Lagförslag 6/2022-2023
Kapitel 1 |
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 6/2022-2023 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2022-11-03 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Landskapsfinansiering av medborgarinstitut
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår att landskapsfinansieringen av medborgarinstitut ändras så att den frikopplas från landskapsandelssystemet och istället helt regleras i landskapslagen om medborgarinstitut. Huvudmannen för medborgarinstitut föreslås beviljas landskapsstöd enligt ett flerårigt avtal mellan huvudmannen och landskapsregeringen.
Lagförslaget hänför sig till landskapsregeringens förslag till budget för år 2023 och avses bli behandlad i samband med den. Avsikten är att de föreslagna lagarna ska behandlas som en budgetlag i enlighet med 20 § 3 mom. i självstyrelselagen. Planen är att lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2023.
INNEHÅLL
2. Överväganden och landskapsregeringens förslag
1. Ändring av landskapslagen om medborgarinstitut
2. Ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om medborgarinstitut
L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna
Allmän motivering
1. Bakgrund
1.1 Allmänt
Medborgarinstitut regleras i landskapslagen (1993:75) om medborgarinstitut. Huvudman för Ålands enda medborgarinstitut är Mariehamns stad. De övriga kommunerna är anslutna till verksamheten genom ett avtal från 2008.
Finansiering av medborgarinstitut är en kommunal angelägenhet. Enligt 8 § i landskapslagen om medborgarinstitut tilldelas kommunen landskapsandel för medborgarinstitut enligt landskapslagen (2017:120) om landskapsandelar. Kommunens landskapsandel är enligt 12 § i den lagen 10 procent av det belopp som beräknas genom att ett fastställt basbelopp multipliceras med kommunens invånarantal. Huvudmannen för medborgarinstitutet är mottagare av landskapsandelen. Landskapsandelen enligt budgeten för 2022 är 108 000 euro.
Landskapsandelen för medborgarinstitut har inte någon direkt koppling till driftskostnaderna för verksamheten, eftersom kommunernas uppgifter på området inte är strikt lagreglerade och kommunerna därmed skulle ha möjlighet att påverka kostnaderna. Det finns inte heller några direkt påverkbara skillnader mellan kommunerna på detta område och landskapsandelen fastställs därför enligt samma grunder för kommunerna.
1.2 Temporär lösning
Strukturen på det nya landskapsandelssystemet gjorde att landskapsandelen för medborgarinstitut minskade drastiskt då den nya landskapsandelslagen trädde i kraft, från 284 000 euro 2017 till drygt 100 000 euro per år från 2018. För att kompensera för detta antog lagtinget den 28 maj 2018 en temporär ändring av landskapslagen om medborgarinstitut (LF 17/2017-2018) för att möjliggöra att ett tillfälligt stöd för driftskostnader för medborgarinstitut gavs till kommunerna under åren 2018 och 2019. Det tillfälliga stödet uppgick till 100 000 euro årligen. Den temporära ändringen har förlängts två gånger (LF 3/2019-2020 och LF 6/2020-2021) och gäller tom. 2022.
Finans- och näringsutskottet ansåg i sitt betänkande över den temporära lagändringen (FNU 14/2017-2018) att det med tanke på att landskapsandelen för medborgarinstitutsverksamheten inte längre har någon direkt koppling till kostnaderna för verksamheten inte är ändamålsenligt att landskapsandelssystemet används för att finansiera Medborgarinstitutet. Utskottet ansåg att det behöver tas fram en ny modell för Medborgarinstitutets finansiering.
1.3 Arbetsgruppens förslag
En arbetsgrupp under utbildnings- och kulturavdelningen har tagit fram en modell för hur landskapsregeringens finansiering av medborgarinstitut kan se ut i framtiden. Arbetsgruppen föreslår att landskapsregeringen och Mariehamns stad avtalar enligt modell för Centralbibliotek för Åland om en flerårig finansiering som åtminstone i stora drag anger för vad landskapsmedlen avses och hur stort det årliga beloppet är, det sistnämnda saknas i avtalet för centralbiblioteket. Fördelen sett ur landskapsregeringens perspektiv är att landskapet bättre kan styra för vilka ändamål landskapsmedlen ska användas. En fördel för Mariehamns stad är att verksamheten är tryggad och det årliga beloppet är känt på förhand, vilket torde underlätta planeringen av verksamheten. I modellen finns ett förslag till beräkningsgrund för landskapsfinansieringen. Den skulle beräknas som en ersättning enligt kostnad per timme (basbeloppet) multiplicerat med antalet undervisade timmar i förbestämda områden multiplicerat med fastställd ersättningsgrad. Timkostnaden föreslås indexjusteras varje år enligt löneindex.
En utvidgad arbetsgrupp har utarbetat ett förslag till avtal för åren 2023-2027 med Mariehamns stad angående landskapsfinansieringen av Medborgarinstitutets verksamhet. Landskapsstödet för 2023 föreslås vara 202 500 euro. Beräkningsgrunden är 7 500 undervisningstimmar med en uppskattad kostnad per undervisningstimme på 67,50 euro och landskapsstöd på 40 %. Kostnaden för en undervisningstimme indexjusteras årligen.
2. Överväganden och landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår ändringar i landskapslagen om medborgarinstitut och landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna utgående från arbetsgruppernas förslag.
Lagförslaget är avsett att behandlas som en så kallad budgetlag. Landskapsregeringen anser det viktigt att de förändringar som föreslås i fråga om finansiering av medborgarinstitut kan träda i kraft så snart som möjligt, redan innan den lagstiftningskontroll som avses i 19 § i självstyrelselagen är slutförd. Landskapsregeringens förslag till budget för år 2023 förutsätter att en landskapslag stiftas för att förverkliga regelsystemet så snabbt som möjligt. Med hänvisning till ordalydelsen i 20 § 3 mom. i självstyrelselagen lämnas ikraftträdandedatumet för lagarna dock öppen. Avsikten är att lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2023.
3. Lagstiftningsbehörighet
Åland har lagstiftningsbehörighet enligt 18 § 1 och 4 punkterna i självstyrelselagen i fråga om landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar samt kommunernas förvaltning, och enligt 14 punkten gällande undervisning.
4. Förslagets verkningar
Såsom konstateras i LF nr 17/2017-2018 främjas det livslånga lärandet på Åland genom det fria bildningsarbete som medborgarinstitut bedriver. Av deltagarna i medborgarinstituts utbildningsverksamhet var 78 procent kvinnor och 22 procent män år 2021[1], varvid stödet främst kommer kvinnor till del. Lagförslaget har inte några kända konsekvenser för barn eller miljön eller för hållbar utveckling i övrigt.
5. Beredning av ärendet
Ärendet har beretts som ett tjänstemannauppdrag vid lagberedningen i samarbete med utbildnings- och kulturavdelningen och finansavdelningen. Då modellen för landskapsfinansieringen i lagförslaget liknar dagens finansiering och förslaget från arbetsgruppen är känt sedan tidigare och ärendet dessutom är brådskande skickades ett utkast till lagförslaget endast som information till kommunerna med möjlighet att ge synpunkter under två veckor.
Detaljmotivering
1. Ändring av landskapslagen om medborgarinstitut
8 § Paragrafen innehåller det nya systemet för landskapsfinansiering av medborgarinstitut. Enligt 1 mom. beviljas huvudmannen för medborgarinstitutet landskapsstöd enligt ett flerårigt avtal mellan huvudmannen och landskapsregeringen. Stödet tas upp i landskapets årliga budget. Avtalet ska innehålla för vilka ändamål landskapsstödet kan användas, vilken beräkningsgrund som används för landskapsstödet, de andra kommunernas möjlighet att ta del av utbudet, hur redovisningen till landskapsregeringen av stödet ska göras och avtalets varaktighet. Landskapsregeringen bemyndigas även att i landskapsförordning besluta om närmare bestämmelser om avtalets innehåll. I dagens läge ser inte landskapsregeringen något direkt behov av förordningsbestämmelser.
I 2 mom. anpassas formuleringen om vad som ska dras av vid beräkningen av kommunens betalningsandel till landskapsstöd istället för landskapsandel.
8a § Paragrafen upphävs då hela landskapsfinansieringen för medborgarinstitut regleras i 8 §.
Ikraftträdande. Avsikten är att den föreslagna lagen ska antas som en så kallad budgetlag, om vilket föreskrivs i 20 § 3 mom. i självstyrelselagen, eftersom det är angeläget i förhållande till lagens syfte att de åtgärder som lagen ger möjlighet till genomförs så fort som möjligt. Landskapsregeringen föreslår i enlighet med självstyrelselagen att ikraftträdandedatumet lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om. Planen är att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2023.
2. Ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna
12 § Landskapsandel för medborgarinstitut. Paragrafen upphävs då medborgarinstitut föreslås finansieras utanför landskapsandelssystemet.
28 § Finansieringsplan. Hänvisningen till medborgarinstitut i paragrafens 1 mom. stryks då kostnader för medborgarinstitut inte längre ska finansieras genom landskapsandelar. Dessutom föreslås teknisk ändring så att hänvisningen till ”grundskola” ersätts med en hänvisning till ”utbildningsverksamhet”. Genom förslaget anpassas bestämmelsen till den strukturförändring som gjordes 2021 genom landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grund-skola.
Ikraftträdande. Avsikten är att den föreslagna lagen ska antas som en så kallad budgetlag, om vilket föreskrivs i 20 § 3 mom. i självstyrelselagen, eftersom det är angeläget i förhållande till lagens syfte att de åtgärder som lagen ger möjlighet till genomförs så fort som möjligt. Landskapsregeringen föreslår i enlighet med självstyrelselagen att ikraftträdandedatumet lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om. Planen är att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2023.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas.
1.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om medborgarinstitut
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 8a § landskapslagen (1993:75) om medborgarinstitut, så som den lyder i landskapslagen 2021/54, och
ändras 8 § i lagen, så som den lyder i landskapslagen 2017/132, som följer:
8 §
Huvudmannen för ett medborgarinstitut beviljas landskapsstöd enligt ett flerårigt avtal mellan huvudmannen och landskapsregeringen inom ramen för landskapets budget. I avtalet ska regleras för vilka ändamål landskapsstödet kan användas, vilken beräkningsgrund som används för landskapsstödet, de andra kommunernas möjlighet att ta del av utbudet, hur redovisningen av landskapsstödet ska göras till landskapsregeringen och avtalets varaktighet. Närmare bestämmelser om avtalets innehåll får beslutas i landskapsförordning.
Om en kommun är huvudman för ett medborgarinstitut och även andra kommuner utnyttjar dess tjänster, är de kommunerna skyldiga att betala den andel av medborgarinstitutets driftskostnader som hänför sig till kommunen. Om inte annat avtalats ska kommunens betalningsandel räknas ut så att från de faktiska driftskostnaderna för hela medborgarinstitutets verksamhet i landskapet dras av det landskapsstöd huvudmannen har fått. Kommunerna debiteras slutligen nettokostnaden i förhållande till antalet invånare i var och en kommun.
Lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att denna lag helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.
Denna lag träder i kraft den
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 12 § landskapslagen (2017:120) om landskapsandelar till kommunerna samt
ändras rubriken för 4 kap. och lagens 28 § 1 mom. som följer:
4 kap.
Landskapsandelar för kulturverksamhet
28 §
Finansieringsplan
Landskapsregeringen ska årligen i samband med avgivandet av förslaget till budget anta en finansieringsplan för anläggningsprojekt inom utbildningsverksamhet och kulturverksamhet under de fem följande finansåren.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att denna lag helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den 3 november 2022 | |
|
L a n t r å d |
Veronica Thörnroos |
|
Föredragande minister |
Annika Hambrudd |
Parallelltexter
· Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 6/2022-2023