Lagförslag 7/2016-2017

Lagtingsår: 2016-2017
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

 

LAGFÖRSLAG nr 7/2016-2017

 

Datum

 

 

2016-11-17

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Ändringar i skattelagstiftningen 2017

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att avdraget för inkomstens förvärvande, pensionsinkomstavdraget och grundavdraget ändras. Det nya företagaravdraget som införs i riket kommer även att tillämpas vid kommunalbeskattningen i landskapet.

     Det högsta beloppet för avdraget för inkomstens förvärvande höjs med 130 euro, från 620 till 750 euro, och avdragets inflödes- och minskningsprocent höjs också. Pensionsinkomstavdraget höjs liksom maxbeloppet för grundavdraget. Det sistnämnda höjs med 40 euro, från 3 020 till 3 060 euro.

     Slutligen innehåller förslaget även en justering av hänvisningen till åldern för ålderspension i anslutning till frivilliga tilläggspensionsarrangemang. Justeringen är en följd av en reform av arbetspensionslagstiftningen.

     Den föreslagna lagstiftningen är avsedd att tillämpas från och med beskattningen för skatteåret 2017.

 

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Motivering. 3

1. Landskapslagstiftningen om kommunalbeskattning. 3

2. Behov av ändring och landskapsregeringens förslag. 3

2.1. Ändring av vissa avdrag. 3

2.2. Ett nytt företagaravdrag. 5

3. Förslagets konsekvenser 6

4. Beredningen av förslaget och ikraftträdande. 7

Lagtext 8

L A N D S K A P S L A G om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland  8

Parallelltexter 10

 


 

Motivering

 

1. Landskapslagstiftningen om kommunalbeskattning

 

Kommunalbeskattningen i landskapet regleras huvudsakligen i kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland. Lagen är en blankettlag som anger att inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) och lagen om skatteredovisning (FFS 532/1998) med vissa undantag ska tillämpas i landskapet. Kommunalbeskattningen av näringsverksamhet och jordbruk regleras dessutom i landskapslagen (1993:42) om kommunalskatt för näringsverksamhet respektive landskapslagen (1993:41) om kommunalskatt för gårdsbruk. Även dessa lagar är blankettlagar. Den förstnämnda anger att resultatet av näringsverksamhet beräknas i enlighet med lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (FFS 360/1968), medan den sistnämnda anger att resultatet av jordbruk beräknas i enlighet med inkomstskattelagen för gårdsbruk FFS 543/1967).

     För samtliga ovan nämnda lagar gäller att ändringar i riksförfattningarna träder i kraft automatiskt i landskapet samtidigt som i riket, förutom när det gäller bestämmelser som utgör undantag från rikslagstiftningen. Landskapslagen om kommunalskatt för näringsverksamhet innehåller inga undantag. Landskapslagen om kommunalskatt för gårdsbruk innehåller ett fåtal, medan kommunalskattelagen däremot innehåller ett stort antal undantag. De flesta av kommunalskattelagens bestämmelser som innebär undantag från inkomstskattelagen utgörs av bestämmelser om avdrag. Enligt kommunalskattelagens 2 § tillämpas varken inkomstskattelagens bestämmelser om särskilda stadganden om naturliga avdrag, avdrag för inkomstens förvärvande, avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid stats- och kommunalbeskattningen, avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen eller avdrag från kommunalskatt vid kommunalbeskattningen i landskapet. I stället tillämpas de bestämmelser om avdrag som finns i kommunalskattelagen. Till sitt materiella innehåll motsvaras dessa bestämmelser väsentligen av bestämmelserna om avdrag vid kommunalbeskattningen i inkomstskattelagen. Detta gäller till exempel avdraget för inkomstens förvärvande, pensionsinkomstavdraget och grundavdraget. Resekostnadsavdraget avviker till vissa delar från motsvarande avdrag, medan sjukdomskostnadsavdraget inte har någon motsvarighet i inkomstskattelagen.

     Förutom de ovan nämnda avdragen, som i sin helhet görs vid kommunalbeskattningen, regleras också en annan typ av avdrag i kommunalskattelagen. Sådana avdrag dras inte från inkomsten utan från skatten. De görs i första hand vid statsbeskattningen men i de fall där statsskatten inte räcker till dras de från kommunalskatten. Dessa avdrag regleras huvudsakligen i inkomstskattelagen medan det i kommunalskattelagen finns bestämmelser om att den överskjutande delen får dras från kommunalskatten. Hit hör till exempel arbetsinkomstavdraget och hushållsavdraget.

 

2. Behov av ändring och landskapsregeringens förslag

 

2.1. Ändring av vissa avdrag

 

I riket har en proposition (RP 135/2016) om ändringar i beskattningen för skatteåret 2017 lämnats till riksdagen i samband med förslaget till statsbudget. Av de förslag som ingår i propositionen är det fler som rör avdrag som också regleras i kommunalskattelagen:

·         höjning av avdraget för inkomstens förvärvande

·         höjning av pensionsinkomstavdraget

·         höjning av grundavdragets högsta belopp

·         ändring av en hänvisning till pensionsålder när det gäller avdragbara premier för kollektivt tilläggspensionsskydd

·         höjning av arbetsinkomstavdragets högsta belopp samt inflödes- och minskningsprocent

·         höjning av ersättningsprocenten för hushållsavdraget

     När det gäller de två sistnämnda förslagen berör de bara landskapslagstiftningen indirekt, eftersom varken arbetsinkomstavdraget och hushållsavdraget i sig regleras i kommunalskattelagen. Därmed kommer de att bli tillämpliga i landskapet samtidigt som de blir det i riket. De övriga förslagen är däremot av sådan karaktär att de kräver lagstiftningsåtgärder i landskapet för att tillämpas här.

 

Avdraget för inkomstens förvärvande

 

Avdraget för inkomstens förvärvande görs bara från löneinkomst och är ett avdrag som beräknas schematiskt. Avdraget omfattar alla utgifter för förvärvande och bibehållande av löneinkomst, med undantag av medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer, avgifter till arbetslöshetskassor och kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Avdraget för inkomstens förvärvande regleras i kommunalskattelagens 13 §. Enligt paragrafens 1 mom. 1 punkt får den skattskyldige från sin löneinkomst dra av 620 euro, dock högst löneinkomstens belopp. Avdraget beviljas på tjänstens vägnar. Om de verkliga utgifterna för förvärvande eller bibehållande av löneinkomst överstiger det schematiska avdraget, dras de verkliga kostnadernas belopp av från löneinkomsten.

     Landskapsregeringen föreslår att det schematiska beloppet för avdraget för inkomstens förvärvande höjs från 620 till 750 euro. Samma ändring föreslås av regeringen i riket. Senast beloppet ändrades var 2004, då det höjdes från 590 euro till det nuvarande 620.

 

Pensionsinkomstavdraget

 

Pensionsinkomstavdraget finns både i stats- och kommunalbeskattningen. Avdragen görs i båda fall från den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst, men beräknas på lite olika sätt. Pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen regleras i kommunalskattelagens 19 §.

     Maxbeloppet för pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen beräknas utgående från folkpensionen för en ensamstående, vilken under skatteåret 2016 är cirka 7 610 euro. Beräkningen sker genom att beloppet för full folkpension multipliceras med 1,39, varefter produkten minskas med 1 480 euro och resultatet avrundas uppåt till närmaste hela tiotal. Om nettoförvärvsinkomsten överstiger fullt pensionsinkomstavdrag minskas avdraget med 54 % av det överskjutande beloppet.

     Landskapsregeringen föreslår att pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen ökas genom att den koefficient som används för att beräkna avdragets maxbelopp höjs från 1,39 till 1,393 och minskningsprocenten sänks från 54 till 51 %. Förslaget motsvarar den föreslagna ändringen av pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen som behandlas i riksdagen.

 

Grundavdraget

 

Bestämmelserna om grundavdraget finns i kommunalskattelagens 23 §. Skatteåret 2016 är avdragets maxbelopp 3 020 euro. Avdraget fungerar så att den som under året har en nettoförvärvsinkomst som inte överstiger 3 020 euro får dra av hela det beloppet. Om nettoförvärvsinkomsten är högre minskas avdraget med 18 % av det överskjutande beloppet. Med nettoförvärvsinkomst avses här förvärvsinkomsten efter att alla avdrag utom grundavdraget har gjorts. I praktiken innebär det att grundavdraget gynnar dem som har låga inkomster och att det vid en viss inkomstnivå inte längre har någon effekt. Skatteåret 2016 beviljas grundavdraget till sitt fulla belopp vid en dagpenningsinkomst på 3 020 euro, en löneinkomst på cirka 5 800 euro och en pensionsinkomst på cirka 11 200 euro per år. Avdragets effekt slutar vid en årsinkomst på cirka 19 700 euro för den som har dagpenningsinkomster, cirka 25 400 euro för den som har löneinkomster och cirka 21 900 euro för den som har pensionsinkomster.

     Landskapsregeringen föreslår att grundavdragets maxbelopp på samma sätt som i riket höjs från 3 020 till 3 060 euro.

 

Premier för kollektivt tilläggspensionsskydd

 

Enligt kommunalskattelagens 15 § har en skattskyldig på vissa villkor rätt att göra avdrag för premier för kollektivt tilläggspensionsskydd som ordnats av arbetsgivaren. Tidigare gällde som ett av villkoren att pension i form av ålderspension börjar betalas ut tidigast då den försäkrade fyllt 60 år. Genom en ändring (2012/86) som trädde i kraft den 1 januari 2013 kopplades avdragsrätten till åldern för uppskjuten ålderspension enligt lagen om pension för arbetstagare (FFS 395/2006), vilken för närvarande är 68 år. Ändringen gäller bara i de fall där den skattskyldige har börjat omfattas av ett sådant tilläggspensionsskydd den 1 januari 2013 eller senare.

     Den ovan nämnda ändringen sammanhängde med att man i riket kopplade avdragsrätten både för premier för kollektivt tilläggspensionsskydd och för premier för individuella pensionsförsäkringar samt inbetalningar till långsiktiga sparavtal till åldern för uppskjuten ålderspension. De sistnämnda regleras i inkomstskattelagens 54d §, de är avdrag från kapitalinkomsten och hör således till statsbeskattningen.

     Enligt det förslag som nu behandlas i riksdagen ändras 54d § med hänvisning till den pensionsreform som träder i kraft vid ingången av 2017. Genom pensionsreformen slopas uppskjuten ålderspension i arbetspensionssystemet, vilket innebär att pensionsåldern för de individuella pensionsförsäkringar som tecknats och de inbetalningar enligt långsiktiga sparavtal som gjorts sedan ingången av 2013 måste fastställas på nya grunder. Med anledning av det slopas hänvisningen till åldern för uppskjuten ålderspension. I stället anges åldern direkt i lagen: 68 år för dem som är födda 1957 eller tidigare, 69 år för dem som är födda 1958–1961 och 70 år för dem som är födda senare. Nivån motsvarar den övre åldersgränsen för försäkringsplikten. Samtidigt ändras den paragraf i inkomstskattelagen (96a §) som reglerar avdragsrätten för premier för kollektivt tilläggspensionsskydd vid kommunalbeskattningen, så att hänvisningen till åldern för uppskjuten ålderspension ersätts med en hänvisning till 54d §.

     Landskapsregeringen föreslår att formuleringen av kommunalskattelagens 15 § ändras så att hänvisningen till åldern för uppskjuten ålderspension enligt lagen om pension för arbetstagare ersätts med en hänvisning till inkomstskattelagens 54d § 2 mom. 2 punkten underpunkt b.

 

2.2. Ett nytt företagaravdrag

 

Förutom den tidigare nämnda propositionen behandlas i riksdagen också ett förslag om att införa ett företagaravdrag (RP 176/2016). Enligt förslaget innebär avdraget att 5 % dras av från resultatet av näringsverksamhet, jordbruk och renskötsel när resultatet beaktas i beskattningen av fysiska personer eller dödsbon. Vid beskattningen av skogsbruk föreslås ett motsvarande avdrag. Avdraget införs för de företagsformer som inte omfattades av den sänkning av samfundsskattesatsen som genomfördes 2014. För en närmare beskrivning av förslagets innehåll hänvisas till regeringens proposition.

     Företagaravdraget görs från följande inkomster för fysiska personer och dödsbon:

·         nettoinkomsten för delägare i beskattningssammanslutningar

·         en delägares andel i inkomsten av en näringssammanslutnings näringsverksamhet eller jordbruk

·         en delägares andel i utländska sammanslutningars och europeiska ekonomiska intressegrupperingars inkomst av näringsverksamhet eller jordbruk

·         företagsinkomst som ska fördelas

·         kapitalinkomsten av skogsbruk

     Inkomsterna för enskilda näringsidkare, delägare i beskattnings- eller näringssammanslutningar och jordbrukare delas upp i kapital- respektive förvärvsinkomster, medan inkomsten från skogsbruk enbart beskattas som kapitalinkomst. Till den del dessa inkomster är förvärvsinkomster beskattas de vid kommunalbeskattningen i landskapet. Företagaravdraget görs dock innan inkomsten delas upp i kapital- respektive förvärvsinkomst.

     Landskapsregeringen anser att företagaravdraget ska tillämpas vid kommunalbeskattningen i landskapet. Avdraget är helt nytt och införs i riket genom att en ny 30a § införs i inkomstskattelagen. Eftersom avdraget inte omfattas av de undantag som anges i 2 § kommunalskattelagen blir den nya bestämmelsen automatiskt tillämplig i landskapet vid samma tidpunkt som i riket.

 

3. Förslagets konsekvenser

 

Förslaget har ekonomiska konsekvenser för de skattskyldiga och för kommunerna. Generellt sett är effekten positiv för de skattskyldiga och negativ för kommunerna.

     Den föreslagna höjningen av grundavdraget innebär att avdraget beviljas till fullt belopp vid en dagpenningsinkomst på 3 060 euro, en löneinkomst på cirka 6 200 euro och en pensionsinkomst på cirka 11 200 euro per år. Effekten av grundavdraget upphör vid en årsinkomst på cirka 20 100 euro för den som har dagpenningsinkomster, cirka 25 900 euro för den som har löneinkomster och cirka 22 500 euro för den som har pensionsinkomster.

     Höjningen av avdraget för inkomstens förvärvande rör enbart de skattskyldiga som har löneinkomst, medan höjningen av pensionsinkomstavdraget enbart rör dem som har pensionsinkomst. De innebär båda att beskattningen lindras. Enligt de uppskattningar som finns i propositionen kommer fullt pensionsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen 2017 att uppgå till 9 040 euro.

     Den föreslagna ändringen av pensionsåldrarna för frivilliga tilläggspensioner bedöms inte ha några nämnvärda konsekvenser för skatteutfallet eller pensioneringsåldern.

     Det nya företagaravdraget har effekter för näringsidkare, delägare i personbolag och jordbrukare. För merparten av dessa beskattas inkomsten av företagsverksamheten som förvärvsinkomst. Enligt propositionen placerar sig småföretagen på skatteskalan för förvärvsinkomster i regel på låg- och medelinkomstnivå, där beskattningen idag är förhållandevis lätt. Det medför att avdrag som minskar skattebasen, som företagaravdraget, har en liten effekt räknat i euro och sett till ägarens inkomster efter skatt. Den största nyttan i euro får det fåtal företag med stora inkomster, vars inkomster av företagsverksamheten till stor del beskattas som förvärvsinkomst. Även företag med stora inkomster som huvudsakligen beskattas som kapitalinkomst drar nytta av avdraget. För en mer ingående redogörelse för företagaravdragets effekter för de skattskyldiga hänvisas till regeringens proposition.

 

     För kommunerna innebär de här föreslagna ändringarna i beskattningen att skatteinkomsterna minskar. De ekonomiska effekterna för kommunerna bör dock ses i ett vidare perspektiv, där även andra åtgärder som vidtas inom ramen för statens så kallade konkurrenskraftspaket beaktas. De här föreslagna ändringarna tillsammans med de skatteåtgärder som vidtas i riket, och som påverkar kommunerna ekonomiskt trots att de i första hand rör statsbeskattningen, beräknas minska kommunernas skatteinkomster med totalt 2,1 miljoner euro. De ändringar i socialförsäkringsavgifterna som görs inom ramen för statens konkurrenskraftspaket medför en ytterligare minskning av kommunernas skatteinkomster med uppskattningsvis 1,9 miljoner euro. Samtidigt beräknas det konkurrenskraftsavtal som ingåtts mellan arbetsmarknadsparterna i riket indirekt leda till att kommunernas inkomster från samfundsbeskattningen ökar med 300 000 euro. Totalt sett betyder detta ett inkomstbortfall för kommunerna på uppskattningsvis 3,7 miljoner euro när det gäller kommunalskatterna. Samtidigt beräknas konkurrenskraftsavtalet medföra minskade kostnader med 2,4 miljoner euro för kommunerna som arbetsgivare, förutsatt att ett motsvarande avtal förhandlas fram på Åland. Sammantaget innebär allt detta en negativ effekt på kommunernas ekonomi med 1,3 miljoner euro. Landskapsregeringen har i ett tidigare skede aviserat en sänkning av landskapsandelarna om 1,5 miljoner euro och framförde ett sådant förslag i samråd med Ålands kommunförbund och Mariehamns stad. Ålands kommunförbund och Mariehamns stad föredrog i ett senare samråd en modell där kommunerna inte kompenseras direkt för nettominskningen om 1,3 miljoner euro mot att landskapsregeringen drar tillbaka sitt förslag om minskning av landskapsandelarna med 1,5 miljoner euro.

 

4. Beredningen av förslaget och ikraftträdande

 

Lagförslaget har beretts vid lagberedningen. Ärendet har behandlats i samrådsdelegationerna för kommunala frågor och med hänvisning till det har förslaget inte skickats på någon remiss.

     De föreslagna ändringarna i kommunalskattelagen är avsedda att tillämpas från och med kommunalbeskattningen för skatteåret 2017 trots att de inte kommer att hinna träda i kraft före årsskiftet. Eftersom ändringarna sker till de skattskyldigas fördel är retroaktiviteten inte problematisk. De föreslagna ändringarna bör dock träda i kraft så snart som möjligt och landskapsregeringen föreslår därför att datum för ikraftträdande lämnas öppet.

     Ändringen som rör avdraget för premier för kollektivt tilläggspensionsskydd ska inte tillämpas i de fall där den skattskyldige har börjat omfattas av ett sådant arrangemang före den 1 januari 2013. Med stöd av ikraftträdelsebestämmelsen till landskapslagen (2012/86) om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland tillämpas då de bestämmelser som gällde innan den lagen trädde i kraft.

 


Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut ändras 13 § 1 mom. 1 punkten, 15 § 1 mom., 19 § 2 mom. och 23 § kommunalskattelagen (2011:119) för landskapet Åland, av dessa 15 § 1 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2012/86, 19 § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2015/23 samt 23 § sådan den lyder i landskapslagen 2016/19, som följer:

 

13 §

Avdrag för inkomstens förvärvande

     Den skattskyldige får från sin löneinkomst dra av

     1) såsom avdrag för inkomstens förvärvande 750 euro, dock högst löneinkomstens belopp,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

15 §

Premier för kollektivt tilläggspensionsskydd

     Den skattskyldige har rätt att från sin nettoförvärvsinkomst dra av premier som han eller hon betalat för i en pensionsstiftelse, i en pensionskassa eller i ett försäkringsbolag kollektivt ordnat tilläggspensionsskydd upp till ett belopp av 5 procent av den lön som den arbetsgivare som ordnat pensionsskyddet under skatteåret betalat till den skattskyldige, dock högst 5 000 euro i året. Premierna är inte avdragsgilla till den del deras belopp överstiger det belopp som arbetsgivaren betalat för tilläggspensionsskyddet. En ytterligare förutsättning för att premierna ska vara avdragsgilla är att pension i form av ålderspension börjar betalas tidigast då den försäkrade har uppnått den ålder som anges i inkomstskattelagens 54d § 2 mom. 2 punkten underpunkt b.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

19 §

Pensionsinkomstavdrag

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut så att beloppet av full folkpension multipliceras med 1,393, varefter produkten minskas med 1 480 euro och resten avrundas uppåt till följande hela tio euro. Pensionsinkomstavdraget får dock inte överstiga pensionsinkomstens belopp. Är den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst större än fullt pensionsinkomstavdrag, minskas avdraget med 51 procent av det överskjutande beloppet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

23 §

Grundavdrag

     Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovan nämnda avdragen inte överstiger 3 060 euro, ska detta inkomstbelopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 18 procent av den överskjutande inkomsten.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den … och tillämpas första gången vid den beskattning som gäller skatteåret 2017.

     Lagens 15 § 1 mom. tillämpas om den skattskyldige den 1 januari 2013 eller därefter har börjat omfattas av ett tilläggspensionsskydd som arbetsgivaren ordnar.

 

 

Mariehamn den 17 november 2016

 

 

L a n t r å d

 

 

Katrin Sjögren

 

 

Föredragande minister

 

 

Mats Perämaa

 


Parallelltexter

 

·       Parallelltexter till landskapsregeringens lagförslag nr 7/2016-2017