Lagförslag 7/2022-2023
|
|
| ||
|
| LAGFÖRSLAG nr 7/2022-2023 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2022-11-10 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Temporärt slopad förvärvsinkomstgräns för studiestöd förlängs
Huvudsakligt innehåll
Landskapsregeringen föreslår en temporär ändring av landskapslagen om studiestöd. Genom förslaget förlängs tiden som den studerandes förvärvsinkomster inte behöver beaktas vid prövningen av den studerandes möjlighet att lyfta studiestöd. Slopandet av gränsen för de förvärvsinkomster den studerande kan ha förlängts till och med utgången av läsåret 2022-2023, vilket medför att de förvärvsinkomster som den studerande har under år 2023 inte kommer att påverka det studiestöd som den studerande kommer att lyfta för studier som bedrivs som längst till och med den 31 juli 2023.
Slopandet av inkomstgränsen möjliggör för studerande att vid sidan av studier kunna arbeta under kortare perioder utan att arbetsinsatsen ska påverka möjligheten att lyfta studiestöd. Förslaget bidrar på så sätt till att öka studerandes intresse för en arbetsinsats vid sidan av studierna samt till att bredda möjligheten för de studerande att förbättra sin ekonomi.
Lagförslaget hänför sig till landskapsregeringens förslag till Ålands budget för år 2023 och avses bli behandlad i samband med den. Avsikten är att den föreslagna lagen ska behandlas som en budgetlag i enlighet med 20 § 3 mom. i självstyrelselagen, så att bestämmelserna kan träda i kraft den 1 januari 2023.
INNEHÅLL
2. Landskapsregeringens förslag
Landskapslag om temporär ändring av landskapslagen om studiestöd
L A N D S K A P S L A G om temporär ändring av landskapslagen om studiestöd
Allmän motivering
1. Gällande bestämmelser
Studiestöd kan beviljas en studerande som fortsätter att studera efter att läroplikten är avslutad och som är i behov av stödet för att kunna studera. Bestämmelser om studiestöd finns i landskapslagen (2006:71) om studiestöd och i landskapsförordningen (2006:72) om maximitiden för studiestöd för högre högskoleexamen och grunderna för förlängning av maximitiden.
De allmänna förutsättningarna för att vara berättigad till studiestöd är att den studerande har antagits till en högskola eller annan läroanstalt, bedriver studier som huvudsyssla, har framgång i studierna samt behöver ekonomiskt stöd. Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (Ams) behandlar ansökningar om studiestöd och informerar om reglerna för det åländska studiestödet. Studiestödet kan beviljas för högst ett studieår i sänder och tidigast från ingången av den månad då ansökan är inlämnad till Ams.
Studiestödet är ett ekonomiskt stöd som består av olika bidrag samt landskapsborgen för studielån. Bidragen utgörs av studiepenning eller vuxenstudiepenning, särskilt studietillägg, bostadstillägg samt försörjartillägg. I lag anges det eurobelopp för bidrag och lån som den studerande kan lyfta per månad om han eller hon har beviljats studiestöd och i övrigt uppfyller de förutsättningar som krävs för att vara berättigad till det specifika stödet.
För att vara berättigad till studiestöd måste studierna åtminstone omfatta minst 13 veckors studier.
Studiestödssystemet möjliggör för den studerande att kunna förvärva arbetsinkomster och arbetslivserfarenhet vid sidan av studierna. De inkomster som den studerande har under studietiden påverkar däremot på olika sätt studiestödet. När behovet av ekonomiskt stöd i form av studiestöd prövas beaktas såväl den sökandes som dennes föräldrars inkomster. Föräldrainkomster beaktas inte om sökanden vid studiestödets beviljande har fyllt 18 år eller har fullföljt en gymnasieutbildning.
I fråga om den sökandes egna inkomster är en heltidsstuderande berättigad till studiestöd om dennes skattepliktiga inkomst är högst 939 euro i genomsnitt per stödmånad. Är den sökande deltidsstuderande är han eller hon berättigad till studiestöd om dennes skattepliktiga inkomst är högst 1 358 euro i genomsnitt per stödmånad. Med skattepliktig inkomst avses förvärvs- och kapitalinkomst. När det gäller beräkningen av den genomsnittliga förvärvsinkomsten beaktas endast den inkomst den studerande har under stödmånaderna, medan det vid beräkningen av den genomsnittliga kapitalinkomsten beaktas den inkomst som den studerande har under hela året. Stu-diestöd beviljas enligt huvudregeln för högst nio månader per läsår. Ams får uppgifter om studerandes skattepliktiga inkomst direkt från Skattestyrelsen när ett skatteårs beskattning är verkställd.
En temporär bestämmelse har varit gällande sedan 1 mars 2022 i fråga om den studerandes inkomsters inverkan på studiestödet. Enligt denna bestämmelse ska Ams vid den inkomstprövning som görs av den studerandes egna inkomster under år 2022 utgå ifrån att den studerande inte har någon förvärvsinkomst. Bestämmelsen har även tillämpats på studerande som har beviljats studiestöd innan den 1 mars 2022 till den del studiestödet berör en stödmånad efter den 1 mars 2022 samt att studiestödet betalas ut för studier under år 2022.
2. Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen vill fortsatt förbättra tillgången på kunnig arbetskraft i samhället, speciellt inom vården och omsorgen, men vill samtidigt även bibehålla möjligheterna för den studeranden att stärka sin ekonomiska ställning. Fastän studiestödssystemets främsta syfte är att stödja den studerandes möjlighet att bedriva sina studier på heltid, ska systemet inte hindra den studerande från att arbeta i rimlig utsträckning om studierna trots det kan framskrida. Genom arbetet kan den studerande dessutom samla på sig värdefull erfarenhet och knyta viktiga kontakter, som torde vara till nytta i det framtida yrkesvalet. Visserligen visar erfarenhet att arbete vid sidan av studierna kan få studierna att framskrida långsammare, men de möjligheter arbetet kan ge för individen samt samhället i övrigt talar för en förlängning av regelverket där den studerandes förvärvsinkomster inte ska påverka studiestödet.
Landskapsregeringen föreslår därför att tiden som den studerandes förvärvsinkomster inte behöver beaktas vid prövningen av den studerandes möjlighet att lyfta studiestöd förlängs till att omfatta även vårterminen år 2023, det vill säga till och med utgången av läsåret 2022-2023. Detta skulle medföra att de förvärvsinkomster som den studerande har under år 2023 inte kommer att påverka det studiestöd som den studerande lyfter för studier som bedrivs som längst till och med den 31 juli 2023.
Slopandet av inkomstgränsen möjliggör för studerande att vid sidan av studier kunna arbeta under kortare perioder utan att arbetsinsatsen ska påverka möjligheten att lyfta studiestöd. Förslaget bidrar på så sätt till att öka studerandes intresse för en arbetsinsats vid sidan av studierna samtidigt som en möjlighet till utökad förvärvsinkomst utan att det påverkar studiestödet i viss mån kan bredda möjligheten för de studerande att förbättra sin ekonomi.
Fastän kravet på inkomstprövning i fråga om förvärvsinkomster slopas ska de allmänna villkoren i 3 § i landskapslagen om studiestöd fortfarande iakttas, det vill säga att den studerande har antagits till en läroanstalt eller deltar i grundskoleutbildning för andra än läropliktiga, att studierna bedrivs som huvudsyssla, att den studerande har framgång i studierna samt en prövning av den studerandes behov av ekonomiskt stöd sett till eventuella kapitalinkomster.
Lagförslaget är avsett att behandlas som en så kallad budgetlag. Landskapsregeringen anser det viktigt att de förändringar som föreslås i fråga om studiestödet kan träda i kraft snabbt, redan innan den lagstiftningskontroll som avses i 19 § i självstyrelselagen är slutförd. Landskapsregeringens förslag till Ålands budget för år 2023 förutsätter att en landskapslag stiftas för att förverkliga regelsystemet så snabbt som möjligt. De föreslagna åtgärderna behöver förverkligas vid tidigast möjliga månadsskiftet efter det att lagtinget omfattat budgeten för år 2023, vilket i praktiken skulle vara den 1 januari 2023. Med hänvisning till ordalydelsen i 20 § 3 mom. i självstyrelselagen lämnas ikrafträdelsedatumet för lagen dock öppen. I ikraftträdelsebestämmelsen till lagen föreslås att en bestämmelse intas där lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att lagen helt eller delvis träder i kraft vid en tidpunkt som infaller innan lagstiftningskontrollen är slutförd.
3. Förslagets verkningar
Förslagets ekonomiska verkningar är svåra att uppskatta, men landskapsregeringen gör den bedömningen att när slopandet av inkomstgränsen för förvärvsinkomster förlängs till att omfatta även vårterminen 2023 förväntas studiestödsansökningarna hålla sig på en högre nivå än annars i och med att de temporära kriterierna för studiestöd baserat på inkomster förblir fortsatt i kraft.
Den statistik som finns tillgänglig för den tid som nuvarande bestämmelser varit i kraft (1 mars 2022 – 31 oktober 2022) visar att totalt 181 personer, med en inkomst som överstiger det tidigare maxtaket på 939 euro i genomsnitt per månad, har beviljats studiestöd. Den genomsnittliga förvärvsinkomsten för dessa har varit 2 208,18 euro per studiestödsmånad.
Av det totala antalet (181) beviljade studiestöd som översteg maxtaket beviljades 89 i form av vuxenstudiepenning. Vuxenstudiepenningens andel utgjorde således 49 procent. Den genomsnittliga förvärvsinkomsten för de som beviljats vuxenstudiepenning under ovannämnda period var 2 431,86 euro per studiestödsmånad.
En jämförelse mellan perioden 1 mars – 31 oktober för år 2021 respektive år 2022 visar på en ökning av kostnaderna för vuxenstudiepenning med drygt 254 000 euro. Antalet mottagare av studiepenning har däremot minskat under motsvarande period, vilket har medfört att kostnaderna totalt minskat för denna grupp av mottagare. För högskolestudiepenningens del har detta medfört minskade kostnader med cirka 89 000 euro, medan kostnaderna för studiepenningens grunddel ökat med cirka 21 000 euro.
Utfallet med en förlängning torde sannolikt bli densamma även under vårterminen 2023, det vill säga att en stor andel vuxenstuderande finns bland de sökande som inte annars skulle ha lyft något studiestöd på grund av för höga förvärvsinkomster. En trolig slutsats är att detta kommer att leda till att den maximala vuxenstudiepenningen fortsatt kommer att beviljas fler studerande. Vuxenstudiepenningens belopp för heltidsstudier är från och med den 1 augusti 2022 minst lika stort som grunddelen, det vill säga 422 euro per månad, och högst 1 005 euro per månad. Den vanliga studiepenningen är som högst 348 euro per månad.
Landskapsregeringen uppskattar att det totala utfallet av förslaget kommer att medföra en tilläggskostnad för landskapet på 135 000 euro. Enligt landskapsregeringens förslag till Ålands budget för år 2023 upptas medel för att täcka de utgifter som förslaget förväntas få på budgeten redan från början av år 2023.
Den föreslagna lagen förväntas inte att medföra något nämnvärt merarbete för Ams. Förslaget har inte några kända konsekvenser för miljön eller jämställdheten.
4. Lagstiftningsbehörigheten
Den förslagna landskapslagen gäller landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar, socialvård, undervisning, studiesociala förmåner och främjande av sysselsättningen. Rättsområdena är med vissa undantag att hänföra till landskapets lagstiftningsbehörighet enligt 18 § 1, 13, 14 och 23 punkten i självstyrelselagen.
Riket har enligt 27 § 1 punkten i självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet i fråga om stiftande, ändring och upphävande av grundlag samt avvikelse från grundlag.
Enligt 16 § 2 mom. i grundlagen ska det allmänna säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning samt utveckla sig själv. Bestämmelser om detta ska utfärdas i lag. Landskapslagstiftningen om studiestöd syftar till att förverkliga detta. I landskapets behörighet ingår, med beaktande av nämnda grundlagsbestämmelse, bland annat att besluta om villkoren för erhållande av studiestöd och studiesociala förmåner.
Enligt 6 § i grundlagen är alla lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Genom den föreslagna lagstiftningen särbehandlas ingen, utan den bidrar till större jämlikhet genom att förbättra möjligheterna för studerande att arbeta vid sidan om studierna utan att detta minskar på studiestödet.
Detaljmotivering
Landskapslag om temporär ändring av landskapslagen om studiestöd
21b § Studerandes egna inkomsters inverkan på studiestödet under år 2023. I paragrafen intas en bestämmelse om den inkomstprövning som ska göras under år 2023 för att bedöma om den studerande är berättigad till studiestöd.
Enligt 21 § i landskapslagen om studiestöd ska den sökandes egna inkomster beaktas när behovet av ekonomiskt stöd prövas. En heltidsstuderande är berättigad till studiestöd om dennes skattepliktiga inkomst är högst 939 euro i genomsnitt per stödmånad, medan en deltidsstuderande är berättigad till studiestöd om dennes skattepliktiga inkomst är högst 1 358 euro i genomsnitt per stödmånad. Med skattepliktig inkomst avses enligt bestämmelsen förvärvs- och kapitalinkomst. När det gäller beräkningen av den genomsnittliga förvärvsinkomsten beaktas endast den inkomst den studerande har under stödmånaderna, medan det vid beräkningen av den genomsnittliga kapitalinkomsten beaktas den inkomst som den studerande har under hela året. Studiestöd beviljas normalt för högst nio månader per läsår.
Enligt den temporära bestämmelsen i 21a § ska den studerande vid inkomstprövningen i stället för vad som sägs i lagens 21 § inte anses har någon förvärvsinkomst under år 2022. Den studerandes förvärvsinkomst ska således beräknas vara noll under år 2022.
Landskapsregeringen föreslår att tiden som den studerandes förvärvsinkomster inte behöver beaktas vid prövningen av den studerandes möjlighet att lyfta studiestöd förlängs till att omfatta hela vårterminen år 2023, det vill säga till och med utgången av läsåret 2022-2023. En bestämmelse om detta intas i nya 21b §. Detta medför att de förvärvsinkomster som den studerande har under år 2023 inte kommer att påverka det studiestöd som den studerande lyfter för studier som bedrivs som längst till och med den 31 juli 2023.
Förändringen av inkomstprövningen påverkar de som ansöker om studiestöd efter att den föreslagna bestämmelsen har trätt i kraft. Enligt 23 § i landskapslagen om studiestöd ska ansökan om studiestöd göras hos Ams. Studiestöd beviljas för högst ett studieår i sänder och tidigast från ingången av den månad då ansökan har inlämnats. Den föreslagna bestämmelsen skulle omfatta även dem som har beviljats studiestöd innan lagen har trätt i kraft till den del studiestödet berör en stödmånad efter lagens ikraftträdande.
Ikrafttträdandebestämmelse. Avsikten är att den föreslagna lagen ska antas som en så kallad budgetlag, om vilket föreskrivs i 20 § 3 mom. i självstyrelselagen. Landskapsregeringen föreslår i enlighet med självstyrelselagen att ikraftträdandedatumet lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om. Avsikten är att lagen ska träda i kraft vid en tidpunkt snarast efter lagtingets beslut, eftersom det är angeläget i förhållande till lagens syfte att de åtgärder som lagen ger möjlighet till genomförs så fort som möjligt. Avsikten är således att den föreslagna lagen ska träda i kraft vid tidigast möjliga månadsskifte efter lagtingets beslut, vilket torde var den 1 januari 2023.
I ikraftträdandebestämmelsen intas även en övergångsbestämmelse om att inkomstprövningen enligt 21b § även ska omfatta studerande som har beviljats studiestöd innan lagen har trätt i kraft till den del studiestödet berör en stödmånad efter lagens ikraftträdande och stödet betalas ut för studier under vårterminen år 2023, det vill säga för studier som bedrivs som längts till och med den 31 juli 2023.
Lagtext
Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.
L A N D S K A P S L A G
om temporär ändring av landskapslagen om studiestöd
I enlighet med lagtingets beslut fogas till landskapslagen (2006:71) om studiestöd en ny 21b § som följer:
21b §
Studerandes egna inkomsters inverkan på studiestödet under år 2023
Vid inkomstprövningen av den studerandes egna inkomster under år 2023 ska arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten, till den del det gäller studiestöd som den studerande lyfter för studier som bedrivs som längst till och med den 31 juli 2023, med avvikelse från vad som föreskrivs i 21 § 2 mom. utgå ifrån att den studerande inte har någon förvärvsinkomst.
Lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma att denna lag helt eller delvis ska träda i kraft i den ordning som föreskrivs i 20 § 3 mom. självstyrelselagen.
Denna lag träder i kraft den
Bestämmelserna i 21b § ska även tillämpas på studerande som har beviljats studiestöd innan denna lag har trätt i kraft till den del studiestödet berör en stödmånad efter lagens ikraftträdande samt att studiestödet betalas ut för studier som bedrivs som längst till och med den 31 juli 2023.
| Mariehamn den 10 november 2022 | |
|
L a n t r å d |
Veronica Thörnroos |
|
Föredragande minister |
Annika Hambrudd |