslagstiftningen om energieffektivitet.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om energieffektivitet

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs[1]:

 

 

1 §

Lagens tillämpningsområde

     I syfte att trygga en effektiv och sparsam användning av energi ska rikets energieffektivitetslag (FFS 1429/2014) tillämpas i landskapet, med de avvikelser som anges i denna lag.

     Ändringar av rikets energieffektivitetslag ska gälla i landskapet från tidpunkten för dess ikraftträdande i riket om inte annat följer av denna lag.

 

2 §

Avvikelser från rikslagen

     Hänvisningen i rikets energieffektivitetslag till en riksförfattning ska inom landskapets behörighet avse motsvarande bestämmelser som finns i landskapslagstiftningen, på det sätt som följer:

     1) Hänvisningen i 13 § 3 mom. rikets energieffektivitetslag till lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (FFS 1093/2007) ska i landskapet avse landskapslagen (2011:120) om erkännande av yrkeskvalifikationer.

     2) Hänvisningen i 19 § 3 punkt rikets energieffektivitetslag till 125 och 126 §§ markanvändnings- och bygglagen (FFS 132/1999) ska i landskapet avse 66 och 67 §§ plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland.

     3) Hänvisningarna i 27 och 28 §§ rikets energieffektivitetslag till lagen om avskiljning och lagring av koldioxid (FFS 416/2012) ska i landskapet avse landskapslagen (2012:79) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om avskiljning och lagring av koldioxid.

     4) Hänvisningen i 31 § rikets energieffektivitetslag till viteslagen (FFS 1113/1990) ska i landskapet avse landskapslagen (2008:10) om tillämpning i landskapet Åland av viteslagen.

     Med avvikelse från bestämmelserna i 25 § rikets energieffektivitetslag ska en rapport om energiförbrukning vara tillgänglig för slutförbrukaren på energidetaljistens webbsida eller sändas till slutförbrukaren per post, varvid om rapporten finns på detaljistens webbsida så ska av pappersfakturan klart framgå var slutförbrukaren kan ta del av rapporten. Slutförbrukaren och detaljisten får avtala om annat sätt att leverera rapporten.

     Med avvikelse från bestämmelserna i 26 § rikets energieffektivitetslag ska inte en begäran om uppgifter avse annan geografisk fördelning än energidetaljistens verksamhetsområde inom landskapet.

 

3 §

Behörighet att utföra energibesiktning

     De anses ha behörighet att utföra energibesiktning som har sådan i enlighet med de kompetenskrav som gäller för sådan behörighet i riket eller i Sverige, och som avses i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG.

 

4 §

Myndighetsutövning

     Om inte annat särskilt stadgas i annan landskapslag ska de förvaltningsuppgifter som enligt rikets energieffektivitetslag ankommer på statens myndigheter i landskapet skötas av landskapsregeringen, till den del förvaltningen hänför sig till uppgifter inom landskapets lagstiftningsbehörighet. Till ansvarig myndighets uppgifter hör att

     1) föra ett sådant register som avses i 18 § rikets energieffektivitetslag,

     2) begära uppgifter om energiförsäljningen från energidetaljister och bränslegrossister i enlighet med bestämmelserna om det i 26 § rikets energieffektivitetslag samt att

     3) handha sådana frågor om anmälan av kostnadsnyttoanalys som avses i 5 kap. rikets energieffektivitetslag.

     Landskapsregeringen ska ålägga den som bryter mot de skyldigheter som föreskrivs i eller med stöd av denna lag att avhjälpa felet eller försummelsen. Beslutet kan förenas med vite enligt bestämmelserna i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av viteslagen.

 

5 §

Landskapsförordning

     Landskapsregeringen kan inom landskapets behörighet genom landskapsförordning besluta att författningar som utfärdats med stöd av rikets energieffektivitetslag ska tillämpas i landskapet oförändrade eller med de ändringar landskapsregeringen föreskriver.

 

6 §

Sökande av ändring

     Beslut som har fattats med stöd av denna lag får överklagas enlighet med vad som gäller för rätt att söka ändring enligt rikets energieffektivitetslag. I 25 § självstyrelselagen finns bestämmelser om besvär över landskapsregeringens beslut.

 

7 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den …

     Med ikraftträdandet av denna lag upphävs landskapslagen (2010:87) om tillämpning av lagen om energieffektivitetstjänster hos företag på energimarknaden.

     Stora företag ska genomföra en obligatorisk energibesiktning senast den 1 januari ...

     Den som yrkesmässigt säljer energi till slutförbrukare ska säkerställa att det finns mätare som senast från och med den 1 januari 2018 på ett enkelt sätt ger slutförbrukarna tillgång till sådan tydlig kompletterande information om sin tidigare förbrukning av fjärrvärme och fjärrkyla som möjliggör egna detaljerade kontroller.

     Åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

 

__________________

 


2.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 1 § landskapslagen om Ålands energimyndighet

 

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     ändras 1 § 2 mom. 3 och 4 punkterna landskapslagen (2015:103) om Ålands energimyndighet samt

     fogas till lagens 1 § 2 mom. en ny 5 punkt som följer:

 

 

1 §

Uppgifter

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Ålands energimyndighet sköter tillsyns- och övervakningsuppgifter samt beslutar i de ärenden som avses i landskapslagen (2015:102) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om elmarknaden. Om inte annat särskilt stadgas är Ålands energimyndighet dessutom den myndighet som sköter tillsyns- och övervakningsuppgifter som avses i

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     3) landskapslagen (2010:87) om tillämpning av lagen om energieffektivitetstjänster hos företag på energimarknaden,

     4) landskapslagen (2011:80) om tillämpning i landskapet Åland av bestämmelser om krav på ekodesign för och energimärkning av produkter samt

     5) landskapslagen (0000:00) om energieffektivitet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

 

Mariehamn den 10 december 2015

 

 

L a n t r å d

 

 

Katrin Sjögren

 

 

Minister

 

 

Mats Perämaa

 


Bilaga 1 – rikets energieffektivitetslag

 

Lagtexten 28.8.2015.

 

Energieffektivitetslag

(FFS 1429/2014)

 

 

Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2014

 

     I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

 

1 kap.
Allmänna bestämmelser

 

1 §

Lagens syfte

     I denna lag föreskrivs det om främjande av energieffektiviteten, om energibesiktningar som görs för att främja energieffektiviteten, om kostnadsnyttoanalyser som görs för att främja högeffektiv kraftvärme och utnyttjandet av överskottsvärme samt om energimarknadsföretagens skyldighet att verka för en effektiv och sparsam användning av energi i kundernas verksamhet.

 

2 §

Tillämpningsområde

     Denna lag tillämpas på

     1) företag som säljer eller distribuerar el, fjärrvärme, fjärrkyla eller bränsle,

     2) stora företag och på energibesiktningar av dem samt på personer som är ansvariga för energibesiktningarna av företag,

     3) nät för fjärrvärme och fjärrkyla, termiska elproduktionsanläggningar och industrianläggningar som kan tillföra användbar överskottsvärme.

 

3 §

Definitioner

     I denna lag avses med

     1) energi brännbara bränslen, värme, förnybar energi, el och varje annan form av energi,

     2) energieffektivitet förhållandet mellan produktionen av prestanda, tjänster, varor eller energi och insatsen av energi,

     3) förbättrad energieffektivitet ökning av energieffektiviteten som ett resultat av tekniska, beteendemässiga eller ekonomiska förändringar,

     4) stort företag en fysisk eller juridisk person som bedriver ekonomisk verksamhet och som i sin tjänst har minst 250 anställda eller som har en årsomsättning som överstiger 50 miljoner euro och en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro,

     5) europeisk standard en standard som antagits av Europeiska standardiseringskommittén, Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering eller Europeiska institutet för tele-kommunikationsstandarder och som gjorts offentligt tillgänglig,

     6) internationell standard en standard som antagits av en internationell standardiseringsorganisation och som gjorts offentligt tillgänglig,

     7) energidetaljist en fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt säljer energi till slutförbrukare,

     8) slutförbrukare en fysisk eller juridisk person som köper energi för egen slutanvändning,

     9) bränslegrossist en fysisk eller juridisk person som säljer bränsle till energidetaljister,

     10) bränsle ledningsgas samt naturgas som används som transportbränsle, flytgas, kol och brunkol, lätt och tung brännolja, torv, biobränsle samt transportbränsle med undantag för bunkerbränsle som används för flygtrafik och sjöfart,

     11) ledningsgas naturgas som levereras till slutförbrukningsstället via ett rörsystem för naturgas,

     12) leverantör av energitjänster en fysisk eller juridisk person som levererar energitjänster eller utför andra åtgärder för att förbättra energieffektiviteten i en slutanvändares anläggning eller lokaler,

     13) kraftvärme samtidig framställning i en och samma process av värmeenergi och elenergi eller mekanisk energi,

     14) högeffektiv kraftvärme kraftvärme som uppfyller kriterierna enligt bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG, nedan energieffektivitetsdirektivet,

     15) omfattande uppgradering renoveringsarbeten vars kostnad överskrider 50 procent av investeringskostnaderna för en ny jämförbar enhet.

 

2 kap.
Energibesiktningar

 

4 §

Energibesiktning av ett företag

     Energibesiktning av ett företag är ett systematiskt förfarande vars syfte är att få adekvat kunskap om energiförbrukningsprofilen för hela koncernen eller företaget, fastställa kostnadseffektiva energibesparingsmöjligheter och kvantifiera besparingarna samt rapportera om resultaten. Vid energibesiktningen av ett företag beaktas företagets alla energiförbrukningsobjekt, vilka är byggnader, industriell och kommersiell verksamhet samt transporter.

     Energibesiktningen av ett företag ska omfatta separata objektsspecifika besiktningar av ett så stort antal verksamheter inom företaget att en tillförlitlig bild av företagets totala energieffektivitet kan bildas och de viktigaste möjligheterna att höja den på ett tillförlitligt sätt kan konstateras.

 

5 §

Objektsbesiktning

     Objektsbesiktning är ett systematiskt förfarande vars syfte är att få detaljerad information om energiförbrukningsprofilen för ett förbrukningsobjekt och framlägga förslag till energieffektiviseringsåtgärder som kan vidtas kostnadseffektivt. En objektsbesiktning genomförs vid en byggnad eller grupp av byggnader, en industrianläggning eller del av den, en transportkedja eller något annat enskilt energiförbrukningsobjekt.

 

6 §

Obligatorisk energibesiktning av ett företag

     Energibesiktningen är obligatorisk för stora företag.

     En obligatorisk energibesiktning av ett företag ska genomföras med minst fyra års mellanrum. De objektsbesiktningar som ska ingå i den obligatoriska energibesiktningen av ett företag får inte ha genomförts tidigare än fyra år före den obligatoriska energibesiktningen.

 

 

7 §

Befrielse från obligatorisk energibesiktning

     Om ett företag tillämpar ett energiledningssystem eller miljöförvaltningssystem som certifierats av ett oberoende organ i enlighet med tillämpliga europeiska eller internationella standarder och som inbegriper energibesiktning som uppfyller i denna lag eller med stöd av den föreskrivna minimikrav, ska företaget befrias från kravet på obligatorisk energibesiktning enligt 6 §.

     Som ett i 1 mom. avsett certifierat energiledningssystem betraktas åtminstone det certifierade systemet ISO 50 001 samt det certifierade systemet ISO 14 001 i kombination med ett energiledningssystem som certifierats av ett oberoende organ och vars krav på energibesiktningar överensstämmer med systemet ISO 50 001.

     Om ett företag deltar i ett frivilligt system med energieffektivitetsavtal som undertecknats med en statlig myndighet och som inbegriper en energibesiktning av företaget som genomförts enligt de minimikrav som föreskrivs i denna lag och med stöd av den, anses företaget uppfylla kravet på obligatoriska energibesiktningar enligt 6 §.

 

8 §

Minimikrav på energibesiktning

     Energibesiktningen av ett företag omfattar hela koncernen eller företaget och den innehåller en detaljerad översikt över företagets samtliga verksamheter, inklusive byggnader, industriell verksamhet, kommersiell verksamhet och transporter samt energiförbrukningsprofilen för dessa.

     Energibesiktningen av ett företag ska inbegripa ett tillräckligt urval av individuella objektsbesiktningar för att den ska kunna ge en tillförlitlig bild av företagets totala energiprestanda och göra det möjligt att på ett tillförlitligt sätt identifiera de viktigaste möjligheterna att förbättra energieffektiviteten. Som ett tillräckligt urval av objektsbesiktningar betraktas ett antal som är tillräckligt representativt för företagets totala energiförbrukning. I energibesiktningen av ett företag ska alltid inkluderas minst en objektsbesiktning, utom om företaget inte har ett enda energiförbrukningsobjekt där det är ändamålsenligt och ekonomiskt motiverat att göra en energibesiktning.

     I energibesiktningen av ett företag ska viktiga resultat av objektsbesiktningar och åtgärder för förbättring av energieffektiviteten vid företaget presenteras. I energibesiktningen ska om möjligt inbegripas en plan för de objektsbesiktningar som inkluderas i den följande energibesiktningen av företaget och tidpunkterna för dessa.

     Vid energibesiktningen av ett företag ska tillförlitliga, aktuella samt, om möjligt, uppmätta och spårbara operativa uppgifter om energiförbrukning och användningsprofiler utnyttjas. Uppgifterna ska lagras med tanke på en historisk analys och uppföljningen av resultat.

     Energibesiktningen av ett företag får inte innehålla klausuler som förhindrar att besiktningsresultat lämnas ut till en tredje part.

     Närmare bestämmelser om minimikraven på energibesiktning av företag och antalet objektsbesiktningar får utfärdas genom förordning av statsrådet.

 

9 §

Minimikrav på objektsbesiktning

     Objektsbesiktningar ska om möjligt genomföras vid företags olika energiförbrukningsobjekt, dock så att tyngdpunkten ligger på sådana objekt vars energiförbrukning är störst, och sådana objekt där största förbättringar kan göras när det gäller energieffektiviteten.

     Om ett visst objekt har varit föremål för objektsbesiktning under de fyra föregående åren, ska objektsbesiktningar i första hand göras vid andra objekt inom företaget, dock med beaktande av vad som föreskrivs i 1 mom.

     Någon objektsbesiktning behöver inte göras i fråga om flygplan, fartyg, tåg och bilar.

     Vid objektsbesiktningarna ska de energisparåtgärder som föreslås specificeras och detaljerade och validerade beräkningar för de föreslagna åtgärderna möjliggöras. Beräkningen av besparingar ska om möjligt i första hand bygga på en analys av livscykelkostnaderna för att långsiktiga besparingar ska kunna beaktas.

     På objektsbesiktningar tillämpas vad som i 8 § 4 mom. föreskrivs om uppgifter som används vid energibesiktningar av företag och vad som i 8 § 5 mom. föreskrivs om klausuler som ingår i sådana energibesiktningar.

     Närmare bestämmelser om minimikraven på objektsbesiktningar får utfärdas genom förordning av statsrådet.

 

10 §

Företagets energibesiktningsrapport

     Det ska avfattas en rapport om energibesiktningen av ett företag. Besiktningsrapporten ska bevaras i minst tio år. Företaget får inte ha en energibesiktningsrapport som är mer än fyra år gammal.

     Av rapporten ska framgå åtminstone uppgifter som motsvarar minimikraven enligt 8 §. Närmare bestämmelser om innehållet i företagets energibesiktningsrapport får utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

 

11 §

Objektsbesiktningsrapport

     Det ska avfattas en rapport om varje objektsbesiktning som inkluderas i energibesiktningen av ett företag. Rapporten ska bevaras i minst tio år. Ett företag ska lämna de viktigaste uppgifterna i varje objektsbesiktningsrapport som inkluderats i energibesiktningen av företaget till ett register som Energimyndigheten för eller anvisar inom tre månader från det att objektsbesiktningsrapporten blivit färdig.

     Närmare bestämmelser om objektsbesiktningsrapporter och de uppgifter som ska lämnas till registret får utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

 

12 §

Tillsyn

     Energimyndigheten utövar tillsyn över att de obligatoriska energibesiktningarna av företag genomförs i enlighet med denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den. En viss andel av de energibesiktningar av företag som genomförs varje år ska granskas. Närmare bestämmelser om antalet energibesiktningar som granskas årligen samt om sättet att genomföra granskningen får utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

     Energimyndigheten har rätt att få rapporten om en objektsbesiktning som ingår i ett företags obligatoriska energibesiktning in för granskning. Rapporten ska lämnas till Energimyndigheten inom en månad efter begäran från Energimyndigheten och får inte vara mer än fyra år gammal.

     På begäran av Energimyndigheten ska Patent- och registerstyrelsen för ordnandet av tillsynen lämna Energimyndigheten uppgifter om företag i handelsregistret. Uppgifterna ska lämnas utan dröjsmål och avgiftsfritt.

 

3 kap.
Behörigheten för och registrering av personer som är ansvariga för energibesiktningar av företag

 

13 §

Behörigheten för den som är ansvarig för energibesiktningen

     Den ansvariga personen för den obligatoriska energibesiktningen av ett företag ska vara en person vars behörighet har konstaterats och är i kraft och som har antecknats i ett register över personer som är ansvariga för energibesiktningar av företag.

     Den som är ansvarig för energibesiktningen av ett företag ska ha lämplig examen inom teknik-, miljö- eller energisektorn eller arbetserfarenhet som ersätter en sådan examen samt ska ha genomgått utbildning för personer som är ansvariga för energibesiktningar av företag. Han eller hon ska dessutom ha sådan förtrogenhet med genomförandet av energibesiktningar av företag och med lagstiftningen om energibesiktningar som visats genom ett med godkänt resultat avlagt prov för ansvariga personer för energibesiktningar.

     På erkännande av formell behörighet och yrkeskompetens som skaffats i någon annan medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet tillämpas lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (FFS 1093/2007).

     Närmare bestämmelser om lämpliga examina, godtagbar ersättande arbetserfarenhet, utbildningen för ansvariga personer och innehållet i provet för ansvariga personer får utfärdas genom förordning av statsrådet.

 

14 §

Egna anställda som ansvariga för energibesiktningen

     En anställd vid ett företag kan vara ansvarig för energibesiktningen av företaget. Sådana ansvariga personer omfattas av samma behörighetskrav som andra personer som är ansvariga för energibesiktningar av företag, och deras behörighet ska ha konstaterats av myndigheten i enlighet med 15 §.

 

15 §

Konstaterande av behörigheten för den som är ansvarig för energibesiktningen

     Ansökan om behörighet som ansvarig för energibesiktningen av ett företag lämnas till Energimyndigheten. Myndigheten konstaterar att personen i fråga har den utbildning eller ersättande arbetserfarenhet som krävs av en ansvarig person och att denne avlagt provet för ansvariga personer med godkänt resultat samt godkänner eller avslår ansökan om behörighet.

     Förnyad behörighet ansöks hos Energimyndigheten. Myndigheten konstaterar att yrkeskompetensen upprätthållits eller förutsätter att provet för ansvariga personer ska avläggas med godkänt resultat för att behörigheten ska förnyas. Närmare bestämmelser om upprätthållande av yrkeskompetensen genom utförandet av energibesiktningar, utbildning eller på annat jämförbart sätt får utfärdas genom förordning av statsrådet.

 

16 §

Giltighetstiden för behörighet att ansvara för energibesiktningen

     Behörigheten gäller i sju år från den dag då beslutet om behörighet meddelades.

 

17 §

Återkallande av behörighet

     Om den som är ansvarig för energibesiktningen av ett företag upprepade gånger bryter mot minimikraven avseende energibesiktningar av företag, eller annars visar sig vara inkompetent för uppgiften, kan Energimyndigheten återkalla personens behörighet.

 

18 §

Registret över personer som är ansvariga för energibesiktningar av företag

     Energimyndigheten för ett register över personer som är ansvariga för energibesiktningar av företag.

     I registret införs den ansvarige personens kontaktuppgifter, det identifikationsnummer som den ansvarige personen tilldelats samt behörighetens giltighetstid. Dessutom kan i registret också lagras uppgifter om de energibesiktningar som den ansvarige personen genomfört, om han eller hon önskar det. Uppgifterna om en person som är ansvarig för energibesiktningen av ett företag avförs ur registret när ett år har förflutit från det att giltighetstiden för hans eller hennes behörighet löpte ut, om inte behörigheten dessförinnan har förnyats.

     Energimyndigheten beslutar om utlämnande av uppgifter ur registret.

     Var och en har rätt att utan ersättning få uppgift om en enskild registeranteckning som gäller honom eller henne själv.

 

4 kap.
Mätning och fakturering

 

19 §

Tillhandahållande av mätare för slutförbrukare av fjärrvärme och fjärrkyla

     Den som ordnar med mätningen ska till ett konkurrenskraftigt pris tillhandahålla slutförbrukare av fjärrvärme och fjärrkyla mätare som korrekt visar slutförbrukarens faktiska energiförbrukning och ger information om faktisk förbrukningstidpunkt när

     1) en befintlig mätare byts ut, utom om detta är tekniskt omöjligt eller inte är kostnadseffektivt med beaktande av den beräknade sparpotentialen på lång sikt,

     2) när en ny inkoppling görs i en ny byggnad, eller

     3) när det är fråga om en ny inkoppling i en byggnad där det utförs reparation som förutsätter bygglov enligt 125 § i markanvändnings- och bygglagen (FFS 132/1999) eller åtgärdstillstånd enligt 126 § i den lagen och reparationen kan ha stor inverkan på byggnadens energiprestanda.

 

20 §

Fastighetens värmeenergimätare

     Om en fastighet försörjs med värme eller kyla från ett fjärrvärmenät eller från en central källa som försörjer flera byggnader, ska en värmeenergimätare installeras vid leveranspunkten för fjärrvärme, fastighetens värmeväxlare eller leveranspunkten för värme, när uppvärmningssystemet byts ut eller när det görs en ny inkoppling i en ny fastighet.

 

21 §

Handledning av slutförbrukaren vid installation av mätare för fjärrvärme och fjärrkyla

     I samband med installationen av en mätare för fjärrvärme och fjärrkyla ska den som ordnar med mätningen ge slutförbrukaren lämpliga råd och lämplig information särskilt om hela den potential som mätarna rymmer i fråga om hantering av mätuppgifter och övervakning av energiförbrukningen.

 

22 §

Fakturering

     Fjärrvärme och fjärrkyla ska faktureras enligt den faktiska förbrukningen minst fyra gånger om året. Faktureringen får ske utifrån mätaravläsning som görs av slutförbrukaren.

     Fjärrvärme och fjärrkyla får faktureras enligt uppskattad förbrukning eller ett fast belopp endast om faktureringen grundar sig på slutförbrukarens mätaravläsning och denne inte har meddelat mätvärden för faktureringsperioden i fråga. Avvikelse från fakturering enligt konstaterad energiförbrukning får också göras, om mätning och fakturering enligt konstaterad energiförbrukning inte är möjlig eller inte kan ordnas till rimlig kostnad.

     Trots det som föreskrivs i 1 och 2 mom. får energidetaljisten och slutförbrukaren avtala om andra betalnings- och faktureringssätt. Förbruknings- och prisuppgifterna ska dock, om de är tillgängliga, lämnas till kunden minst fyra gånger om året.

     I fakturan eller avtalet, på kvittot eller i en bilaga till dessa ska slutförbrukaren av bränsle lämnas specificerade uppgifter om enhetspriset på bränsle och mängden bränsle som levererats.

     Fakturor på och uppgifter om förbrukningen av fjärrvärme och fjärrkyla ska sändas till slutförbrukaren på elektronisk väg, om denne önskar det. En faktura ska vara tydligt specificerad. De fakturor samt prisuppgifter och uppgifter om förbrukningen som avses i denna paragraf ska lämnas till slutförbrukaren på ett adekvat sätt och avgiftsfritt.

 

23 §

Minimiuppgifter i fakturor för fjärrvärme, fjärrkyla och bränsle

     Energidetaljisten ska med fakturan för fjärrvärme och fjärrkyla samt bränsle lämna adekvat information som ger slutförbrukarna en fullständig redovisning av de aktuella energikostnaderna. Uppgifterna om och uppskattningarna av energikostnaderna ska lämnas till slutförbrukarna avgiftsfritt, i rätt tid och i en lättbegriplig form. Fakturan ska åtföljas av uppgifter om slutförbrukarens faktiska förbrukning och kostnader och möjliggöra en jämförelse med förbrukningen under samma period det föregående året.

     Energidetaljisten ska i kvittot eller fakturan eller på något annat lämpligt sätt lämna slutförbrukaren av energi uppgifter om åtgärder för förbättrad energieffektivitet samt kontaktuppgifter för sådana aktörer som kan lämna ytterligare upplysningar om åtgärder för förbättrad energieffektivitet.

     Energimyndigheten får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som fakturan ska innehålla och om det sätt på vilket uppgifterna ska presenteras i fakturan.

 

24 §

Uppgifter om tidigare förbrukning av fjärrvärme och fjärrkyla

     Den som ordnar med mätningen ska säkerställa att slutförbrukaren på ett enkelt sätt får tillgång till sådan tydlig kompletterande information om sin tidigare förbrukning av fjärrvärme och fjärrkyla som möjliggör egna detaljerade kontroller.

     Om en fjärravläsbar mätare som är kapabel att registrera uppgifter varje timme används vid mätningen, ska information om tidigare förbrukning finnas tillgänglig för slutförbrukaren och den ska innehålla uppgifter från minst de tre föregående åren eller från och med leveransavtalets ikraftträdande, om mindre än tre år har förflutit efter det.

     De slutförbrukare som inte har en fjärravläsbar mätare som kan registrera uppgifter varje timme ska ges tillgång till befintliga uppgifter.

     I den mån det finns information om slutförbrukarens fakturor för fjärrvärme och fjärrkyla och om tidigare förbrukning, ska den som ordnar med mätningen på slutförbrukarens begäran göra informationen tillgänglig för den energileverantör som slutförbrukaren anvisar.

 

25 §

Rapport om energiförbrukning

     En energidetaljist ska på ett adekvat sätt och avgiftsfritt lämna slutförbrukare som är anslutna till ett distributionsnät för el samt slutförbrukare som använder fjärrvärme, fjärrkyla och ledningsgas, en rapport om deras energiförbrukning minst en gång om året. Rapporten ska innehålla åtminstone

     1) uppgift om slutförbrukarens energiförbrukning under rapporteringsperioden och de föregående tre åren, dock högst för den tid då kundförhållandet har varat,

     2) referensdata om slutförbrukarens energiförbrukning jämfört med andra motsvarande slutförbrukare,

     3) information om åtgärder för förbättrad energieffektivitet samt kontaktuppgifter för sådana aktörer som kan lämna ytterligare upplysningar om åtgärder för förbättrad energieffektivitet.

     En detaljist är inte rapporteringsskyldig enligt 1 mom., om mätning av den faktiska förbrukningen inte är möjlig eller inte kan ordnas till rimlig kostnad.

     Om energidetaljisten byts, ska rapporten om energiförbrukning lämnas till slutförbrukaren inom tre månader från det att avtalet om energiförsäljning löpt ut. Om avtalet mellan slutförbrukaren och energidetaljisten ännu inte varit i kraft sex månader eller om den föregående rapporten har lämnats inom de föregående sex månaderna, behöver en rapport enligt 1 mom. inte lämnas.

     Om slutförbrukaren och detaljisten avtalat om elektronisk fakturering, ska rapporten lämnas i första hand på elektronisk väg. Om pappersfaktura används, ska rapporten sändas i första hand per post. Slutförbrukaren och detaljisten får också avtala om annat leveranssätt.

     En nätinnehavare som sköter mätningen av elenergi ska till elförsäljaren avgiftsfritt lämna de uppgifter om en slutförbrukares elanvändning som behövs med tanke på rapporten.

     Närmare bestämmelser om innehållet i rapporten om energiförbrukning får utfärdas genom förordning av statsrådet.

 

26 §

Utredning om energiförsäljningen

     En energidetaljist ska på begäran av Energimyndigheten lämna myndigheten följande uppgifter om el, ledningsgas, fjärrvärme och fjärrkyla:

     1) den totala energiförsäljningen och tidpunkterna för den,

     2) slutförbrukarnas energiförbrukning per användarkategori,

     3) den geografiska fördelningen av slutförbrukarna per kundgrupp,

     4) prissättningen och prisstrukturen.

     En bränslegrossist ska lämna följande uppgifter om bränsle per bränsleslag:

     1) den totala bränsleförsäljningen och tidpunkten för den,

     2) den geografiska fördelningen av försäljningen,

     3) bränslepriset.

     Energimyndigheten får begära uppgifter enligt 1 och 2 mom. högst en gång per år och för en period på högst tre år. Uppgifterna ska lämnas i den form som Energimyndigheten begär och avgiftsfritt.

     Energidetaljister ska bevara uppgifterna enligt 1 mom. och bränslegrossister uppgifterna enligt 2 mom. i minst fyra år.

     Närmare bestämmelser om vad uppgifterna ska omfatta och hur de ska lämnas får utfärdas genom förordning av statsrådet.

 

5 kap.
Främjande av kraftvärmeproduktion

 

27 §

Kostnadsnyttoanalys

     När en termisk elproduktionsanläggning med en total tillförd effekt på mer än 20 MW planeras eller genomgår en omfattande uppgradering, ska verksamhetsutövaren göra en kostnadsnyttoanalys för att utvärdera kostnaderna för och fördelarna med att driva den som ett högeffektivt kraftvärmeverk.

     När en industrianläggning med en total tillförd effekt på mer än 20 MW som kan generera överskottsvärme med en lämplig temperaturnivå planeras eller genomgår en omfattande uppgradering, ska verksamhetsutövaren göra en kostnadsnyttoanalys för att utvärdera kostnaderna för och fördelarna med att utnyttja överskottsvärme för att tillgodose en ekonomiskt motiverad efterfrågan och med att ansluta anläggningen till ett nät för fjärrvärme och fjärrkyla.

     När ett nytt nät för fjärrvärme och fjärrkyla planeras inom ett område med en industrianläggning med en total tillförd effekt på mer än 20 MW, eller när inom ett befintligt nät för fjärrvärme eller fjärrkyla en ny energiproduktionsanläggning med en total tillförd effekt på mer än 20 MW planeras, eller när en sådan befintlig anläggning genomgår en omfattande uppgradering, ska verksamhetsutövaren göra en kostnadsnyttoanalys för att utvärdera kostnaderna för och fördelarna med att utnyttja användbar överskottsvärme från närliggande industrianläggningar.

     Installation av utrustning avsedd för avskiljning av koldioxid som produceras av en förbränningsanläggning för att lagras i enlighet med lagen om avskiljning och lagring av koldioxid (FFS 416/2012) betraktas inte som uppgradering enligt 1—3 mom.

 

28 §

Befrielse från skyldigheten att göra kostnadsnyttoanalys

     Trots det som föreskrivs i 27 § behöver en kostnadsnyttoanalys inte göras när det är fråga om

     1) en anläggning som används vid toppbelastning eller för reservkraft och som planeras vara i drift mindre än 1 500 driftstimmar per år,

     2) ett kärnkraftverk,

     3) en anläggning som behöver vara placerad nära en geologisk lagringsplats som godkänts i enlighet med lagen om avskiljning och lagring av koldioxid,

     4) en ny energiproduktionsanläggning med en liten effekt som ingår i ett befintligt fjärrvärmenät och det inte finns tillgång till användbar överskottsvärme från industrin i närheten av fjärrvärmenätet,

     5) en ny industrianläggning eller en industrianläggning som genomgår en uppgradering, om anläggningen genererar användbar överskottsvärme i liten utsträckning och inget fjärrvärmenät finns i närheten av den, eller

     6) en anläggning som är belägen inom ett område med en liten efterfrågan på fjärrvärme.

     Närmare bestämmelser om befrielsegrunder som avses i 1 mom. 4—6 punkten får utfärdas genom förordning av statsrådet.

 

29 §

Anmälan om kostnadsnyttoanalys

     Den verksamhetsutövare som är ansvarig för ett projekt ska lämna en anmälan om kostnadsnyttoanalys till Energimyndigheten. Av anmälan ska framgå resultatet av kostnadsnyttoanalysen och huruvida verksamhetsutövaren ämnar driva elproduktionsanläggningen enligt 27 § 1 mom. som kraftvärmeverk eller utnyttja överskottsvärme från industrin som fjärrvärme i de situationer som avses i 27 § 2 eller 3 mom. Anmälan ska lämnas till Energimyndigheten innan byggnads- eller uppgraderingsarbetet inleds.

     Energimyndigheten kan inom en månad från mottagandet av anmälan begära ytterligare utredning, om den anmälan som inlämnats inte är tillräcklig eller om verksamhetsutövaren meddelar att denne inte driver anläggningen som kraftvärmeverk eller använder överskottsvärmen från industrin trots att kostnadsnyttoanalysen visar att sådan drift eller användning är lönsam. Tilläggsutredningen ska lämnas till Energimyndigheten inom en månad efter Energimyndighetens begäran. Byggnads- eller uppgraderingsarbeten får inte fortsättas innan tilläggsutredningen har lämnats.

     Närmare bestämmelser om kostnadsnyttoanalysen och innehållet i anmälan om den får utfärdas genom förordning av statsrådet.

 

6 kap.
Särskilda bestämmelser

 

30 §

Tillsynsmyndighet

     Energimyndigheten ska utöva tillsyn över efterlevnaden av denna lag och de bestämmelser och myndighetsföreskrifter som har utfärdats med stöd av den.

 

31 §

Vite

     Energimyndigheten kan förena sina beslut som fattas med stöd av denna lag med vite. Bestämmelser om föreläggande och utdömande av vite finns i viteslagen (FFS 1113/1990).

 

32 §

Sökande av ändring i tillsynsmyndighetens beslut

     I ett beslut som Energimyndigheten fattat med stöd av denna lag får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (FFS 586/1996). I andra beslut som förvaltningsdomstolen meddelat än beslut i ärenden som avses i 17 § i denna lag får ändring sökas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

 

33 §

Ikraftträdande

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. Bestämmelserna i 22—24 § tillämpas dock först från och med den 1 januari 2016.

     Genom denna lag upphävs lagen om energieffektivitetstjänster hos företag på energimarknaden (FFS 1211/2009). Bestämmelserna i 3 § 1 mom. 2—4 punkten samt 2 och 3 mom. i den upphävda lagen tillämpas dock till och med den 31 december 2015.

     Stora företag ska genomföra en i 6 § avsedd obligatorisk energibesiktning av företaget senast den 5 december 2015.

     De personer som av Motiva Oy beviljats behörighet som ansvariga för företags energibesiktningar före lagens i kraftträdande anses uppfylla behörighetsvillkoren för genomförande av energibesiktningar av företag till utgången av 2016.

 

RP 182/2014

EkUB 23/2014

RSv226/2014

Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (32012L0027); EUT L 315, 14.11.2012, s. 1

 

Helsingfors den 30 december 2014

 

Republikens President

SAULI NIINISTÖ

 

                                                                 Arbetsminister Lauri Ihalainen

 


Bilaga 2 – utkast till landskapsförordning om energieffektivitet

 

L A N D S K A P S F Ö R O R D N I N G
om tillämpning av riksförfattningar om energieffektivitet

 

 

     Med stöd av 5 § landskapslagen (0000:00) om energieffektivitet föreskrivs:

 

1 §

Författningar om energieffektivitet

     Följande riksförfattningar om energieffektivitet ska tillämpas i landskapet:

     1. Statsrådets förordning om energibesiktningar (FFS 20/2015).

     2. Arbets- och näringsministeriets förordning om rapportering om objektsbesiktningar (FFS 41/2015).

     Med avvikelse från bestämmelserna om det i statsrådets förordning om energibesiktningar finns särskilda bestämmelser om behörighet att utföra energibesiktning i 3 § landskapslagen (0000:00) om energieffektivitet.

 

2 §

Ändring i riksförfattning

     Ändringar i ovan nämnda författningar ska tillämpas i landskapet från den dag de träder i kraft i riket.

 

3 §

Förvaltningsuppgifter

     De förvaltningsuppgifter som en riksmyndighet sköter enligt ovan nämnda författningar ska i landskapet skötas av landskapsregeringen, till den del förvaltningen grundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighet på området.

     Hänvisningar till bestämmelser i rikslagstiftningen i ovan nämnda författningar ska avse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen.

 

4 §

Ikraftträdande

     Denna förordning träder i kraft den

 


Bilaga 3 – rikets förordning om energibesiktningar

 

 

Statsrådets förordning om energibesiktningar

(FFS 20/2015)

 

Utfärdad i Helsingfors den 15 januari 2015

 

     I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av energieffektivitetslagen (FFS 1429/2014):

 

1 §

Tillämpningsområde

     I denna förordning föreskrivs om objektsbesiktningar som ska inkluderas i energieffektivitetslagen (FFS 1429/2014) avsedda obligatoriska energibesiktningar av stora företag samt om behörighetskraven och utbildningen för personer som är ansvariga för energibesiktningarna av företag.

 

2 §

Minimikrav på objektsbesiktning

     En objektsbesiktning ska uppfylla följande minimikrav:

     1) föremålet för objektsbesiktningen ska gås igenom tillräckligt utförligt och objektivt, så att det på basis av besiktningen går att bilda sig en tillförlitlig uppfattning om energiförbrukningen hos objektet, om fördelningen av förbrukningen, om energikostnaderna och om objektets totala energiprestanda,

     2) vid besiktningen ska det göras en kartläggning av kostnadseffektiva åtgärder som kan vidtas för att förbättra energiprestandan hos objektet eller åstadkomma besparingar i dess energikostnader,

     3) förslagen till åtgärder ska beskrivas tydligt,

     4) tillförlitliga beräkningar ska göras på de energibesparingar som kan åstadkommas genom åtgärderna och på åtgärdernas lönsamhet,

     5) ett tillräckligt antal mätningar ska göras hos alla besiktningsobjekt.

 

3 §

Antalet objektsbesiktningar

     Den mängd energi som omfattas av objektsbesiktningarna ska representera minst tio procent av den totala energiförbrukningen hos företaget eller koncernen. Den mängd energi som omfattas av de objektsbesiktningar som inkluderas i energibesiktningen av ett företag eller en koncern som producerar el eller värme ska dock representera minst fem procent av den totala energiförbrukningen hos företaget eller koncernen.

     Alla former av energi medräknas i den totala energiförbrukningen. Om något av företagets eller koncernens verksamhetsställen hyr in sig i en byggnad, medräknas i den totala energiförbrukningen endast den del av den förbrukade energin som företaget eller koncernen betalar för på basis av mätningen. Företaget eller koncernen behöver inte medräkna den energi som förbrukas av trafikmedel i sin totala energiförbrukning.

     Om de energiförbrukningsobjekt som ska besiktigas är byggnader eller verksamhetsställen, kan antalet objektsbesiktningar alternativt räknas fram enligt följande:

     1) om antalet byggnader och verksamhetsställen för ett företag eller en koncern är högst 15, ska minst en objektsbesiktning inkluderas i energibesiktningen av företaget eller koncernen,

     2) om antalet byggnader och verksamhetsställen är 16–100, ska objektsbesiktningar utföras hos minst tio procent av dessa,

     3) om antalet byggnader och verksamhetsställen är 101–400, ska antalet objektsbesiktningar som utförs vara minst lika stort som kvadratroten ur antalet energiförbrukningsobjekt,

     4) om antalet byggnader och verksamhetsställen är minst 401, ska objektsbesiktningar utföras hos minst fem procent av dessa,

     5) om en byggnads eller ett verksamhetsställes kostnader för anskaffning av energi för eget bruk understiger 15 000 euro per år eller om dess areal understiger 500 m2, behöver den eller det inte beaktas när antalet objektsbesiktningar räknas fram.

     Om resultatet av räkningen av minimiantalet objektsbesiktningar är ett decimaltal, avrundas talet till närmaste heltal.

 

4 §

Examen och arbetserfarenhet som krävs av personer som är ansvariga för energibesiktningar av företag

     De personer som är ansvariga för energibesiktningar av företag ska ha minst lägre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen eller annan examen på motsvarande nivå inom områdena teknik, miljö eller energi.

     Som arbetserfarenhet som ersätter examen godkänns sådan minst tre år lång arbetserfarenhet av sakkunniguppgifter inom energi-, produktions-, fastighets- eller miljösektorn eller av andra motsvarande uppgifter som är tillräcklig med tanke på genomförandet av energibesiktningar av företag.

 

5 §

Utbildning och prov för personer som är ansvariga för energibesiktningar av företag

     Utbildningen och provet innefattar lagstiftningen om besiktningar, energibesiktningar av företag, objektsbesiktningar, rapportering och uppgifter som ska lämnas till Energimyndigheten.

 

6 §

Upprätthållande av yrkeskompetensen hos personer som är ansvariga för energibesiktningar av företag

     Behörigheten för en person som är ansvarig för energibesiktningar av ett företag kan förnyas utan att nytt prov för ansvariga personer avläggs, om det vid tidpunkten för ansökan om förnyelse av behörigheten inte förflutit mer än fyra år från den senaste energibesiktning som den ansvariga personen utfört och energibesiktningen har utförts medan behörigheten var i kraft.

 

7 §

Ikraftträdande

     Denna förordning träder i kraft den 19 januari 2015.

 

Helsingfors den 15 januari 2015

 

Näringsminister Jan Vapaavuori

 

                                                                Översinspektör Outi Kumpuvaara

 


Bilaga 4 – rikets förordning om rapportering om objektsbesiktningar

 

 

Arbets- och näringsministeriets förordning
om rapportering om objektsbesiktningar

(FFS 41/2015)

 

Utfärdad i Helsingfors den 21 januari 2015

 

     I enlighet med arbets- och näringsministeriets beslut föreskrivs med stöd av 11 § 2 mom. i energieffektivitetslagen (FFS 1429/2014):

 

1 §

Innehållet i objektsbesiktningsrapporter

     En objektsbesiktningsrapport ska innehålla grundläggande uppgifter enligt bilaga 1, uppgifter om energiförbrukningen och energikostnaderna, en beskrivning av nuläget samt uppgifter om energisparåtgärder.

 

2 §

Uppgifter som ska lämnas till Energimyndigheten

     Till det register som Energimyndigheten för eller anvisar ska lämnas de centrala uppgifterna i en objektsbesiktningsrapport enligt bilaga 2. Uppgifterna ska lämnas på en blankett som Energimyndigheten fastställt.

 

3 §

Ikraftträdande

     Denna förordning träder i kraft den 27 januari 2015.

 

Helsingfors den 21 januari 2015

 

Näringsminister Jan Vapaavuori

 

                                                                 Industriråd Timo Ritonummi

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 5/2015-2016



[1] Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU, EUT L 315, 14.11.2012, s. 1.