Lagförslag 5/2018-2019

Lagtingsår: 2018-2019
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

regeringen_svartvit

5x5px

 

LAGFÖRSLAG nr 5/2018–2019

 

Datum

 

 

2018-11-29

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Höjning av inkomstgränsen för arbets- och pensionsinkomstavdraget

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att rätten att göra arbets- och pensionsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen utvidgas till att gälla alla som har en skattepliktig förvärvsinkomst som understiger 55 000 euro. Den nuvarande inkomstgränsen är 35 000 euro.

     Samtidigt föreslås en mindre ändring av kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner. Förslaget innebär att de totala skattesatserna förblir oförändrade.

     De föreslagna ändringarna är avsedda att tillämpas från och med kommunalbeskattningen för skatteåret 2019.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Motivering. 3

1. Arbets- och pensionsinkomstavdraget 3

1.1. Gällande lagstiftning. 3

1.2. Överväganden och landskapsregeringens förslag. 3

2. Kommunalskattesatsen för samfund. 3

2.1. Gällande lagstiftning. 3

2.2. Behov av ändring och landskapsregeringens förslag. 4

3. Förslagets konsekvenser 4

4. Förslagets beredning och ikraftträdande. 5

Lagtext 6

L A N D S K A P S L A G om ändring av 25a och 29 §§ kommunalskattelagen för landskapet Åland  6

Parallelltexter 7

 


 

Motivering

 

1. Arbets- och pensionsinkomstavdraget

 

1.1. Gällande lagstiftning

 

Skatteåret 2018 infördes det nya arbets- och pensionsinkomstavdraget i den åländska kommunalbeskattningen, med syfte att stimulera tillväxten och stärka de åländska företagens omsättning.

     Arbets- och pensionsinkomstavdraget regleras i 25a § i kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland. Avdraget beräknas på basen av den skattskyldiges skattepliktiga löneinkomst och andra motsvarande arbetsinkomster som betraktas som förvärvsinkomst. Även pensionsinkomster som beskattas som förvärvsinkomst utgör grund för avdraget. Här kan förtydligas att lagtextens formulering innebär att alla pensionsinkomster som beskattas som förvärvsinkomst ingår i grunden för avdraget. I lagförslaget (LF 4/2017–2018) anges i motiveringen att pensioner från frivilliga individuella pensionsförsäkringar inte ingår eftersom dessa beskattas som kapitalinkomst, vilket är missvisande. När det gäller sådana pensionsförsäkringar som tecknats före 6 maj 2004 kan de ge upphov till pension som i vissa fall ska beskattas som förvärvsinkomst. I dessa fall utgör pensionsinkomsten grund för avdraget, oberoende av skrivningen i lagförslagets motivering.

     Avdragets belopp motsvarar 10 % av de avdragsgrundande inkomsterna och det maximala beloppet är 100 euro. Avdragsrätten är begränsad till skattskyldiga vars skattepliktiga förvärvsinkomst är lägre än 35 000 euro. Avdraget dras inte från den skattepliktiga inkomsten utan direkt från kommunalskatten.

     För att kommunerna inte ska påverkas ekonomiskt av arbets- och pensionsinkomstavdraget kompenseras de enligt landskapslagen (2018:11) om kompensation till kommunerna för arbets- och pensionsinkomstavdraget. Lagen ger kommunerna rätt till kompensation enligt det faktiska utfallet. I praktiken får kommunerna en kalkylerad kompensation i förskott, som sedan avräknas när beskattningen har slutförts. Utfallet för skatteåret 2018 kommer således att stå klart i slutet av 2019, och kompensationen avräknas slutligt i samband med att förskottet för skatteåret 2020 betalas ut.

 

1.2. Överväganden och landskapsregeringens förslag

 

När arbets- och pensionsinkomstavdraget infördes motiverades det med att den ekonomiska utvecklingen på Åland hade varit något sämre än förväntat, och att landskapsregeringen därmed såg ett behov av att vidta åtgärder för att stimulera det åländska samhället.

     I förslaget till budget för landskapet Åland 2019 konstaterar landskapsregeringen att konjunkturförstärkningen i både Finland och Sverige hittills inte givit den förstärkande effekt på den åländska ekonomin som förväntades. Dessutom finns signaler som visar att konjunkturen sakta börjar klinga av redan nästa år. Landskapsregeringen ser därför ett fortsatt behov av att vidta ytterligare åtgärder för att stimulera det åländska samhället. Mot den bakgrunden föreslår landskapsregeringen att inkomstgränsen för arbets- och pensionsinkomstavdragets höjs till 55 000 euro. Höjningen aviserades för övrigt redan när avdraget infördes för ett år sedan.

 

2. Kommunalskattesatsen för samfund

 

2.1. Gällande lagstiftning

 

Den skatt som uppbärs av samfund och samfällda förmåner betraktas i riket som en enhetlig skatt som fördelas mellan staten och kommunerna. De enhetliga skattesatserna anges i 124 § inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) och för närvarande är de 20 % för samfund och 26,5 % för samfällda förmåner. Bestämmelserna om hur skatteinkomsterna fördelas mellan skattetagarna finns i 12 § lagen om skatteredovisning (FFS 532/1998). Båda dessa lagar tillämpas i landskapet med stöd av kommunalskattelagen.

     Till den del samfundsskatten uppbärs till staten hör den till rikets lagstiftningsbehörighet och följer direkt av bestämmelserna i rikslagstiftningen, även när det gäller företag och samfälligheter i landskapet. Den kommunala andelen hör däremot till landskapets behörighet och regleras i kommunalskattelagens 5 kap. Formellt sett är kommunalskattesatserna inte beroende av bestämmelserna i rikslagstiftningen, men lagtinget har hittills valt att sätta procentsatserna så att de totala skattesatserna är desamma i landskapet som i riket. Skatteåret 2018 är kommunalskattesatserna enligt 29 § kommunalskattelagen 6,27 % för samfund och 8,30775 % för samfällda förmåner.

 

2.2. Behov av ändring och landskapsregeringens förslag

 

För närvarande behandlas i riksdagen ett förslag om ändring av bestämmelserna om begränsning av rätten till ränteavdrag (RP 150/2018). Ändringarna har delvis sin grund i rådets direktiv 2016/1164 (EU) om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (skatteflyktsdirektivet). Propositionen gäller ändring av både lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (FFS 360/1968) och inkomstskattelagen för gårdsbruk (FFS 543/1967). Dessa båda lagar tillämpas på Åland med stöd av landskapslagen (1993:42) om kommunalskatt för näringsverksamhet respektive landskapslagen (1993:41) om kommunalskatt för gårdsbruk. Ändringar av rikslagarna träder automatiskt i kraft även här.

     Begränsningen av företagens avdragsrätt leder till ökade skatteintäkter för kommunerna. För att utjämna denna effekt innehåller propositionen även ett förslag om ändring av fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna. Enligt förslaget höjs statens andel med 0,05 procentenheter, medan den kommunala andelen sänks på motsvarande sätt. Om ingen åtgärd vidtas skulle ändringen av rikslagstiftningen innebära en marginell höjning av skattesatsen för de åländska företagen, från 20 % till 20,01 %. För att den totala skattesatsen för åländska samfund och samfällda förmåner ska förbli oförändrad, föreslår landskapsregeringen att kommunalskattesatserna justeras. Enligt förslaget sänks kommunalskattesatsen för samfund till 6,26 % medan den för samfällda förmåner sänks till 8,2945 % från och med skatteåret 2019.

 

3. Förslagets konsekvenser

 

Förslaget om höjning av inkomstgränsen för arbets- och pensionsinkomstavdraget har ekonomiska konsekvenser för de skattskyldiga och för landskapet. Enligt förslaget höjs avdragets inkomstgräns från 35 000 euro till 55 000 euro. Det innebär att avdragsrätten utvidgas till att gälla skattskyldiga i inkomstintervallet 35 000–54 999 euro från och med skatteåret 2019. Det är rimligt att anta att alla dessa får göra avdraget till maximalt belopp. Eftersom avdraget görs från direkt skatten betyder det i praktiken en sänkning av kommunalskatten med 100 euro för den skattskyldige, och därmed en motsvarande ökning av den disponibla inkomsten. Detta i sin tur bedöms ha positiva effekter på den åländska samhällsekonomin.

     Höjningen av arbets- och pensionsinkomstavdraget medför att kommunernas skatteintäkter minskar. Kommunerna påverkas dock inte ekonomiskt eftersom de enligt lag kompenseras av landskapet för förlusten. Skattestatistiken visar att uppskattningsvis 6 000 skattskyldiga finns i inkomstintervallet 35 000–54 999 euro. Därmed beräknas den föreslagna höjningen av inkomstgränsen leda till en kostnadsökning för landskapet på cirka 600 000 euro. En kalkylerad kompensation betalas till kommunerna under 2019, den slutliga avräkningen sker först när det verkliga utfallet är känt. I förslaget till budget för 2019 har totalt 1,8 miljoner euro upptagits för kompensationen till kommunerna för arbets- och pensionsinkomstavdraget.

     När det gäller ändringen av kommunalskattesatserna för samfund och samfällda förmåner innebär den en marginell sänkning av kommunernas samfundsskatteintäkter. Samtidigt innebär begränsningen av rätten till ränteavdrag att samfundsskatteintäkterna ökar, och de båda effekterna bedöms ta ut varandra. För de åländska företagen innebär den föreslagna ändringen att den totala skattesatsen kvarstår oförändrad på 20 %. Detsamma gäller samfälligheterna, för vilka skattesatsen kvarstår på 26,5 %.

     Förslaget bedöms inte ha några nämnvärda konsekvenser för miljön eller för jämställdheten mellan könen.

 

4. Förslagets beredning och ikraftträdande

 

Lagförslaget har beretts vid lagberedningen. Enligt landskapsregeringen har det inte funnits behov av någon remissbehandling av förslaget.

     De föreslagna ändringarna är avsedda att tillämpas från och med kommunalbeskattningen för skatteåret 2019 trots att de inte kommer att hinna träda i kraft före årsskiftet. Eftersom ändringarna sker till de skattskyldigas fördel bedöms det inte vara problematiskt att lagstiftningen kommer att tillämpas retroaktivt. De föreslagna ändringarna bör dock träda i kraft så snart som möjligt och landskapsregeringen föreslår därför att datum för ikraftträdande lämnas öppet.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

L A N D S K A P S L A G
om
ändring av 25a och 29 §§ kommunalskattelagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 25a § 2 mom. och 29 § kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland, av dessa 25a § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2018/10 och 29 § sådan den lyder i landskapslagen 2018/27, som följer:

 

25a §

Arbets- och pensionsinkomstavdrag

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Avdraget utgör 10 procent av de inkomster som avses i 1 mom. Avdraget är dock högst 100 euro och det beviljas enbart skattskyldiga vars skattepliktiga förvärvsinkomst understiger 55 000 euro. Avdraget görs efter arbetsinkomstavdraget enligt 25 § men före andra avdrag från kommunalskatten.

 

29 §

Kommunalskattesatsen för samfund och samfällda förmåner

     Samfund ska på den beskattningsbara inkomsten betala 6,26 procent i kommunalskatt. Samfällda förmåner ska på den beskattningsbara inkomsten betala 8,2945 procent i kommunalskatt.

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den… och tillämpas första gången vid den beskattning som gäller skatteåret 2019.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 29 november 2018

 

 

L a n t r å d

 

 

Katrin Sjögren

 

 

Föredragande minister

 

 

Mika Nordberg

 


 

Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 5/2018-2019