Lagförslag 5/2022-2023
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 5/2022–2023 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2022-11-03 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Kompensation till kommunerna för sänkta samfundsskatteintäkter
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att kommunerna ska kompenseras för det bortfall av intäkter från samfundsbeskattningen som orsakas av social- och hälsovårdsreformen i riket. Reformen leder till att kommunernas andel av samfundsskatten sänks med 11,25 procentenheter.
Enligt förslaget ska ett belopp motsvarande 11,25 procentenheter av den samfundsskatt som återförs till Åland i form av skatteavräkning fördelas mellan kommunerna. Kompensationen betalas månatligen i förskott under skatteåret och avräknas efter att beskattningen har slutförts. Fördelningen av kompensationen mellan kommunerna sker enligt de andelar som med stöd av kommunalskattelagen för landskapet Åland fastställs för fördelning av samfundsskatten.
Kommunernas andel av samfundsskatten sänks från och med skatteåret 2023. Den föreslagna lagen är med hänvisning till det avsedd att tillämpas från och med det skatteåret och bör således träda i kraft så snart som möjligt.
Om lagen skulle träda i kraft efter årsskiftet ska förskottet för månaderna före ikraftträdandet betalas ut retroaktivt.
INNEHÅLL
1.1 Fördelningen av samfundsskatten
1.2 Social- och hälsovårdsreformen i riket
1.3. Skatteavräkningen enligt självstyrelselagen
3. Landskapsregeringens förslag
4. Beredning och ikraftträdande
1. Landskapslag om kompensation till kommunerna för sänkta samfundsskatteintäkter
L A N D S K A P S L A G om kompensation till kommunerna för sänkta samfundsskatter
Allmän motivering
1. Gällande lagstiftning
1.1 Fördelningen av samfundsskatten
Samfundsskatten betraktas i riket som en enhetlig skatt som uppbärs till staten för att sedan fördelas mellan de två skattetagarna staten och kommunerna. Den enhetliga skattesatsen för företag är för närvarande 20 procent. Fördelningen mellan staten och kommunerna regleras i lagen om skatteredovisning (FFS 532/1998).
I riket används fördelningen av samfundsskatten ofta som ett verktyg när det gäller att utjämna effekterna av andra åtgärder som påverkar de ekonomiska överföringarna mellan staten och kommunerna i riket. Ofta är det frågan om åtgärder som genomförs även på Åland och därmed också berör de åländska kommunerna, till exempel är många skatteåtgärder sådana. Men det kan också vara frågan om åtgärder som bara genomförs i riket och som inte berör de åländska kommunerna, till exempel åtgärder som begränsar de kommunala avgifterna. Det har också hänt att den kommunala andelen har höjts som ett allmänt ekonomiskt stöd till kommunerna. Av den här orsaken varierar fördelningen av samfundsskatten mellan skattetagarna av olika orsaker från år till år.
Enligt fördelningen för skatteåret 2022 är statens andel 66,24 procent medan kommunernas andel är 33,76 procent av den uppburna samfundsskatten. För de följande skatteåren 2023–2027 anges fördelningen särskilt för varje år. Anledningen till det är vissa temporära skattelättnader för företag som påverkar skatteintäkterna på lite olika sätt under dessa år, vilket beaktas i fördelningen. Den fördelning som enligt lagens nu gällande lydelse anges för skatteåret 2023 är emellertid inte längre relevant. Enligt en ändring (FFS 1262/2021) som var avsedd att träda i kraft den 1 januari 2023 kommer statens andel att vara 77,55 procent och kommunernas andel 22,45 procent. Den ändringen har gjorts för att anpassa fördelningen till social- och hälsovårdsreformen. Den slutliga justeringen av fördelningen kommer dock att ske under hösten 2022, vilket innebär att den ändringen inte heller är relevant. Det är ännu inte känt hur fördelningen kommer att se ut från och med skatteåret 2023.
Lagtinget har lagstiftningsbehörighet när det gäller den kommunala delen av samfundsskatten och kommunalskattesatsen för samfund anges i kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland. Hittills har lagtinget valt att ange en kommunalskattesats som innebär att den totala skattesatsen för företagen på Åland är densamma som för företag i riket, det vill säga 20 procent. Skatteåret 2022 är kommunalskattesatsen för samfund således 6,752 procent (skattesatsen beräknas som 33,76 procent av 20). För skatteåret 2023 anges skattesatsen till 6,818 procent, vilket motsvarar en kommunal andel på 34,09 procent. Landskapsregeringen valde hösten 2021 att inte föreslå någon ändring av skattesatsen för skatteåret 2023 och framåt, eftersom det vid den tidpunkten var klart att fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna skulle komma att ändras igen före 2023.
1.2 Social- och hälsovårdsreformen i riket
Den reform av social- och hälsovården som genomförs i riket (den så kallade SOTE-reformen) träder slutligen i kraft den 1 januari 2023. Reformen innebär i korthet att ansvaret för social- och hälsovården överförs från kommunerna till de nybildade välfärdsområdena. Välfärdsområdena har ingen egen beskattningsrätt utan finansieras med statliga medel. När reformen träder i kraft överförs således kostnadsansvaret för social- och hälsovården i riket från kommunerna till staten.
Ur beskattningsperspektiv innebär social- och hälsovårdsreformen att tyngdpunkten i beskattningen överförs från en skattetagare (kommunerna) till en annan (staten). För att denna i grunden administrativa förändring ska genomföras neutralt i förhållande till de skattskyldiga innehåller lagstiftningen om reformen en generell sänkning av de kommunala inkomstskattesatserna 2023. Sänkningen motsvarar den skärpning av statsbeskattningen som föranleds av reformen. Dessutom kommer den kommunala andelen av samfundsskatten att sänkas från och med skatteåret 2023 samtidigt som den statliga andelen höjs. Detta för att utjämna effekten av kostnadsöverföringen från kommunerna till staten. När lagstiftningen om social- och hälsovårdsreformen ursprungligen antogs av riksdagen under våren 2020 angavs att den kommunala andelen skulle sänkas med en tredjedel. Vid den tidpunkten motsvarade det 10,43 procentenheter. Samtidigt angavs också att sänkningen slutligt skulle fastställas under hösten 2022. Enligt uppgifter från finansministeriet kommer den kommunala andelen av samfundsskatten nu att sänkas med 11,25 procentenheter med anledning av det förändrade kostnadsansvaret.
1.3. Skatteavräkningen enligt självstyrelselagen
Enligt det nya ekonomiska systemet i självstyrelselagen tillfaller statens andel av de samfundsskatter som debiteras på Åland landskapet. Det innebär att när statens andel höjs ökar skatteavräkningen till landskapet. För Åland som helhet påverkas ekonomin således inte av den förändring av fördelningen av samfundsskatten som sker till följd av social- och hälsovårdsreformen. Den innebär dock att de åländska kommunernas intäkter sjunker medan landskapets intäkter ökar. Uppskattningsvis rör det sig om cirka 3 miljoner euro årligen som skulle överföras från kommunerna till landskapet, med reservation för att samfundsskatten kan variera ganska mycket från år till år beroende på hur mycket vinst företagen gör. Av det förskott på skatteavräkningen för 2023 som Ålandsdelegationen har fastställt utgör 22 802 700 euro samfundsskatt. Med en statlig andel av samfundsskatten på 77,55 procent skulle 11,25 procentenheter motsvaras av ett belopp på 3 307 935 euro.
2. Behov av ändring
Den stora social- och hälsovårdsreformen i riket berör inte de åländska kommunerna och deras verksamhet. De åtgärder som inom ramen för reformen vidtas för att överföra kostnadsansvaret från kommunerna i riket till staten måste därför neutraliseras i förhållande till de åländska kommunerna. Landskapsregeringens utgångspunkt är fortsättningsvis att den totala skattesatsen för åländska företag ska bibehållas på samma nivå som hittills. För att företagsbeskattningen på Åland inte ska skärpas krävs att kommunalskattesatsen för samfund sänks. För att kommunerna inte ska drabbas ekonomiskt av sänkningen är det nödvändigt att de kompenseras.
Eftersom det ännu inte är klart hur stor den kommunala andelen av samfundsskatten slutligen blir 2023 lämnas inget förslag till ändring av kommunalskattesatsen för samfund i det här läget. Fördelningen av samfundsskatten mellan staten och kommunerna för skatteåret 2023 kommer högst sannolikt också att påverkas av andra åtgärder än social- och hälsovårdsreformen. I regel klargörs det i samband med behandlingen av statsbudgeten och när en proposition finns tillgänglig kommer landskapsregeringen att lämna ett lagförslag till lagtinget där kommunalskattesatsen för samfund justeras så att den totala skattesatsen för de åländska företagen förblir 20 procent.
3. Landskapsregeringens förslag
Den höjning av den statliga andelen av samfundsskatten som beror på social- och hälsovårdsreformen överförs till landskapet genom en höjd skatteavräkning. Med hänvisning till det föreslår landskapsregeringen att ett belopp som motsvarar höjningen ska fördelas mellan kommunerna. Fördelningen av kompensationen mellan de enskilda kommunerna föreslås ske enligt den fördelningsnyckel som tillämpas vid redovisningen av samfundsskatten till kommunerna enligt kommunalskattelagen. Kompensationen betalas ut månatligen i förskott under skatteåret och avräknas slutligt när skatteavräkningen för det aktuella skatteåret har blivit verkställd.
Det finns vissa skillnader mellan grunden för skatteavräkningen och redovisningen av samfundsskatten till kommunerna, som leder till att effekten av den ändrade fördelningen av samfundsskatten inte blir exakt samma belopp för landskapet som den skulle bli för de åländska kommunerna.
Den sedvanliga redovisningen av samfundsskatten innebär att influtna skatter redovisas till kommunerna månadsvis vartefter de betalas in av företagen. Det innebär till exempel att om ett företag går i konkurs och lämnar skatten obetald blir kommunens skatteintäkter mindre. Ändringar och rättelser som görs i beskattningen redovisas till kommunerna efterhand, även efter att beskattningen har slutförts. Under fem kalenderår efter skatteåret redovisas skatterna skatteårsvis, de skatter som inflyter efter det redovisas enligt fördelningen för det äldsta skatteåret som redovisas skatteårsvis. Det här gör att redovisningen för ett visst skatteår lever under en längre tid, vilket kan påverka kommunernas intäkter från samfundsskatten antingen positivt eller negativt beroende på vilka förändringar som sker.
Till skillnad från när det gäller redovisningen direkt till kommunerna är skatteavräkningen enligt självstyrelselagen baserad på den debiterade skatten vid tidpunkten för beskattningens slutförande. Det betyder att det belopp som tillfaller landskapet inte är beroende av i vilken takt skatterna betalas in till skatteförvaltningen eller om de över huvud taget betalas in. Att ett företag till exempel går i konkurs och inte betalar den skatt som har debiterats påverkar således inte skatteavräkningen. Detsamma gäller ändringar och rättelser i beskattningen som görs efter att beskattningen har slutförts, de påverkar inte heller skatteavräkningen. Beskattningen slutförs normalt den sista oktober året efter skatteåret. Ålandsdelegationen fastställer varje år ett förskottsbelopp för skatteavräkningen baserat på prognoser och tidigare beskattning. Förskottet betalas månatligen och när beskattningen har slutförts görs en slutavräkning enligt det verkliga utfallet.
Det är således inte möjligt att på ett enkelt sätt kompensera kommunerna så att kompensationens belopp exakt skulle motsvara de förlorade intäkterna. Enligt landskapsregeringens bedömning kommer dock den här föreslagna formen för kompensationen tillräckligt nära det verkliga utfallet för att det ska vara godtagbart.
3. Förslagets konsekvenser
Syftet med den föreslagna lagstiftningen är att neutralisera den effekt som social- och hälsovårdsreformen i riket skulle ha på de åländska kommunernas intäkter från beskattningen av samfund och samfällda förmåner. Om ingen åtgärd vidtas sänks dessa intäkter på ett omotiverat sätt samtidigt som landskapets intäkter inom ramen för skatteavräkningen höjs på ett lika omotiverat sätt.
Som tidigare nämndes ger det av Ålandsdelegationen fastställda förskottet på skatteavräkningen vid handen att 3 307 935 euro ska fördelas mellan kommunerna som förskott på kompensationen för skatteåret 2023. Utgångspunkten för det beloppet är dock att den statliga andelen av samfundsskatten skulle vara 77,55 procent, vilket högst sannolikt kommer att ändras. Först när fördelningen har slagits fast i lagen om skatteredovisning kan kompensationens egentliga förskottsbelopp beräknas. När beskattningen slutförts i slutet av 2024 verkställs skatteavräkningen slutligt. Då fastställs också det slutliga kompensationsbeloppet.
Det belopp som de enskilda kommunerna får i kompensation kommer som tidigare nämnts inte att motsvara det verkliga utfallet exakt i jämförelse med om redovisningen av samfundsskatten skulle ske direkt till kommunerna. Enligt landskapsregeringens bedömning ligger dock resultatet med den föreslagna beräkningsmetoden så nära det verkliga utfallet som det med rimliga medel är möjligt. Det går heller inte att avgöra i vilken mån effekten blir positiv eller negativ för landskapet, kommunerna som grupp eller någon av de enskilda kommunerna.
I det här sammanhanget är det också värt att nämna att kommunernas minskade intäkter från samfundsskatten kommer att ha en viss effekt på skattekompletteringen inom landskapsandelssystemet. Som landskapslagen (2017:120) om landskapsandelar till kommunerna är formulerad nu utgör intäkterna från samfundsskatten grund för skattekompletteringen, medan den kompensation som föreslås här inte skulle göra det. Denna effekt kommer dock att uppstå med fördröjning. Skattekompletteringen 2023 beräknas på basen av uppgifter för skatteåren 2017–2021. En sänkt samfundsskatt 2023 kommer att påverka den skattekomplettering som betalas ut 2025, och då som ett av de fem år (2019–2023) som ingår i beräkningsgrunden. Landskapsregeringen avser att återkomma med förslag om hur den här föreslagna kompensationen ska hanteras i samband med skattekompletteringen. Ett alternativ vore till exempel att ändra landskapsandelslagen så att kompensationen ska ingå i beräkningsgrunden.
Det föreslagna förfarandet för att kompensera kommunerna innebär ett visst merarbete för landskapsförvaltningen. Kompensationsbeloppet ska beräknas årligen och kompensationen till de enskilda kommunerna betalas ut månatligen i förskott för att sedan slutligt avräknas. Förfarandet bedöms dock kunna skötas med befintliga resurser vid den allmänna förvaltningens finansavdelning.
För övrigt har lagförslaget inga kända konsekvenser.
4. Beredning och ikraftträdande
Beredningen av lagförslaget har skett som tjänstemannaberedning vid lagberedningen. Ett utkast till lagförslaget har behandlats vid samråd mellan landskapsregeringen, Ålands kommunförbund och Mariehamns stad. Med hänvisning till det har förslaget inte skickats på någon remiss.
Med hänvisning till att den kommunala andelen av samfundsskatten sänks från och med 2023 borde egentligen förskottet på kompensationen börja betalas ut till kommunerna redan i januari. Till följd av att det först i slutet av september har blivit känt hur stor sänkningen av den kommunala andelen slutligen blir har dock lagförslaget inte kunnat beredas tidigare. Det här innebär att den föreslagna lagen inte kommer att kunna träda i kraft förrän någon gång under våren 2023. Lagen kommer ändå att gälla retroaktivt för hela året, vilket beaktas i ikraftträdandebestämmelsen.
Detaljmotivering
1. Landskapslag om kompensation till kommunerna för sänkta samfundsskatteintäkter
1 § Kompensation för sänkta skatteintäkter. Enligt förslaget ska landskapsregeringen betala kompensation till kommunerna för den sänkning av intäkterna från samfundsskatten som föranleds av att kostnadsansvaret för social- och hälsovården i riket som en följd av reformen överförs från kommunerna till staten. Kostnadsansvaret överförs från ingången av 2023 och innebär att kommunernas andel av samfundsskatten minskas med 11,25 procentenheter samtidigt som statens andel ökas på motsvarande sätt. Den föreslagna lagen är avsedd att kompensera kommunerna enbart för den sänkning som hänför sig till överföringen av detta kostnadsansvar.
2 § Kompensationsbelopp. I paragrafen beskrivs hur det belopp som ska fördelas mellan kommunerna (kompensationsbeloppet) beräknas. I paragrafens 1 mom. anges att beloppet motsvarar 11,25 procentenheter av den andel av den debiterade samfundsskatten som för respektive skatteår återförs till Åland genom skatteavräkningen. Det belopp som återförs i form av skatteavräkning bestäms i sin tur av nivån på den statliga andelen av samfundsskatten för det aktuella skatteåret.
Som ett exempel kan anges att enligt den senaste ändringen av lagen om skatteredovisning, som är avsedd att träda i kraft vid årsskiftet, gäller för skatteåret 2023 att statens andel av samfundsskatten är 77,55 procent och kommunernas andel 22,45 procent. Det innebär att 77,55 procent av den debiterade samfundsskatten som uppbärs på Åland 2023 återförs inom ramen för skatteavräkningen. Av dessa ska 11,25 procentenheter fördelas mellan kommunerna som kompensation. Kompensationsbeloppet skulle i det fallet utgöra knappt 14,51 procent av den debiterade samfundsskatten som ingår i skatteavräkningen.
Eftersom statens andel av samfundsskatten varierar från år till år varierar också den andel som ingår i skatteavräkningen. Den sänkning av den kommunala andelen som kommunerna ska kompenseras för ska dock vara konstant 11,25 procentenheter. Därmed kommer också procentsatsen för beräkning av kompensationsbeloppets andel av den samfundsskatt som ingår i skatteavräkningen att variera från år till år.
Enligt paragrafens 2 mom. ska kompensationsbeloppet fastställas så fort som möjligt efter att skatteavräkningen har verkställts. Fördelningen mellan de enskilda kommunerna ska ske enligt de andelar som tillämpas vid redovisningen av samfundsskatten för det skatteår som kompensationen hänför sig till. Den så kallade fördelningsnyckeln fastställs med stöd av 32 § i kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland.
3 § Förskott. Enligt förslaget ska kompensationen betalas till kommunerna i form av månatliga förskott, som fastställs utgående från det förskott på skatteavräkningen som betalas varje månad.
Fördelningen av förskottsbeloppet mellan kommunerna sker enligt den fördelningsnyckel som enligt kommunalskattelagen för landskapet Åland tillämpas vid redovisningen av samfundsskatten. Enligt kommunalskattelagens 32 § ska den fastställas före utgången av mars, fram till dess tillämpas föregående års fördelning som sedan justeras efter att fördelningen för det aktuella skatteåret har fastställts. Det här kommer att gälla även för fördelningen av förskottet på kompensationen. Enligt samma paragraf i kommunalskattelagen ska kommunernas andelar fastställas igen inom september månad om de uppgifter som ligger till grund för beräkningen av fördelningsnyckeln ändras under skatteåret. Enligt förslaget ska en sådan eventuell ändring inte beaktas vid betalningen av förskottet. Av det föreslagna 2 § 2 mom. ovan följer att den nya fördelningen i så fall beaktas vid avräkningen.
4 § Avräkning. När beskattningen har slutförts och skatteavräkningen slutligt har verkställts avräknas kompensationen i form av skillnaden mellan förskottsbelopp och slutligt kompensationsbelopp. Enligt förslaget ska avräkningen som regel göras direkt i samband med den första förskottsbetalningen efter att det slutliga kompensationsbeloppet har fastställts. Om det är frågan om stora skillnader kan det dock vara mer ändamålsenligt att fördela avräkningen på flera månader. Det kan till exempel vara fallet om en kommun skulle vara tvungen att betala tillbaka ett större belopp.
5 § Ikraftträdande. Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt och tillämpas från och med skatteåret 2023. Eftersom det är sannolikt att lagen kommer att träda i kraft först efter årsskiftet, föreslås i ikraftträdandebestämmelsen att förskottet för de månader som gått ska betalas ut retroaktivt så snart som möjligt efter att lagen har trätt i kraft.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om kompensation till kommunerna för sänkta samfundsskatteintäkter
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 §
Kompensation för sänkta skatteintäkter
Landskapsregeringen betalar kompensation till kommunerna för den sänkning av intäkterna från beskattningen av samfund och samfällda förmåner som orsakas av social- och hälsovårdsreformen i riket.
2 §
Kompensationsbelopp
Kompensationen betalas skatteårsvis och beloppet motsvarar 11,25 procentenheter av den andel av den debiterade samfundsskatten som för respektive skatteår återförs till Åland i form av skatteavräkning enligt 49 § i självstyrelselagen.
Kompensationsbeloppet fastställs så snart som möjligt efter att skatteavräkningen har verkställts och fördelas mellan kommunerna enligt de andelar som med stöd av 32 § kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland har fastställts för det skatteår till vilket kompensationen hänför sig.
3 §
Förskott
Under skatteåret betalas kompensationen till kommunerna månatligen i förskott. Förskottsbeloppet beräknas utgående från det förskott på skatteavräkningen som betalas med stöd av 49 § i självstyrelselagen.
Förskottsbeloppet fördelas mellan kommunerna enligt de andelar som med stöd av kommunalskattelagen för landskapet Åland tillämpas för det aktuella skatteåret. Om kommunernas andelar fastställs på nytt under skatteåret beaktas detta dock inte vid fördelningen av förskottsbeloppet.
4 §
Avräkning
Skillnaden mellan förskottsbelopp och kompensationsbelopp avräknas i samband med nästa förskottsbetalning efter att kompensationsbeloppet har fastställts. Om skillnaden är stor kan avräkningen fördelas över flera månader.
5 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den … 2023 och tillämpas från och med skatteåret 2023. De månatliga förskott som inte har betalats ut till kommunerna när lagen träder i kraft ska betalas ut så snart som möjligt.
| Mariehamn den 3 november 2022 | |
|
L a n t r å d |
Veronica Thörnroos |
|
Föredragande minister |
Roger Höglund |