Lagförslag 9/2022-2023

Lagtingsår: 2022-2023
Typ av dokument: Lagförslag

Ladda ner Word-dokument

 

LAGFÖRSLAG nr 9/2022-2023

 

Datum

 

 

2022-11-24

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Ny landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Landskapsregeringen föreslår att en ny landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar antas som ersätter den nuvarande landskapslagen (2016:29) om finansiering av landsbygdsnäringar. Avsikten är att den föreslagna lagen ska tillämpas under perioden 2023 - 2027.

Som grund för lagförslaget och som ramar för bestämmelserna fungerar förutom Europeiska unionens lagstiftning även innehållet, strategierna och skrivningarna i den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2023–2027 i fråga om unionsstöd som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Avsikten är att den förslagna lagen ska träda i kraft så snart som möjligt och ge grund för nya landskapsförordningar i vilka lagstiftningen ytterligare specificeras. Med beaktande av att den nya perioden för jordbruksstöd inleds i januari 2023 är avsikten att den föreslagna lagstiftningen ska träda i kraft så snart som möjligt. Lagförslaget behöver därför behandlas skyndsamt.

__________________

 


 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 3

1. Bakgrund. 3

1.1 Förordningen om strategiska planer 4

1.2 Den horisontella förordningen. 4

1.3 Marknadsordningsförordningen. 5

1.4 Budgetförordningen. 5

1.5 Andra förordningar med anknytning till budgeten. 5

1.6 Rättsakter på lägre nivå. 6

2. Överväganden. 7

3. Landskapsregeringens förslag. 8

4. Förslagets verkningar 9

4.1 Ekonomiska verkningar 9

4.2 Administrativa verkningar för myndigheternas verksamhet 9

4.3 Verkningar för ersättnings- och stödmottagarna. 10

4.4 Verkningar för klimatet och miljön. 10

4.5 Övriga samhälleliga verkningar 12

5. Lagstiftningsbehörighet 12

6. Ärendets beredning. 13

Detaljmotivering. 13

Landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar 13

Lagtext 59

L A N D S K A P S L A G om finansiering av landsbygdsnäringar 59

 


 

Allmän motivering

 

1. Bakgrund

 

Kommissionen presenterade sitt meddelande ”Framtiden för livsmedel och jordbruk” KOM (2017) 713 den 29 november 2017. Med utgångpunkt i meddelandet och diskussioner i rådet och Europaparlamentet under vintern 2018 presenterade kommissionen sitt samlade reformpaket av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) den 1 juni 2018. Utveckling av en intelligentare och mer kristålig jordbrukssektor, förstärkning av miljö- och klimatåtgärder som främjar EU:s miljö- och klimatmål samt en starkare socioekonomisk status för landsbygden är målsättningar för den framtida GJP. Efter intensiva förhandlingar mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen antogs den nya gemensamma jordbrukspolitiken formellt den 2 december 2021. Reformpaketet omfattar tre förordningar som börjar tillämpas den 1 januari 2023:

·       Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013, nedan förordningen om strategiska planer

·       Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013, nedan den horisontella förordningen

·       Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2117 om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter, (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, (EU) nr 251/2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och (EU) nr 228/2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden, nedan marknadsordningsförordningen.

Utgående från förordningen om strategiska planer utarbetar varje medlemsstat en nationell strategisk plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, nedan den strategiska planen, som innehåller de åtgärder som omfattas av direktstöd till jordbruket och de sektoråtgärder som finansieras med medel ur garantifonden för jordbruket, nedan EGJF, samt de åtgärder för lantbruksutveckling som finansieras med medel ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, nedan Ejflu.

Kommissionen bedömer och godkänner medlemsstatens strategiska plan. Syftet med åtgärderna i den strategiska planen är att de särskilda målen för den gemensamma jordbrukspolitiken ska uppnås. De strategiska planerna börjar tillämpas den 1 januari 2023, och de gäller till den 31 december 2027.

Enligt förordningen om strategiska planer kan en medlemsstat ha endast en strategisk plan. På grund av detta ingår Åland i Finlands strategiska plan, där bland annat beskrivningar av de stöd- och ersättningssystem som ska tas i bruk på Åland under den kommande finansieringsperioden och som omfattas av den åländska lagstiftningsbehörigheten finns.

Varje medlemsstat skulle lämna in sin strategiska plan till kommissionen före utgången av 2021. Ålands landskapsregering godkände den 7 december 2021 förslaget till den strategiska planen. Finland lämnade sitt förslag till strategisk plan till kommissionen den 22 december 2021. Kommissionen godkände den 31 augusti 2022 Finlands strategiska plan genom kommissionens genomförandebeslut om godkännande av Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2023–2027 i fråga om unionsstöd som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Den slutgiltiga strategiska planen finns på jord- och skogsbruksministeriets webbplats.

En av de väsentliga ändringarna jämfört med den nuvarande programperioden är den nya förvaltningsmodellen för GJP. Kommissionens utgångspunkt är att politiken ska bli mer resultatorienterad och fokusera mindre på regelefterlevnad. Medlemsländerna får ett ökat ansvar för politikens genomförande. Målen för politiken, med därtill kopplade krav och indikatorer är precis som idag, gemensamma på EU-nivå. Medlemsländerna väljer och utformar åtgärder för att nå målen. Skillnaden jämfört med idag är att medlemsländerna i större utsträckning ska ansvara för utformningen av administration och regler kopplade till de åtgärder som väljs av respektive land. Denna ökade handlingsfrihet innebär även att mer omfattande landskapslagstiftning behöver tas fram än under den nuvarande programperioden.

Genom reformen av unionens gemensamma jordbrukspolitik ges varje medlemsstat bättre möjligheter än tidigare att utarbeta ett stödsystem som passar deras förhållanden. Medlemsstaterna får också ett större ansvar gällande att verkställa systemet, betala ut stöd, utöva tillsyn och följa upp resultaten. Genom reformen lättas Europeiska unionens lagstiftning upp, och en del av ansvaret för verkställigheten överförs till medlemsstaterna.

 

1.1 Förordningen om strategiska planer

 

Förordningen om strategiska planer innehåller allmänna och särskilda bestämmelser om användning av EGJF och Ejflu för att nå målen för den gemensamma jordbrukspolitiken och de anknytande indikatorerna. Förordningen gäller grundläggande bestämmelser för att skydda miljön, klimatet, folkhälsan, djur- och växthälsan samt djurens välfärd, åtgärder gällande direktstöd och åtgärder gällande landsbygdsutveckling. Förordningen innehåller också beskrivningar av strukturen för den strategiska planen samt för uppföljningen och utvärderingen av hur målen har uppfyllts.

 

1.2 Den horisontella förordningen

 

I den horisontella förordningen föreskrivs om de villkor som ska tillämpas vid finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Den horisontella förordningen innehåller bland annat bestämmelser om krav som ställs på medlemsstatens förvaltningssystem, avslutande av räkenskaperna som utförs av kommissionen samt administrationen och tillsynen av stödåtgärderna. I fråga om tillsynen innehåller den horisontella förordningen allmänna bestämmelser och grundläggande bestämmelser om det integrerade administrations- och kontrollsystemet, villkorligheten och kommissionens granskningar av medlemsstaterna.

Till styrningssystemet hör de styrande organen samt de grundläggande krav som anges i Europeiska unionens lagstiftning, det vill säga kraven i de förordningar som gäller den strategiska planen och horisontella ärenden, budgetförordningen och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG. Till systemet hör också det rapporteringssystem som upprättats för att genomföra den årliga prestationsrapporten. Den årliga prestationsrapporten och den analys med korrigeringsplan ska lämnas till kommissionen samtidigt som årsräkenskaperna, det vill säga senast den 15 februari året efter budgetåret.

Finansieringen av fonder enligt den horisontella förordningen grundar sig på maximala utgifter som fastställts på förhand. I EGJF är dessa årliga, och för Ejflu fastställs utgifterna i den strategiska planen. Det är viktigt att utbetalningarna görs vid rätt tidpunkt. I den horisontella förordningen ingår också bestämmelser om förfarandet för finansiell disciplin, reserv för kriser, avslutande och godkännande av räkenskaperna, krav på återbetalning av medel som betalats ut på felaktiga grunder, kontroll- och sanktionssystem, integrerade administrations- och kontrollsystem, skyldigheten att lämna information och kommissionens befogenheter att utfärda delegerade förordningar.

 

1.3 Marknadsordningsförordningen

 

Bestämmelser om en marknadsordning som överensstämmer med Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik finns i marknadsordningsförordningen. Förordningen omfattar import och export av jordbruksprodukter, producentorganisationer, klassificering av slaktkroppar, prisrapportering, interventionslagring, kvotsystem, handelsnormer, vissa stödsystem, konkurrensregler, bestämmelser om statligt stöd och åtgärder mot störningar på marknaden. Dessa områden tillhör rikets lagstiftningsbehörighet.

 

1.4 Budgetförordningen

 

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, nedan budgetförordningen, gäller de finansiella regler som tillämpas på unionens allmänna budget. Enligt artikel 56 i förordningen ska medlemsstaterna samarbeta med kommissionen för att se till att anslagen används enligt principen om sund ekonomisk förvaltning.

I artikel 61 föreskrivs det om skyldigheterna hos de personer som medverkar i genomförandet av Europeiska unionens budget att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att en intressekonflikt uppstår vid utförandet av uppgifter inom deras behörighet och för att åtgärda situationer som ur objektiv synvinkel kan uppfattas som en intressekonflikt. Enligt artikeln ska skriftliga förfaranden för att fastställa om en intressekonflikt föreligger tas i bruk. Kommissionen och medlemsstaterna ska iaktta principerna om sund ekonomisk förvaltning, öppenhet och icke-diskriminering, och säkerställa att unionsåtgärderna är synliga när de förvaltar unionens medel. Kommissionen och medlemsstaterna ska för detta ändamål uppfylla sina respektive förpliktelser i fråga om revision och kontroller och åta sig det ansvar som följer av detta. I budgetförordningen föreskrivs om förfaranden för att säkerställa att Europeiska unionens medel används enligt gällande regler.

 

1.5 Andra förordningar med anknytning till budgeten

 

Bestämmelser om skötseln av Europeiska unionens medel och de myndigheter som medverkar i denna, vilka alla gäller stödsystem som genomförs inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och finansieringen av dem, finns i följande förordningar:

·       Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999.

·       Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen.

·       Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter.

Enligt budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013, och rådets förordningar (Euratom, EG) nr 2988/95 (11), (EG, Euratom) nr 2185/96 och (EU) 2017/1939 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, såsom förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägerier, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, i tillämpliga fall, administrativa och ekonomiska sanktioner.

 

1.6 Rättsakter på lägre nivå

 

Kommissionen har med stöd av den horisontella förordningen rätt att utfärda både delegerade förordningar och genomförandeförordningar. Följande delegerade förordningar och genomförandeförordningar har utfärdats med stöd av denna rätt:

·       Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/126 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 med ytterligare krav för vissa interventionstyper som anges av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer för perioden 2023–2027 enligt den förordningen samt om andelen för norm 1 för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC), nedan förordningen om ytterligare krav och om normer.

 

·       Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/129 om fastställande av regler för interventionstyper avseende oljeväxtfrön, bomull och biprodukter från vinframställning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 och för informations-, offentlighets- och synlighetskrav som rör unionsstöd och de strategiska GJP-planerna.

 

·       Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2290 om fastställande av regler om beräkningsmetoder för de gemensamma output- och resultatindikatorer som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013.

 

·       Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2289 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 vad gäller presentationen av innehållet i de strategiska GJP-planerna och det elektroniska systemet för säkert informationsutbyte.

 

·       Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/127 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 med bestämmelser om utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron, nedan förordningen om utbetalande organ.

Förordningen om utbetalande organ innehåller bestämmelser om bland annat kriterier för ackreditering av utbetalande organ, såsom organisationsstrukturen, personalresurserna, intressekonflikter, informationssäkerheten, riskbedömning, bekämpning sav bedrägerier, delegering, krav som gäller prestationsrapporteringen, och bestämmelser om krav på godtagbara betalningar från Europeiska unionen, minskning och innehållning av betalningar samt avslutande av räkenskaper och eventuella korrigeringar i finansieringen som detta medför.

 

·       Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/128 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 om utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, räkenskapsavslutning, kontroller, säkerheter och öppenhet, nedan förordningen om ekonomisk förvaltning.

Förordningen innehåller bestämmelser om bland annat förfarande för ackreditering av utbetalande organ, om det attesterande organets uppgifter och revisionsmetoder, om avslutande av räkenskaper och utgiftsdeklarationer, interventioner (RAP) och med dem förknippade indikatorer på bland annat framsteg i den fleråriga prestationsövervakningen som ska rapporteras var tredje månad och inom ramen för styrningssystemen, om innehållande av betalningar av orsaker som nämnts ovan eller andra orsaker, krav på återbetalning, outputgranskning och processen vid finansiell korrigering.

I fråga om det integrerade administrations- och kontrollsystemet är också följande rättsakter på lägre nivå centrala:

·       Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022 /1172 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet inom den gemensamma jordbrukspolitiken samt tillämpningen och beräkningen av administrativa sanktioner för grundvillkor, nedan förordningen om kvalitetsbedömning.

·       Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1173 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet i den gemensamma jordbrukspolitiken, nedan förordningen om ansökningssystem.

 

2. Överväganden

 

Den nya finansieringsperioden föranleder lagstiftningsändringar då den gällande landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar med tillhörande landskapsförordningar inte lägre är förenlig med Europeiska unionens ändrade bestämmelser. Inledningsvis har överväganden gjorts huruvida den gällande lagen ska revideras eller en helt ny lag tas fram. På grund av att medlemsländerna kommer att få ett ökat ansvar för politikens genomförande under den nya finansieringsperioden och en mer omfattande landskapslagstiftning därmed behövs, har framtagandet av en helt ny lag bedömts vara det bästa alternativet.

För den nya finansieringsperioden behövs nya regleringar för både areal- och djurbaserade jordbruksstöd och för projektbaserade stöd, som investeringsstöd till jordbruk och livsmedelsföretag. Landskapsregeringen har övervägt om allt kan regleras i en och samma lag eller om separata lagar behöver tas fram. Med anledning av att åtgärderna i den strategiska planen långt regleras av gemensamma bestämmelser har landskapsregeringen ansett det mest ändamålsenligt att ta fram en lag som reglerar alla åtgärder i den strategiska planen.

 

3. Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att en ny landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar antas som ersätter den nuvarande landskapslagen (2016:29) om finansiering av landsbygdsnäringar. Avsikten är att den föreslagna lagen ska tillämpas under perioden 2023 - 2027. Som grund för lagförslaget och som ramar för bestämmelserna fungerar förutom Europeiska unionens lagstiftning även innehållet, strategierna och skrivningarna i den strategiska planen.

Den föreslagna lagstiftningen motsvarar till tillämpliga delar rikets lagförslag till lag om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd och lag om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling (RP 165/2022 rd) och till vissa delar rikets förslag till lag om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023 - 2027 (RP 166/2022 rd) och förslag till lag om ändring av lagen om strukturstöd till jordbruket (RP 164/2022 rd).

En väsentlig ändring jämfört med gällande förfaranden är att stödansökningar i fortsättningen kan göras endast elektroniskt frånsett några undantag (till exempel nationellt stödsystem med mycket få sökande). Även i övrigt blir e-tjänster allt viktigare bland annat på grund av det system för arealmonitorering som tas i bruk.

Ur den stödsökandes synvinkel är en väsentlig förändring att möjligheterna att ändra ansökningar ökar avsevärt. Eftersom det i Europeiska unionens lagstiftning inte längre ska föreskrivas lika detaljerat om till exempel tillsyn och påföljder, innehåller lagförslaget fler bestämmelser om dessa frågor än gällande landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar.

EU-lagstiftningen, särskilt den horisontella förordningen och förordningen om strategiska planer och de genomförandeförordningar och delegerade förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av dem, har direkta konsekvenser som är väsentliga med tanke på verkställigheten av stödsystemen. Det integrerade administrations- och kontrollsystemet har även under tidigare finansieringsperioder varit ett centralt instrument vid styrningen och kontrollen av de djur- och arealbaserade stödsystem som helt eller delvis finansieras av EU. Medlemsstaten måste även i fortsättningen inrätta ett integrerat administrations- och kontrollsystem (IACS) för de stödsystem som avses i förordningen om strategiska planer. Till de stödsystem som administreras med hjälp av IACS hör de djur- och arealbaserade stödsystemen och, i behövlig utsträckning, administrationen och kontrollen av villkorligheten. Till de centrala delarna i systemet hör bland annat ett system för identifiering av skiften (basskiftesregistret), ett geospatialt och djurbaserat ansökningssystem, ett system för registrering av stödtagarnas identifikationsuppgifter, ett tillsyns- och påföljdssystem och framöver också ett system för arealmonitorering.

Till de centrala delarna av det integrerade administrations- och kontrollsystemet hör framöver som obligatorisk del observation och bedömning av jordbruksverksamhet och jordbruksmetoder på jordbruksmark genom data från satelliter eller andra data med minst samma värde (arealmonitorering). De fotografier med geografisk information som den stödsökande tar är enligt förordningen om ansökningssystem likvärdiga med satellitmaterial som används i arealmonitorering. Det integrerade administrations- och kontrollsystemet ska grunda sig på elektroniska databaser och geografiska informationssystem som ska möjliggöra bland annat utbyte av information och kombination av informationen med information om skyddade områden, såsom Natura 2000-områden.

Som ovan nämnts är elektroniska ansökningar som lämnas årligen grundprincipen för ansökningarna framöver enligt förordningen om ansökningssystem. Ett ömsesidigt system för informationsutbyte mellan stödsökanden och förvaltningen ska upprättas. När en oegentlighet upptäckts med hjälp av ett täckande arealmonitoreringssystem eller vid en administrativ kontroll ges den sökanden en tidsfrist för att återta ansökan och eller korrigera den. Informationen i det integrerade administrations- och kontrollsystemet ska uppdateras enligt de korrigeringar och ändringar som stödsökanden gjort i sin ansökan. Tack vare detta blir de förhandsifyllda uppgifterna i följande års ansökan korrektare, vilket främjar en korrekt och exakt rapportering av output- och resultatindikatorer till kommissionen.

 

4. Förslagets verkningar

 

I den strategiska planen beskrivs konsekvenserna av reformen av jordbrukspolitiken för Finland som helhet samt de val som har gjorts utifrån en behovsanalys. En viktig del av genomförandet av den strategiska planen är utvärdering, och en utomstående utvärderare har på förhand utvärderat varje medlemsstats utkast till strategisk plan. Medlemsstaten har varit skyldig att i sin strategiska plan beakta förhandsutvärderarnas rekommendationer i den mån det är möjligt.

 

4.1 Ekonomiska verkningar

 

Beloppet av finansiering från Europeiska unionen som är tillgänglig för den strategiska planen grundar sig på det anslag som fastställts för Finland i Europeiska unionens fleråriga finansieringsram. Under finansieringsperioden 2023–2027 tilldelas Finland 1 773 miljoner euro från Ejflu. Enligt överenskommelse kommer medfinansieringen från Ejflu att fördelas mellan Åland och riket så att Ålands andel är 0,87 procent avrundat till närmaste 1 000 euro. Därmed är Ålands andel drygt 15 miljoner euro.

Den strategiska planen innehåller beloppet av indikativ offentlig finansiering för de åtgärder som tas i bruk i på Åland under finansieringsperioden 2023─2027, ca 42,3 miljoner euro. Den offentliga finansieringen består av medfinansiering (bidrag) från Ejflu samt nationell medfinansiering. Till den strategiska planen hänför sig också ytterligare nationell finansiering för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Medfinansieringen från Ejflu är 43 procent i fråga om alla landsbygdsutvecklingsåtgärder.

 

4.2 Administrativa verkningar för myndigheternas verksamhet

 

Beredningen av reformen av Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik har i olika etapper förutsatt en stor arbetsinsats som sträckt sig över flera år i form av beredning av den strategiska planen. Med de nationella lösningar som har gjorts i samband med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken har man strävat till att förenkla stödsystemen inom ramen för de möjligheter som finns att tillgå, och i den mån lösningar kan träffas nationellt. På så sätt har man försökt minska också det merarbete som myndigheterna förorsakas och minska den administrativa bördan. Också i fråga om de system som är obligatoriska för medlemsstaterna och de bestämmelser som ska följas har man försökt införa lösningar som är så enkla som möjligt.

Landskapsregeringen uppgifter förblir i huvudsak oförändrade men särskilt i början av verkställigheten av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken förorsakar lagstiftningsarbetet och arbetet med att ta fram nya förordningar och andra föreskrifter samt informationsinsatser en avsevärd mängd extra arbete.

 

4.3 Verkningar för ersättnings- och stödmottagarna

 

Införandet av nya stödsystem medför alltid extra arbete för sökandena, eftersom de bland annat behöver sätta sig in i villkoren för de nya stödformerna och förutsättningarna för att få stöd.

Från och med ingången av år 2023 kan de stöd och ersättningar som beviljas enligt förvarande lagförslag sökas endast elektroniskt, utom i vissa särskilda situationer. Övergången till enbart elektronisk stödansökan väntas dock inte medföra någon förändring för merparten av stödsökandena, eftersom litet över 95 procent av stödsökandena redan nu har lämnat in sin ansökan vid den samlade stödansökan på elektronisk väg. Utveckling av det integrerade administrations- och kontrollsystemet hjälper sökandena att göra en geospatial stödansökan (en stödansökan som innehåller geodata). Insamlingen av nya uppgifter som output- och resultatrapporteringen kräver kan dock komma att öka mängden uppgifter som ska anges i ansökan.

På grund av att systemet med arealmonitoreringen införs betonas uträttandet av ärenden på elektronisk väg jämfört med den nuvarande situationen. Den rådgivning till och vägledning av sökande som hör ihop med arealmonitoreringssystemet är ett nytt verksamhetssätt. Om ett villkor för beviljande av stöd som sökanden har uppgett i sin ansökan inte svarar mot arealmonitoreringens analysresultat, ges sökanden tillfälle att inom utsatt tid vidta avhjälpande åtgärder, till exempel ändra ansökan, återta den helt eller delvis eller genomföra de odlingsåtgärder som förutsätts i villkoren för erhållande av ersättning.

Möjligheterna att ändra ansökan eller återta den till följd av fel som upptäckts vid arealmonitoreringen eller vid administrativa kontroller blir betydligt större än förr, vilket hjälper sökandena att minimera påföljderna och att undgå stödbortfall med anledning av påföljder. De mer vidsträckta möjligheterna att ändra ansökan och möjligheten att vidta avhjälpande åtgärder är betydande förändringar i förhållande till Europeiska unionens gällande lagstiftning.

 

4.4 Verkningar för klimatet och miljön

 

Enligt förordningen om strategiska planer (artikel 93) ska minst 35 procent av de medel ur Ejflu som beviljas för åtgärder för utveckling av landsbygden riktas miljö- och klimatåtgärder som bidrar till begränsning av och anpassning till klimatförändringar, som främjar en hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser, som bidrar till att få stopp på förlusten av biologisk mångfald och som bidrar till att unionens jordbruk svarar bättre på samhällets krav på livsmedel och hälsa. Enligt förordningen beräknas denna andel genom att av den finansiering som tilldelats åtgärderna beakta de andelar som i planen avdelas för särskilda miljö- och klimatrelaterade mål enligt förordningen ovan. Till dessa åtgärder hör enligt planen miljöersättningar, ersättning för ekologisk produktion samt investeringar som främjar miljön och klimatet. I den andelen beaktas också ersättningarna för djurens välbefinnande och 50 procent av den finansiering som avsätts för kompensationsersättningar. Av den planerade finansieringsplanen för Åland avsätts sammanlagt nästan 60 procent för dessa åtgärder.

Den helhet i den strategiska planen som består av den arealbaserade miljöersättningen samt de nya och de skärpta åtgärderna i miljösystemet och villkorligheten ska som helhet medföra att jordbrukets belastning på miljön minskar. I denna helhet hör den arealbaserade miljöersättningen och villkorlighetens föreskrivna verksamhetskrav till Ålands behörighet medan miljösystemet och villkorlighetens krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden hör till rikets behörighet.

Det gårdsomfattande miljöåtagandet främjar en systematisk och kunskapsbaserad hållbar jordbruksverksamhet genom att med hjälp av odlingsplanering, anteckningar och bedömningar av olika egenskaper i odlingsmarken skapa ett flerårigt planering-, antecknings- och uppföljningssystem av gårdsbruksenhetens miljövårdsåtgärder och ett grundmaterial med hjälp av vilket olika miljö-, klimat- och vattenvårdsinsatser effektivt kan riktas till rätta platser.

Odling av markförbättrande växter ska understöda ibruktagande av hållbara produktionsmetoder vars syfte är att främja kolbindningen, vattenskyddet och åkernaturens mångfald genom att förbättra markens växtskick, vattenhushållning, markmikrobernas levnadsförhållanden, genom att öka det organiska materialet i marken och genom att göra växtodlingen mångsidigare, varvid även risken för växtsjukdomar och skadedjur minskar.

Fånggröda odlas i syfte är att fånga upp näring från åkermark samt att förbättra markstrukturen och därmed även vattenhushållningen och markens produktionsförmåga.

Genom att stöda alternativa växtskyddsmetoder ska användningen av biologiska och mekaniska bekämpningsmetoder och en enligt behov anpassad preciserad bekämpning i syfte att minska användningen av växtskyddsmedel öka, och näringsläckaget som sker genom erosion minska.

Utnyttjande av jordbrukets biomassor och övriga biomassor i samhället ska öka samtidigt som behovet av användningen av mineralgödselmedel minskar genom att samarbetet mellan husdjursgårdar och växtodlingsgårdar stöds. Skyddszoner med flerårig gräsväxtlighet minskar erosionen och näringsläckaget från jordbruket och ökar den biologiska mångfalden samtidigt som landskapsbilden berikas och markens kollager bevaras.

Ersättningen till naturbeten ska säkerställa en fortsatt betesdrift på bevarandet av ett öppet kulturlandskap. Ekologisk produktion bidrar även till skyddet av den biologiska mångfalden och vattenresurserna samt till ett minskat utsläpp av koldioxid genom att det organiska materialet som används i ekologisk produktion binder koldioxid i jordmånen.

En del åtgärder får effekter först på lång sikt, och de ändringar som de medför syns därför bara i liten utsträckning vid en granskning som omspänner fem år. Till dessa hör de åtgärder som förbättrar jordstrukturen och de som leder till en exaktare fosforgödsling. Jordbrukets utsläpp av växthusgaser bedöms minska tack vare nya åtgärder. Den biologiska mångfalden väntas öka. Denna ökning varierar mellan olika grupper av organismer och mellan åtgärder med olika verkningsfullhet.

Kommissionen har fört fram vikten av att stödja en höjning av miljöambitionerna via det integrerade administrations- och kontrollsystemet bland annat i form av krav på systemet för arealmonitorering, krav på att använda och fortlöpande öka användningen av geotaggade fotografier och inkludera anmälning av växtskyddsmedel i geospatiala stödansökningar i fråga om de jordbrukare som förbinder sig till vissa stödsystem. Att de arealer som används för ekologisk produktion tas med i systemet med geospatiala stödansökningar är en del av denna helhet.

Med kompensationsersättningar förhindras att jordbruksmark överges som odlingsmark, och därigenom bevaras landsbygdens landskap. Kompensationsersättningarna hjälper genom permanent gräsmark till att hålla landsbygdens landskap öppet och vårdat och främjar biologisk mångfald i jordbruksnaturen.

I ämnesområdet rådgivningstjänster ingår som nytt element bland annat digitala verktyg för hantering av näringsämnen. Syftet med rådgivningstjänsterna är att svara på jordbrukarnas behov av rådgivning i syfte att främja målen i Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik. Genom rådgivning kan man öka odlarnas kunnande gällande skötseln av jordbruk i såväl miljöfrågor som frågor som gäller djurens välbefinnande och hälsa, minska jordbrukslägenheternas klimateffekter, öka energieffektiviteten och förebygga de risker som klimatförändringen medför.

 

4.5 Övriga samhälleliga verkningar

 

Med hänsyn till samhällets övergripande säkerhet och försörjningsberedskap har säkrandet av primärproduktionen av livsmedel och livsmedelssystemet en nyckelställning. Sedan början av år 2022 har dessa principer och behov blivit allt viktigare. Den rådande krisen påverkar marknaden för produktionsinsatser och livsmedel över hela världen. Effekterna syns som prisstegringar och tillgångsproblem, och den finska livsmedelsekonomin kan inte baseras på import.

I en krissituation framhävs betydelsen av den inhemska livsmedelsproduktionen. Det är en väsentlig del av försörjningsberedskapen i krissituationer att det finns en så mångsidig jordbruksproduktion som möjligt. Genom stödvillkoren strävar man efter att på bred bas och konsekvent främja förutsättningarna för livsmedelsproduktionen så att försörjningsberedskapen stärks. EU:s ersättningar för landsbygdsutveckling bidrar till tryggandet av förutsättningarna för jordbruksverksamhet på Åland.

 

5. Lagstiftningsbehörighet

 

Den föreslagna lagstiftningen hänför sig främst till området för jord- och skogsbruk. Enligt 18 § 15 punkten i självstyrelselagen har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om jord- och skogsbruk och styrning av lantbruksproduktionen, dock så att förhandlingar ska föras med de statsmyndigheter saken gäller innan lagstiftningsåtgärder angående styrning av lantbruksproduktionen vidtas, och enligt 18 punkten samma paragraf i fråga om tillvaratagande av jordbruks- och skogsmarks samt fiskevattens produktionsförmåga.

Enligt 27 § 15 punkten samma lag har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om priset på lantbruks- och fiskeriprodukter samt främjande av export av lantbruksprodukter.

Den föreslagna landskapslagen hänför sig även till området näringsverksamhet, på vilket område landskapet med vissa undantag har lagstiftningsbehörighet enligt 18 § 22 punkten i självstyrelselagen.

Högsta domstolen har med anledning av 2003 års landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar i sitt utlåtande konstaterat att utifrån behörighetsfördelningen i självstyrelselagen har riket och landskapet tillämpat en ansvarsfördelning avseende de olika EU-stöden samt den nationella finansieringen (OH 2003/66). Landskapet har ansetts ha behörighet när det gäller strukturpolitiken och riket när det gäller pris- och marknadspolitiken. Av detta har följt att landskapet ansetts ha behörighet när det gäller strukturstöden och stöd till landsbygdens utveckling.

På grundval av den delade behörigheten har praxis utvecklats för vilka stödformer som ska omfattas av landskapet Ålands behörighet och vilka som ska omfattas av rikets behörighet. Den nuvarande delade behörigheten skapades medan jordbrukspolitiken var en rent nationell angelägenhet. Sedan Finland anslöt sig till Europeiska unionen och blev en del av den europeiska gemensamma marknaden är detta politikområde inte längre en nationell fråga, utan Finland är i likhet med övriga medlemsstater bundet av unionens gemensamma jordbruks- och fiskeripolitik. Avtal om priser på jordbruksprodukter ingås följaktligen inte nationellt i enlighet med vad som föreskrivs i nuvarande självstyrelselag.

Självstyrelselagen för Åland har i fråga om priserna på lantbruksprodukter av hävd tolkats så att rikets behörighet omfattar de stödsystem genom vilka jordbruksproducenterna betalas ersättningar för prissänkningar. I dessa stödformer ingår till exempel inte element som avser kostnader för särskilda åtgärder. På grundval av vad som nämnts ovan har det medan Finland varit medlem i Europeiska unionen ansetts att rikets behörighet omfattar de direktstöd som helt finansieras av Europeiska unionen, det vill säga med medel ur EGJF, och de nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen som beviljas enligt lagen om nationella stöd och finansieras via statsbudgeten. Till landskapets behörighet igen hör de stöd för utveckling av landsbygden som delfinansieras med medel ur Ejflu. Landskapet Åland har för närvarande ett eget landsbygdsutvecklingsprogram.

 

6. Ärendets beredning

 

Ärendet har beretts som ett tjänstemannauppdrag av lagberedningen i samarbete med näringsavdelningen vid Ålands landskapsregering utgående från ett utkast till lag framtaget av jordbruksbyrån.

Förslaget har skickats på remiss till: Ålands natur- och miljö, Ålands producentförbund, Ålands hushållningssällskap, Ålands näringsliv, Företagarna på Åland, Ålands fåravelsförening r.f., Föreningen Ålandsfåret r.f., Ekologiska odlarna, Leader Åland, Visit Åland, Ålands landsbygdscenter, Ålands fruktodlarförening, Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, avdelningarna vid landskapsregeringens allmänna förvaltning samt landskapsregeringens miljöbyrå, skogsbruksbyrå och bygg- och energiteam.

 

Detaljmotivering

 

Landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar

 

1 kap. Allmänna bestämmelser

 

1 § Tillämpningsområde. I paragrafen föreskrivs om lagens tillämpningsområde. Paragrafen har sin motsvarighet i 1 § i den nuvarande landskapslagen (2016:29) om finansiering av landsbygdsnäringar.

Enligt 1 mom. tillämpas lagen på beviljande av och verkställigheten av ersättning och stöd för utveckling av landsbygden som omfattas av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken och som finansieras med medel ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) tillsammans med landskapets motsvarande nationella medel, uteslutande med landskapets nationella medel eller uteslutande med Europeiska unionens medel. Lagen tillämpas således bland annat på beviljande, utbetalning, inspektion, upphörande med utbetalning och återkrav av ersättning och stöd.

Enligt 2 mom. tillämpas lagen även på landskapets nationella stöd för utveckling av landsbygden som inte omfattas av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Medel för dessa stöd anslås i Ålands budget. Detta möjliggör att landskapet beviljar stöd som inte omfattas av den strategiska planen om ett sådant behov uppstår under finansieringsperioden. Exempelvis ett stöd enligt den föreslagna 13 kap. 78 § som beviljas under exceptionella förhållanden kan vara en sådan stödform.

 

2 § Förhållande till Europeiska unionens lagstiftning. Av 1 mom. framkommer att lagen ska tillämpas på verkställigheten av stöd som finansieras helt eller delvis av EU, om inte annat följer av EU-lagstiftningen.

I 2 mom. föreskrivs det om den primära uppgiften för lagen och de bestämmelser som utfärdas med stöd av den i förhållande till EU-lagstiftningen. Inom sektorn för jordbruk och landsbygdsutveckling består EU:s lagstiftning nästan i sin helhet av förordningar, antagna av rådet och parlamentet, samt av genomförandeförordningar och delegerade förordningar antagna av kommissionen. Dessa förordningar är direkt tillämplig rätt i medlemsstaterna. Syftet med den föreslagna lagen och de bestämmelser som utfärdas med stöd av den, är att de ska komplettera EU-lagstiftningen till de delar som sådana bestämmelser behövs och inte strider mot EU-bestämmelser som ska tillämpas som sådana och som det inte är tillåtet att avvika från. När stödsystemet tillämpas ska den samlade unionslagstiftningen iakttas, vilket i synnerhet omfattar de förordningar som anges i 3 § 1–9 och 26 punkten och de förordningar, tillämpningsföreskrifter och vägledningar som kommissionen har utfärdat med stöd av dem.

 

3 § Definitioner. I paragrafen föreskrivs om definitioner. I den mån motsvarande definitioner föreslås i rikslagstiftningen motsvarar de föreslagna definitionerna dessa. På grund av den delade behörigheten inom jordbrukssektorn där rikslagstiftningen tillämpas på vissa områden behöver begreppsbilden vara enhetlig.

 

4 § Myndigheter och andra organ. Av 1 mom. framkommer att landskapsregeringen, liksom i dagsläget, ansvarar för beviljandet och verkställigheten av stöd och ersättning i enlighet med den föreslagna lagen.

I 2 mom. föreslås i förtydligande syfte en hänvisning till att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) ansvarar för tillsynen av föreskrivna verksamhetskrav enligt landskapsförordningen (2010:80) om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets skötsel av tvärvillkorskontrollen.

Av 3 mom. framkommer att en lokal aktionsgrupp, för vilka närmare bestämmelser finns i 19, 24 och 38 §§, genomför lokalt ledd utveckling enligt artikel 31 i den allmänna förordningen och ansvarar för skötseln av de uppgifter som avses i artikel 33 i den förordningen och i enlighet med vad som föreskrivs i den föreslagna lagen.

De lokala aktionsgrupperna utgörs av representanter för lokala privata och offentliga socioekonomiska intressegrupper. Ingen enskild intressegrupp får dominera beslutsfattandet i aktionsgrupperna. De lokala utvecklingsstrategier som aktionsgrupperna genomför behandlas i samband med 24 §.

Leaderkonceptet är obligatoriskt för medlemsstaterna när det gäller den Ejflu-finansierade strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Bestämmelser om verksamhetspenning som beviljas aktionsgrupper finns i 3 kap. 24 §.

 

5 § Ersättning och stöd för landsbygdsutveckling. I paragrafen föreskrivs om de ersättningar och stöd som avses i förordningen om strategiska planer och i den strategiska planen, och som är avsedda att beviljas med stöd av den föreslagna lagen.

Enligt 1 mom. 1 punkten kan i artikel 70 i förordningen om strategiska planer avsedd ersättning för miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden beviljas. Miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden definieras i 2 mom.

Enligt 1 mom. 2 punkten kan med stöd av lagen beviljas i artikel 71 i förordningen om strategiska planer avsedd ersättning för naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar (kompensationsersättning).

Enligt 1 mom. 3 punkten kan med stöd av lagen beviljas ersättning för icke-produktiva investeringar enligt artikel 73 i förordningen om strategiska planer.

Enligt 1 mom. 4 punkten kan med stöd av lagen beviljas ersättning för jordbruksrådgivningstjänster enligt artiklarna 15 och 78.3 i förordningen om strategiska planer.

Enligt 1 mom. 5 punkten kan med stöd av lagen beviljas projektstöd enligt artikel 73, 74, 75, 77 och 78.1 och i förordningen om strategiska planer. Projektstöd definieras i 3 mom.

Enligt 2 mom. omfattar miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden tre typer av ersättningar: åtaganden om miljöåtgärder (miljöersättning), åtaganden om ekologisk produktion (ersättning för ekologisk produktion) och åtaganden om djurens välbefinnande (ersättning för djurens välbefinnande). Enligt artikel 70.1 i förordningen om strategiska planer är åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk obligatoriska för medlemsstaterna. Medlemsstaterna får inkludera också andra förvaltningsåtaganden i sina strategiska planer.

Enligt 3 mom. avses med projektstöd investeringar för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter (företagsstöd), investeringar i utveckling av gårdarnas konkurrenskraft och modernisering av produktionen, inklusive investeringar i bevattning och energi (investeringsstöd), samarbetsprojekt, utbildning och informationsförmedling, etablering av unga jordbrukare och jordbruksföretag (startstöd) samt verksamhet som en lokal aktionsgrupp bedriver och för beredning och genomförande av en lokal utvecklingsstrategi.

Enligt 4 mom. kan för en åtgärd som är föremål för ersättning eller stöd enligt 1 mom. beviljas sådan ytterligare nationell finansiering som avses i artikel 146 i förordningen om strategiska planer. För att ytterligare nationell finansiering ska kunna tas i bruk förutsätts det att den inkluderas i den strategiska planen och godkänns av kommissionen.

I 5 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om ibruktagande av ersättning och stöd, om ersättnings- och stödformer, om nivån och maximibeloppet för ersättning och stöd inom de gränser som ställs i Europeiska unionens lagstiftning samt om det årliga beviljandet av miljöersättning, ersättning för ekologisk produktion, ersättning för djurens välbefinnande och kompensationsersättning.

Ersättningsbeloppen som utbetalas för miljöåtaganden, åtaganden om ekologisk produktion och åtaganden om djurens välbefinnande baserar sig på kalkyler som visar de extra kostnader och inkomstbortfall som avses i artikel 70.4 i förordningen om strategiska planer och ingår i den strategiska planen. Dessa utbetalningar ska enligt artikel 70.4 i den strategiska planen beviljas årligen på basen av en ansökan om utbetalning.

 

2 kap. Villkor för erhållande av ersättning

 

6 § Allmänna villkor för erhållande av ersättning. I 2 kap. finns närmare villkor för erhållande av ersättning.

I 1 mom. föreskrivs om att kapitlet dock inte ska tillämpas gällande ersättning för jordbruksrådgivningstjänster. Bestämmelser om detta finns i 8 kap. i den föreslagna lagen.

I paragrafen föreskrivs om allmänna villkor för de ersättningar som kan beviljas med stöd av lagen. Närmare bestämmelser om villkoren för de olika ersättningsformerna finns i 7–11 §§.

I 2 mom. föreskrivs om att den som erhåller miljöersättning, ersättning för ekologisk produktion, ersättning för djurens välbefinnande eller kompensationsersättning ska iaktta villkorlighetskrav. Villkorlighetskraven består av de i bilaga III till förordningen om strategiska planer nämnda föreskrivna verksamhetskrav som är förenliga med unionsrätten, sådana de har genomförts nationellt, och av nationellt fastställda krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Kravet på iakttagande av villkorlighetskraven som en förutsättning för nämnda ersättningar grundar sig på artiklarna 12 och 13 i förordningen om strategiska planer.

Enligt 3 mom. är ett villkor för miljöersättning, kompensationsersättning och ersättning för ekologisk produktion dessutom att den som erhåller ersättning iakttar kravet på jordbruksverksamhet och de minimikrav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel som anges i artikel 70.3 b i förordningen om strategiska planer. Skyldigheten att iaktta kraven grundar sig på artikel 70.3 b och artikel 70.3 c i förordningen om strategiska planer. Det nationella kravet på jordbruksverksamhet fastställs i 5 § i lagen om direktstöd till jordbrukare.

Enligt 4 mom. är det utöver kraven i 1 mom. ett villkor för ersättning för djurens välbefinnande, ersättning för ekologisk husdjursproduktion och miljöersättning för uppfödning av ursprungsraser att ersättningsmottagaren iakttar de minimikrav för djurskydd som anges i artikel 70.3 b i förordningen om strategiska planer.

I 5 mom. föreskrivs om ålderskrav. Enligt momentet är ett villkor för beviljande av en sådan ersättning samt ingående av en sådant åtagande som avses i den föreslagna lagen att den fysiska person som är sökande eller sökandens make är minst 18 år den 31 december det år som föregår antingen stödåret eller det år då åtagandeperioden började. Det är dock möjligt att avvika från ålderskravet, om personen har ingått äktenskap eller bedriver jordbruk som samägare tillsammans med en förälder eller om det finns andra grunder för att avvika från ålderskravet. Om jordbruk och trädgårdsodling bedrivs av flera jordbrukare eller i form av en sammanslutning, ska minst en jordbrukare, en medlem i sammanslutningen, en delägare eller en bolagsman uppfylla ålderskravet. Bestämmelsen motsvarar nuvarande krav gällande stödmottagarens ålder i 4 § i landskapsförordningen (2016:42) om ersättning för miljö- och klimatvänligt jordbruk, ersättning för ekologisk produktion och ersättning till områden med naturliga begränsningar.

I 6 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom lanskapsförordning utfärda närmare om bestämmelser om kraven enligt 2 -4 mom., om användning av jordbruksmark för något annat än jordbruksverksamhet och om uttag av jordbruksmark ur jordbruksanvändning samt om hur bas- och jordbruksskiften bestäms och om minimistorleken på dem.

I rikslagstiftningen föreslås en motsvarande förordningsfullmakt i 4 § i förslaget till lag om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling (RP 165/2022 rd).

 

7 § Miljöersättning. I paragrafen föreskrivs närmare om villkoren för beviljande av miljöersättning.

Enligt 1 mom. kan miljöersättning beviljas på basis av åtaganden. De åtaganden som ingår i den strategiska planen räknas upp i 1 mom. 1–5 punkten. Åtaganden är gårdsomfattande miljöåtagande, åtagande om anläggning av gräsbevuxna skyddszoner, åtagande om naturbetesskötsel, åtagande om riktade skötselåtgärder på naturbeten och åtagande om uppfödning av ursprungsraser. Det exaktare innehållet i åtagandena bestäms i enlighet med den strategiska planen, och närmare bestämmelser om åtgärdernas innehåll föreslås fastställas av landskapsregeringen i landskapsförordning.

I 2 mom. föreskrivs om det gårdsomfattande miljöåtagandet som avses i 1 mom. 1 punkten. Det gårdsomfattande miljöåtagandet kan ingås av en aktiv jordbrukare. Den aktiva jordbrukaren ska förbinda sig till gårdsspecifika åtgärder och kan dessutom genomföra en eller flera skiftesvisa frivilliga komplement. De gårds- och skiftesvisa åtgärdernas innehåll beskrivs i den strategiska planen och bestämmelser om deras innehåll föreslås fastställas av landskapsregeringen i landskapsförordning. Ett villkor för att miljöersättning som baserar sig på ett gårdsomfattande miljöåtagande ska beviljas är att den som har ingått åtaganden under hela åtagandeperioden i sin besittning har minst tre hektar ersättningsberättigande jordbruksareal vars markanvändningsslag är åker eller, om det är fråga en gårdsbruksenhet som odlar trädgårdsväxter, minst 0,5 hektar ersättningsberättigande jordbruksareal vars markanvändningsslag är åker där det odlas trädgårdsväxter.

I 3 mom. föreskrivs om att ett åtagande som avses i 1 mom. 2–5 punkten kan ingås av en jordbrukare. I åtaganden som föreskrivs i 1 mom. 3 och 4 punkten förbinder sig den som har ingått ett åtagande att genomföra åtgärder på ett område utanför åker. Med sådana områden avses olika typer av naturbetesmarker. Ett åtagande som avses i 1 mom. 5 punkten gäller uppfödning av ursprungsraser.

Åtagandena som avses i 1 mom. 1–5 punkten är oavhängiga av varandra. Ingåendet av ett åtagande om anläggning av gräsbevuxna skyddszoner, ett åtagande om naturbetesskötsel, ett åtagande om riktade insatser på naturbeten och ett åtagande om uppfödning av ursprungsraser förutsätter därmed inte att ett gårdsomfattande miljöåtagande ingås.

I 4 mom. föreskrivs om de krav i fråga om minimiantalet djur som ska tillämpas på ett åtagande om uppfödning av ursprungsraser. Bestämmelsen överensstämmer med nuvarande bestämmelser.

I 5 mom. föreskrivs om åtagandens varaktighet. Ett åtagande ingås enligt förslaget för fem år, varefter de kan förlängas med ett år i taget om tillämpningsperioden för GJP-planen förlängs. Förslaget grundar sig på artikel 70.6 första stycket i förordningen om strategiska planer, där det sägs att ett åtagande ska ingås för en period på mellan fem och sju år. Enligt artikel 70.6 andra stycket i förordningen om strategiska planer får medlemsstaterna för särskilda typer av åtaganden fastställa en längre period, vilket inbegriper möjligheten att bevilja förlängning med ett år efter det att den inledande perioden har avslutats, om en sådan längre period är nödvändig för att uppnå eller bibehålla vissa miljövinster eller djurskyddsfördelar.

Med avvikelse från vad som sägs ovan ingås ett åtagande om uppfödning av ursprungsraser för ett år i sänder. Möjligheten att ingå ett åtagande för endast ett år grundar sig på artikel 70.6 andra stycket b i förordningen om strategiska planer. Under tidigare programperioder har ett åtagande om uppfödning av ursprungsraser ingåtts för fem år men modellen med ett femårigt åtagande har inte tagit hänsyn till att förhållandena på djurgårdarna kan ändra varje år. Åtagandet har ingåtts för ett visst antal djur för en period om fem år och det har inte varit möjligt att öka eller minska antalet djur under åtagandeperioden. Övergången till ett ettårigt åtagande kommer att möjliggöra ett mer attraktivt och administrativt flexibelt system som uppmuntrar djurägare att ansluta sig. Åtagandet kan förnyas påföljande år med ett nytt antal djur. Det finns andra krav som säkerställer att systemet uppmuntrar till upprätthållande av reproduktiva djur såsom krav på en renrasig, låg inavelsgrad hos nötkreatur och en avelsplan för får och getter.

I 6 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om villkoren för beviljande av ersättning, om åtgärder som omfattas av miljöersättningen, om möjligheten att frångå och byta åtgärder, ersättningsperiod, finansiering, ersättningsberättigande areal, definitionen av annat område som avses i 3 mom., om det maximala ersättningsbeloppet och ersättningsbelopp per enhet, om höjning och sänkning av ersättningsbeloppet per enhet, om miljöåtaganden och deras villkor, företrädesordning när åtaganden ingås, djurenheter, beräkning av djurenheter, åtgärdsplanens innehåll och övriga villkor för ersättningen samt närmare bestämmelser om det tekniska genomförandet på en gårdsbruksenhet av åtgärder som omfattas av miljöersättningen. Verkställandet av ersättningen förutsätter en mycket detaljerad reglering på landskapsförordningsnivå.

I rikslagstiftningen föreslås en motsvarande förordningsfullmakt i 5 § i förslaget till lag om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling (RP 165/2022 rd).

 

8 § Ersättning för ekologisk produktion. I paragrafen föreskrivs närmare om villkoren för beviljande av ersättning för ekologisk produktion.

Enligt 1 mom. kan ersättning för ekologisk produktion beviljas för ekologisk produktion eller övergång till ekologisk produktion till en aktiv jordbrukare som ingår ett fem år långt åtagande om att bedriva ekologisk växtproduktion eller ekologisk husdjursproduktion, har anmält sig till kontrollsystemet för ekologisk produktion och iakttar produktionsreglerna i kapitel III i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007. Förslaget angående åtagandeperiodens längd grundar sig på artikel 70.6 första stycket i förordningen om strategiska planer, där det sägs att åtaganden ska ingås för en period på mellan fem och sju år.

I 2 mom. föreskrivs om de krav på ersättningsberättigande åkerareal som utgör ett villkor för att få ersättning för ekologisk produktion. Den som ingår ett åtagande som gäller ekologisk växtproduktion antingen i produktionsskede eller i övergångsskede ska under hela åtagandeperioden i sin besittning ha minst tre hektar ersättningsberättigande jordbruksareal vars markanvändningsslag är åker. Den som ingår ett åtagande om enbart ekologisk fruktodling ska under hela åtagandeperioden i sin besittning ha minst 0,50 hektar åkermark på vilken frukt odlas. Föreslås vidare att åtagandet under hela åtagandeperioden ska omfatta minst tre hektar åkermark, samt att ett åtagande om ekologisk fruktodling ska omfatta minst 0,5 hektar under hela åtagandeperioden. Enligt gällande regler ska ett åtagande om ekologisk växtproduktion omfatta minst hälften av gårdsbruksenhetens åkerareal. För att åstadkomma ett smidigare system och för att kunna anpassa åtagandet enligt förutsättningarna på den enskilda gården slopas kravet på att minst halva åkerarealen ska omfattas av åtagandet. Ett åtagande om ekologisk fruktodling kan omfatta en mindre areal.

I 3 mom. föreskrivs om kravet gällande antalet djurenheter som utgör ett villkor för att erhålla ersättning för ekologisk husdjursproduktion. Det föreslås att ett åtagande om ekologisk husdjursproduktion under hela åtagandeperioden ska omfatta minst tre djurenheter.

Enligt 4 mom. kan ett åtagande om ekologisk produktion förlängas efter den fem år långa åtagandeperioden om tillämpningsperioden för GJP-planen förlängs.

I 5 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om bland annat villkoren för beviljande av ersättning, areal som berättigar till ersättning och överföring av den, finansiering, det maximala ersättningsbeloppet och ersättningsbeloppet per enhet, höjning och sänkning av ersättningsbeloppet per enhet, företrädesordning när förbindelser ingås, djurenheter, beräkning av genomsnittlig djurtäthet och övriga ersättningsvillkor. Verkställigheten av ersättningen förutsätter en mycket detaljerad reglering på landskapsförordningsnivå.

I rikslagstiftningen föreslås en motsvarande förordningsfullmakt i 6 § i förslaget till lag om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling (RP 165/2022 rd).

 

9 § Ersättning för djurens välbefinnande. I paragrafen föreskrivs närmare om villkoren för beviljande av ersättning för djurens välbefinnande.

Enligt 1 mom. kan ersättning för djurens välbefinnande beviljas en jordbrukare som ingår ett åtagande om att genomföra minst en åtgärd som främjar djurens välbefinnande. Åtagandet ingås för ett år i taget. Åtgärdernas innehåll beskrivs i den strategiska planen och bestämmelser om deras innehåll avses bli utfärdade av landskapsregeringen genom landskapsförordning.

I 2 mom. föreskrivs om antalet djurenheter som utgör ett villkor för att få ersättning för djurens välbefinnande.

I 3 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om bland annat villkoren för beviljande av ersättning, ersättningsbeloppet, finansiering, djurenheter, beräkning av djurenheter, om det tekniska genomförandet på en gårdsbruksenhet av åtgärder som omfattas av ersättningen och övriga villkor för ersättningen. Verkställigheten av ersättningen förutsätter en mycket detaljerad reglering på landskapsförordningsnivå.

I rikslagstiftningen föreslås en motsvarande förordningsfullmakt i 7 § i förslaget till lag om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling (RP 165/2022 rd).

 

10 § Kompensationsersättning. I paragrafen föreskrivs om villkoren för kompensationsersättning. Kompensationsersättningen har som mål att trygga en fortsatt jordbruksproduktion trots de ogynnsamma klimatförhållanden som beror på det nordliga läget och att hindra att jordbruksmark läggs ned; ersättning betalas därför till jordbrukare som är verksamma i dessa förhållanden.

Enligt 1 mom. kan kompensationsersättning beviljas en aktiv jordbrukare som iakttar villkoren för ersättningen. Ett villkor för att ersättning ska beviljas är att jordbrukaren i sin besittning har minst tre hektar jordbruksareal som berättigar till kompensationsersättning. Kravet på gårdsbruksenhetens minimiareal överensstämmer med gällande bestämmelser. Enligt gällande bestämmelser kan kompensationsersättningen höjas, om djurtätheten på gårdsbruksenheten är i genomsnitt minst 0,35 djurenheter per ersättningsberättigande åkerhektar. Det föreslås att den förhöjning av kompensationsersättningen som baserar sig på djurantalet frångås. Höjningen slopas, eftersom det har setts att den inverkar ogynnsamt på åkermarknaden och inte riktar sig till husdjursproduktionen på ett ändamålsenligt sätt på grund av att utbetalningen har skett via åkerarealen. Dessutom stöds husdjursproduktionen genom andra jordbrukspolitiska instrument.

Enligt det föreslagna 2 mom. kan nivån på kompensationsersättningen sänkas gradvis om gårdsbruksenheten ökar i storlek. Bestämmelsen motsvarar till sitt innehåll gällande bestämmelser. Kompensationsersättning är ett stöd som är förenligt med punkt 13 i bilaga 2 till WTO:s jordbruksavtal. I avtalet förutsätts att nivån på ersättningen sänks, när ersättningen riktas till produktionsinsatser.

I 3 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om villkoren för beviljande av ersättning, den areal som berättigar till ersättning och överföring av den, ersättningsperiod, finansiering, gradvis sänkning av ersättningen på basis av gårdsbruksenhetens storlek, det maximala ersättningsbeloppet och ersättningsbeloppet per enhet, höjning och sänkning av ersättningsbeloppet per enhet samt övriga ersättningsvillkor. Verkställigheten av ersättningen förutsätter en mycket detaljerad reglering på landskapsförordningsnivå.

I rikslagstiftningen föreslås en motsvarande förordningsfullmakt i 8 § i förslaget till lag om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling (RP 165/2022 rd).

 

11 § Ersättning för icke-produktiva ersättningar. I 1 mom. föreskrivs om ersättningen för icke-produktiva investeringar. Ersättningen för icke-produktiva investeringar är avsedd att främja vattenskyddet, jordbruksnaturens mångfald, begränsningen av växthusgasutsläppen och anpassningen till klimatförändringen. Ersättning för icke-produktiva investeringar kan beviljas en jordbrukare. Investeringen ska vara minst 0,3 hektar och vara i ersättningssökandens besittning under hela investeringsprojektet.

I 2 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om villkoren för beviljande av ersättning för icke-produktiva investeringar, finansiering, ersättningsbelopp och övriga villkor för ersättningen.

I rikslagstiftningen föreslås en motsvarande förordningsfullmakt i 9 § i förslaget till lag om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling (RP 165/2022 rd).

 

3 kap. Villkor för erhållande av projektstöd

 

12 § Allmänna förutsättningar för beviljandet av projektstöd. I paragrafen föreskrivs om allmänna villkor för erhållande av projektstöd.

Beträffande företagsverksamhet krävs att sökanden har rätt att utöva näring, vilket följer av 11 § i självstyrelselagen om näringsrätt samt bestämmelserna i landskapslagen (1996:47) om rätt att utöva näring. Det krävs att företaget har ett fast driftsställe på Åland.

När stöd som riktar sig till företag beviljas ska dess inverkan på konkurrensen bedömas. Stödet får inte orsaka mer än ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller, om företaget endast är verksamt på lokal nivå, inom företagets verksamhetsområde. Bestämmelsen motsvarar 18 § 1 mom. 2 punkten i den föreslagna rikslagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023 - 2027 (RP 166/2022 rd).

Av 2 mom. framkommer att en förutsättning för att projektstöd ska beviljas är att den finansiering som behövs för stödet har anvisats i Ålands budget. Innan projektstödet utbetalas ska det säkerställas att medlen räcker till.

 

13 § Behovet av stöd och projekt- och affärsplan för den åtgärd som stöd söks för. Av 1 mom. framkommer att projektstöd för landsbygdsutveckling är behovsprövat och att sökanden således inte har någon subjektiv rätt att få stöd. En förutsättning för att stöd ska beviljas är att stödet är nödvändigt för den verksamhet som stödet avser. Stödtagarens normala driftskostnader kan inte ersättas med stödet, utan stödet ska åstadkomma effekter som inte är möjliga att uppnå utan stöd. Stödbeloppet ska stå i lämplig proportion till omfattningen av den planerade verksamheten. Med detta avses att stödets betydelse för stödtagaren ska bedömas när stöd beviljas. Stödtagarens storlek och ekonomiska ställning påverkar vilken betydelse det stöd som beviljas har för stödtagaren. Dessutom krävs det att sökanden lägger fram en plan för den åtgärd som ska stödjas. Planen ska innehålla mål, åtgärder för att uppnå dem samt kriterier för bedömning av utfallet, en uppskattning av tidsåtgången, de totala kostnaderna och den totala finansieringen.

Av 2 mom. framkommer att när det gäller en plan för stöd till företagsverksamhet så ska en redogörelse av verksamhetens lönsamhet inkluderas. Företagsstöd kan beviljas företag som har förutsättningar att bedriva lönsam verksamhet. Bedömningen ska göras på grundval av de uppgifter som finns tillgängliga när företagsstöd beviljas. Bedömningen bör dock grunda sig på befintliga uppgifter om företagets tidigare verksamhet och på marknadsövervakning inom branschen. Om det är fråga om ett nytt företag bör bedömningen göras utifrån uppgifter om verksamhetsbetingelserna för företag som redan är verksamma inom branschen och uppgifter som beskriver marknadsbrister samt utifrån företagarens kunnande och tidigare verksamhet. Vid bedömningen bör man också förutse eventuella förändringar i verksamhetsmiljön och bedöma verksamhetens hållbarhet och flexibilitet i förhållande till dem. Ett villkor för att stöd ska beviljas är att företaget lägger fram en redogörelse om sin ekonomiska ställning. Bedömningen av företagets lönsamhet ska vara en helhetsbedömning som bland annat tar hänsyn till företagets ekonomiska nyckeltal. Dessutom kan bedömningen ta hänsyn till uppgifter från olika offentliga och privata register om företagets betalningsstörningar samt om betalning av skatter och lagstadgade avgifter.

Gällande projektstöd för företag ska en genomförbar affärsplan eller motsvarande handling läggas fram. Planen bör omfatta godtagbara stödberättigande kostnader samt en redogörelse för verksamhetens art och omfattning. I artikel 75 i förordningen om strategiska planer föreskrivs särskilt att inlämnande av en plan med ett innehåll som följer kraven är en förutsättning för beviljande av startstöd.

Omfattningen av affärsplanen ska anpassas till omfattningen av företagsverksamheten och de åtgärder som ska stödjas. Affärsplanen beskriver den planerade nya affärsverksamheten eller den nuvarande affärsverksamheten. De nödvändiga åtgärderna ingår inte i den handling som beskriver affärsverksamheten, utan i utvecklingsplanen för företagsverksamheten (vad som görs) som beskriver vad man vill utveckla för att genomföra affärsplanen (utgångsläget). De faktiska åtgärder för vilka stöd söks beskrivs i projektplanen (hur). Projektplanen ska bland annat innehålla tidsplanen, kostnaderna och åtgärderna samt konsekvenserna för företagets verksamhet och finansieringen av projektet.

Av 3 mom. framkommer att en plan för byggande ska ingå i projektplanen om byggprojekt ingår i den planerade verksamheten. Planen för byggande ska innehålla ritningar som upprättats med en noggrannhet som beaktar projektets storlek. I 4 mom. föreslås en förordningsfullmakt för landskapsregeringen att närmare bestämma om innehållet i plan för byggande.

I 4 mom. föreslås att landskapsregeringen genom landskapsförordning får utfärda närmare bestämmelser om projektplan för den åtgärd som stöd söks för, om affärsplaners innehåll och varaktighet och krav för hur affärsplanen ska följas, om innehållet i en plan för byggande, samt gällande företagsstöd krav på företags ekonomiska ställning och lönsamhet.

I rikslagstiftningen föreslås delvis motsvarande förordningsfullmakter i 18 § 4 mom., 10 § 2 och 3 mom. och 17 § 4 mom. i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023 - 2027 (RP 166/2022 rd).

 

14 § Villkor som gäller stödets belopp. I paragrafen finns bestämmelser om stödets belopp.

I 1 mom. föreslås att stödet ska beviljas som en procentuell andel av de godtagna kostnaderna för den åtgärd som stöds. Detta ska dock inte gälla stöd som beviljas som engångsersättning och som helt kan täcka den åtgärd som stöds när Europeiska unionens lagstiftning möjliggör det. Då beviljas stödet i euro. Om ett stöd som beviljas som procentuell andel inte helt täcker de godtagbara kostnaderna för åtgärden, krävs av sökanden en redogörelse om hur kostnaderna kan täckas med annan offentlig finansiering eller med privat finansiering.

Av 2 mom. framkommer att stöd inte får beviljas till den del som den offentliga finansieringens andel av de godtagbara kostnaderna för den åtgärd som stöds överstiger det i Europeiska unionens lagstiftning angivna maximibelopp för offentlig finansiering som kan beviljas för en åtgärd som stöds. När det är fråga om stöd som baserar sig på en plan får den i stödet ingående offentliga finansieringen inte överskrida det maximibelopp för offentlig finansiering som anges i planen. Därtill bör det beaktas att finansiering som beviljas som statligt stöd tillsammans med de offentliga medel eller förmåner som sökanden använder som egen finansiering inte får överskrida maximibeloppet av statligt stöd som kan beviljas för ändamålet. Då iakttas de regler om statligt stöd som tillämpas när stöd beviljas. Dessutom gäller det att beakta att en åtgärd för att stödja projektverksamhet till sin natur kan bli sådan att den enligt EU:s regler för statligt stöd betraktas som stöd till företag eller till en viss näringssektor. Om verksamheten blir sådan måste det stödsystem som beviljas för verksamheten på behörigt sätt anmälas till kommissionen eller stödet beviljas enligt villkoren för stöd av mindre betydelse.

Stöd kan inte beviljas för en åtgärd som redan har fått annan offentlig finansiering, om det leder till sådan dubbelfinansiering som avses i artikel 36 i den horisontella förordningen. Bankens finansiering kan också innefatta ett kalkylmässigt stödelement som ska beaktas när det statliga stödet beräknas. Även om banklån inte är offentlig finansiering kan landskapsregeringens garanti för lånet inbegripa offentligt stöd.

I 3 mom. föreslås en fullmakt för landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om stödnivåer och maxi- och minimibelopp för stöd som beviljas för olika åtgärder.

I rikslagstiftningen föreslås en delvis motsvarande förordningsfullmakt i 11 § 3 mom. i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023 - 2027 (RP 166/2022 rd).

 

15 § Inledande av en åtgärd som stöds. 1 mom. föreslås en bestämmelse om inledande av den åtgärd som stöds. Stöd ska inte kunna beviljas om den åtgärd som stödet gäller har inletts innan ansökan har inkommit till landskapsregeringen. Startstöd till unga jordbrukare enligt 25 § ska dock kunna beviljas om stöd söks inom 24 månader från det att jordbruket etablerades. Om det är förenligt med EU-lagstiftningen kan dock sökanden vidta åtgärder innan ansökan har lämnats in till landskapsregeringen. T.ex. planeringskostnader för en bygginvestering kan betraktas som att inte inleda en investering.

I 2 mom. föreslås att landskapsregeringen genom landskapsförordning kan utfärda närmare bestämmelser om inledande av verksamhet enligt EU-lagstiftningen innan ansökan inkommit till landskapsregeringen, om när verksamhet ska anses ha inletts gällande olika åtgärder och om de allmänna kostnader som berättigar till stöd innan stödansökan inkommit till landskapsregeringen.

I rikslagstiftningen föreslås en motsvarande förordningsfullmakt i 13 § 3 mom. i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023 - 2027 (RP 166/2022 rd).

 

16 § Tillämpning av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd. Vid beviljande av företagsstöd tillämpas Europeiska unionens lagstiftning om statligt stöd. Reglerna för statligt stöd innehåller förutsättningar och begränsningar för beviljande av statligt stöd. Bestämmelser om statligt stöd finns också i kommissionens beslut om enskilda statliga stödordningar.

Stödet kan beviljas i form av stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, eller enligt kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (allmänt stöd av mindre betydelse). Stöd kan också beviljas enligt andra regler om statligt stöd som godkänts av Europeiska kommissionen. Det ska dock också vara möjligt att bevilja stöd på grundval av andra regler om statligt stöd. Grund för statligt stöd kan utgöras till exempel av kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 om fastställande av att vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden är förenliga med den inre marknaden i enlighet med artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, det vill säga den så kallade gruppundantagsförordningen för jord- och skogsbruk och landsbygdsområden.

I 2 mom. föreslås ett bemyndigande för landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om tillämpningen av Europeiska unionens lagstiftning om statligt stöd på stöd som avses i den föreslagna lagen och om förutsättningarna för beviljande av statligt stöd. Eftersom EU-lagstiftningen om statligt stöd genomgår revidering är det inte ändamålsenligt att i den föreslagna lagen ta in uttryckliga hänvisningar till EU-lagstiftningen.

I rikslagstiftningen föreslås en motsvarande förordningsfullmakt i 14 § 3 mom. i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023 - 2027 (RP 166/2022 rd).

 

17 § Begränsningar för beviljande av stöd. Av den föreslagna paragrafen framkommer när projektstöd inte beviljas.

Enligt 1 punkten ska projektstöd inte beviljas en sökande som på ett konstlat sätt har skapat de villkor som krävs för att få stödet i fråga. Syftet med denna artikel är att säkerställa ett effektivt genomförande av artikel 62 i den övergripande förordningen.

Enligt 2 punkten ska inget stöd beviljas om den sökande väsentligt har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter att betala skatt eller lagstadgade betalningar eller har väsentliga försummelser, såvida inte beviljandet av stödet anses vara lämpligt av särskilda skäl. Utgångspunkten för beviljande av projektstöd är således att stödmottagaren på ett korrekt sätt har fullgjort sina skyldigheter. Bedömningen av om försummelsen är väsentlig eller inte bör göras från fall till fall utgående från försummelsens storlek i euro, dock med hänsyn till upprepningen av försummelsen eller den uppenbara medvetenheten om försummelsen. Dessutom kan stödmottagarens eget initiativ för att avhjälpa sin försumlighet spela en roll från fall till fall. Av särskilt skäl kan stöd beviljas även om den bristande efterlevnaden av skyldigheterna skulle vara väsentlig, till exempel i det fall en bindande betalningsplan har upprättats för fullgörandet av skyldigheterna och betalningsplanen följts under en viss tid. Beviljandet av stöd vid bristande efterlevnad av väsentliga skyldigheter bör alltid baseras på en motiverad och dokumenterad bedömning från fall till fall.

Enligt 3 punkten ska bidrag inte beviljas om sökanden är ett företag i svårigheter i den mening som avses i EU:s regler om statligt stöd. Enligt artikel 1.4 c i den allmänna gruppundantagsförordningen får statligt stöd inte beviljas ett företag som befinner sig i svårigheter. Bestämmelser om definitionen av företag i svårigheter finns i artikel 2.18 i den allmänna gruppundantagsförordningen. Eftersom det i fråga om stöd av mindre betydelse inte uttryckligen krävs att stödmottagaren inte får vara ett företag i svårigheter, ska detta villkor inte utvidgas till att i landskapslagstiftningen omfatta stöd av mindre betydelse.

I 4 punkten föreskrivs att inget bidrag ska beviljas om sökanden är föremål för ett utestående betalningskrav från Europeiska kommissionen.

 

18 § Stödmottagare. Av paragrafen framkommer vem som kan vara stödmottagare för ett projektstöd och ikläda sig rättigheter och skyldigheter för stödet.

Projektstöd kan beviljas offentligrättsliga och privaträttsliga juridiska personer, såsom till exempel en kommun, offentlig myndighet, aktiebolag, öppet bolag, kommanditbolag, andelslag, föreningar och stiftelser. Projektstöd kan även beviljas fysiska personer, såsom företag i vilka näringsidkaren är en fysisk person (enskild firma), konsortier som två eller flera personer bildat och som brukar eller förvaltar en sådan gårdsbruksenhet som avses i 2 § 2 mom. i inkomstskattelagen för gårdsbruk (FFS 543/1967) eller ett oskiftat dödsbo. Närmare bestämmelser om stödmottagare för de respektive projektstöden finns i de föreslagna 20 - 25 §§.

 

19 § Lokala aktionsgrupper. Enligt 1 mom. ska de lokala aktionsgrupperna genomföra lokalt ledd utveckling i enlighet med artikel 31 i den allmänna förordningen och ansvara för skötseln av de uppgifter som avses i artikel 33 i den allmänna förordningen och delta i skötseln av de uppgifter som avses i förordningen om strategiska planer i enlighet med vad som särskilt föreskrivs genom lag.

Enligt 2 mom. ska en lokal aktionsgrupp vara en registrerad juridisk person som har tillräckliga verksamhetsmässiga, ekonomiska och administrativa förutsättningar för att sköta de uppgifter som lokala aktionsgrupper har. Medlemmarna i en lokal aktionsgrupp ska bestå av en bred representation av olika lokala aktörer på verksamhetsområdet, och verksamheten i aktionsgruppen ska vara öppen för alla. Åtminstone de myndigheter och föreningar som är viktiga med tanke på den lokala landsbygdsutvecklingen samt invånarna i det område där den lokala utvecklingsstrategin genomförs ska vara företrädda i den lokala aktionsgruppen. I styrelsen för en lokal aktionsgrupp ska företrädare för verksamhetsområdets kommuner, privaträttsliga sammanslutningar eller stiftelser samt företrädare för lokalbefolkningen vara jämlikt representerade.

I 3 mom. föreslås i förtydligande syfte bestämmelser om att det förfarande som de lokala aktionsgrupperna ska iaktta när de sköter sina lagstadgade uppgifter finns i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland och i offentlighetslagen (2021:79) för Åland. På dem som deltar i en lokal aktionsgrupps beslutsfattande och på dem som är anställda vid aktionsgruppen tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter uppgifter som föreskrivits för en lokal aktionsgrupp. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (FFS 412/1974).

 

20 § Företagsstöd för investeringar för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter. Enligt 1 mom. kan företagsstöd för investeringar för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter beviljas till livsmedelsföretag. Företaget kan bedrivas i form av ett företag i vilket företagaren är en fysisk person (privat näringsidkare, enskild firma) eller en privaträttslig juridisk person (öppna bolag, kommanditbolag, aktiebolag och andelslag). Gällande stödmottagaren finns krav på att en enskild näringsidkare eller jordbruksföretagare inte lyfter ålderspension.

I 2 mom. föreslås ett bemyndigande för landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om villkoren för beviljande av företagsstöd, om stödmottagarna, finansiering, stödnivåer, stödberättigande kostnader och övriga villkor för stödet inom de gränser som anges i EU-lagstiftningen.

 

21 § Investeringsstöd för utveckling av gårdars konkurrenskraft och modernisering av produktionen, inklusive investeringar i bevattning och energi. Enligt 1 mom. kan stöd för investering inom jordbruk beviljas fysiska personer och privaträttsliga sammanslutningar som bedriver eller börjar bedriva jordbruk som sin näring på en gårdsbruksenhet (lantbruksföretagare). Dessutom kan stöd beviljas privaträttsliga sammanslutningar av vars delägare eller medlemmar över hälften är fysiska personer och vars syfte är att främja samarbetet mellan sammanslutningens medlemmar eller delägares produktionsverksamhet inom jordbruket (sammanslutning av lantbruksföretagare). Stöd kan även beviljas sammanslutningar som bildats enligt 13 kap. i vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland, under förutsättning att merparten av medlemmarna i sammanslutningen är lantbruksföretagare.

Enligt 2 mom. ska en fysisk person ha fyllt 18 år när ansökan blir anhängig. Sökanden ska ha tillräcklig yrkesskicklighet för den företagsverksamhet som stöds. Om sökanden är en sammanslutning av lantbruksföretagare ska bestämmanderätten i sammanslutningen innehas av en eller flera fysiska personer som fyllt 18 år och har tillräcklig yrkesskicklighet.

Enligt 3 mom. är en förutsättning för beviljande av stöd att sökanden i egenskap av ägare eller arrendator besitter den gårdsbruksenhet som stöds.

Enligt 4 mom. kan stödet beviljas för nödvändiga och skäliga kostnader i samband med investeringar för att stärka företagets eller sammanslutningens konkurrenskraft, för att modernisera dess produktion eller för att främja miljön. Investeringsstödet inkluderar även bevattningsinvesteringar som främjar miljön till exempel genom vattensparande bevattningsteknik, tillvaratagande av näringsrikt utfallsvatten eller investeringar i distribution av överskottsvatten från insjöar. Investeringsstöd kan även beviljas för energiinvesteringar vilka syftar till att främja miljön genom ökad energieffektivitet, energilagring eller ökad produktion och användning av förnybara energiformer.

Enligt 5 mom. kan stödet beviljas i form av understöd, räntestöd eller borgen eller som en kombination av dessa.

I 6 mom. föreslås en förordningsfullmakt för landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om krav på yrkesskicklighet, besittning av gårdsbruksenhet, den verksamhet och åtgärder som stöds, åtgärdernas varaktighet, godkännande av kreditgivare, närmare bestämmelser om räntestöd, godtagbara kostnader, om investeringsstödets nivå och maximibelopp, om stödet form och övriga villkor för stödet inom de gränser som anges i EU-lagstiftningen.

I rikslagstiftningen ingår till vissa delar motsvarande förordningsfullmakter i 9 § 4 mom. i lagen om strukturstöd till jordbruket samt föreslås ingå i 7 § 4 mom. i lagen om ändring av lagen om strukturstöd till jordbruket (RP 164/2022 rd).

 

22 § Stöd till samarbetsprojekt. Enligt 1 mom. kan stöd till samarbetsprojekt beviljas offentligrättsliga samfund eller privaträttsliga sammanslutningar eller stiftelser. Stödmottagare kan även vare ett jordbruksföretag i vilket näringsidkaren är en fysisk person. Stödmottagare kan således vara till exempel ett företag eller en forskningsenhet, stiftelse, läroanstalt, kommun eller förening.

Enligt 2 mom. kan stöd beviljas för åtgärder som ökar samarbete mellan aktörer i syfte att utveckla nya produkter, tjänster, praxis, metoder och tekniker inom livsmedelsproduktionen.

Enligt 3 mom. är en förutsättning för beviljande av stöd är att sökanden har tillräckliga ekonomiska och funktionella resurser för att genomföra åtgärden. Detta innebär bland annat behövliga kunskaper och färdigheter inom den bransch som projektet hänför sig till, tillräcklig personal och resurser för att ordna ekonomin och den övriga verksamheten och administrationen så att projektet kan genomföras med beaktande av sammanslutningens eller stiftelsens övriga åtaganden och så att genomförandet av projektet kan följas upp och kostnaderna särskiljas från stödtagarens övriga verksamhet och kostnaderna för denna.

Åtgärden ska vara fristående från sökanden normala verksamhet. Det här innebär bland annat att en viss person eller ett visst antal personer utses för att genomföra projektet, att nödvändiga lokaliteter och andra redskap som behövs vid genomförandet av projektet anvisas liksom den arbetsinsats som behövs av assisterande personal.

Sökanden ska presentera en projektplan för åtgärden och resultatet av projektet ska allmänt kunna tillgodogöras.

Enligt 4 mom. ska inkomsterna av den åtgärd som stöds minska stödbeloppet. I lagstiftningen om EU:s landsbygdsfond Ejflu har också sedan tidigare förutsatts att projektets inkomster dras av från utgifterna. De inkomster som dras av ska vara direkt riktade till projektet. Inkomster som den som genomför utvecklingsprojektet får överhuvudtaget, eller inkomstförvärv som stödtagaren bedriver för att finansiera sin normala verksamhet, är däremot inte sådan inkomst som ska dras av från de stödberättigande kostnaderna om inte stödtagarens verksamhet som helhet utgör ett utvecklingsprojekt och inkomsterna är en del av den här verksamheten.

I 5 mom. föreslås en förordningsfullmakt för landskapsregeringen att utfärda närmare bestämmelser om den verksamhet som stöds, stödtagarna, samarbetsformer, åtgärder som stöds, åtgärdernas varaktighet, uppgifter som ska anges i projektplanen, godtagbara kostnader, om samarbetsstödets nivå och minimi- och maximibelopp, samt om stödets form och övriga villkor inom de gränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning.

I rikslagstiftningen föreslås till vissa delar motsvarande förordningsfullmakter i 21 § 2 mom. och 22 § 3 mom. i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023 - 2027 (RP 166/2022 rd).

 

23 § Stöd till utbildning och informationsförmedling. Enligt 1 mom. kan stöd till utbildning och informationsförmedling beviljas offentligrättsliga samfund eller privaträttsliga sammanslutningar eller stiftelser för planering och ordnande av informationsförmedling samt av annan utbildning än sådan yrkesutbildning som leder till examen.

Enligt 2 mom. kan stödet beviljas för informationsförmedling och för kortare utbildning som riktar sig till jordbrukare och livsmedelsförädlare och som gynnar livsmedelsklustret, förbättrar konkurrenskraften och miljön.

Enligt 3 mom. är en förutsättning för beviljande av stöd är att sökanden har tillräckliga ekonomiska och funktionella resurser för att genomföra åtgärden. Åtgärden ska vara fristående från sökanden normala verksamhet. Sökanden ska presentera en projektplan för åtgärden och resultatet av projektet ska allmänt kunna tillgodogöras. Se detaljmotiveringen ovan till 22 §, stöd till samarbetsprojekt.

Enligt 4 mom. ska inkomsterna av den åtgärd som stöds minska stödbeloppet. Se detaljmotiveringen ovan till 22 §, stöd till samarbetsprojekt.

I 5 mom. föreslås ett bemyndigande för landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närma bestämmelser avseende stödets maximibelopp, stödtagare, åtgärdens varaktighet, vilka uppgifter som ska anges i projektplanen, typ av utbildning och informationsförmedling som stöds, krav på utbildare, krav på deltagare, stödberättigade kostnader och övriga villkor inom de gränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning.

I rikslagstiftningen föreslås till vissa delar motsvarande förordningsfullmakter i 21 § 2 mom. och 22 § 3 mom. i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023 - 2027 (RP 166/2022 rd).

 

24 § Stöd för verksamhet som en lokal aktionsgrupp bedriver för beredning och genomförande av en lokal utvecklingsstrategi. I 1 mom. föreskrivs det om utarbetande av lokala strategier för utveckling av landsbygden. Lokalsamhällenas utvecklingsprojekt i enlighet med de lokala utvecklingsstrategierna kallas lokalt ledd utveckling enligt Leaderkonceptet när det gäller Ejflu. De lokala utvecklingsstrategierna används för att fastställa lokala mål och planera åtgärder för dem.

I artikel 32 i den allmänna förordningen finns bestämmelser om vad som åtminstone ska ingå i de lokala utvecklingsstrategierna. Avsikten är att närmare bestämmelser ska kunna utfärdas om strategins innehåll med stöd av det föreslagna bemyndigandet i 4 mom. Lokala grupper som uppfyller minimikraven på lokala aktionsgrupper enligt 19 § svarar för utarbetandet av de lokala strategierna.

I 2 mom. finns bestämmelser om verksamhetspenning för lokala aktionsgrupper. Enligt artikel 34 i den allmänna förordningen kan verksamhetspenning användas för kostnader för den lokala aktionsgruppens strategi och för genomförande, uppföljning och utvärdering av strategin. Också kontakterna mellan samarbetspartner kan stödjas med verksamhetspenning. Utbetalningen av verksamhetspenningen ska grunda sig på framsteg i genomförandet av den lokala utvecklingsstrategin, som bedöms särskilt mot bakgrund av de framsteg som gjorts i fråga om utbetalning av stöd som sökts genom aktionsgruppen i fråga.

I 3 mom. regleras stöd som kan beviljas för förberedelser av lokala utvecklingsstrategier.

I 4 mom. föreslås ett bemyndigande för lanskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om förfarandet vid utarbetande, ändring och godkännande av lokala utvecklingsstrategier samt om strategiernas innehåll och struktur. Vidare föreslås förordningsfullmakt gällande förfaranden i anslutning till verksamhetspenningen, om bedömningen av genomförandet samt om utbetalningen och om de uppgifter som utbetalningen förutsätter, samt förfarandena i anslutning till stöd för förberedande åtgärder samt förutsättningarna för beviljande av utbetalning.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande förordningsfullmakter i 7 § 2 mom. i lagen om förvaltning av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken (RP 166/2022 rd) samt i 58 § 4 mom. och 59 § 4 mom. i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023 - 2027 (RP 166/2022 rd).

 

25 § Startstöd för etablering av unga jordbrukare och jordbruksföretag. Enligt 1 mom. kan startstöd beviljas unga jordbrukare som vid ansökningstidpunkten är 40 år eller yngre och som första gången börjar bedriva jordbruk som näringsidkare (ung jordbrukare). Sökanden ska ha fyllt 18 år då ansökan blir anhängig. Sökanden ska ha tillräcklig yrkesskicklighet för den företagsverksamhet som stöds. Stödtagaren skall uppfylla krav för yrkesskicklighet före utbetalning av hela stödet.

Enligt 2 mom. ska, om sökanden är en sammanslutning, bestämmanderätten i sammanslutningen utövas av en eller flera fysiska personer som uppfyller kraven i 1 mom.

Enligt 3 mom. är en förutsättning för beviljande av stöd är att sökanden, i egenskap av ägare eller arrendator, besitter den gårdsbruksenhet som stöds.

I 4 mom. fastslås att stödet kan beviljas som understöd eller räntestöd för ett lån eller som en kombination av dessa. Startstöd till en ung jordbrukare kan beviljas som lika stora poster eller som en procentuell andel av de godtagbara kostnaderna för etableringen eller som en kombination av dessa.

I 5 mom. föreslås fullmakt för landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om den verksamhet som stöds med startstöd och om förutsättningarna för bestämmanderätt i förtaget, godkännande av kreditgivare, närmare bestämmelse om räntestöd, krav på yrkesskicklighet, besittning av gårdsbruksenhet, åtgärdens varaktighet samt om stödets form och maximibelopp och övriga villkor inom de gränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning.

I rikslagstiftningen finns delvis motsvarande förordningsfullmakter i 6 § 4 mom., 8 § 4 mom. och 9 § 4 mom. i lagen om strukturstöd till jordbruket (FFS 1476/2007) 7 § 2 mom. i lagen om förvaltning av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken (RP 166/2022 rd) samt i 58 § 4 mom. och 59 § 4 mom. i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023 - 2027 (RP 166/2022 rd).

 

26 § Tid för genomförande av åtgärder. I 1 mom. finns bestämmelser om tiden för genomförande av åtgärden. Tidsfristen för genomförandet av den åtgärd som stöds bestäms i stödbeslutet. Av godtagbara skäl kan tiden för genomförande förlängas. Inom tiden för genomförandet bör man beakta relevanta EU-rättsakter. I artikel 77.7 i förordningen om strategiska planer föreskrivs särskilt för samarbetsprojekt en maximal period på sju år, med undantag för Leaderprojekt. En förutsättning för förlängning av tiden för genomförande är att sökanden lägger fram godtagbara skäl för förlängningen. Om orsaken i fråga dock var känd redan när stödet beviljades och den som beviljat stödet inte då ansåg att den var godtagbar som orsak för en längre genomförandetid, berättigar ett senare åberopande av samma omständighet inte till förlängning av genomförandetiden.

I 2 mom. föreslås en förordningsfullmakt för landskapsregeringen att utfärda närmare bestämmelser om den tid som bestäms för genomförande av åtgärder som stöds samt om villkoren för förlängning av tiden för genomförande.

I rikslagstiftningen föreslås en motsvarande förordningsfullmakt i 26 § 3 mom. i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023 - 2027 (RP 166/2022 rd).

 

27 § Villkor för användning av projektstöd. I 1 mom. fastslås att ett beviljat projektstöd endast får användas för det ändamål som anges i stödbeslutet. En stödmottagare ska utan dröjsmål meddela landskapsregeringen om förändringar som påverkar uppnåendet av de ändamål för vilket projektstöd beviljats, samt om annan förändring som påverkar användningen av projektstödet.

I 2 mom. fastslås att stödtagaren i de fall där stödtagaren omfattas av upphandlingslagstiftningen ska lägga fram en utredning om att upphandlingen skett i enlighet med dessa bestämmelser. I övriga fall ska kostnader inom projekt som antas överskrida de belopp som närmare föreslås fastställas i landskapsförordning konkurrensutsättas. Utöver nivå på belopp som förutsätter konkurrensutsättning föreslås en förordningsfullmakt för lanskapsregeringen att utfärda närmare bestämmelser om förfarandet vid konkurrensutsättning.

Enligt 3 mom. ska mottagaren av stöd som riktas till företag använda den egendom som är föremål för investering i tre år, och övriga mottagare av projektstöd inom fem år från utbetalningen av den sista stödposten. Objektet för en investering som stöds får inte permanent eller i betydande utsträckning användas för annan verksamhet än den som stödet gäller eller för utvecklingsarbete före utgången av denna tidsfrist. I de tidsfrister som bestämts har hänsyn tagits till de varaktigheter som följer av Europeiska unionens regler om statligt stöd och dessutom till den föreskrivna varaktigheten för investeringar som är föremål för projektstöd. Tidigare fanns det bestämmelser om investeringens varaktighet i den allmänna förordningen. När det gäller investeringar som finansieras av Ejflu finns det nu bara bestämmelser om varaktighet i EU-lagstiftningen om statligt stöd. Utöver reglerna om statligt stöd har det inte i EU-lagstiftningen föreskrivits någon särskild varaktighet för investeringar för denna finansieringsperiod. De allmänna varaktigheter som föreslås i paragrafen motsvarar dem som gällt under den nuvarande programperioden. En ändring är att det i fråga om både företagsstöd och projektstöd av särskilda skäl ska vara möjligt att i stödbeslutet bestämma en varaktighet på högst tio år. En längre användningstid kan motiveras till exempel med karaktären hos den investering som är föremål för stöd. En förlängning av användningstiden ska anses vara särskilt motiverad till exempel när syftet med en längre användningstid är att förhindra en eventuell senare övergång från affärsverksamhet till privat användning av den egendom som är föremål för stödet eller att på annat sätt förhindra effekter som strider mot lagens syften.

Enligt 4 mom. får den verksamhet som stöds inte avslutas eller väsentligt inskränkas innan den tidsfrist som anges i 3 mom. har löpt ut. En väsentlig minskning av verksamheten innebär en väsentlig minskning av produktionen eller sysselsättningen inom den verksamhet som stöds. Nedläggning eller väsentlig nedskärning av verksamheten anses ha skett omedelbart när verk-samheten minskades eller om verksamheten avbröts, om det inte anses vara fråga om en skadehändelse som kräver längre reparation, såsom till exempel avhjälpande av följderna av en omfattande eldsvåda. Om den egendom som stödet gäller har förstörts, skadats eller stulits och det inte i stället skaffas sådan egendom som motsvarar anskaffningspriset och kvaliteten, bör verk-samheten anses ha upphört eller väsentligt minskats.

Enligt 5 mom. är det möjligt att överföra obetalt stöd till en annan stödmottagare i syfte att genomföra den åtgärd som ska stödjas. Beviljandet av stöd är då beroende av att överföringen av stödet är lämplig för genomförandet av den understödda åtgärden och att de parter som deltar i genomförandet av åtgärden uppfyller de villkor som gäller för stödmottagaren i fråga. Dessutom är ett villkor att stödmottagaren genom avtal säkerställer att villkoren för att beviljas och betala ut stödet är uppfyllda samt säkerställer att landskapsregeringen har rätt att granska den övertagande partens verksamhet på ett sätt som liknar stödmottagarens verksamhet. Stödet bör inte helt kunna överföras till annan verksamhet än den som stödmottagaren bedriver, då stödmottagarens engagemang för genomförandet av projektet ska stärkas, snarare än att bara fungera som mellanhand till andra organisationer. Som en överlåtelse som strider mot stödbeslutet betraktas enligt 7 mom. inte att objektet för den investering som stöds eller den företagsverksamhet som är föremål för stödet övergår genom arv eller generationsväxling.

Enligt 6 mom. får en rätt till stöd som följer av ett beslut om stöd för icke-produktiva investeringar överföras till någon annan, om villkoren för beviljande av ersättning uppfylls och den som tar över investeringen uppfyller de förutsättningar som gäller för en stödmottagare.

 

28 § Stödberättigande kostnader. I 1 mom. föreskrivs om att stöd får beviljas för nödvändiga och skäliga kostnader för den understödda åtgärden. En ansökan om stöd kräver en uppskattning av kostnaden för den aktuella åtgärden, där alla kostnader ska ingå. När landskapsregeringen fattar beslut om ansökan beslutar den även om kostnadsberäkningen och därmed om kostnaderna är stödberättigande.

Av 2 mom. framkommer att stödberättigande kostnader ska präglas av kostnadseffektivitet. Kostnadseffektivitet innebär att alla kostnader ska utgå från principen om sund ekonomisk förvaltning, som bygger på begreppen sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. En stödmottagare som omfattas av regelverket om offentlig upphandling ska tillämpa dessa föreskrifter vid inköp för att kostnaderna ska vara stödberättigande.

Av 3 mom. framkommer att kostnadernas stödberättigande och redovisningsmetod fastställs i stödbeslutet. Stöd betalas ut på basen av de vidtagna åtgärdernas utfall eller på basen av de kostnader som uppstått. Olika modeller som ligger till grund för utbetalningen av stödet fastställs i artikel 83 i förordningen om strategiska planer. Dessa är:

a) ersättning för stödberättigande kostnader som stödmottagaren faktiskt har ådragit sig,

b) enhetskostnader,

c) enhetsbelopp/klumpsumma eller

d) finansiering till schablonsats. Vilken kostnadsmodell som tillämpas för det enskilda projektet fastställs av landskapsregeringen i samband med finansieringsbeslutet.

I 4 mom. paragrafen föreslås en hänvisning till de bestämmelser om bokföring som krävs av stödtagaren. Utgångspunkten är bokföring enligt bokföringslagen (FFS 1336/1997), om stödtagaren i sin verksamhet måste iaktta den. Bokföringen bör alltid följa god bokföringssed. Dessutom bör bokföringen över den åtgärd som stöds i stödtagarens bokföring utan svårighet kunna identifieras och särskiljas från den övriga bokföringen. Om stödtagaren är en person som beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk (FFS 543/1967), betraktas som tillräcklig bokföring över den åtgärd som stöds det som krävs i fråga om stödtagarens övriga bokföring för att beskattning ska kunna verkställas. Även då bör bokföringen ordnas så att kostnaderna för den åtgärd som stöds kan identifieras utan svårighet. Den verksamhet som stöds bör kunna särskiljas från de övriga räkenskaperna. Med detta avses dock inte separat bokföring över den åtgärd som stöds. Det som avses är att verifikationer som gäller inkomster och utgifter som hänför sig till den åtgärd som stöds enkelt bör kunna läggas fram som en helhet, särskilt vid ansökan om utbetalning av stöd. Om stödtagaren inte är bokföringsskyldig för sin verksamhet i övrigt, ska bokföringen över den åtgärd som stöds dock ordnas så att bestämmelserna i bokföringslagen iakttas i tillämpliga delar. Gällande förvaringen av bokföringsmaterial tillämpas vad som föreskrivs i 2 kap. 9 och 10 §§ i bokföringslagen.

I 5 mom. fastslås att om det är fråga om stöd som ingår i strategiska planen som delfinansieras av Europeiska unionen ska det material som anknyter till bokföringen förvaras minst tre år efter det att landskapsregeringen betalat ut slutbetalningen av stödet.

I 6 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att utfärda närmare bestämmelser om bedömningen av kostnaders skälighet och om kostnadsmodeller och deras användningsändamål inom de gränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning.

I rikslagstiftningen föreslås en motsvarande förordningsfullmakt i 9 § 3 mom. och 12 § 3 mom. i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023 - 2027 (RP 166/2022 rd).

 

4 kap. Villkor för utbetalning av ersättning och projektstöd för landsbygdens utveckling

 

29 § Allmänna villkor för utbetalning. I paragrafen föreskrivs om de allmänna villkoren för utbetalning av ersättning och projektstöd för landsbygdens utveckling. Dessa ersättningar och stöd är sådana som omfattas av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken och som finansieras med medel ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) tillsammans med motsvarande nationella medel eller uteslutande med nationella medel eller uteslutande med Europeiska unionens medel.

Enligt 1 mom. ska ansökan lämnas in elektroniskt i en nättjänst som det föreskrivs närmare om i 6 kap. 36 §. Liksom i dagsläget är avsikten att Livsmedelsverkets elektroniska tjänster Vipu och Hyrrä ska användas vid den elektroniska ansökningen. Landskapsregeringen har genom avtal som baserar sig på Republikens presidents förordning (2017:36) om skötseln av de uppgifter i landskapet Åland som hör till det utbetalande organet för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) överenskommit med Landsbygdsverket, nuvarande Livsmedelsverket, om att få användarrättigheter till de integrerade datasystemen för administration och kontroll och gemensamma register som behövs för behandling av ersättnings- och projektstödsärenden. Avsikten är att överenskommelseförordningen ska uppdateras och att detta arrangemang ska fortgå.

I 2 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om villkoren för utbetalning av ersättning och stöd och om de grunder som ska användas vid beräkning av den nedre gränsen för ersättning och stöd.

I rikslagstiftningen föreslås gällande ersättningar motsvarande förordningsfullmakt i 11 § 5 och 6 mom. i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling (RP 165/2022 rd).

 

30 § Villkor för utbetalning av ersättning. I paragrafen föreskrivs om villkoren för utbetalning av ersättning.

Enligt 1 mom. ska utbetalning av miljöersättning enligt 2 kap. 7 § och ersättning för ekologisk produktion enligt 2 kap. 8 § sökas årligen under den femåriga åtagandeperioden. Åtaganden för djurens välbefinnande enligt 2 kap. 9 § ingås årligen, varför ansökan om utbetalning även görs årligen.

I 2 mom. föreskrivs om en minsta skiftesstorlek om 0,05 hektar för vilken ersättningar kan utbetalas enligt den föreslagna lagen. Bestämmelsen överensstämmer med nuvarande bestämmelse.

I 3 mom. föreskrivs om minimibeloppet av ersättning som betalas ut. Ett villkor för utbetalning av ersättning är att beloppet av den ersättning som ska betalas ut för åtagande- eller ersättningsåret är minst 100 euro per ersättningsmottagare och enskild ersättning. Åtagandeåret för ett åtagande som gäller arealbaserade miljöåtgärder eller ekologisk produktion löper vanligtvis från 1 maj till 30 april medan åtaganden om uppfödning av ursprungsraser, djurens välbefinnande och utbetalning av kompensationsersättning omfattar ett kalenderår. Bestämmelsen motsvarar de gällande bestämmelserna.

I 4 mom. föreskrivs om villkoren för utbetalning av ersättningar som Europeiska unionen delfinansierar och som omfattas av det integrerade administrations- och kontrollsystemet.

I dagsläget finns det i Europeiska unionens lagstiftning bestämmelser om tidsgränser och villkor för utbetalningar i artikel 75 i den gällande horisontella förordningen, där utgångspunkten är att kontrollerna av om stödvillkoren är uppfyllda ska ha avslutats innan utbetalningar börjar göras. I artikel 44.2 i den horisontella förordning som gäller från den 1 januari 2023 föreskrivs det om att utbetalningar görs tidigast den 1 december och senast den 30 juni påföljande kalenderår, men att utbetalningar av förskott på upp till 75 procent är möjliga före den 1 december när det gäller delfinansierade stöd.

I den horisontella förordningen föreskrivs inte heller längre om villkor för påbörjande av utbetalningar. Bestämmelser om detta föreslås därför tas in i momentet så att det är möjligt att säkerställa villkoren för ekonomisk förvaltning samt lagligheten och korrektheten i de utgifter som rapporteras till kommissionen. I momentet föreskrivs därför att de administrativa kontroller som avses i 9 kap. 50 § ska ha utförts i fråga om de kontrollerbara stödvillkoren innan förskott eller den första posten betalas ut. De preliminära resultaten av arealmonitorering ska vara färdiga för gårdsbruksenhetens innan förskottet betalas ut, och de slutliga resultaten ska vara färdiga innan den första posten betalas ut. Om gårdsbruksenheten är föremål för tillsyn på plats enligt 10 kap. 53 § ska dem tillsynen vara slutförd innan den första posten betalas ut.

I 5 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att utfärda närmare bestämmelser om förfarandet för ansökan om ersättning.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande fullmakt för Livsmedelsverket att utfärda föreskrifter för förfarande för ansökan om ersättning i 11 § 7 mom. i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling (RP 165/2022 rd).

 

31 § Villkor för utbetalning av projektstöd. I paragrafen föreskrivs om villkoren för utbetalning av projektstöd.

Enligt 1 mom. kan projektstöd betalas ut i en eller flera poster. Som huvudregel betalas projektstöd ut i efterhand då stödtagaren har presenterat en tillräcklig utredning över de utgifter som ligger till grund för stödet och då eventuella villkor i stödbeslutet uppfyllts. Kostnaderna styrks av stödmottagaren genom fakturakopior, bokföringsunderlag eller andra handlingar. Om den åtgärd som stöds förutsätter att tillstånd utverkas hos en myndighet, tillståndet uppvisas före utbetalningen av projektstödet.

Enligt 2 mom. kan projektstöd för samarbetsprojekt, utbildning och informationsförmedling och verksamhetspenning betalas ut i förskott, om det är motiverat med hänsyn till stödtagarens ställning och genomförandet av den åtgärd som stöds.

Enligt 3 mom. ska när projektstöd betalas ut utgående från faktiska kostnader, inklusive kalkylerade kostnader, utbetalas högst den i stödbeslutet godkända andelen av de stödberättigande kostnaderna för de åtgärder som genomförs. Kostnaderna ska vara faktiska, verifierbara och slutliga och hänföra sig till de åtgärder som stöds. Stödtagaren ska lägga fram handlingar och utredningar som gäller dessa förutsättningar.

I 4 mom. regleras situationen att stöd är resultatbaserat. Genomförandet av åtgärderna ska visas genom handlingar eller på något annat sätt som landskapsregeringen förutsätter.

Enligt 5 mom. ska stödmottagaren lämna in en utredning till landskapsregeringen om den övriga offentliga finansiering som erhållits. Om projektet ger upphov till intäkter under projektets gång ska intäkterna redovisas. Med projektintäkter avses till exempel intäkter från: biljetter, försäljning, deltagaravgifter, uthyrning, tjänster som projektet tillhandahåller. Om en intäkt har ett direkt samband med projektverksamheten ska de stödberättigande kostnaderna reduceras med motsvarande summa.

I 6 mom. föreslås att en skälig tidsfrist kan sättas ut för inlämnande av betalningsansökan om landskapsregeringen anser att behov finns. Tidsfristen räknas från den tidpunkt när stödbeslutet fattades. När stöd betalas i flera poster än en, kan tidsfristen för den sista betalningsansökan räknas från det att tiden för genomförande av åtgärden löpt ut. I 7 mom. föreslås ett bemyndigande för landskapsregeringen att vid behov genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om den tidsfrist som sätts ut för inlämnande av en betalningsansökan.

I 7 mom. föreslås att det införs ett bemyndigande för landskapsregeringen att vid behov genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om förutsättningar för förskottsutbetalning och beloppen för som betalas i förskott inom de gränser som anges i EU-lagstiftningen samt närmare bestämmelser om den tidsfrist som sätts ut för inlämnande av betalningsansökan.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande förordningsfullmakter i 42 § 3 mom. och 39 § 2 mom. i lagen om landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023 - 2027 (RP 166/2022 rd).

 

5 kap. Särskilda bestämmelser om åtaganden och icke-produktiva investeringar

 

32 § Ändring, anpassning och överföring av åtaganden. I paragrafen föreskrivs om ändring, anpassning och överföring av åtaganden.

Enligt 1 mom. kan ett åtagande om miljöåtgärder och åtagande om ekologisk produktion ändras under åtagandeperioden. Ett åtagande om ekologisk produktion som gäller ekologisk växtproduktion kan enligt förslaget ändras så att det också gäller ekologisk husdjursproduktion. Ett åtagande om ekologisk husdjursproduktion kan ändras så att det gäller enbart ekologisk växtproduktion, om det antal djur som förutsätts för ett åtagande om ekologisk produktion enligt 2 kap. 8 § inte längre uppfylls. Den som erhåller ersättning ska iaktta det ändrade åtagandet tills det ursprungliga åtagandet upphör att gälla.

Enligt 2 mom. kan ett åtagande om miljöåtgärder som baserar sig på areal och ett åtagande om ekologisk produktion ändras utifrån tillsyn, uppdateringar av basskiftesregistret och en ansökan som den som erhåller ersättning har gjort.

I 3 mom. föreskrivs om överföring av åtaganden. Om den som erhåller ersättning överför till någon annan ett åtagande som avses i 2 kap. 7 § 1 mom. 1–4 punkten eller i 2 kap. 8 § eller areal som dessa gäller, får den som tar emot åtagandet eller arealen fortsätta att iaktta åtagandet eller en del av det under den återstående åtagandeperioden. Om den som mottar åtagandet eller arealen inte fortsätter att iaktta åtagandet, förfaller åtagandet utan att den ersättning som redan har betalats ut återkrävs. Ett åtagande om djurens välbefinnande och ett åtagande om uppfödning av ursprungsraser kan enligt förslaget överföras till en annan, om besittningen av hela gårdsbruksenheten samtidigt överförs. Landskapsregeringens avsikt är att med stöd av förordningsfullmakten som föreslås i 6 mom. utfärda närmare bestämmelser om att ansökan om överföring av ett åtagande eller en del av det ska lämnas till landskapsregeringen inom 15 arbetsdagar från det att ägande- eller besittningsrätten till den areal eller de djur som överföringen gäller har överförts.

Enligt 4 mom. får ett åtagande anpassas på det sätt som anges i artikel 70.7 i förordningen om strategiska planer för att beakta ändringar i den lagstiftning som gäller villkoren för ersättningen i fråga. Om ersättningsmottagaren inte godkänner anpassningen, förfaller åtagandet utan att ersättning som redan har betalats ut återkrävs.

I 5 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om villkoren för ändring, överföring och anpassning av ett åtagande.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande förordningsfullmakt i 12 § 6 mom. i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling (RP 165/2022 rd).

 

33 § Överföring av en rätt enligt ersättningsbeslut för icke-produktiva investeringar. Enligt den föreslagna paragrafen får en rätt till ersättning som följer av ett beslut om ersättning för icke-produktiva investeringar överföras till någon annan, om villkoren för beviljande av ersättning uppfylls och den som får överföringen uppfyller de förutsättningar som gäller ersättningsmottagare.

 

34 § Situationer då åtagandet upphör att gälla. I paragrafen föreskrivs om situationer då åtaganden som avses i den föreslagna lagen upphör.

Enligt 1 mom. förfaller ett åtagande om miljöåtgärder som avses i 2 kap. 7 § och ett åtagande om ekologisk produktion enligt 2 kap. 8 § om arealen eller antalet djur som omfattas av åtagandet inte längre uppfyller villkoren för den minimiareal eller villkoren för det minimiantal djur som krävs.

I 2 mom. föreskrivs om möjligheten att frånträda ett åtagande under dess giltighetstid. Enligt förslaget är det möjligt att frånträda ett åtagande i situationer som innebär sådan force majeure eller sådana exceptionella omständigheter som avses i artikel 3 i den horisontella förordningen. Innehållet i begreppen force majeure och exceptionella omständigheter bestäms i enlighet med Europeiska unionens lagstiftning och rättspraxisen för den.

I 3 mom. föreskrivs om situationer som kan leda till att landskapsregeringen kan meddela att ett åtagande upphör att gälla. Landskapsregeringen kan meddela att ett åtagande upphör att gälla om den som mottar ersättning har hemlighållit någon omständighet av väsentlig betydelse med avseende på åtagandet eller lämnat en väsentligen oriktig uppgift om en sådan omständighet, eller om den som mottar ersättning eller gårdsbruksenhetens senare ägare, till vilken åtagandet har överförts, i väsentlig grad bryter mot åtagandets villkor.

Enligt 4 mom. kan landskapsregeringen, om ett åtagande upphör att gälla. besluta att den ersättning som betalats ut på basen av åtagandet ska återkrävas.

I 5 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om villkoren för upphörande av åtaganden.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande förordningsfullmakt i 13 § 5 mom. i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling (RP 165/2022 rd).

 

35 § Förvägran av ersättning. Enligt 1 mom. behöver ersättning inte beviljas och ett miljöåtagande eller ett åtagande om ekologisk produktion behöver inte godkännas, om förhållanden eller åtgärder, i syfte att få ersättning, har getts en sådan form som inte motsvarar sakens egentliga natur eller syfte.

Enligt 2 mom. ska ersättning som har betalats ut på basis av ett miljöåtagande eller ett åtagande om ekologisk produktion återkrävas för hela åtagandeperioden, om de villkor enligt vilka ersättning beviljas inte alls har blivit uppfyllda under hela åtagandeperioden. Återkrav ska göras i bland annat sådana situationer där den areal som ett miljöåtagande gäller inte är jordbruksareal.

I 3 mom. föreskrivs om påföljderna i vissa situationer av att ett miljöåtagande eller ett åtagande om ekologisk produktion har frånträtts. Ett nytt åtagande kan inte ingås, om den som erhåller ersättning under pågående åtagandeperiod har frånträtt en motsvarande åtagande och det inte har gått två år sedan frånträdandet. Bestämmelsen motsvarar den gällande bestämmelsen.

I 4 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om grunderna för förvägran och om uteslutande från ersättningssystemet.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande förordningsfullmakt i 15 § 5 mom. i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling (RP 165/2022 rd).

 

6 kap. Ansökningsförfarande

 

36 § Ansökan. I 1 mom. föreskrivs om ansökan om projektstöd, ansökan om åtagande samt ansökan om utbetalning av ersättning och projektstöd. Dessa görs elektroniskt i en nättjänst som anvisas av landskapsregeringen. Såsom nämnts i detaljmotiveringen ovan under 4 kap. 29 § är avsikten att Livsmedelsverkets elektroniska tjänster Vipu och Hyrrä ska användas vid den elektroniska ansökningen. Dessa utgör en del av livsmedelsförvaltningens informationsresurs, som avses i lagen om livsmedelsförvaltningens informationsresurs (FFS 560/2021). I Finland ansvarar Livsmedelsverket för de register och system som används för förvaltningen av Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik och åtgärder för landsbygdsutveckling som finansieras av EU. Landskapsregeringen har genom avtal som baserar sig på Republikens presidents förordning (2017:36) om skötseln av de uppgifter i landskapet Åland som hör till det utbetalande organet för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) överenskommit med Landsbygdsverket, nuvarande Livsmedelsverket, om att få användarrättigheter till datasystemen. Avsikten är att överenskommelseförordningen ska uppdateras och att detta arrangemang ska fortgå.

Vad som i lagförslaget föreskrivs om ansökan om stöd finansiering, ansökan om åtagande samt ansökan om utbetalning av ersättning och projektstöd stöd gäller även anmälan som gäller stöd.

Elektronisk ansökan om stöd gäller ersättningar och projektstöd som EU finansierar helt eller delfinansierar, lika väl som nationellt finansierade stöd. Elektronisk ansökan om stöd i en nättjänst är redan det huvudsakliga ansökningssättet. Enligt EU-lagstiftningen är det elektroniska systemet för stödansökan en del av det integrerade administrations- och kontrollsystemet, och ansökan ska årligen lämnas in inom den tidsfrist som medlemsstaten har bestämt. När det gäller stöd till jordbrukare söks arealbaserat stöd genom en så kallad geospatial ansökan som avses i artikel 66.1 b i den horisontella förordningen, varvid stödsökanden geospatialt uppger de arealer för vilka stöd söks. Också systemet för ansökan om djurstöd ska vara elektroniskt.

Enligt 2 mom. svarar sökanden för ansökan som avses i 1 mom. och för att uppgifterna i den är fullständiga och felfria. Om en ansökan om stöd gäller en gårdsbruksenhet som innehas av flera än en fysisk eller juridisk person tillsammans, är alla innehavare av gårdsbruksenheten liksom nu solidariskt ansvariga för ansökan och för att uppgifterna i den är fullständiga och felfria. Också artikel 6 i förordningen om ansökningssystem utgår från att stödsökanden alltid ansvarar för uppgifterna i stödansökan.

I 3 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att med avvikelse från 1 mom. meddela en föreskrift om att en ansökan ska göra på ett annat sätt än i det elektroniska systemet, om detta är nödvändigt i och med att verkställigheten av stödsystemet är brådskande eller antalet ansökningar som gäller ett enskilt stödsystem är litet eller av någon annan därmed jämförbar särskild orsak. Att ansöka om stöd på pappersblanketter kan vara befogat till exempel när det är fråga om ett stödsystem med få stödsökande eller när det av resursskäl inte är lönsamt att bygga in en elektronisk stödansökan i informationssystemet. Beträffande så kallade krisstöd som behöver verkställas snabbt och där tidsfönstret för att verkställa ett nytt temporärt stödsystem är mycket snävt tilltaget är det inte nödvändigtvis möjligt från resurs- och tidtabellssynpunkt att bygga in en elektronisk ansökan i informationssystemet.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande bemyndigande för Livsmedelsverket att meddela föreskrift om att stöd söks på annat sätt i det elektroniska systemet i 12 § 3 mom. i lagen om verkställigheten av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (RP 165/2022 rd). Även i 31 § 2 mom. i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023 - 2027 (RP 166/2022 rd) föreslås motsvarande bemyndigande för Livsmedelsverket.

I 4 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att närmare besluta om ansökans form, om uppgifter som ska fogas till ansökningar och anmälningar, om andra utredningar som sökandena eller stödmottagarna förutsätts lämna in, om en tidsfrist för att ändra uppgifter som ingår i en ansökan samt tidsfrister för inlämnande av ansökningar samt andra utredningar.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande fullmakt för Livsmedelsverket att meddela föreskrifter om stödansökan i 12 § 4 mom. i lagen om verkställigheten av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (RP 165/2022 rd). Även i 31 § 2 mom. i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023 - 2027 (RP 166/2022 rd) föreslås ett motsvarande bemyndigande för Livsmedelsverket.

 

37 § Bedömning av stödansökan om projektstöd. Enligt artikel 79 i förordningen om strategiska planer ska den förvaltande myndigheten efter samråd med övervakningskommittén fastställa urvalskriterier för de åtgärder som ska stödjas (interventioner). Syftet med tillämpning av urvalskriterier är att säkerställa likabehandling av sökande, bättre användning av medel och inriktning av stödet i enlighet med åtgärdernas syfte. Prioriteringen bör dokumenteras. Enligt tredje stycket i artikel 79 i förordningen om strategiska planer är det endast i vederbörligen motiverade fall möjligt att fastställa en annan urvalsmetod efter samråd med övervakningskommittén. Enligt artikel 124 i förordningen om strategiska planer ska övervakningskommittén för den strategiska planen avge ett yttrande om urvalskriterierna.

I 1 mom. regleras att ansökningar som uppfyller stödvillkoren avgörs i den ordning som anges i urvalskriterierna. I fråga om andra stöd än sådana som söks via aktionsgrupper fastställer landskapsregeringen, efter att ha hört övervakningskommittén, urvalskriterierna innan ansökningsförfarandet inleds. Avsikten är att ställa upp urvalskriterier för hela programperioden och inte separat för varje ansökningsomgång.

I 2 mom. föreslås att ett bemyndigande för landskapsregeringen att vid behov genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om urvalskriterierna och om urvalsförfarandet.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande förordningsfullmakt i 34 § 4 mom. i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023 - 2027 (RP 166/2022 rd)

 

38 § Ansökan om stöd ur finansieringskvoten för en lokal aktionsgrupp. I paragrafen finns bestämmelser om förfarandet vid ansökan om stöd ur en aktionsgrupps finansieringskvot. Förfarandet vid ansökan om stöd motsvarar vad som i 6 kap 36 § föreslås om ansökan. Den lokala aktionsgruppen kontrollera att ansökan uppfyller formkraven. Aktionsgruppens viktigaste uppgift är att ge sitt yttrande om huruvida det med tanke på målen i den lokala strategin är ändamålsenligt att bevilja stödet. Den lokala aktionsgruppen ger in stödansökan och sitt yttrande till landskapsregeringen. Landskapsregeringen kan endast avvika från den lokala aktionsgruppens yttrande där ansökan förordas om beviljande av stöd skulle strida mot EU-lagstiftningen eller landskaps- eller rikslagstiftning.

I 2 mom. föreslås ett bemyndigande för landskapsregeringen att besluta om närmare föreskrifter om hur ansökan ska ges in till landskapsregeringen samt om behandlingen av ansökan.

I rikslagstiftningen föreslås ett motsvarande bemyndigande för Livsmedelsverket att meddela föreskrifter i 33 § 4 mom. i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023 - 2027 (RP 166/2022 rd)

 

39 § Skyldighet att lämna uppgifter. I paragrafen regleras skyldigheten att lämna uppgifter. Skyldigheten för stödsökande att ge korrekta och tillräckliga uppgifter och att ytterligare meddela om ansökan är eller har blivit felaktig har redan tidigare varit viktig på grund av skyddandet av EU:s ekonomiska intressen och den nationella budgeten. Vikten accentueras ytterligare i och med att de skyldigheter som hänför sig till medlemsstaternas och de utbetalande organens bedrägeribekämpning har utökats i EU-lagstiftningen till följd av bedrägerier som riktats mot unionens medel. Vad som föreskrivs om skriftliga meddelanden gäller också meddelanden som görs via en elektronisk nättjänst.

Enligt 1 mom. ska en sökande ge landskapsregeringen tillräckliga uppgifter om förutsättningarna för beviljande och utbetalning av ersättning och stöd. Sådana uppgifter kan beroende på ansökan gälla till exempel odlingsarealer, växter som odlas, djurarter och antalet djur.

Enligt 2 mom. ska sökanden om en ansökan innehåller ett fel eller har blivit felaktig utan dröjsmål skriftligen meddela detta till landskapsregeringen. I 40 § föreslås en tidsgräns för ändring och återtagande av ansökan. Ändringar som gäller ansökan och återtagande av ansökan ska trots det alltid utan dröjsmål meddelas fram till den tidpunkt som avses i 40 §. Detta ligger också i sökandens intresse, eftersom till exempel ett meddelande om att tillsyn på plats kommer att förrättas begränsar möjligheterna att ändra ansökan, trots att tiden för att göra ändringar ännu pågår. Vissa undantag från en sådan begränsning förekommer dock.

I 3 mom. föreslås att sökanden också ska vara skyldig att meddela om sådana förändringar i förhållandena som kan påverka ersättnings- eller stödbeloppet eller medföra att ersättningen eller stödet återkrävs eller att utbetalningen avbryts eller inställs. Meddelandet ska lämnas skriftligen till landskapsregeringen.

Enligt 4 mom. ska ett meddelande om force majeure och exceptionella omständigheter lämnas skriftligen till landskapsregeringen jämte bevis inom 15 arbetsdagar efter att det blev möjligt att lämna meddelandet. Stödmottagaren eller stödmottagarens rättsinnehavare är anmälningsskyldig på det sätt som avses ovan. I artikel 3 i den horisontella förordningen föreskrivs om fall där force majeure och exceptionella omständigheter kan godkännas i synnerhet, men uppräkningen i artikeln är inte uttömmande. Enligt riktlinjer i Europeiska unionens rättspraxis (C-218/09, C-210/00) är force majeure omständigheter vilka för den berörda aktören är främmande, onormala och oförutsebara och vars följder inte skulle ha kunnat undvikas trots alla gjorda ansträngningar. Det finns dock behov av att föreskriva närmare om förfarandena och tidsfristen för meddelande om force majeure och exceptionella omständigheter. Det föreslagna förfarandet motsvarar vad som för närvarande föreskrivs i Europeiska unionens lagstiftning.

 

40 § Ändring eller återtagande av ansökan om åtagande eller ansökan om ersättning. I paragrafen föreskrivs om ändring eller återtagande av ansökan om åtagande eller ansökan om ersättning.

Enligt 1 mom. kan en sökande på eget initiativ ändra eller helt eller delvis återta en ansökan i situationer som avses i artikel 7 i förordningen om ansökningssystem. Utgångspunkten i förordningen om ansökningssystem är att ansökan kan ändras och återtas under en längre tid av ansökningsåret än nu. Sökanden ges tillräckligt med tid att vidta avhjälpande åtgärder i sin ansökan, på så sätt säkerställs det att rapporterings- och utbetalningsuppgifterna är korrekta. Medlemsstaten ska årligen sätta ut en tidsfrist som ska infalla minst 15 kalenderdagar före utbetalningen av förskott eller den första posten och fram till vilken ändringar och återtaganden är tillåtna. Exempelvis tillsyn på plats avbryter dock möjligheterna till ändring och återtagande av ansökan till den del fel i ansökan upptäcks vid tillsynen.

Av särskilda skäl som hänför sig till ett stödsystem eller verkställigheten av det kan ändringar eller återtaganden i vissa fall behöva avgränsas. En avgränsning kan behövas till exempel när ändringarna inte kan anses vara godtagbara med avseende på iakttagandet av vissa villkor i stödsystemet. Ansökan ändras eller återtas elektroniskt i den nättjänst som avses i 36 § 1 mom. om inte landskapsregeringen bestämmer något annat. Vid behov får landskapsregeringen föreskriva om situationer där det är möjligt att avvika från det elektroniska förfarandet när ansökningar ändras eller återtas. Detta kan behövas till exempel om det är uppenbart att ändringarna eller återtagandena skulle vara få till antalet, varvid det inte är ändamålsenligt att ordna ett elektroniskt förfarande. Att ansökan ändras eller återtas på något annat sätt än i det elektroniska systemet kan vara motiverat också i situationer där det på grund av att verkställigheten av stödsystemet är brådskande inte är möjligt att använda det elektroniska förfarandet eller i situationer där det på grund av att antalet ansökningar som gäller ett enskilt stödsystem är litet inte är ändamålsenligt att använda det elektroniska förfarandet.

I 2 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen om att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om ändring och återtagande av ansökan samt om avgränsningar som hänför sig till ändring och återtagande av ansökan inom de gränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande bemyndigande för Livsmedelsverket att meddela föreskrift om att stöd söks på annat sätt i det elektroniska systemet i 14 § 4 mom. i lagen om verkställigheten av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (RP 165/2022 rd).

I 3 mom. föreslås att landskapsregeringen får rätt att besluta om tidsfrister för ändring eller återtagande av ansökan, om på vilket sätt en ändring eller ett återtagande ska göras och om de uppgifter som ska meddelas i samband med ändring och återtagande.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande bemyndigande för Livsmedelsverket att meddela föreskrifter i 14 § 5 mom. i lagen om verkställigheten av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (RP 165/2022 rd).

 

41 § Överföring av ansökan om ersättning. I paragrafen föreskrivs om överföring av en ansökan om ersättning.

De i 1 mom. föreslagna bestämmelserna om överföring av ansökan motsvarar gällande bestämmelser. Behovet av att överföra en redan inlämnad ansökan hänför sig bland annat till köp och generationsväxlingar som gäller hela gårdsbruksenheter. Bestämmelser om detta finns för närvarande i EU-lagstiftningen, men så kommer det inte att vara i fortsättningen. EU-lagstiftningen innehåller för tillfället bara en skyldighet som innebär att vid en överföring anses gårdsbruksenheten ha lämnat in en enda ansökan under det berörda ansökningsåret. Det kan till exempel vara fråga om att två ansökningar sammanslås på så sätt att den överförda ansökan sammanslås med köparens ansökan så att en sökande har en enda ansökan. Det är ändamålsenligt att fortsättningsvis se till att de rättigheter och skyldigheter som anknyter till ansökan överförs i oförändrad form. Gäller den ansökan som ska överföras miljöersättning, ersättning för ekologisk produktion eller ersättning för djurens välbefinnande som baserar sig på ett åtagande är en förutsättning för att ansökan om ersättning ska kunna överföras att också åtagandet överförs i enlighet med 5 kap. 32 § 3 mom.

I 2 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om förfarandet för överföring av en ansökan och om den sista möjliga tidpunkten för överföring av besittningen av hela gårdsbruksenheten. Den sista möjliga tidpunkten för överföring av besittningen av hela gårdsbruksenheten är enligt vedertagen praxis utgången av augusti.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande förordningsfullmakt i 15 § 2 mom. i lagen om verkställigheten av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (RP 165/2022 rd).

I 3 mom. föreslås ett bemyndigande för landskapsregeringen att besluta om de uppgifter som ska ges när ansökan överförs, om formen för anmälan om överföring av ansökan och tidsfristen för att meddela landskapsregeringen.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande bemyndigande för Livsmedelsverket att utfärda föreskrifter i 15 § 3 mom. i lagen om verkställigheten av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (RP 165/2022 rd).

 

42 § Bevarande av handlingar. I paragrafen föreskrivs om bevarande av handlingar. Det är fråga om sådana handlingar med anknytning till ansökan om och beviljande av stöd samt till villkoren för att få stöd som inte lämnas till landskapsregeringen.

Enligt 1 mom. ska handlingar som gäller projektstöd bevaras i enlighet med vad landskapsregeringen fastställer i enlighet med de tidsgränser som anges i EU-lagstiftningen för respektive åtgärd.

Enligt 2 mom. ska sådana handlingar med anknytning till ansökan om och beviljande av ersättning samt till villkoren för att få ersättning och som inte lämnas in till landskapsregeringen ska bevaras under ansökningsåret och de fyra följande kalenderåren Enligt huvudregeln ska sökanden bevara ovannämnda handlingar under ansökningsåret och de fyra följande kalenderåren.

Är det fråga om fleråriga åtaganden som avses i 2 kap. 7 § och 8 § ska de ovan avsedda handlingarna bevaras i minst fyra år efter åtagandeperiodens utgång. Handlingar som hänför sig till villkorlighetskraven och som lämnas in till landskapsregeringen ska bevaras under ansökningsåret och de två följande kalenderåren, om en längre tid för bevarande inte förutsätts i den så kallade sektorspecifika lagstiftningen.

Den föreslagna tiden för bevarande behövs i synnerhet med beaktande av Europeiska unionens domstols avgörande C-361/19 och artikel 8 i förordningen om kvalitetsbedömning, eftersom försummelser vid tillsyn över villkorligheten ska beaktas när det gäller tre på varandra följande kalenderår, och därmed omfattas också villkorligheten av retrospektiva förfaranden. Sökandenas skyldighet att bevara handlingar behövs på grund av tillsyn på plats, kontroller som Europeiska unionens kontrollorgan utför och krav som gäller andra retroaktiva förfaranden.

I 3 mom. föreslås att landskapsregeringen bemyndigas att besluta om tidsgränser för bevarandet av de i 1 mom. avsedda handlingarna.

 

7 kap. Handläggning av ansökan om ersättning eller projektstöd

 

43 § Beslut om beviljande av projektstöd. I 1 mom., som tillämpas på beslut om projektstöd, anges att det i ett stödbeslut ska anges beloppet av det beviljade stödet, de stödvillkor som föreskrivs i den föreslagna lagen samt förutsättningarna för utbetalning och återkrav av stöd. Beslutet ska också innehålla de villkor och förutsättningar som anges i Europeiska unionens lagstiftning och som väsentligen och direkt inverkar på användningen och utbetalningen av stödet. För att stödbeslutet ska vara skäligt till sin omfattning och innehållet begripligt för sökanden ska som stödvillkor tas in endast sådana bestämmelser i Europeiska unionens lagstiftning som med tanke på sökanden och stödobjektet samt användningen och utbetalningen av stödet har en väsentlig och direkt inverkan.

I 2 mom. föreslås att beslut som utarbetats med hjälp av automatisk databehandling och de handlingar som hänför sig till behandlingen av ärendet får undertecknas maskinellt gällande beslut om ersättningar och projektstöd. Enligt 38 § 4 mom. i förvaltningslagen för landskapet Åland får en beslutshandling undertecknas elektroniskt på ett sådant sätt att handlingens autenticitet och integritet kan säkerställas. Om en beslutshandling skickas elektroniskt till en part får handlingen även undertecknas maskinellt. På begäran ska parten få handlingen med handskriven underskrift. Besluten gällande ansökningar som gäller ersättning och projektstöd som ingår i den strategiska planen produceras i samma system som används för ansökan som avses i 6 kap. 36 §.

 

44 § Rättelse. I paragrafen föreskrivs om landskapsregeringen möjlighet att rätta ett felaktigt beslut. Enligt förslaget får landskapsregeringen, om sökanden har fått stöd till ett mindre belopp än sökanden borde ha fått eller om stödet utan grund har avslagits helt och hållet, trots att beslutet vunnit laga kraft och utan särskild ansökan, rätta sitt felaktiga beslut. Förslaget motsvarar i sak 5 § i gällande landskapslag om finansiering av landsbygdsnäringar.

 

45 § Ränta på ersättning. I 1 mom. föreslås att om en rättelse leder till att sökanden beviljas ersättning eller stöd eller det beviljade ersättnings- eller stödbeloppet höjs eller om stöd som blivit obetalt på grund av ett misstag från landskapsregeringens sida betalas till sökanden, ska ränta betalas på det belopp som rättelsen avser eller på det obetalda beloppet. Det föreslås att den ränta som i fortsättningen betalas på förhöjningar av ersättning eller stöd eller på ersättning eller stöd som blivit obetalt ska vara lika med den årliga dröjsmålsräntan som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (FFS 633/1982).

Räntan ska räknas från den dag då det beslut som ska rättas fattades fram till den dag då rättelsebeslutet fattas. Ränta betalas emellertid inte, om behovet av rättelse har uppstått på grund av sökandens verksamhet förfarande.

I 2 mom. föreskrivs om ränta på ersättnings- eller stödbelopp som har höjts med anledning av att ändring har sökts. Om sökande av ändring leder till att sökanden beviljas ersättning eller stöd eller att ersättnings- eller stödbeloppet höjs, kan på detta belopp i fortsättningen betalas en årlig dröjsmålsränta enligt 4 § 1 mom. i räntelagen. Besvärsmyndigheten beslutar om räntebetalning. Bestämmelser om ändringssökande finns i 81 §.

 

8 kap. Genomförande av jordbruksrådgivningstjänster

 

46 § Ersättning för jordbruksrådgivningstjänster. I paragrafen föreskrivs om ersättning för rådgivningstjänster.

Enligt 1 mom. kan ersättning för jordbruksrådgivningstjänster beviljas för rådgivning som avses i artiklarna 15 och 78.3 i förordningen om strategiska planer. Enligt artikel 15 i förordningen om strategiska planer ska medlemsstaterna i sina strategiska planer inbegripa tjänster som innebär att jordbrukare och andra stödmottagare kan få råd om skötsel av mark och gårdsbruksenheter. Jordbruksrådgivningstjänsterna ska omfatta de ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionerna, med beaktande av befintliga jordbruksmetoder, och tillhandahålla aktuella tekniska och vetenskapliga uppgifter som tagits fram genom forsknings- och innovationsprojekt, inbegripet vad gäller tillhandahållande av kollektiva nyttigheter.

I artikel 15.2 andra stycket i förordningen om strategiska planer föreskrivs det heltäckande om vilka olika delområden jordbruksrådgivningstjänsterna minst ska omfatta. I artikel 78.3 i förordningen om strategiska planer föreskrivs det att stöd för rådgivningstjänster endast får beviljas för rådgivningstjänster som uppfyller kraven i artikel 15.3.

Enligt 2 mom. betalas ersättningen till en rådgivare som är godkänd av landskapsregeringen i enlighet med 47 § eller, om rådgivaren är anställd hos någon, till rådgivarens arbetsgivare.

I 3 mom. föreskrivs även om villkoren för utbetalning. Ett villkor för att stöd för rådgivningstjänster ska betalas ut är för det första att rådgivaren har lämnat in en förhandsanmälan om rådgivningen till landskapsregeringen. Ytterligare villkor att den som fått rådgivning har bestyrkt att rådgivningstjänsten har genomförts, att en tillräcklig utredning om rådgivningshändelsen och innehållet i den rådgivning som getts lämnas och att stödet söks inom en av landskapsregeringen fastställd tid från förhandsanmälan.

I 4 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om villkoren för beviljande och utbetalning av ersättning för jordbruksrådgivningstjänster, om den förhandsanmälan som avses i 3 mom., tidsfrist för ersättningsansökan, ersättningsbelopp, rådgivningens innehåll, finansieringen och grunderna för bestämmande av ersättningen.

I rikslagstiftningen föreslås en motsvarande förordningsfullmakt i 10 § 3 mom. i förslaget till lag om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling (RP 165/2022 rd).

 

47 § Förutsättningar för godkännande av rådgivare samt godkännande. Enligt det föreslagna 1 mom. ska en rådgivare ha tillräcklig sakkunskap med hänsyn till rådgivningsuppgiftens art och omfattning. Rådgivaren ska dessutom ha sådan utbildning på minst gymnasialstadienivå som är lämplig med tanke på det ämnesområde som rådgivningen gäller samt lämplig erfarenhet av rådgivning.

Kraven på rådgivarnas kvalifikationer grundar sig på artikel 15.3 i förordningen om strategiska planer, där det sägs att medlemsstaterna ska säkerställa att rådgivarna har lämpliga kvalifikationer och lämplig utbildning. Som lämplig yrkesutbildning på gymnasialstadiet kan betraktas till exempel utbildning inom jordbruk, trädgårdsodling, miljö, företagsekonomi, marknadsföring, djurskötsel eller djursjukvård eller inom byggbranschen eller någon annan motsvarande teknisk bransch. Givetvis är det inte nödvändigtvis så att vilken som helst gymnasieutbildning ger kvalifikationer att vara verksam inom alla rådgivningssektorer: till exempel är en elektriker inte kvalificerad att ge råd om produktionsdjurens välbefinnande och hälsa. Rådgivningserfarenheten åter kan verifieras till exempel utgående från personens tidigare arbetserfarenhet.

Rådgivaren eller, om rådgivaren är i någon annans tjänst, rådgivarens arbetsgivare, ska vara införd i det register över mervärdesskattskyldiga som avses i 172 § i mervärdesskattelagen (FFS 1501/1993). I registret förs alla de in som är mervärdesskattskyldiga för sin verksamhet, och att någon är införd i registret kan bestyrkas till exempel genom ett intyg från skattemyndigheten eller, när det gäller företag, genom de uppgifter som ingår i företagsdatasystemet. Grunduppgifterna i företagsdatasystemet kan vem som helst kontrollera med hjälp av antingen företagets namn eller dess FO-nummer.

Enligt 2 mom. godkänns rådgivarna med iakttagande av artikel 15 i förordningen om strategiska planer, och ett villkor för godkännande är att rådgivaren uppfyller de förutsättningar som anges i 1 mom. Rådgivarna väljs därmed också i fortsättningen genom ett öppet urvalsförfarande som vem som helst kan delta i. Enligt artikel 15.3 i förordningen om strategiska planer ska medlemsstaterna säkerställa bland annat att rådgivningen är opartisk och att rådgivarna inte har några intressekonflikter. De rådgivare som väljs ska naturligtvis vara experter på det område inom vilket de tillhandahåller rådgivning. Meningen är att ansökningsförfarandet ska vara fortlöpande, och inte begränsat till en viss period. Rådgivarna godkänns för viss tid, som löper ut när giltigheten för den strategiska planen upphör.

Enligt det föreslagna 3 mom. ska rådgivaren upprätthålla och utveckla sådan yrkesskicklighet som jordbruksrådgivningstjänsterna kräver. Rådgivaren ska följa utvecklingen inom sin bransch och till exempel delta i utbildningar. En rådgivare ska underrätta livsmedelsverket om sådana betydande förändringar i förhållandena som kan inverka på uppfyllandet av förutsättningarna för godkännande. En sådan situation kan förekomma till exempel när en godkänd rådgivare övergår i en annan arbetsgivares tjänst med den påföljden att rådgivningen inte längre kan anses vara opartisk eller att övergången i den andra arbetsgivarens tjänst medför intressekonflikter.

 

48 § Återkallelse av godkännande. I paragrafen föreskrivs om att landskapsregeringen kan återkalla ett godkännande av en rådgivare, om rådgivaren inte uppfyller förutsättningarna för godkännande eller av någon annan orsak inte kan anses vara lämplig för sin uppgift på grund av allvarliga eller upprepade fel eller försummelser i sitt förfarande. En sådan situation kan förekomma exempelvis om rådgivaren har godkänts för att ge rådgivning som handlar om ersättning för djurens välbefinnande och rådgivaren döms för djurskyddsbrott och dessutom möjligen meddelas djurhållningsförbud. Innan ett godkännande återkallas ska landskapsregeringen dock ge rådgivaren en skriftlig anmärkning samt höra honom eller henne.

 

49 § Utförande av rådgivningsuppgiften. I paragrafen föreskrivs om att de som utför rådgivningsuppgifter handlar under tjänsteansvar. På utförandet av rådgivningsuppgifter tillämpas förvaltningslagen för landskapet Åland och offentlighetslagen för Åland. Vid ersättning av skador som uppkommit i samband med utförandet av rådgivningsuppgiften tillämpas skadeståndslagen.

 

9 kap. Administrativ kontroll och arealmonitorering av arealbaserade åtgärder för landsbygdens utveckling

 

50 § Administrativ kontroll och korskontroller. I 1 mom. föreskrivs om innehållet i administrativ kontroll. Vid en administrativ kontroll är det fråga om sådan systematisk kontroll av alla ansökningar, ett visst stödvillkor eller en grupp stödmottagare som gäller alla omständigheter som det är möjligt och ändamålsenligt att kontrollera genom administrativa kontroller. Administrativa kontroller kan också användas vid systematisk kontroll som baserar sig på ett urval, och därför föreslås det att de administrativa kontrollerna också kan riktas till någon del av stödvillkoren på basis av ett urval som landskapsregeringen har fastställt.

I 2 mom. föreskrivs om att resultatet av den korskontroll som utförs av uppgifter i informationssystemen kan sändas till sökanden på elektronisk väg i den nättjänst som avses i 6 kap. 36 §. Vid korskontrollerna jämförs uppgifterna i informationssystemen med de uppgifter som sökanden uppgett i sin ansökan för att analysera om de motsvarar varandra, till exempel för att se om de uppgifter om skiftesarealer som jordbrukaren har uppgett skiljer sig från den nyaste uppgift om skiftesarealer som finns i informationssystemet.

Enligt 3 mom. ska sökanden inom ramen för de villkor som anges i förordningen om ansökningssystem ges möjlighet att korrigera ett fel i ansökningsuppgifterna som upptäckts vid en administrativ kontroll.

Enligt artikel 7 i förordningen om ansökningssystem förändras de administrativa kontrollernas roll och betydelse delvis i en sådan riktning att de vägleder sökandena. När det gäller en oegentlighet som upptäckts i samband med heltäckande arealmonitorering eller en systematisk administrativ kontroll kan sökanden enligt artikel 7 i förordningen om ansökningssystem ges möjlighet att ändra eller återta ansökan ända till en viss tidpunkt.

När en oegentlighet upptäcks i samband med en administrativ kontroll, kan sökanden underrättas om detta elektroniskt och ges möjlighet att ändra till en tidpunkt som landskapsregeringen i enlighet med 6 kap. 40 § bestämmer. När en administrativ kontroll utförs efter denna tidpunkt finns ingen möjlighet att vidta avhjälpande åtgärder, och resultatet av den administrativa kontrollen ska beaktas när stödbeloppet bestäms eller påföljder påförs i enlighet med vad som föreskrivs i 11 kap. i den föreslagna lagen. Resultatet av den administrativa kontrollen ska beaktas när stödbeloppet bestäms och påföljder påförs också i det fallet att sökanden inte korrigerar ansökan i tillräcklig mån.

Administrativa kontroller utförs till en del också efter att tiden för ändring och återtagande har löpt ut. En sådan situation kan förekomma till exempel när korskontroller av arealer eller djurregisteruppgifter utförs före utbetalningen av restbelopp under våren efter ansökningsåret, då det förskott på stöd eller den första stödpost som avses i artikel 7 i förordningen om ansökningssystem redan har betalats ut.

Med avvikelse från ovannämnda korrigeringsmöjlighet ges dock vid korskontroller som anknyter till uppdatering av basskiftesregistret inte möjlighet att avhjälpa felet genom ändring av stödansökan, eftersom bara en liten del av uppdateringen av basskiftesregistret av tidtabellsskäl som har med bland annat tagande av nya flygfotografier att göra hinner utföras före de första stödutbetalningarna, och jordbrukarna därmed skulle vara i en ojämlik ställning med avseende på korrigeringsmöjligheten. Bestämmelsen motsvarar 20 § 5 mom. i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (RP 165/2022 rd). I den svenskspråkiga versionen av propositionen benämns dock basskiftesregistret åkerskiftesregistret, vilket torde vara en felaktig översättning. Kontinuerliga uppdateringen av basskiftesregistret görs av riksmyndighet. Basskiftesregistret, som utgör Finlands identifieringssystem för jordbruksskiften enligt artikel 68 i den horisontella förordningen, bygger på Lantmäteriverkets grunddata, och är en del av det integrerade administrations- och kontrollsystemet enligt artikel 65 i den horisontella förordningen. Enligt den horisontella förordningen kan endast ett integrerat administrations- och kontrollsystem finnas per medlemsstat, och Åland ingår därför i rikets system. Det elektroniska ansökningssystemet som omnämns ovan i 6 kap. 36 § är en annan komponent i det integrerade administration- och kontrollsystemet.

I 4 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om administrativa kontroller och utförandet av dem samt om hur de inverkar på det stödbelopp som ska betalas ut.

I rikslagstiftningen föreslås en motsvarande förordningsfullmakt i 20 § 8 mom. i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (RP 165/2022 rd).

 

51 § Arealmonitorering. I 1 mom. föreskrivs om användning av arealmonitorering och av fotografier som innehåller geografisk information och som enligt artikel 11 i förordningen om ansökningssystem kan jämställas med arealmonitorering för att säkerställa att output- och prestationsrapporteringen är korrekt i enlighet med artikel 70 i den horisontella förordningen.

Arealmonitorering ska användas för att säkerställa att output- och prestationsrapporteringen är korrekt i enlighet med artikel 54 i den horisontella förordningen, artikel 134 i förordningen om strategiska planer och artikel 10.1 i förordningen om ansökningssystem. I artiklarna 65.4 b och 70 i den horisontella förordningen förutsätts det att medlemsstaterna vad de arealbaserade stöden beträffar inrättar och driver ett obligatoriskt förfarande för regelbunden och systematisk observation, spårning och bedömning av jordbruksverksamhet och jordbruksmetoder på jordbruksmark genom data från satelliter eller andra data med minst samma värde.

Med tanke på integritetsskyddet föreslås i 2 mom. en bestämmelse om att ett förfarande som inte äventyrar en persons rättigheter eller skyddet för privatlivet eller något annat integritetsskydd ska tillämpas när arealmonitorering används. Vid arealmonitorering som utförs med hjälp av satelliter kan till exempel personer inte identifieras, något som däremot är möjligt i samband med fotografier som innehåller geografisk information.

Den satellitbaserade granskningen och resultatanalysen inom systemet med arealmonitorering är inslag i säkerställandet av att output- och prestationsrapporteringen i den nya genomförandemodellen är korrekt, och systemet ska tillhandahålla information som är relevant för rapporteringen i fråga om de indikatorer som ligger till grund för output- och prestationsrapporteringen. Med hjälp av de gemensamma indikatorer som det föreskrivs om i förordningen om strategiska planer bedöms uppnåendet av allmänna och specifika mål för den gemensamma jordbrukspolitiken. Medlemsstaterna ska säkerställa att den årliga prestationsrapporteringen som beskriver output och resultat inte omfattar sådan areal som inte uppfyller villkoren för stödberättigande efter tidsgränsen för att ändra eller återta ansökningar. Kraven på arealmonitorering och verifiering av prestationer härrör därmed från unionens direkt bindande lagstiftning.

Kraven anknyter till en investering som görs av finska staten för skapande av ett system för automatisk analys av satellitdata och ett elektroniskt system för möjliggörande av tvåvägsdialog (jordbrukarna–förvaltningen). Systemet ingår i det ovan under 50 § nämnda integrerade administrations- och kontrollsystemet.

I 3 mom. föreskrivs om förfarandet i samband med arealmonitorering när en uppgift i en ansökan inte motsvarar resultatet av arealmonitoreringen. Till sökanden sänds då på elektronisk väg en utredningsbegäran och sökanden ges möjlighet att inom den tid som satts ut i utredningsbegäran vidta avhjälpande åtgärder eller lämna in tillräcklig utredning om att stödvillkoren har följts. En avhjälpande åtgärd kan bestå i att uppgifter i stödansökan ändras eller ansökan återtas i enlighet med artikel 7 i förordningen om ansökningssystem eller i att en viss odlingsåtgärd genomförs, exempelvis ett skifte slås. Stödsökanden kan å andra sidan genom att inom utsatt tid via en nättjänst eller applikation som myndigheten har anvisat ge in ett geolokaliserat (geotaggat, georefererat) fotografi till förvaltningen visa att ett stödvillkor har följts.

I 4 mom. föreskrivs om myndighetens möjlighet att på administrativ väg kontrollera resultatet av arealmonitoreringen eller av särskilda skäl genomföra besök på plats för att säkerställa det. Med administrativ kontroll avses till exempel att geolokaliserade fotografier som stödsökandena har gett in behandlas. Det är meningen att besök på plats ska företas i mycket begränsad utsträckning, men behov av besök i terrängen kan finnas exempelvis i situationer där det trots att stödsökanden har reagerat och ett geolokaliserat fotografi har getts in inte går att med säkerhet konstatera hur en sak förhåller sig. I sådana situationer bör landskapsregeringen ha möjlighet att vid behov företa ett besök för att se hur det ligger till. Med anknytning till arealmonitoreringen kan landskapsregeringen genom ett sampel välja ut sökande eller skiften för uppföljning av vissa stödvillkor som landskapsregeringen har valt. På basis av urval kan sökandena dessutom ombes att ge in ett geolokaliserat fotografi så att iakttagandet av stödvillkoret kan säkerställas.

I 5 mom. föreskrivs om att de observationer som gjorts vid kvalitetsbedömningen ska sändas elektroniskt till sökanden, och sökanden kan korrigera sin ansökan på det sätt som föreskrivs i artikel 7 i förordningen om ansökningssystem.

I 6 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att inom den åländska lagstiftningsbehörigheten genom landskapsförordning utfärda närmare föreskrifter om förfarandet vid arealmonitorering, det material som ska användas, klassificering av materialet, kontrollbesök i terrängen samt hur resultaten av arealmonitoreringen inverkar på andra stöd.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande förordningsfullmakt i 21 § 6 mom. i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (RP 165/2022 rd).

I 7 mom. föreslås ett bemyndigande för landskapsregeringen att besluta om tidsfrister och sättet att lämna in utredning samt om sättet att genomföra avhjälpande åtgärder och om metoderna i fråga om sådana åtgärder.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande bemyndigande för Livsmedelsverket i 21 § 7 mom. i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (RP 165/2022 rd).

 

10 kap. Tillsyn

 

52 § Kapitlets tillämpningsområde. I paragrafen föreslås i förtydligande syfte en beskrivning av vilka bestämmelser som enbart tillämpas på ersättningsärenden och således inte är tillämpliga beträffande tillsyn av projektstöd.

 

53 § Tillsyn på plats. I paragrafen föreskrivs allmänt om vad som ska kontrolleras vid tillsyn på plats. Medlemsstaterna ska i syfte att skydda unionens ekonomiska intressen införa ett kontrollsystem för att förvissa sig om att stödinsatser som finansieras av EGFJ och EJFLU verkligen genomförs och att det sker korrekt.

I artikel 59 i den horisontella förordningen åläggs medlemsstaterna att inrätta effektiva förvaltnings- och kontrollsystem för att säkerställa att mängden av tillsyn är tillräcklig med avseende på en effektiv riskhantering och garantera att de stödåtgärder som kan verifieras motsvarar unionens lagstiftning och de nationellt fastställda förutsättningarna för att få stöd. Kontrollsystemet ska basera sig på systematisk kontroll som bör omfatta även områden där risken för fel är störst.

Då arealmonitoreringen utvidgas steg för steg kan de stödsystem eller stödvillkor som kontrolleras på plats variera från år till år, vilket innebär att behovet av kontroller på plats till följd av arealmonitoreringen inte längre är heltäckande vad de arealbaserade stödsystemen beträffar. Utgångspunkten är att man genom urval väljer ut sökande för kontroll av stödvillkor som ingår i ett visst stödsystem eller en viss stödinsats.

Enligt 1 mom. föreskrivs allmänt om vad som ska kontrolleras vid tillsyn på plats. Vid tillsyn på plats kontrolleras att uppgifterna i sökandens ansökan om ersättning eller stöd stämmer samt att de stöd- och ersättningsberättigandekriterier och ersättnings- och stödvillkor samt till ersättningen anknytande basnivåer som hänför sig till den ersättning som är föremål för tillsyn har följts. Vid tillsynen kontrolleras alltså att alla villkor för erhållande av ersättning och stöd som hänför sig till stöd- och ersättningssystemen eller stödinsatsen i fråga har iakttagits. Kontrollen av ersättnings- och stödvillkoren bör här förstås i vid bemärkelse så att det omfattar alla förutsättningar som anknyter till utbetalningen av ersättning och stöd. Dessutom kan iakttagandet av villkorlighetskraven granskas vid en tillsyn på plats.

I 2 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om tillsynen över ersättnings- och stödvillkoren, minimiantalet kontroller och urvalet, förfarandet vid tillsynen, kontrollen av djurantalen, bestämmandet av de yttre och inre gränserna för bas- och jordbruksskiften, mätmetoden, mätsätten, mätnoggrannheten samt toleransen.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande förordningsfullmakt i 22 § 3 mom. i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (RP 165/2022 rd).

 

54 § Utvidgad tillsyn. I 1 mom. föreslås en allmän bestämmelse om utvidgning av tillsynen. Tillsynen ska utvidgas till tillsyn över ersättning och projektstöd som avses i denna lag eller till tillsyn över villkorligheten, om det i samband med den tillsyn som avses i denna lag eller någon annan tillsyn upptäcks, eller den myndighet som utför tillsynen får kännedom om ett fel eller en försummelse som gäller förutsättningarna för beviljande av ersättning eller stöd enligt denna lag eller villkorligheten.

Om det till exempel i samband med tillsynen över ersättning eller stöd på en gårdsbruksenhet noteras att villkorlighetens krav har försummats, bör tillsynen utvidgas så att den omfattar också villkorligheten. Å andra sidan kan det vid tillsyn över villkorligheten upptäcks ett fel som gäller förutsättningarna för beviljande av ersättning eller stöd, och då bör tillsynen på motsvarande sätt utvidgas till ersättnings- eller stödsystemet i fråga. Om det till exempel vid tillsyn över djurens välbefinnande i samband med villkorligheten upptäcks en försummelse som gäller ett krav på basnivån inom ersättningen för djurens välbefinnande, ska tillsynen utvidgas att omfatta också ersättningen för djurens välbefinnande. Tillsynen ska utvidgas av den myndighet som är behörig att utföra den på urval baserade övervakningen av villkorligheten beträffande det berörda villkorlighetskravet.

Enligt 2 mom. kan tillsynsmyndigheten oberoende av resultaten av de urval av sökanden som görs enlig EU-lagstiftningen utföra kontroll hos sökanden, om tillsynsmyndigheten annars får kännedom om ett fel eller en försummelse som gäller förutsättningarna för beviljande av ersättning eller stöd eller villkorligheten eller om myndigheten annars anser det vara behövligt. En sådan situation kan bli aktuell exempelvis i det fall att man på basis av tidigare tillsyn kan anta att en sökande upprepade gånger överträder ersättnings- eller stödvillkoren eller krav som hänför sig till villkorligheten, även om gårdsbruksenheten inte skulle bli föremål för tillsyn på basis av urval. Tillsynsmyndigheten har alltså möjlighet att utgående från sin prövning göra gårdsbruksenheten till föremål för tillsyn.

Det föreslagna 3 mom. handlar om myndighetens skyldighet att informera en annan behörig myndighet i situationer där myndigheten får kännedom om omständigheter på basis av vilka det på gårdsbruksenheten bör utföras tillsyn över stöd eller villkorlighet. De behöriga myndigheterna är Ålands landskapsregering och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM). Landskapsregeringen utövar tillsyn av villkoren för erhållande av ersättning och stöd samt villkorlighetens föreskrivna verksamhetskrav gällande vatten, biologisk mångfald och landskap, växtskyddsmedel samt delar av kraven gällande livsmedelssäkerhet medan ÅMHM utöver tillsyn av villkorlighetens föreskrivna verksamhetskrav gällande djurskydd och delar av kraven gällande livsmedelssäkerheten. Om till exempel en veterinär som är anställd hos ÅMHM utför en inspektion av villkorlighetens krav om (djurskydd) och vid den upptäcker sådana omständigheter att också en inspektion av ersättningen för djurens välbefinnande bör utföras på gårdsbruksenheten av en inspektör som är anställd hos landskapsregeringen, ska landskapsregeringen underrättas om de upptäckta bristerna för att stödtillsyn ska kunna utövas på ett adekvat sätt.

I 4 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om utvidgad tillsyn.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande förordningsfullmakt i 23 § 4 mom. i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (RP 165/2022 rd).

 

55 § Användning av nya tekniker vid tillsyn. I 1 mom. föreslås att nya tekniker får användas vid tillsyn över stödberättigandekriterier, stödvillkor och till stödet anknytande basnivåer.

I 2 mom. finns en allmän bestämmelse om personers rättigheter, skyddet för privatlivet och annat integritetsskydd vid användning av fotografier som innehåller geografisk information och vid användning av obemannade luftfarkoster. Vid arealmonitorering som utförs med hjälp av satelliter kan till exempel inte personer identifieras, vilket däremot är fallet gällande bildmaterial som tagits med hjälp av obemannade luftfarkoster och i fotografier som innehåller geografisk information. För tryggande av integritetsskyddet vid tillsynen ska ett förfarande som inte äventyrar en persons rättigheter eller skyddet för privatlivet eller något annat integritetsskydd tillämpas. Det innebär att personer och fordon inte ska kunna identifieras utgående från bildmaterialet och att bildmaterialet inte ska få innehålla bilder som föreställer exempelvis boningshus. I momentet föreskrivs också att en myndighet som handlar under tjänsteansvar har rätt att använda luftfarkosten vid tillsynen.

I 3 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom landskapsförordning inom den åländska lagstiftningsbehörigheten utfärda närmare bestämmelser arealmonitorering vid tillsyn, tillsyn över villkor som inte är föremål för arealmonitorering och användning av nya tekniker. Gällande de tekniska kraven på de nya teknikerna utgör området mätmetoder och standardisering riksbehörighet enligt 27 § 19 punkten i självstyrelselagen. Till den del frågor på detta område behöver regleras har landskapsregeringen att tillämpa de bestämmelser som fastslås i riksförordning.

 

56 § Inspektion hos ersättningssökande eller ersättningsmottagare. Det föreslagna 1 mom. överensstämmer i sak med gällande lagstiftning. Landskapsregeringen och ÅMHM föreslås i egenskap av tillsynsmyndigheter ha rätt att utföra inspektioner hos sökandena och ersättnings- och stödmottagarna i syfte att utöva tillsyn över ersättning och stöd som avses i denna lag och över villkorlighet.

I 2 mom. föreslås att tillsynsmyndigheten har rätt att kontrollera sökandens bokföring, jordbruks- och trädgårdsprodukter, djur, foder och livsmedel, produktionsförhållanden, produktionsbyggnader och produktionsanläggningar, förädlingsanläggningar, lager, anordningar, transportutrustning, odlingar, betesmarker, landskapselement och sådana områden som ingår i åtaganden som avses i 2 kap. 7 § 1 mom. 3 och 4 punkten samt andra förutsättningar för beviljande och utbetalning av ersättning och stöd. Bestämmelsen överensstämmer i sak med gällande lagstiftning. Inspektioner får dock inte utföras i lokaler som används för permanent boende. Uttrycket ”lokaler som används för permanent boende” är vedertaget och tydliggör lagstiftningen, eftersom det då inte uppstår oklarhet kring förekomsten av rätt till insyn till exempel i fråga om produktionsbyggnader på stödsökandens gårdsplan och inte heller beträffande det i strafflagen nämnda begreppet hemfrid.

I 3 mom. föreslås som en ny bestämmelse om att tillsynsmyndigheten har rätt att för utförandet av sina uppgifter ta upp ljud eller bild med iakttagande av ett förfarande som inte äventyrar en persons rättigheter eller skyddet för privatlivet eller något annat integritetsskydd, i enlighet med vad som föreskrivs i den allmänna dataskyddsförordningen och i landskapslagen om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen. I den nuvarande lagen saknas en motsvarande bestämmelse.

 

57 § Inspektion gällande projektstöd. I paragrafen regleras enbart inspektion i ärenden som gäller projektstöd.

Syftet med inspektionerna är enligt 1 mom. att säkerställa att de finansierade åtgärderna verkligen genomförs och att detta sker på lämpligt sätt.

I 2 mom. regleras tillsynsmyndighetens rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och platser som är betydelsefulla med hänsyn till den åtgärd som stöds och användningen av stödet. Inspektionen kan därför i den omfattning som tillsynsuppgiften kräver gälla byggnader, lokaler, förhållanden, informationssystem och handlingar som är betydelsefulla med hänsyn till den åtgärd som stöds och användningen av stödet. Inspektion får dock inte utföras i lokaler som används för boende av permanent natur.

I 3 mom. föreskrivs om att en utomstående revisor kan befullmäktigas för att inspektionsuppdraget ska kunna skötas på ett lämpligt sätt. Det är inte sannolikt att revisorn ensam skulle få rätt att utföra en normal revision. I situationer där det till exempel finns anledning att misstänka att stödtagarens ekonomiförvaltning och redovisning inte genomförs på ett korrekt sätt kan en revisor emellertid anlitas. Revisorn ska vara en revisor eller revisionssammanslutning enligt revisionslagen (FFS 459/2007) eller lagen om revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (FFS 467/1999). Revis-ionssammanslutningen ska utse en för inspektionen huvudansvarig revisor. Närmare bestämmelser om revisorer som anlitas som sakkunniga finns i 59 §.

Enligt 4 mom. ska en inspektionsberättelse ska göras upp i enlighet med bestämmelserna i 34 § 2 mom. i förvaltningslagen för Åland. Inspektionen ska utföras i enlighet med bestämmelserna i EU-lagstiftningen om förfarandet och de rättigheter och skyldigheter som gäller för den person som är föremål för inspektionen.

Enligt 5 mom. har den som utför inspektionen rätt att omhänderta handlingarna och annat material som har samband med användningen av stödet, om detta krävs för att syftet med inspektionen ska uppnås. Handlingarna och annat material ska utan dröjsmål returneras när de inte längre behövs för inspektionen.

 

58 § Myndighetens rätt att få upplysningar. I 1 mom. föreskrivs om myndighetens rätt att av sökanden eller dennes representant få de handlingar och uppgifter som är behövliga för att genomföra tillsynen. Med handlingar avses enligt förslaget även material som skapats eller lagrats med hjälp av automatisk databehandling eller på något annat sätt. Det föreslås att de som ansöker om ersättning eller stöd också ska tillåta att det tas prover i den omfattning som krävs för en inspektion. Dessa prover kan vara till exempel markkarteringsprov som tas på åkrar och utgör en förutsättning för erhållande av miljöersättning. Material och prover ska enligt förslaget överlåtas utan ersättning.

Enligt 2 mom. ska den som ansöker om ersättning eller stöd eller dennes företrädare på begäran av en myndighet lämna behövlig hjälp under tillsynen. Behov av hjälp kan i praktiken förekomma vid inspektioner till exempel när stora djur hanteras eller för att djur ska kunna tas fast på betet. I praktiken har det förekommit situationer där stödsökanden eller dennes företrädare emellertid trots begäran inte alltid har gett behövlig hjälp vid tillsynen, exempelvis har djur som funnit på en betesmark inte samlats ihop inför en inspektion så att det skulle ha varit möjligt att kontrollera alla djurs märkning och registrering samt övriga stödvillkor. Det föreslås att 63 § 2 mom. i denna lag ska uppta bestämmelser om hindrande av tillsyn. Att sådan behövlig hjälp inte ges så att tillsynen kan genomföras helt och hållet kan anses vara liktydigt med partiellt hindrande av tillsyn, varvid 63 § 2 mom. tillämpas.

Enligt 3 mom. ska stödtagare av projektstöd på begäran av landskapsregeringen lämna utredningar och övervakningsuppgifter om hur den åtgärd som stöds framskrider och vilka effekterna av den är.

I 4 mom. ingår i upplysnings- och åskådlighetssyfte med stöd av 19 § 3 mom. i självstyrelselagen samma bestämmelse som i 29 § 4 mom. i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023 - 2027 (RP 166/2022 rd). Momentet informerar om skydd mot självinkriminering för stödtagaren. Om stödtagaren är misstänkt vid en förundersökning eller står åtalad för ett brott och stödtagaren överlämnar till den som utför inspektionen de i 3 eller 4 mom. avsedda uppgifterna om de omständigheter som misstanken eller åtalet grundar sig på, får den som utför inspektionen inte utan stödtagarens samtycke överlåta uppgifterna till polis- eller åklagarmyndigheterna.

 

59 § Sakkunniga som anlitas vid inspektioner. Enligt den föreslagna paragrafen kan en extern revisor som avses i revisionslagen (FFS 1141/2015) anlitas vid en inspektion, om ett behörigt utförande av inspektionen förutsätter det. En revisionssammanslutning ska utse en ansvarig revisor för inspektionen. Eftersom det är fråga om att offentliga förvaltningsuppgifter som avses i 124 § i grundlagen anförtros andra än myndigheter, ska förvaltningslagen (2008:9) och offentlighetslagen (2021:79) tillämpas vid utförandet av inspektionsuppdraget.

Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på revisorer som utför inspektionsuppdrag. Bestämmelserna i fråga finns i 40 kap. i strafflagen. På skador som orsakats i samband med utförande av inspektionsuppdrag tillämpas enligt förslaget skadeståndslagen (FFS 412/1974).

 

60 § Meddelande om tillsyn som gäller ersättning. Paragrafen föreslås innehålla bestämmelser om meddelande om tillsyn eftersom ingen reglering längre kommer inte att finnas i EU-lagstiftningen under den kommande finansieringsperioden.

Enligt 1 mom. ska det i förväg meddelas om tillsyn på plats, om detta inte inverkar på tillsynens syfte eller effekt. När det gäller tillsyn på plats av en ansökan om djurstöd ska det meddelas i förväg om tillsynen högst 48 timmar i förväg. Förhandsmeddelande om tillsyn på plats ska ges högst 14 dygn i förväg när det gäller ansökningar om arealstöd och motsvarande. I sådana fall där någon annan tillsyn på plats över efterlevnaden av lagstiftning som tillämpas på villkoren för att få stöd ska utföras utan förhandsmeddelande, ska dessa bestämmelser tillämpas också på tillsyn på plats. Tidsgränserna för meddelande om tillsyn motsvarar det förfarande som nu har tillämpats och som härrör direkt ur unionens lagstiftning.

Enligt 2 mom. ska stödsökanden i samband med meddelandet om tillsyn på plats eller senast i samband med själva tillsynen informeras om att en luftfarkost används vid tillsynen.

 

61 § Förfarandet vid tillsynen. I 1 mom. föreskrivs om att personer som utför tillsyn ska ha ett tjänstekort eller en handling som landskapsregeringen har utfärdat och som intygar rätten till insyn, och att tjänstekortet eller handlingen på begäran ska visas för stödsökanden eller dennes företrädare i samband med tillsynen. Ett tjänstekort eller en handling som tillsynsutförarens egen organisation har utfärdat, till exempel en fullmakt, utgör bevis för rätten att utföra inspektioner.

Enligt 2 mom. har tillsynsmyndigheten rätt att vid behov få handräckning vid fullgörandet av inspektion så som bestäms i 9 kap. 1 § i polislagen (FFS 872/2011), tillämplig på Åland genom landskapslagen (2021:12) om tillämpning på Åland av polislagen.

I det föreslagna 3 mom. föreskrivs det att tillsynsresultatet gällande ansökningar om ersättning ska läggas fram för sökanden, som ska ha möjlighet att kommentera det. Informationen kan sändas elektroniskt i den nättjänst som avses i den föreslagna 6 kap. 36 §.

I 4 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om de omständigheter som ska framgå av tillsynsresultatet gällande ersättningsärenden.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande förordningsfullmakt i 30 § 3 mom. i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (RP 165/2022 rd).

 

11 kap. Sänkning av ersättning samt påföljder

 

62 § Påföljder vid försenad ansökan om ersättning. Det föreslås att ersättning inte ska beviljas, om ansökan är mer än sju kalenderdagar försenad.

För tillfället föreskrivs det i Europeiska unionens lagstiftning om påföljder av en försenad ansökan i artikel 13 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014. Enligt den bestämmelsen får en ansökan försenas högst 25 kalenderdagar. Om ansökan lämnas in försenad sänks det stöd som ska beviljas med en procent för varje arbetsdag som ansökan är försenad, och vid en försening som uppgår till mer än 25 kalenderdagar avslås ansökan. Vid force majeure och exceptionella omständigheter påförs inte påföljder av försenad ansökan. Ingen motsvarande bestämmelse ingår i EU-lagstiftningen under nästa finansieringsperiod.

I EU-lagstiftningen under nästa finansieringsperiod finns som ett nytt element ökade möjligheter att ändra ansökan, men bestämmelserna i fråga är inte tillämpliga i en situation där ansökan avslås på grund av försening. Även om force majeure skulle beaktas enligt 70 § när påföljder påförs, betraktas det inte som force majeure till exempel att stödsökandens bredbandsuppkoppling (internetuppkoppling) bryts eller att det förekommer omfattande störningar i den så att inlämningen av ansökan på elektronisk väg förhindras. Merparten av de ansökningar som lämnats in försenade under tidigare programperioder har försenats med mindre än två veckor.

I fråga om förseningspåföljder föreslås att nuvarande praxis fortgår, det vill säga att om en ansökan om stöd lämnas in försenad sänks den ersättning som ska beviljas med en procent för varje arbetsdag som ansökan är försenad.

 

63 § Allmänna grunder för sänkning av ersättning. I 1 mom. föreskrivs om att ersättning inte beviljas och den ersättning som ska beviljas minskas, om en sökande inte uppfyller villkoren för att vara berättigad till ersättning eller om en sökande inte uppfyller förutsättningarna för beviljande av ersättningen eller om sökanden inte fullgör andra skyldigheter som hänför sig till ersättningen. Ersättningen ska enligt förslaget minskas också om Europeiska unionens lagstiftning om stödet i fråga kräver det. Till denna del gäller det att särskilt beakta artikel 59 i den horisontella förordningen, som handlar om skydd av unionens ekonomiska intressen. Bestämmelsen ska dock inte tillämpas i de fall av ersättning som avses i 64 och 65 §§, och i vilka det föreskrivs närmare om minskningar och påföljder.

Enligt 2 mom. beviljas stöd inte, om den som erhåller ersättning helt eller delvis hindrar genomförandet av en inspektion, ett kontrollbesök, ett administrativt kontrollbesök eller tillsyn på plats som hänför sig till stödet eller stödåtgärden i fråga. Om tillsyn som gäller villkorlighet hindras blir följden enligt förslaget att sökandens alla ansökningar om ersättning där villkorlighetskraven ska iakttas avslås.

 

64 § Minskningar och påföljder i fråga om arealbaserade ersättningar. I EU-lagstiftningen föreskrivs för närvarande mycket detaljerat om exempelvis tillsynspåföljder. Eftersom motsvarande lagstiftning som antagits av EU inte kommer att finnas under den kommande finansieringsperioden behöver det nationellt föreskrivas mer ingående än förr om minskningar och påföljder.

I 1 mom. föreslås att om den areal för vilken en arealbaserad ersättning har sökts är större än den areal som har godkänts vid tillsyn på plats, vid administrativ kontroll, vid arealmonitorering eller genom någon annan metod, sänks vid minskningar och påföljder som baserar sig på arealen den ersättning som ska beviljas enligt växtartsgrupp så att sänkningen ökar när den proportionella skillnaden mellan den i ansökan per växtartsgrupp angivna arealen och den godkända arealen blir större.

Detta innebär att stödet när arealskillnaderna är små sänks i proportion till arealen i fråga, men att den tillämpliga minskningen om arealskillnaden växer kan graderas så att minskningen är större än den oriktiga arealen (administrativ påföljd) och på grund av påföljdssystemets effektivitet och avskräckande verkan kan vara större än hundra procent av det belopp av stödet i fråga som ska betalas ut. Stödet kan sänkas, om en stödsökande i sin ansökan inte har uppgett all jordbruksmark som stödsökanden har i sin besittning.

2 mom. gäller tillämpning av sådana till stödvillkoren anknytande minskningar och påföljder där försummelsen hänför sig till andra villkor för att få ersättning än de till arealen anknytande villkor som avses i 1 mom.

I detta moment avsedda andra än till arealen anknytande stödvillkor där minskningar och påföljder ska tillämpas är till exempel brister som anknyter till dokumentkrav. Stödsänkningen skulle öka på det sätt som förutsätts i artikel 59.5 i den horisontella förordningen utgående från försummelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning. Är det fråga om en allvarlig försummelse av ett stödvillkor, förvägras stödet för stödåtgärden när det gäller ansökningsåret och det följande året på motsvarande sätt som enligt gällande artikel 35.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014.

I 3 mom. föreskrivs om förfarandet vid en korskontroll som hänför sig till uppdatering av basskiftesregistret när stödet till följd av arealskillnaden mellan den areal som stödsökanden uppgett i sin stödansökan och skiftets senaste digitaliserade areal minskas utan påföljd. En stödminskning kan då kunna göras utan särskild utredning, vilket motsvarar nuvarande praxis. Stödsökanden kan se resultatet för de skiften som korskontrollen gäller i en nättjänst.

I 4 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om grunderna för sänkning av arealbaserade stöd, beräkningen av minskningar och påföljder, växtartsgrupperna, den påföljdsskala som ska tillämpas i fråga om arealerna samt minskningar och påföljder i fråga om stödvillkor.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande förordningsfullmakt i 33 § 5 mom. i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (RP 165/2022 rd).

 

65 § Minskningar och påföljder i fråga om djurbaserade stöd. I paragrafen finns bestämmelser om minskningar och påföljder i fråga om djurbaserade stöd.

Enligt 1 mom. sänks vid minskningar och påföljder som baserar sig på djurantalet det stöd som ska beviljas så att sänkningen ökar enligt djurgrupp när den proportionella skillnaden mellan det ansökta och det konstaterade djurantalet blir större, om det vid en administrativ kontroll eller vid tillsyn på plats konstateras att en gårdsbruksenhet har färre stödberättigande djur eller djurenheter än vad som anmälts. När det är fråga om små skillnader mellan de anmälda och de godkända djurantalen eller djurenheterna kan stödet enligt förslaget minskas i proportion till djuren eller djurenheterna i fråga, men om skillnaden växer kan den tillämpliga minskningen graderas så att den är större än det oriktigt anmälda djurantalet (administrativ påföljd), och på grund av påföljdssystemets effektivitet och avskräckande verkan kan den i vissa fall vara större än hundra procent av det belopp av stödet i fråga som ska betalas ut.

Det föreslagna 2 mom. gäller tillämpning av sådana till stödvillkoren anknytande minskningar och påföljder där försummelsen hänför sig till andra villkor för att få stöd än de till djur eller djurenheter anknytande villkor som avses i 1 mom. I detta moment avsedda andra än till djurantalet anknytande stödvillkor där minskningar och påföljder ska tillämpas är till exempel brister som anknyter till genomförandet av åtgärder inom ramen för ersättningen för djurens välbefinnande.

Stödsänkningen ökar på det sätt som förutsätts i artikel 59.5 i den horisontella förordningen utgående från försummelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning. Är det fråga om en allvarlig försummelse av ett stödvillkor, förvägras stödet för stödåtgärden i fråga när det gäller ansökningsåret och det följande året på motsvarande sätt som enligt gällande artikel 35.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014.

I 3 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om grunderna för sänkning av djurbaserade stöd, beräkningen av minskningar och påföljder, djurgrupperna, den påföljdsskala som ska tillämpas i fråga om djurantalet samt minskningar och påföljder i fråga om stödvillkor.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande förordningsfullmakt i 34 § 4 mom. i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (RP 165/2022 rd).

 

66 § Påföljder vid försummelse att iaktta villkorlighetskraven. Till skillnad från vad som gäller andra stödsystem föreskrivs det i Europeiska unionens lagstiftning också i fortsättningen mycket detaljerat om försummelserna att iaktta villkorlighetskraven.

I 1 mom. föreslås att påföljder som föranleds av en försummelse att iaktta villkorlighetskraven ska påföras i enlighet med artikel 85 i den horisontella förordningen och kapitel III i förordningen om kvalitetsbedömning. I artikel 85 i den horisontella förordningen föreskrivs om tillämpning och beräkning av administrativa påföljder. I kapitel III i förordningen om kvalitetsbedömning (Tillämpning och beräkning av administrativa sanktioner för grundvillkor) ingår å sin sida följande bestämmelser om försummelse att iaktta villkorlighetskraven, dvs. bristande efterlevnad av dem: allmänna principer för bristande efterlevnad (artikel 7), allmänna principer för administrativa sanktioner (artikel 8), procentsatser för minskningar vid oavsiktlig bristande efterlevnad (artikel 9), procentsatser för minskningar vid avsiktlig bristande efterlevnad artikel (10) och beräkning av minskningar för flera fall av bristande efterlevnad under samma kalenderår som de inträffade (artikel 11). Ovannämnda bestämmelser är direkt tillämplig rätt i medlemsstaterna och innehåller exakta villkor för utfärdandet av mer detaljerade nationella bestämmelser.

I 2 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om fastställande och beräkning av påföljder inom de gränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande förordningsfullmakt i 35 § 2 mom. i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (RP 165/2022 rd).

 

67 § Förvägran av ersättning i situationer där djurhållningsförbud har meddelats. I det föreslagna 1 mom. sägs att om jordbrukaren eller en familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med denne har meddelats djurhållningsförbud enligt 60 § i djurskyddslagen (1998:95) för landskapet Åland, och djurhållningsförbudet helt eller delvis grundar sig på ett brott enligt 58, 59, 59a eller 59b §§ i djurskyddslagen, ska ersättning som grundar sig på djurhållning inte beviljas eller betalas ut för den djurart som omfattas av förbudet för de ersättningsår eller de åtagandeår under vilka det brott eller den förseelse som ledde till djurhållningsförbudet begicks.

Beslutet att inte bevilja och inte betala ut stöd eller ersättning kan komma i fråga förutom när den egentliga jordbrukaren har meddelats djurhållningsförbud också när en familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med den egentliga jordbrukaren har meddelats djurhållningsförbud.

Med familjemedlem avses jordbrukarens make, alltså äkta make eller personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden i enlighet med 7 § 3 mom. i inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) samt en person som lever varaktigt i jordbrukarens hushåll och som är släkt med jordbrukaren eller med jordbrukarens make i rakt upp- eller nedstigande led eller som är make till en sådan person. Utsträckandet av bestämmelsen så att den gäller också en familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med jordbrukaren behövs till exempel därför att ett djurhållningsförbud med därav följande stödbortfall skulle kunna kringgås genom att ägandet eller innehavet av djuren överförs till en annan familjemedlem.

I 2 mom. föreskrivs att om en jordbrukare eller familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med denne har meddelats djurhållningsförbud ska ersättning som grundar sig på djurhållning inte beviljas eller betalas ut för den djurart som omfattas av förbudet för den tid då djurhållningsförbudet gäller och inte heller för tiden mellan gärningsåret och den tidpunkt då den lagakraftvunna domen meddelades. Av tydlighetsskäl föreslås i momentet också bli föreskrivet att ersättning som redan har betalats ut ska återkrävas för den period som avses i momentet. De påföljder som avses i paragrafen gäller endast ersättningar som grundar sig på och betalas ut för djur i sådana fall där djurhållningsförbud har meddelats. Det innebär att till exempel en jordbrukare eller dennes familjemedlem som har meddelats djurhållningsförbud i fråga om hundar eller katter men har skött exempelvis en nötkreatursbesättning oklanderligt fortsättningsvis kan få ersättning som grundar sig på nötkreatur.

 

68 § Ordningsföljd vid beräkning av minskningar och påföljder. Ordningsföljden motsvarar den som i enlighet med Europeiska unionens lagstiftning nu är i bruk. Först beräknas minskningar och påföljder som föranleds av i 64 § och 65 § 1 mom. avsedda fel som gäller arealen eller djurantalet, i andra hand beräknas minskningar och påföljder som föranleds av försummelse att iaktta i 64 § och 65 § 2 mom. avsedda stödvillkor. I tredje hand beräknas minskningar och påföljder som föranleds av att ansökan eventuellt lämnats in försenad, och i fjärde hand beaktas påföljder som föranleds av att jordbruksareal inte har anmälts. I sista hand beräknas påföljder som föranleds av att villkorlighetskrav har försummats.

I 2 mom. föreslås av tydlighetsskäl bli föreskrivet att vid beräkning av minskningarnas och påföljdernas storlek beräknas påföljden utgående från det belopp som återstår efter en minskning som har gjorts med iakttagande av den ordningsföljd som anges i 1 mom. Om det ansökta stödbeloppet är exempelvis 1 000 euro och det för ansökningens vidkommande har konstaterats både att stödvillkor inte har uppfyllts och att villkorlighetskrav har försummats, gör man från 1 000 euro först den minskning som beror på att ett stödvillkor inte är uppfyllt, till exempel 100 euro. Det återstående beloppet 900 euro används som utgångspunkt när den påföljd som föranleds av villkorlighetskraven beräknas och dras av.

I 3 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom lanskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om den exakta ordningsföljden vid beräknande av påföljder.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande förordningsfullmakt i 37 § 3 mom. i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (RP 165/2022 rd).

 

69 § Minskningar och påföljder gällande icke-produktiv investering. I 1 mom. föreskrivs om bestämmelser om påföljder i fråga om icke-produktiva investeringar. Om det vid tillsyn upptäcks att en icke-produktiv investering inte har genomförts i enlighet med landskapsregeringens ersättningsbeslut eller att ersättningssökanden har uppgett kostnader som inte berättigar till ersättning, betalas ersättning inte, eller minskas, varvid försummelsen allvar, omfattning, varaktighet och upprepning ska beaktas vid beräknandet av minskningen eller påföljden.

I 2 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om grunderna för sänkning av ersättning och om beräkningen av minskningar och påföljder för icke-produktiva investeringar.

I rikslagstiftningen föreslås motsvarande förordningsfullmakt i 38 § 4 mom. i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (RP 165/2022 rd).

 

70 § Undantag i fråga om påförande av påföljder. I 1 mom. hänvisas det i fråga om undantag vid tillämpningen av påföljder till situationer som avses i artikel 59.5 andra stycket a, b och c eller artikel 84.2 c i den horisontella förordningen. Påföljder avses inte heller bli påförda i andra situationer som är jämförbara med de ovannämnda situationer som avses i den horisontella förordningen. Artikel 59.5 andra stycket a och artikel 84.2 c i den horisontella förordningen gäller force majeure och exceptionella omständigheter. Vid dem bibehåller sökanden sin rätt till ersättning eller stöd.

I situationer enligt artikel 59.5 andra stycket b och c i den horisontella förordningen tillämpas inga påföljder, men ersättningen eller stödet minskas ändå till den del stödsökanden inte har rätt till ersättning eller stöd.

Enligt 2 mom. påförs påföljder i fråga om ersättning eller stöd inte, om sökanden med anledning av en uppmaning att avhjälpa situationen som avses i 9 kap. 50 § eller 51 § har avhjälpt situationen till alla delar eller gett in tillräcklig utredning om att stödvillkoren har följts. Bestämmelserna i 9 kap. 50 § i gäller sådana fel i ansökningsuppgifter som har upptäckts vid en administrativ kontroll, medan bestämmelserna i 9 kap. 51 § gäller en situation där det som anmälts i en ansökan inte motsvarar resultatet av arealmonitoreringen.

 

71 § Annan tillämplig lagstiftning. I paragrafen föreskrivs att i samband med minskningar och påföljder som föranleds av fel med anknytning till stöd som helt eller delvis finansieras av Europeiska unionen och villkorlighet tillämpas dessutom vad som föreskrivs i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen samt budgetförordningen. Det är närmast fråga om en informativ och förtydligande bestämmelse.

Med stöd av Europeiska unionens ovannämnda förordningar fortgår till exempel de nuvarande förfarandena i fråga om tillämpning av retroaktiva återkrav också under den kommande finansieringsperioden.

 

12 kap. Återbetalning, upphörande med utbetalning samt återkrav av ersättning och stöd

 

72 § Återbetalning av ersättning och stöd, upphörande med utbetalning samt allmänna bestämmelser om återkrav av ersättning och stöd. I 1 mom. föreskrivs om att en ersättnings- eller stödmottagare är skyldig att på eget initiativ betala tillbaka ersättning eller stöd eller en del av det i en situation där ersättning eller stöd har betalats ut felaktigt, till ett för stort belopp eller uppenbart utan grund. Mottagaren ska betala tillbaka ersättningen eller stödet eller en del av det också när det inte kan användas på det sätt som förutsätts i ersättnings- eller stödbeslutet. Återbetalningen bör ske utan dröjsmål.

Enligt 2 mom. ska ersättning eller stöd som betalats ut felaktigt eller utan grund återkrävas, om förutsättningarna för beviljande eller utbetalning av ersättningen eller stödet inte har uppfyllts, ersättnings- eller stödvillkoren inte har följts eller ersättnings- eller stödmottagaren har lämnat felaktig eller bristfällig information som i väsentlig grad har påverkat beviljandet eller utbetalningen av ersättningen eller stödet. Vidare ska ersättning och stöd återkrävas, om ersättnings- eller stödmottagaren hindrar genomförandet av en inspektion eller om Europeiska unionens lagstiftning kräver det. Grunderna för återkrav i punkterna 1 - 5 motsvarar nuvarande reglering i landskapslagen (2016:29) om finansiering av landsbygdsnäringar samt landskapslagen (1988:50) om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om landskapsgaranti.

I 6 punkten föreslås motsvarande bestämmelse gällande projektstöd som i 50 § 1 mom. 5 punkten i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023 - 2027 (RP 166/2022 rd) gällande att återkrav av projektstöd kan göras om mottagaren av stödet har försatts i konkurs innan den tidsfrist som avses i 3 kap. 27 § löpt ut och det i stödtagarens verksamhet har begåtts ett sådant gäldenärsbrott som avses i 39 kap. i strafflagen (FFS 39/1889).

I 3 mom. föreskrivs för det första om solidariskt ansvar. Om ersättningen eller stödet har beviljats flera ersättnings- eller stödmottagare gemensamt, svarar alla mottagare i likhet med nu solidariskt för betalningen av den ersättning eller stöd som återkrävs.

I 4 mom. föreskrivs om att ett ersättningsbelopp som uppgår till högst 100 euro exklusive ränta inte behöver återkrävas. Beträffande projektstöden föreslås att landskapsregeringen genom förordning får föreskriva om närmare bestämmelser om belopp under vilket projektstöd inte behöver återkrävas.

I 5 mom. föreslås av tydlighetsskäl en bestämmelse om den av Europeiska unionen antagna lagstiftning som är tillämplig på återkrav av stöd som helt eller delvis finansierats av Europeiska unionen, beräkning av det belopp som ska återkrävas, ränta och tidsfrist för återkrav. Bestämmelser om nämnda saker finns i den horisontella förordningen, förordningen om ekonomisk förvaltning, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen och budgetförordningen.

 

73 § Återkrav av stöd. Den föreslagna bestämmelsen överensstämmer i sak med gällande EU-reglering om insatsernas varaktighet.

 

74 § Dröjsmålsränta på det belopp som återkrävs. I paragrafen föreskrivs på motsvarande sätt som i gällande lagstiftning att en årlig dröjsmålsränta enligt 4 § 1 mom. i räntelagen ska betalas på belopp som återkrävs. Den med räntelagen förenliga dröjsmålsräntan är den i 12 § i räntelagen avsedda referensränta som Finlands Bank fastställer halvårsvis, ökad med sju procentenheter. Räntan på det belopp som återkrävs ska enligt förslaget alltjämt beräknas enligt den tid som börjar 60 dagar efter beslutet om återkrav och slutar när återbetalningen sker eller, om det belopp som återkrävs dras av från en post som ska betalas senare, när avdraget görs.

Bestämmelsen i den gällande landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar grundar sig på artikel 7.2 i Europeiska unionens för närvarande gällande förordning (EU) nr 809/2014 (den så kallade kontrollförordningen), där det sägs att den tillämpliga räntesatsen ska beräknas i enlighet med nationell lagstiftning men inte får vara lägre än den räntesats som tillämpas när belopp återkrävs i enlighet med nationell lagstiftning. Enligt samma bestämmelse ska ränta beräknas för den period som förflyter mellan utgången av den betalningsfrist som anges för stödmottagaren i återbetalningskravet, som får uppgå till högst 60 dagar, och dagen för återbetalningen eller avdraget. I Finland infördes den i förordningen tillåtna maximitiden för räntefri återbetalning.

Även om det i Europeiska unionens lagstiftning i fortsättningen inte längre på samma sätt som nu föreskrivs om exempelvis ränta på det belopp som återkrävs, har det nuvarande förfarandet vid beräkning av räntan och den 60 dagar långa räntefria återbetalningstiden konstaterats vara ett fungerande system med avseende på både stödmottagarna och verkställigheten av stödsystem. Därmed anses det vara motiverat att till denna del fortsätta att tillämpa rådande praxis som föreslås befästas i den förslagna paragrafen.

 

75 § Avstående från återkrav. De föreslås att det ska vara möjligt att helt eller delvis avstå från att återkräva ersättning eller stöd som betalats ut felaktigt eller utan grund eller ränta som ska betalas på beloppet, om det som en helhet betraktat med hänsyn till ersättnings- eller stödmottagarens omständigheter och verksamhet skulle vara oskäligt att återkräva det fulla beloppet. En sådan situation kan förekomma till exempel när behovet av återkrav beror på ett fel som en myndighet har begått.

Återkravet och indrivningen av ränta ska dock ske till fullt belopp, om Europeiska unionens lagstiftning om stöd som i sin helhet eller delvis finansieras av Europeiska unionen eller i sin helhet finansieras med nationella medel kräver det. Nationellt är det inte möjligt att avvika från bestämmelserna i Europeiska unionens förordningar eller från kommissionens beslut om stöd som finansieras med nationella medel.

 

76 § Förfaranden vid återkrav. Enligt det föreslagna 1 mom. ska i beslut om återkrav anges det belopp som ska återkrävas samt förfallodagen för betalningen av det.

Enligt det föreslagna 2 mom. ska beslut om återkrav fattas utan obefogat dröjsmål efter det att landskapsregeringen har fått vetskap om grunden för återkravet och inom tio år från det att stödet eller den sista posten av det har betalats.

Enligt 3 mom. ska det belopp som ska återkrävas plus ränta kunna kvittas på samma sätt som nu genom att det dras av från en annan ersättning eller ett annat stöd som beviljas enligt denna lag och som betalas till samma stödmottagare. Detta betyder i praktiken att det belopp som ska återkrävas kan kvittas mot ett sådant stöd till jordbrukare, en sådan utvecklingsersättning eller ett sådant nationellt stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen som kommer att betalas ut till stödmottagaren längre fram.

I 4 mom. ingår bestämmelser om verkställighet av återkrav genom utsökning. Bestämmelsen rör området rättsskipning, som utgör rikets lagstiftningsbehörighet i enlighet med 27 § 23 punkten i självstyrelselagen. Den föreslagna bestämmelsen är likalydande som 44 § i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (RP 165/2022 rd) och 55 § i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling under finansieringsperioden 2023 - 2027 (RP 166/2022 rd) och upptas med stöd av 19 § 3 mom. i självstyrelselagen.

Bestämmelsen grundar sig förslaget på en dom som Europeiska unionens domstol meddelade den 7 april 2022 (De förenade målen IFAP mot LM C-447/20 och BD mot Autoridade Tributária e Aduaneira tributa C-448/20). Enligt domen ska artikel 3.2 första stycket i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 om skydd av Europeiska unionens finansiella intressen tolkas så, att den utgör hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken den verkställighetsfrist som föreskrivs i förordningen börjar löpa när ett beslut fattas om återbetalning av felaktigt uppburna belopp och att fristen ska börja löpa den dag då beslutet vinner laga kraft.

På verkställande av beslutet tillämpas i övrigt rikslagstiftningen, där bestämmelser finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (FFS 706/2007).

 

13 kap. Särskilda bestämmelser

 

77 § Myndighets rätt att få uppgifter. Enligt det föreslagna 1 mom. har landskapsregeringen rätt att av ersättningstagare få de utredningar och den uppföljningsinformation som avses i artikel 7 i förordningen om strategiska planer och bilaga I till den förordningen och som behövs för uppföljning av ersättningen och bedömning av deras effekt. Enligt artikel 7 i förordningen om strategiska planer ska förverkligandet av förordningens allmänna och specifika mål utvärderas på grundval av de gemensamma indikatorer för output, resultat, effekt och kontext som anges i bilaga I till förordningen om strategiska planer. En motsvarande bestämmelse gällande projektstöd finns i 3 kap. 27 § 1 mom.

2 mom. motsvarar 14 § 1 mom. i den gällande landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar.

I 3 mom. föreslås ett bemyndigande till landskapsregeringen att besluta om innehållet i utredningarna och uppföljningsinformation i 1 mom.

En motsvarande fullmakt för Livsmedelsverket att meddela föreskrifter gällande ersättningar föreslås i 50 § 2 mom. i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (RP 165/2022 rd).

 

78 § Beviljande av stöd för jordbruks- och företagsverksamhet under exceptionella förhållanden. I paragrafen föreslås bestämmelser om beviljande av stöd till jordbrukare eller företag under exceptionella förhållanden. Genom att föreskriva om en möjlighet att bevilja stöd under exceptionella förhållanden kan man förbereda sig på situationer där det på grund av sociala och ekonomiska förhållanden behövs snabbt stöd på något annat sätt än med normala stöd, till exempel genom direkt finansiering.

I 1 mom. föreslås, utöver vad som i lagen föreslås om ersättning och stöd, bestämmelser om att jordbrukare och företag kan beviljas stöd för verksamheten och för anpassning av verksamheten samt för tryggande av likviditeten i samband med sådana mycket exceptionella omständigheter som på ett märkbart sätt plötsligt och oförutsägbart orsakar betydande förändringar i företagens verksamhetsmiljö och verksamhetsförutsättningar.

Med märkbart exceptionella omständigheter avses att effekterna av de exceptionella omständigheterna och av förändringar i verksamhetsmiljön och verksamhetsförutsättningarna berör ett stort antal företag i flera branscher. Dessutom bör effekterna av de exceptionella omständigheterna vara oförutsägbara och plötsliga. En normal konjunktursvängning ska inte betraktas som en mycket exceptionell omständighet och inte heller en situation som endast påverkar ett fåtal företag.

När företagsstöd beviljas under exceptionella förhållanden förutsätter beviljandet av understöd att den som ansöker om understöd bedöms ha förutsättningar för lönsam verksamhet enligt 3 kap. 13 §. Stöd ska inte heller under exceptionella förhållanden kunna beviljas om den som ansöker om stöd väsentligen har försummat sina skyldigheter att betala skatter eller lagstadgade avgifter eller har väsentliga betalningsstörningar, om det inte av särskilda skäl anses ändamålsenligt att bevilja understödet. På så sätt strävar man efter att säkerställa att stöd även under exceptionella förhållanden beviljas endast företag som bedöms ha förutsättningar att fortsätta sin verksamhet trots störningar som orsakats av de exceptionella förhållandena, och att bidraget inte riktas till företag vars verksamhetsförutsättningar eventuellt har upphört redan innan de exceptionella förhållandena uppstod eller av andra orsaker än exceptionella förhållanden.

I 2 mom. föreslås att närmare bestämmelser om beviljande av stöd och stödets användningsändamål i samband med sådana omständigheter som anges i 1 mom. får utfärdas genom landskapsförordning.

 

79 § Tekniskt bistånd. Enligt 1 mom. kan tekniskt bistånd användas för åtgärder enligt artikel 125 i förordningen om strategiska planer för åtgärder vid Ålands landskapsregering. Enligt artikel 125 i förordningen om strategiska planer får medel ur Ejflu riktas till tekniskt bistånd för att stöd enligt den strategiska planen ska kunna förvaltas och genomföras ändamålsenligt.

Enligt 2 mom. bereder landskapsregeringen en dispositionsplan för det tekniska biståndet.

 

80 § Annan lagstiftning. Paragrafen motsvarar 13 § och 14 § 2 mom. i den gällande landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar.

 

81 § Ändringssökande. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar 7 § i den nuvarande landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar.

 

82 § Ikraftträdande. I 1 mom. föreslår landskapsregeringen att ikraftträdelsedagen för den föreslagna lagen med stöd av 20 § 2 mom. i självstyrelselagen lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om. Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt.

I 2 mom. föreslår landskapsregeringen att åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

I 3 mom. föreskrivs om att landskapslagen (2016:29) om landsbygdsnäringar upphävs genom förevarande lagförslag

 

83 § Övergångsbestämmelser. I 1 mom. föreskrivs att de förordningar som landsskapsregeringen har utfärdat med stöd av landskapslagen (2016:29) om finansiering av landsbygdsnäringar fortsätter att gälla till dess att något annat föreskrivs, trots att den lagen upphävs. Detta är nödvändigt bland annat därför att stöd som beviljats enligt den nuvarande landskapslagen om finansiering om landsbygdsnäringar kommer att betalas ut ännu under år 2023.

I 2 mom. förskrivs att på ansökningar och tillsynsärenden som har blivit anhängiga innan förevarande lagförslag träder i kraft, tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Även dessa övergångsbestämmelser är nödvändiga för säkerställande av att verkställigheten av stöden och ersättningarna och tillsynsuppgifter som är anhängiga då vid ikraftträdandet av den nya landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar kan slutföras i enlighet med den lagstiftning som gällde vid tiden för ansökan om stöden och ersättningarna.

I 3 mom. föreskrivs om att beslut om godkännande av rådgivare som utfärdats av landskapsregeringen ska vara fortsatt giltiga.

 


 

 

Lagtext

 

Landskapsregeringen föreslår att följande lag antas.

 

L A N D S K A P S L A G
om finansiering av landsbygdsnäringar

 

I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 kap.
Allmänna bestämmelser

 

1 §

Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas inom landskapets lagstiftningsbehörighet på beviljandet av och verkställigheten av ersättning och stöd för utveckling av landsbygden som omfattas av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken och som finansieras med medel ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) tillsammans med landskapets motsvarande nationella medel, eller uteslutande med landskapets nationella eller Europeiska unionens medel.

Lagen tillämpas också på landskapets nationella stöd för utveckling av landsbygden som inte omfattas av den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

 

2 §

Förhållande till Europeiska unionens lagstiftning

Denna lag tillämpas på verkställigheten av de stöd som helt eller delvis finansieras av medel från Europeiska unionen, om inte något annat följer av Europeiska unionens lagstiftning.

I denna lag och med stöd av den kompletteras Europeiska unionens lagstiftning.

 

3 §

Definitioner

I denna lag avses med

1) horisontella förordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013,

2) förordningen om strategiska planer Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013,

3) förordningen om ansökningssystem kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1173 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet inom den gemensamma jordbrukspolitiken samt tillämpningen och beräkningen av administrativa sanktioner för grundvillkor,

4) förordningen om kvalitetsbedömning kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1172 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet inom den gemensamma jordbrukspolitiken samt tillämpningen och beräkningen av administrativa sanktioner för grundvillkor,

5) förordningen om ekonomisk förvaltning kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/128 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 om utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, räkenskapsavslutning, kontroller, säkerheter och öppenhet,

6) budgetförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012,

7) den allmänna dataskyddsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG,

8) förordningen om ytterligare krav och om normer kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/126 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 med ytterligare krav för vissa interventionstyper som anges av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer för perioden 2023–2027 enligt den förordningen samt om andelen för norm 1 för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC),

9) strategiska planen Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2023 - 2027,

10) stöd räntestöd, bidrag och borgensförbindelse,

11) ersättning kompensation till stödmottagare för merkostnader och inkomstbortfall till följd av en verksamhets begränsningar eller till följd av utförda åtaganden,

12) gårdsbruksenhet jordbruksföretag som avses i artikel 3.2 i förordningen om strategiska planer,

13) jordbruksmark areal som omfattar åker, permanenta grödor och permanent gräsmark,

14) åkerareal som avses i artikel 4.3 a i förordningen om strategiska planer,

15) permanent gräsmark areal som avses i artikel 4.3 c i förordningen om strategiska planer,

16) permanenta grödor grödor som avses i artikel 4.3 b i förordningen om strategiska planer,

17) jordbruksverksamhet jordbruksverksamhet som avses i 5 § i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare (FFS / ),

18) jordbrukare en jordbrukare som avses i artikel 3.1 i förordningen om strategiska planer,

19) aktiv jordbrukare en jordbrukare som avses i 3 § i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare,

20) make jordbrukarens äkta make och personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden i enlighet med 7 § 3 mom. i inkomstskattelagen (FFS 1535/1992),

21) villkorlighet villkorlighetskraven i artiklarna 12 och 13 i förordningen om strategiska planer och bilaga III till den förordningen,

22) naturaområde ett område enligt 4 kap. i landskapslagen (1998:82) om naturvård,

23) djurregistret ett register som avses i 30 § i lagen om identifiering och registrering av djur (FFS 1069/2021),

24) djurenhet enhet som används som grund för bestämmandet av ersättning och som närmare fastställs i förordning,

25) arealbaserade åtgärder för landsbygdens utveckling åtgärder som avses i 2 kap. 7, 8, 10 §§ i denna lag,

26) lokal aktionsgrupp en i artikel 33 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (den allmänna förordningen) avsedd grupp (Leadergrupp) som består av aktörer som deltar i den lokala landsbygdsutvecklingen,

27) basskiftesregistret det nationella identifieringssystemet för jordbruksskiften enligt artikel 68 i horisontella förordningen,

28) uppdateringar av basskiftesregistret uppdateringar på nationell nivå i enlighet med artikel 2.5 i förordningen om kvalitetsbedömning.

 

4 §

Myndigheter och andra organ

Ålands landskapsregering ansvarar för beviljandet och verkställigheten av stöd och ersättning i enlighet med denna lag.

Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, ÅMHM, ansvarar för tillsynen av föreskrivna verksamhetskrav i enlighet med landskapsförordningen (2010:80) om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets skötsel av tvärvillkorskontrollen.

En lokal aktionsgrupp genomför lokalt ledd utveckling i enlighet med artikel 31 i den allmänna förordningen och ansvarar för skötseln av de uppgifter som avses i artikel 33 i den förordningen samt i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag.

 

5 §

Ersättning och stöd för landsbygdsutveckling

Med stöd av denna lag kan beviljas

1) ersättning för miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden enligt artikel 70,

2) ersättning för naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar enligt artikel 71 (kompensationsersättning),

3) ersättning för icke-produktiva investeringar enligt artikel 73 i förordningen om strategiska planer,

4) ersättning för jordbruksrådgivningstjänster enligt artiklarna 15 och 78.3 i förordningen om strategiska planer, och

5) projektstöd enligt artikel 73, 74, 75, 77 och 78.1 i förordningen om strategiska planer.

Miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden som avses i 1 mom. 1 punkten omfattar

1) åtaganden om miljöåtgärder (miljöersättning),

2) åtaganden om ekologisk produktion (ersättning för ekologisk produktion),

3) åtaganden om djurens välbefinnande (ersättning för djurens välbefinnande).

Projektstöd som avses i 1 mom. 5 punkten omfattar

1) investeringar för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter (företagsstöd),

2) investeringar i utveckling av gårdarnas konkurrenskraft och modernisering av produktionen, inklusive investeringar i bevattning och energi (investeringsstöd),

3) samarbetsprojekt,

4) utbildning och informationsförmedling,

5) etablering av unga jordbrukare och jordbruksföretag (startstöd), och

6) verksamhet som en lokal aktionsgrupp bedriver för beredning och genomförande av en lokal utvecklingsstrategi.

För en åtgärd som är föremål för ersättning enligt 1 mom. kan beviljas sådan ytterligare nationell finansiering som avses i artikel 146 i förordningen om strategiska planer.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om ibruktagande av ersättning och stöd, om ersättnings- och stödformer, om nivån och maximibeloppet för ersättning och stöd samt om det årliga beviljandet av de ersättningar som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten.

 

2 kap.
Villkor för erhållande av ersättning

 

6 §

Allmänna villkor för erhållande av ersättning

Detta kapitel ska inte tillämpas gällande ersättning för jordbruksrådgivningstjänster enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 4 punkten. Bestämmelser om detta finns i 8 kap.

En mottagare av sådan ersättning som avses i 1 kap. 5 § 1 mom. 1 och 2 punkten ska iaktta de villkorlighetskrav som avses i 1 kap. 3 § 21 punkten.

Ett villkor för erhållande av miljöersättning, ersättning för ekologisk produktion och kompensationsersättning är dessutom att den som erhåller ersättning i överensstämmelse med de valda åtgärderna bedriver verksamhet som är att betrakta som sådan jordbruksverksamhet som avses i artikel 4.2 i förordningen om strategiska planer och enligt definitionen i 5 § i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare, samt iakttar de minimikrav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel som anges i artikel 70.3 b i förordningen om strategiska planer.

Ett villkor för erhållande av ersättning för djurens välbefinnande, ersättning för ekologisk husdjursproduktion och miljöersättning för uppfödning av ursprungsraser är utöver kraven i 1 mom. att den som erhåller ersättning iakttar de minimikrav för djurskydd som anges i artikel 70.3 b i förordningen om strategiska planer.

Ett villkor för ingående av ett sådant åtagande och beviljande av en sådan ersättning som avses i denna lag är att den fysiska person som är sökande eller sökandens make är minst 18 år den 31 december det år som föregår antingen stödåret eller det år då åtagandeperioden började. En person under 18 år kan ingå ett åtagande och han eller hon kan beviljas ersättning om han eller hon har ingått äktenskap eller bedriver jordbruk som samägare tillsammans med en förälder eller om det finns andra särskilda skäl att avvika från ålderskravet. Om jordbruk och trädgårdsodling bedrivs av flera jordbrukare eller i form av en sammanslutning är ett villkor för beviljande av ersättning att minst en jordbrukare, en medlem i sammanslutningen, en delägare eller en bolagsman uppfyller ålderskravet.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om kraven enligt 2 - 4 mom., om jordbruksmark och användningen av den för något annat än jordbruksverksamhet och om uttag av jordbruksmark ur jordbruksanvändning samt om hur bas- och jordbruksskiften bestäms och om minimistorleken på dem.

 

7 §

Miljöersättning

Miljöersättning kan beviljas på basis av följande åtaganden om miljöåtgärder:

1) gårdsomfattande miljöåtagande,

2) åtagande om anläggning av gräsbevuxna skyddszoner,

3) åtagande om naturbetesskötsel,

4) åtagande om riktade skötselåtgärder på naturbeten,

5) åtagande om uppfödning av ursprungsraser.

Ett åtagande som avses i 1 mom. 1 punkten kan ingås av sådan aktiv jordbrukare som avses i 1 kap. 3 § 19 punkten. Den som har ingått åtagandet ska förbinda sig att genomföra de gårdsspecifika åtgärderna. Den som har ingått åtagandet kan dessutom genomföra en eller flera skiftesvisa frivilliga komplement. Ett villkor för att miljöersättning som baserar sig på ett åtagande som avses i 1 mom. 1 punkten ska beviljas är att den som har ingått åtagandet under hela åtagandeperioden oavbrutet i sin besittning har minst tre hektar ersättningsberättigande jordbruksareal vars markanvändningsslag är åker eller i sin besittning har minst 0,5 hektar ersättningsberättigande åkermark på vilken det odlas trädgårdsväxter. Åtagandet kan omfatta endast åkermark.

Ett åtagande som avses i 1 mom. 2–5 punkten kan ingås av en jordbrukare. Ett villkor för beviljande av miljöersättning som avses i 1 mom. 2 punkten är att åtagandet gäller en areal på minst 0,50 hektar, ett villkor för beviljande miljöersättning som avses i 1 mom. 3 och 4 punkten är att åtagandet gäller minst 1,00 hektar. Den som har ingått ett åtagande som avses i 1 mom. 2 och 4 punkten ska ha området som åtagandet gäller i sin besittning under hela åtagandeperioden. Ett sådant åtagande kan omfatta arrenderad areal, förutsatt att arrendeavtalet gäller under hela åtagandeperioden. Ett åtagande som avses i 1 mom. 2 punkten ingås för åkermark, ett åtagande som avses i 1 mom. 3 och 4 punkten ingås för annat område.

Ett villkor för ingående av ett åtagande om uppfödning av ursprungsraser och för beviljande av miljöersättning med stöd av åtagandet är att åtagandet omfattar minst en djurenhet per djurslag.

Ett åtagande som avses i 1 mom. 1–4 punkten ingås för fem år varefter det kan förlängas med ett år i taget om tillämpningsperioden för GJP-planen förlängs. Ett åtagande som avses i 1 mom. 5 punkten ingås för ett år i sänder.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om villkoren för beviljande av ersättning, åtgärder som omfattas av miljöersättningen, om möjligheten att frångå och byta åtgärder, ersättningsperiod, finansiering, ersättningsberättigande areal och överföring av den, definition av annat område som avses i 3 mom., det maximala ersättningsbeloppet och ersättningsbelopp per enhet, höjning och sänkning av ersättningsbeloppet per enhet, miljöåtaganden och deras villkor, företrädesordning när åtaganden ingås, djurenheter, beräkning av djurenheter, åtgärdsplanens innehåll och övriga villkor för ersättningen samt närmare bestämmelser om det tekniska genomförandet på en gårdsbruksenhet av åtgärder som omfattas av miljöersättningen.

 

8 §

Ersättning för ekologisk produktion

Ett åtagande om ekologisk produktion kan ingås av sådan aktiv jordbrukare som avses i 1 kap. 3 § 19 punkten och som ingår ett fem år långt åtagande om att bedriva ekologisk växtproduktion eller ekologisk husdjursproduktion, har anmält sig till kontrollsystemet för ekologisk produktion och iakttar produktionsreglerna i kapitel III i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007. Ersättning för ekologisk produktion kan beviljas för ekologisk produktion eller övergång till ekologisk produktion.

Ett villkor för att ersättning för ekologisk produktion som betalas på basis av ett åtagande som gäller ekologisk växtproduktion ska beviljas är att den som har ingått åtagandet under hela åtagandeperioden i sin besittning har minst tre hektar ersättningsberättigande jordbruksareal vars markanvändningsslag är åker. Den som ingår ett åtagande om enbart ekologisk fruktodling ska under hela åtagandeperioden ha i sin besittning minst 0,50 hektar ersättningsberättigande åkermark på vilken frukt odlas. Åtagandet ska under hela åtagandeperioden omfatta minst tre hektar ersättningsberättigande åkermark. Ett åtagande om ekologisk fruktodling ska omfatta minst 0,5 hektar ersättningsberättigande åkermark.

Ett villkor för att ersättning för ekologisk produktion som betalas på basis av ett åtagande som gäller ekologisk husdjursproduktion ska beviljas är att den som ingår ett åtagande om ekologisk husdjursproduktion också ingår ett åtagande som gäller ekologisk växtproduktion. Ett åtagande om ekologisk husdjursproduktion måste omfatta minst tre djurenheter.

Ett åtagande som avses i 1 mom. kan efter den fem år långa åtagandeperioden förlängas om tillämpningsperioden för GJP-planen förlängs.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om villkoren för beviljande av ersättning för ekologisk produktion, areal som berättigar till ersättning och överföring av den, finansiering, det maximala ersättningsbeloppet och ersättningsbeloppet per enhet, höjning och sänkning av ersättningsbeloppet per enhet, företrädesordning när åtaganden ingås, djurenheter, beräkning av genomsnittlig djurtäthet och övriga ersättningsvillkor.

 

9 §

Ersättning för djurens välbefinnande

Ersättning för djurens välbefinnande kan beviljas en jordbrukare som ingår ett åtagande om att genomföra minst en åtgärd som främjar djurens välbefinnande. Ett åtagande ingås för ett år i taget.

Ett villkor för att erhålla ersättning för djurens välbefinnande är att jordbrukaren under hela åtagandeåret i sin besittning på sin gårdsbruksenhet har djur av det djurslag som ligger till grund för ersättningen. Under åtagandeåret ska djurantalet i genomsnitt motsvara åtminstone

1) 15 djurenheter, när det är fråga om ersättning som betalas för nötkreatur, eller

2) fem djurenheter, när det är fråga om ersättning som betalas för får eller getter.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om villkoren för beviljande av ersättning, ersättningsbeloppet, finansiering, djurenheter, beräkning av djurenheter, övriga villkor för ersättningen samt om det tekniska genomförandet på en gårdsbruksenhet av åtgärder som omfattas av ersättningen.

 

10 §

Kompensationsersättning

Kompensationsersättning kan beviljas sådan aktiv jordbrukare som avses i 1 kap. 3 § 19 punkten som iakttar villkoren för ersättningen. Ett villkor för att ersättning ska beviljas är att den som ansöker om ersättning i sin besittning har minst tre hektar jordbruksareal som berättigar till kompensationsersättning.

Nivån på kompensationsersättningen kan sänkas gradvis om gårdsbruksenheten ökar i storlek.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om villkoren för beviljande av ersättning, areal som berättigar till ersättning och överföring av den, ersättningsperiod, finansiering, gradvis sänkning av ersättningen på basis av gårdsbruksenhetens storlek, det maximala ersättningsbeloppet och ersättningsbeloppet per enhet, höjning och sänkning av ersättningsbeloppet per enhet samt övriga ersättningsvillkor.

 

11 §

Ersättning för icke-produktiva investeringar

Ersättning för icke-produktiva investeringar kan beviljas till jordbrukare. Ett objekt som är föremål för ersättningen ska vara i sökandens besittning under hela den tid som projektet pågår. Minimiarealen för en investering är 0,30 hektar.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om villkoren för beviljande av ersättning för icke-produktiva investeringar, finansiering, ersättningsbelopp och övriga villkor för ersättningen.

 

3 kap.
Villkor för erhållande av projektstöd

 

12 §

Allmänna förutsättningar för erhållande av projektstöd

Projektstöd för företagsverksamhet kan beviljas sökande som har rätt att utöva näring i enlighet med bestämmelserna i landskapslagen (1996:47) om rätt att utöva näring och som har fast driftsställe på Åland. Beviljande av projektstöd för företagsverksamhet förutsätter att stödet inte orsakar mer än ringa snedvridning av konkurrensen och verksamheten på marknaden i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller, om företaget endast är verksamt på lokal nivå, inom företagets verksamhetsområde.

En förutsättning för att projektstöd ska beviljas är att den finansiering som behövs för stödet har anvisats i Ålands budget. Innan projektstödet beviljas och betalas ut ska det säkerställas att medlen räcker till.

 

13 §

Behovet av stöd och projekt- och affärsplan för den åtgärd som stöd söks för

Projektstöd för landsbygdsutveckling är behovsprövat. En förutsättning för att stöd ska beviljas är att stödet är nödvändigt för den verksamhet som stödet avser och att stödet står i lämplig proportion till omfattningen av den planerade verksamheten. Dessutom krävs att sökanden lägger fram en projektplan för den åtgärd som stödet söks för.

Gällande beviljandet av stöd till företag krävs att företaget bedöms ha förutsättningar att bedriva lönsam verksamhet. Företaget ska lägga fram en redogörelse om sin ekonomiska ställning samt lägga fram en genomförbar affärsplan eller någon annan motsvarande handling. Omfattningen av affärsplanen ska anpassas till omfattningen av affärsverksamheten och de åtgärder som stöd söks för.

Om byggprojekt ingår i den planerade verksamheten enligt 1 eller 2 mom. ska en plan för byggande ingå i projektplanen.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om projektplan för den åtgärd som stöd söks för, om affärsplaners innehåll och varaktighet och krav för hur affärsplanen ska följas, om innehållet i en plan för byggande, samt gällande företagsstöd, krav på företags ekonomiska ställning och lönsamhet.

 

14 §

Villkor som gäller stödets belopp

Stödet beviljas som en procentuell andel av de godkända kostnaderna för den åtgärd som stöds, eller som ett fast belopp i euro. Om stödet inte täcker de godtagbara kostnaderna för åtgärden krävs att sökanden lägger fram en utredning om hur kostnaderna täcks med annan offentlig eller privat finansiering.

Stöd kan inte beviljas till den del den offentliga finansieringens andel av de godtagbara kostnaderna för den åtgärd som stöds överstiger det i Europeiska unionens lagstiftning angivna maximibelopp för offentlig finansiering som kan beviljas för en åtgärd som stöds.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om stödnivåer och maxi- och minimibelopp för stöd som beviljas för olika åtgärder inom de gränser som fastställs i Europeiska unionens lagstiftning.

 

15 §

Inledande av en åtgärd som stöds

En förutsättning för beviljande av projektstöd är att den åtgärd som stödet gäller inte har inletts innan ansökan har inkommit till landskapsregeringen. Startstöd till unga jordbrukare kan dock beviljas om stöd har sökts inom 24 månader från det att jordbruket etablerades. Om det är förenligt med Europeiska unionens lagstiftning kan sökanden vidta åtgärder innan ansökan har lämnats in till landskapsregeringen.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om inledande av verksamhet enligt Europeiska unionens lagstiftning innan ansökan om stöd har inkommit till landskapsregeringen, om när verksamheten anses ha inletts i fråga om olika åtgärder och om de allmänna kostnader som berättigar till stöd innan ansökan har inkommit till landskapsregeringen.

 

16 §

Tillämpning av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd

Vid beviljande av stöd tillämpas det som i Europeiska unionens lagstiftning föreskrivs om förutsättningar och begränsningar för beviljande av statligt stöd samt, om stödet har godkänts av Europeiska kommissionen, det som bestäms i kommissionens beslut.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om de regler om statligt stöd som tillämpas och om förutsättningarna för beviljande av statligt stöd och om förfarandet i samband med beviljandet.

 

17 §

Begräsningar för beviljande av stöd

Projektstöd som avses i denna lag kan inte beviljas, om

1) förutsättningarna för beviljande av stöd har skapats på ett konstlat sätt, i strid med lagens syften och den uppenbara avsikten med arrangemanget har varit att kringgå bestämmelserna om beviljande av stöd för att uppnå orättmätig ekonomisk vinning,

2) den som ansöker om stöd väsentligen har försummat sin skyldighet att betala skatter eller lagstadgade avgifter eller har väsentliga betalningsstörningar, om inte beviljandet av stöd av särskilda skäl anses ändamålsenligt,

3) den som ansöker om stöd är ett företag i svårigheter. Med företag i svårigheter avses ett sådant företag i svårigheter som avses i kommissionens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (2014/C 249/01). Begränsningen tillämpas emellertid inte, om stöd beviljas som stöd av mindre betydelse, eller

4) den som ansöker om stöd är föremål för ett i artikel 1.4 a i gruppundantagsförordningen avsett betalningskrav på grundval av ett tidigare beslut av Europeiska kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

 

18 §

Stödmottagare

Projektstöd kan beviljas offentligrättsliga och privaträttsliga juridiska personer. Projektstöd kan även beviljas företag i vilka näringsidkaren är en fysisk person, konsortier som två eller flera personer har bildat och som brukar eller förvaltar en sådan gårdsbruksenhet som avses i 2 § 2 mom. i inkomstskattelagen för gårdsbruk (FFS 543/1967) samt oskiftade dödsbon. Närmare bestämmelser om stödmottagare av projektstöd finns i 20–26 §§.

 

19 §

Lokala aktionsgrupper

De lokala aktionsgrupperna ska genomföra lokalt ledd utveckling i enlighet med artikel 31 i den allmänna förordningen och ansvara för skötseln av de uppgifter som avses i artikel 33 i den allmänna förordningen och delta i skötseln av de uppgifter som avses i förordningen om strategiska planer i enlighet med vad som särskilt föreskrivs genom lag.

En lokal aktionsgrupp ska vara en registrerad juridisk person som har tillräckliga verksamhetsmässiga, ekonomiska och administrativa förutsättningar för att sköta de uppgifter som lokala aktionsgrupper har. Medlemmarna i en lokal aktionsgrupp ska bestå av en bred representation av olika lokala aktörer på verksamhetsområdet, och verksamheten i aktionsgruppen ska vara öppen för alla. I styrelsen för en lokal aktionsgrupp ska företrädare för verksamhetsområdets kommuner, privaträttsliga sammanslutningar eller stiftelser samt företrädare för lokalbefolkningen vara jämlikt representerade.

Bestämmelser om det förfarande som de lokala aktionsgrupperna ska iaktta när de sköter sina lagstadgade uppgifter finns i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland och i offentlighetslagen (2021:79) för Åland. På dem som deltar i en lokal aktionsgrupps beslutsfattande och på dem som är anställda vid aktionsgruppen tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter uppgifter som föreskrivs för en lokal aktionsgrupp. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (FFS 412/1974).

 

20 §

Företagsstöd för investeringar för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter

Företagsstöd för investeringar för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter kan beviljas till livsmedelsföretag såsom fysiska personer (enskild näringsidkare) och privaträttsliga juridiska personer (öppna bolag, kommanditbolag, aktiebolag och andelslag) som bedriver förädling och saluföring av jordbruks- och naturprodukter. Stöd beviljas inte till enskild näringsidkare eller jordbruksföretagare som lyfter ålderspension.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om villkoren för beviljande av företagsstöd, stödmottagare, finansiering, stödnivåer, stödberättigande kostnader och övriga villkor för stödet inom de gränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning.

 

21 §

Investeringsstöd för utveckling av gårdars konkurrenskraft och modernisering av produktionen, inklusive investeringar i bevattning och energi

Stöd för investering inom jordbruk kan beviljas fysiska personer och privaträttsliga sammanslutningar som bedriver eller börjar bedriva jordbruk som sin näring på en gårdsbruksenhet (lantbruksföretagare). Dessutom kan stöd beviljas privaträttsliga sammanslutningar av vars delägare eller medlemmar över hälften är fysiska personer och vars syfte är att främja samarbetet mellan delägarna eller medlemmarna i deras produktionsverksamhet inom jordbruket (sammanslutning av lantbruksföretagare). Stöd kan även beviljas sammanslutningar som bildats i enlighet med 13 kap. i vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland, under förutsättning att merparten av medlemmarna i sammanslutningen är lantbruksföretagare.

En fysisk person ska ha fyllt 18 år när ansökan blir anhängig. Sökanden ska ha tillräcklig yrkesskicklighet för den företagsverksamhet som stöds. Om sökanden är en sammanslutning av lantbruksföretagare ska bestämmanderätten i sammanslutningen innehas av en eller flera fysiska personer som har fyllt 18 år och har tillräcklig yrkesskicklighet.

En förutsättning för beviljande av stöd är att sökanden, i egenskap av ägare eller arrendator, besitter den gårdsbruksenhet som stöds.

Stödet kan beviljas för nödvändiga och skäliga kostnader i samband med investeringar för att stärka företagets eller sammanslutningens konkurrenskraft, för att modernisera dess produktion eller för att främja miljön.

Stödet kan beviljas i form av understöd, räntestöd eller borgen eller som en kombination av dessa.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om krav på yrkesskicklighet, besittning av gårdsbruksenhet, den verksamhet och åtgärder som stöds, åtgärdernas varaktighet, godkännandet av kreditgivare, närmare bestämmelser om räntestöd, godtagbara kostnader, om investeringsstödets nivå och maximibelopp, samt om stödets form och övriga villkor för stödet inom de gränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning.

 

22 §

Stöd till samarbetsprojekt

Stöd till samarbetsprojekt kan beviljas offentligrättsliga samfund eller privaträttsliga sammanslutningar eller stiftelser. Stödmottagaren kan också vara ett jordbruksföretag i vilket näringsidkaren är en fysisk person

Stöd kan beviljas för åtgärder för att öka samarbete mellan aktörer i syfte att utveckla nya produkter, tjänster, praxis, metoder och tekniker inom livsmedelsproduktionen.

En förutsättning för beviljande av stöd är att sökanden har tillräckliga ekonomiska och funktionella resurser för att genomföra åtgärden. Åtgärden ska vara fristående från sökanden normala verksamhet. Sökanden ska presentera en projektplan för åtgärden och resultatet av projektet ska allmänt kunna tillgodogöras.

Inkomsterna av den åtgärd som stöds minskar stödbeloppet.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om den verksamhet som stöds, stödtagarna, samarbetsformer, åtgärder som stöds, åtgärdernas varaktighet, uppgifter som ska anges i projektplanen, godtagbara kostnader, om samarbetsstödets nivå och minimi- och maximibelopp, samt om stödets form och övriga villkor inom de gränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning.

 

23 §

Stöd till utbildning och informationsförmedling

Stöd till utbildning och informationsförmedling kan beviljas offentligrättsliga samfund eller privaträttsliga sammanslutningar eller stiftelser för planering och ordnande av informationsförmedling samt av annan utbildning än sådan yrkesutbildning som leder till examen.

Stödet kan beviljas för informationsförmedling och för kortare utbildning som riktar sig till jordbrukare och livsmedelsförädlare och som gynnar livsmedelsklustret, förbättrar konkurrenskraften och miljön.

En förutsättning för beviljande av stöd är att sökanden har tillräckliga ekonomiska och funktionella resurser för att genomföra åtgärden. Åtgärden ska vara fristående från sökanden normala verksamhet. Sökanden ska presentera en projektplan för åtgärden och resultatet av projektet ska allmänt kunna tillgodogöras.

Inkomsterna av den åtgärd som stöds minskar stödbeloppet.

Landskapsgeringen kan genom landskapsförordning utfärda närma bestämmelser avseende stödets maximibelopp, stödtagare, åtgärdens varaktighet, vilka uppgifter som ska anges i projektplanen, typ av utbildning och informationsförmedling som stöds, krav på utbildare, krav på deltagare, stödberättigade kostnader och övriga villkor inom de gränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning.

 

24 §

Stöd för verksamhet som en lokal aktionsgrupp bedriver för beredning och genomförande av en lokal utvecklingsstrategi

För att fastställa regionala mål och bereda de åtgärder som gäller för dessa ska det utarbetas lokala utvecklingsstrategier i enlighet med artikel 32 i Europaparlamentets och rådets (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik. De lokala aktionsgrupperna svarar för utarbetandet av de lokala utvecklingsstrategierna.

En lokal aktionsgrupp kan beviljas verksamhetspenning för kostnader för förvaltning och ledning som avses i artikel 34.1 c i 1 mom. nämnda förordning. Verksamhetspenning betalas som en procentbaserad ersättning på grundval av hur genomförandet av den lokala utvecklingsstrategin avancerar.

För förberedelser av lokala utvecklingsstrategier kan stöd beviljas för sådana kostnader som avses i artikel 34.1 a i 1 mom. nämnda förordning.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om förfarandet vid utarbetande, ändring och godkännande av lokala utvecklingsstrategier samt om strategiernas innehåll och struktur, om förfaranden som gäller verksamhetspenning, bedömning av genomförande samt utbetalning och de uppgifter som förutsätts för utbetalning samt om förfarandena i anslutning till stöd för förberedande åtgärder samt förutsättningarna för beviljande och utbetalning.

 

25 §

Startstöd för etablering av unga jordbrukare och jordbruksföretag

Startstöd kan beviljas unga jordbrukare som vid ansökningstidpunkten är 40 år eller yngre och som första gången börjar bedriva jordbruk som näringsidkare (ung jordbrukare). Sökanden ska ha fyllt 18 år när ansökan blir anhängig. Sökanden ska ha tillräcklig yrkesskicklighet för den företagsverksamhet som stöds. Stödtagaren skall uppfylla krav på yrkesskicklighet före utbetalning av hela stödet.

Om sökanden är en sammanslutning ska bestämmanderätten i sammanslutningen utövas av en eller flera fysiska personer som uppfyller kraven i 1 mom.

En förutsättning för beviljande av stöd är att sökanden, i egenskap av ägare eller arrendator, besitter den gårdsbruksenhet som stöds.

Stödet kan beviljas som understöd eller räntestöd för ett lån eller som en kombination av dessa. Startstöd till en ung jordbrukare kan beviljas som lika stora poster eller som en procentuell andel av de godtagbara kostnaderna för etableringen eller som en kombination av dessa.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om den verksamhet som stöds med startstöd och om förutsättningarna för bestämmanderätt i förtaget, godkännande av kreditgivare, närmare bestämmelse om räntestöd, krav på yrkesskicklighet, besittning av lägenhet, åtgärdens varaktighet samt om stödets form och maximibelopp och övriga villkor inom de gränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning.

 

26 §

Tid för genomförande av åtgärder

En åtgärd som stöds ska i sin helhet genomföras inom den tid för genomförande som bestäms i stödbeslutet. Tiden för genomförandet kan förlängas av godtagbara skäl som inte var kända då beslutet om tidsfristen fattades. I den tid som bestäms för genomförande ska tidsfristen enligt artikel 77 i förordningen om strategiska planer iakttas.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om den tid som bestäms för genomförande av åtgärder som stöds samt om villkoren för förlängning av tiden för genomförande.

 

27 §

Villkor för användning av projektstöd

Ett beviljat projektstöd får endast användas för det ändamål som anges i stödbeslutet. En stödmottagare ska utan dröjsmål meddela landskapsregeringen om förändringar som påverkar uppnåendet av de ändamål för vilka ett projektstöd har beviljats, samt om annan förändring som inverkar på det beviljade projektstödets användning.

När landskapslagen (2017:80) om tillämpning på Åland av rikslagar om offentlig upphandling eller Ålands landskapsregerings beslut (2019:113) gällande vissa upphandlingar ska tillämpas, ska stödtagaren lägga fram en utredning om att upphandlingen skett i enlighet med dessa bestämmelser. I övriga fall ska kostnader inom projekt som antas överskrida belopp som närmare fastställs i landskapsförordning konkurrensutsättas på det sätt som närmare anges i landskapsförordning.

Mottagarna av företagsstöd ska använda den egendom som är föremål för stöd som beviljats för investering i tre år och mottagarna av övriga projektstöd i fem år från utbetalningen av den sista stödposten. Av särskilda skäl kan en användningstid på högst tio år bestämmas i beslutet om projektstöd.

Verksamhet som är föremål för stöd får inte läggas ned eller väsentligt reduceras före utgången av den tidsfrist som föreskrivs i 3 mom.

Om förutsättningarna för beviljande av projektstöd uppfylls och en del av projektstödet är obetalt, kan det resterande projektstödet överföras för utbetalning till den som projektstödet överförs till om denne uppfyller villkoren för stödmottagare av stödet i fråga och villkoren för beviljande och utbetalning samt tillsyn tillförsäkras genom särskilt avtal.

Som en överlåtelse som strider mot stödbeslutet betraktas inte att objektet för den investering som stöds eller den företagsverksamhet som är föremål för stödet övergår genom arv eller generationsväxling.

 

28 §

Stödberättigande kostnader

Kostnader är stödberättigande om de är nödvändiga för att genomföra projektet, är skäliga, har uppkommit under den projektperiod som är fastställd i det aktuella stödbeslutet och varorna eller tjänsterna är levererade.

Stödberättigande kostnader ska präglas av kostnadseffektivitet. Om projektet ger upphov till intäkter under projektets gång ska intäkterna redovisas.

Kostnadernas stödberättigande samt redovisningsmetod fastställs i stödbeslutet. Stöd kan utbetalas på basen av resultat av de åtgärder som genomförs i enlighet med fastställd kostnadsmodell eller på basen av projektets faktiska och betalda stödberättigande kostnader.

Stödtagarens ska föra bok över den åtgärd som stöds. Bokföringen ska ordnas så att den är en del av stödtagarens bokföring enligt bokföringslagen (FFS 1336/1997) så att bokföringen över den åtgärd som stöds utan svårigheter kan identifieras. Om stödtagaren är en person som beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk, betraktas som tillräcklig bokföring över den åtgärd som stöds det som krävs i fråga om stödtagarens övriga bokföring för att beskattning ska kunna verkställas. Bokföringen ska då ordnas så att kostnaderna för den åtgärd som stöds utan svårighet kan identifieras och det bokföringsmaterial som gäller dem ska förvaras så som föreskrivs i 2 kap. 9 och 10 § i bokföringslagen. Om stödtagaren inte är bokföringsskyldig för sin verksamhet i övrigt, ska bokföringen över den åtgärd som stöds ordnas så att bestämmelserna i bokföringslagen iakttas i tillämpliga delar.

Om det är fråga om stöd som ingår i den strategiska planen som delfinansieras av Europeiska unionen ska det material som anknyter till bokföringen förvaras minst tre år efter det att landskapsregeringen betalat ut slutbetalningen av stödet till stödtagaren.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om bedömningen av kostnadernas skälighet, kostnadsmodeller och deras användningsmål inom de gränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning.

 

4 kap.
Villkor för utbetalning av ersättning och projektstöd för landsbygdens utveckling

 

29 §

Allmänna villkor för utbetalning

Ett villkor för att ersättning och projektstöd som avses i 1 kap. 5 § 1 mom. ska betalas ut är att den som erhåller ersättning eller projektstöd lämnar in en ansökan om utbetalning till landskapsregeringen på det sätt som föreskrivs i 6 kap. 36 §.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om villkoren för utbetalning av ersättning och projektstöd och om de grunder som ska användas vid beräkning av den nedre gränsen för ersättning och stöd.

 

30 §

Villkor för utbetalning av ersättning

En ansökan om utbetalning av ersättning ska lämnas in årligen.

Den minsta skiftesstorlek för vilken ersättningar enligt denna lag kan utbetalas är 0,05 hektar.

Ett villkor för utbetalning av ersättning är att beloppet av den ersättning som ska betalas ut för åtagande- eller ersättningsåret är minst 100 euro per ersättningsmottagare och enskild ersättning.

Ett villkor för att ersättning ska betalas ut är att den administrativa kontrollen som avses i 9 kap. 50 § har utförts i fråga om de kontrollerbara stödvillkor som hänför sig till ersättningsformerna enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 1 och 2 punkten som är möjliga att kontrollera innan förskott som avses i artikel 44.2 i den horisontella förordningen eller den första posten har betalats ut. Ett ytterligare villkor för att ersättning ska betalas ut är att de preliminära resultaten av den arealmonitorering som avses i 9 kap. 51 § ska vara tillgängliga innan förskottet betalas ut och färdiga innan den första posten betalas ut. Om en gårdsbruksenhet är föremål för tillsyn på plats, ska tillsynen på plats vara slutförd för gårdsbruksenhetens vidkommande innan den första posten betalas ut.

Landskapsregeringen kan besluta närmare om det årliga förfarandet för ansökan om ersättning.

 

31 §

Villkor för utbetalning av projektstöd

Projektstöd kan betalas ut i en eller flera poster. Som huvudregel betalas projektstöd ut i efterskott efter det att stödtagaren har genomfört de åtgärder för vilka stödet beviljats, uppfyllt eventuella villkor i stödbeslutet samt presenterat en tillräcklig utredning över de utgifter som ligger till grund för ansökan om stödutbetalning. Om den åtgärd som stöds förutsätter att tillstånd utverkas hos en myndighet, är en förutsättning för utbetalning av projektstöd att tillståndet uppvisas före utbetalning av projektstöd.

Projektstöd för samarbetsprojekt, utbildning och informationsförmedling och verksamhetspenning kan betalas ut i förskott om det är motiverat med hänsyn till stödtagarens ställning och genomförandet av den åtgärd som stöds.

När projektstöd betalas ut utgående från faktiska kostnader, inklusive kalkylerade kostnader, utbetalas högst den i stödbeslutet godkända andelen av de stödberättigande kostnaderna för de åtgärder som genomförts. Kostnaderna ska vara faktiska, verifierbara och slutliga och hänföra sig till de åtgärder som stöds.

När utbetalningen av projektstöd är resultatbaserad, betalas stödet ut i poster som motsvarar genomförandet av de åtgärder som godkänts i stödbeslutet.

Stödtagaren ska i betalningsansökan lägga fram en tillräcklig utredning om eventuell annan offentlig finansiering som beviljats åtgärden samt eventuella inkomster och privat finansiering.

En skälig tidsfrist kan sättas ut för inlämnande av betalningsansökan. Tidsfristen räknas från den tidpunkt då stödbeslutet fattades eller, när det är fråga om den sista betalningsansökan i fråga om den åtgärd som stöds, från genomförande av åtgärden löpt ut.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om förutsättningarna för förskottsutbetalning och om beloppen för stöd som betalas i förskott inom de gränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning samt närmare bestämmelser om den tidsfrist som sätts ut för inlämnande av betalningsansökan.

 

5 kap.
Särskilda bestämmelser om åtaganden och om icke-produktiva investeringar

 

32 §

Ändring, anpassning och överföring av åtaganden

Ett åtagande som avses i 2 kap. 7 § 1 mom. 1–5 punkten och 8 § kan ändras under åtagandeperioden. Ett åtagande om ekologisk växtproduktion kan ändras så att det också gäller ekologisk husdjursproduktion. Ett åtagande om ekologisk husdjursproduktion kan ändras så att det gäller enbart ekologisk växtproduktion, om det antal djurenheter som förutsätts för ett åtagande om ekologisk husdjursproduktion inte längre uppfylls. Den som erhåller ersättning ska iaktta det ändrade åtagandet tills det ursprungliga åtagandet upphör att gälla.

Den areal som omfattas av ett åtagande som avses i 2 kap. 7 § 1 mom. 1–4 punkten och 8 § kan under åtagandeperioden ändras utifrån tillsyn, uppdateringar av basskiftesregistret och en ansökan som den som erhåller ersättning har gjort.

Om den som erhåller ersättning överför till någon annan sådan areal som ingår i ett åtagande som avses i 2 kap. 7 § 1 mom. 1–4 punkten eller i 2 kap. 8 §, får den som mottar arealen fortsätta att iaktta åtagandet eller den del av åtagandet som berör den överförda marken under den återstående åtagandeperioden. Om den som mottar arealen inte fortsätter att iaktta åtagandet, förfaller åtagandet utan att den ersättning som redan har betalats ut återkrävs av den som överförde arealen. Den som erhåller ersättning kan överföra ett åtagande som avses i 2 kap. 9 § eller ett åtagande som avses i 2 kap. 7 § 1 mom. 5 punkten, om besittningen av hela gårdsbruksenheten samtidigt överförs till någon annan.

Ett åtagande får anpassas på det sätt som anges i artikel 70.7 i förordningen om strategiska planer för att beakta ändringar i den lagstiftning som gäller villkoren för ersättningen i fråga. Om den som erhåller ersättning inte godkänner anpassningen, förfaller åtagandet utan att ersättning som redan har betalats ut återkrävs.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om villkoren för ändring, överföring och anpassning av ett åtagande.

 

33 §

Överföring av en rätt enligt ersättningsbeslut för icke-produktiva investeringar

Den rätt till ersättning som följer av ett beslut om ersättning för icke-produktiva investeringar får överföras till någon annan, om villkoren för beviljande av ersättning uppfylls och den som får överföringen uppfyller de förutsättningar som gäller ersättningsmottagare.

 

34 §

Situationer då åtaganden upphör att gälla

Ett åtagande som avses i 2 kap. 7 och 8 §§ förfaller om arealen eller antalet djur som omfattas av åtagandet inte längre uppfyller villkoren för den minimiareal eller villkoren för det minimiantal djur som krävs.

Ett åtagande kan frånträdas under pågående giltighetsperiod i situationer som innebär sådan force majeure eller sådana exceptionella omständigheter som avses i artikel 3 i den horisontella förordningen.

Landskapsregeringen kan meddela att stödmottagarens åtagande upphör att gälla om stödmottagaren har hemlighållit någon omständighet av väsentlig betydelse med avseende på åtagandet eller lämnat en väsentligen oriktig uppgift om en sådan omständighet, eller om stödmottagaren eller gårdsbruksenhetens senare ägare, till vilken åtagandet har överförts, i väsentlig grad bryter mot åtagandet.

Om ett åtagande upphör att gälla kan den ersättning som betalats ut på basen av åtagandet återkrävas.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om förutsättningarna för när åtaganden upphör att gälla.

 

35 §

Förvägran av ersättning

Ersättning enligt denna lag behöver inte beviljas och utbetalas och ett åtagande enligt 2 kap. 7 eller 8 §§ behöver inte godkännas, om förhållanden eller åtgärder, i syfte att få ersättning, har getts en sådan form som inte motsvarar sakens egentliga natur eller syfte.

Ersättning som har betalats ut på basis av ett åtagande ska återkrävas för hela åtagandeperioden, om de villkor enligt vilka ersättning beviljas inte alls har blivit uppfyllda under hela åtagandeperioden.

Ett nytt åtagande kan inte ingås, om den som erhåller ersättning under pågående åtagandeperiod har frånträtt ett motsvarande åtagande och det inte har gått två år sedan frånträdandet.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om förvägran och om uteslutande från ersättningssystemet.

 

6 kap.
Ansökningsförfarande

 

36 §

Ansökan

Ansökan om projektstöd, ansökan om åtagande samt ansökan om utbetalning av ersättning och projektstöd görs elektroniskt i en nättjänst som anvisas av landskapsregeringen. Vad som i denna lag föreskrivs om ansökan om stöd, ansökan om åtagande samt ansökan om utbetalning av ersättning och projektstöd gäller även anmälan som gäller dessa.

Sökanden ansvarar för ansökan som avses i 1 mom. och för att uppgifterna i den är fullständiga och felfria. Om en ansökan gäller en gårdsbruksenhet som innehas av flera än en fysisk eller juridisk person tillsammans, är alla innehavare av gårdsbruksenheten solidariskt ansvariga för ansökan och för att uppgifterna i den är fullständiga och felfria.

Landskapsregeringen får med avvikelse från 1 mom. besluta att en ansökan kan göras på något annat sätt än i det elektroniska systemet, om detta är nödvändigt i och med att verkställigheten av stödsystemet är brådskande eller antalet ansökningar som gäller ett enskilt stödsystem är litet eller av någon annan därmed jämförbar särskild orsak.

Landskapsregeringen kan besluta närmare om ansökans form, om uppgifter som ska fogas till ansökningar och anmälningar som avses i 1 mom. om andra utredningar om sökanden förutsätts lämna in, om tidsfrister för inlämnande av ansökningar, om en tidsfrist för att ändra uppgifter som ingår i en ansökan, om utredningar och bokföringshandlingar som visar att en åtgärd har genomförts samt huruvida utgifterna är faktiska, verifierbara, slutliga och skäliga samt andra utredningar.

 

37 §

Bedömning av stödansökan av projektstöd

Ansökningar som uppfyller stödvillkoren bedöms på grundval av urvalskriterierna. Innan ansökningen inleds fastställer landskapsregeringen urvalskriterier för projekt efter att ha hört övervakningskommittén för strategiplanen.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om urvalskriterierna och om urvalsförfarandet.

 

38 §

Ansökan om stöd ur finansieringskvoten för en lokal aktionsgrupp

När stöd söks ur en lokal aktionsgrupps finansieringskvot tillämpas bestämmelserna i 6 kap. 36 § om att ansöka om stöd. Den behöriga lokala aktionsgruppen ska kontrollera att den ansökan som getts in till gruppen uppfyller formkraven för ansökan och yttra sig om huruvida det är ändamålsenligt att bevilja stöd med hänsyn till målen för den lokala strategin. Den lokala aktionsgruppen ger in stödansökan och sitt yttrande till den landskapsregeringen. Landskapsregeringen kan avvika från den lokala aktionsgruppens yttrande där ansökan förordas endast om beviljande av stöd skulle strida mot Europeiska unionens lagstiftning eller nationell lagstiftning.

Landskapsregeringen kan utfärda närmare föreskrifter om hur ansökan ska ges till landskapsregeringen samt om behandlingen av ansökan.

 

39 §

Skyldighet att lämna uppgifter

En sökande ska till landskapsregeringen lämna tillräckliga uppgifter om förutsättningarna för beviljande och utbetalning av ersättning och stöd.

Sökanden ska utan dröjsmål skriftligen meddela landskapsregeringen, om ansökan är eller har blivit felaktig.

Sökanden är skyldig att utan dröjsmål skriftligen meddela landskapsregeringen om sådana förändringar i förhållandena som kan påverka ersättnings- eller stödbeloppet eller medföra att ersättningen eller stödet återkrävs eller att utbetalningen avbryts eller inställs.

Ett meddelande om force majeure och exceptionella omständigheter ska skriftligen jämte bevis lämnas till landskapsregeringen inom 15 arbetsdagar efter att det blev möjligt att lämna meddelandet. Den som erhåller ersättning eller stöd eller dess rättsinnehavare är anmälningsskyldig på det sätt som avses ovan.

 

40 §

Ändring eller återtagande av ansökan om åtagande eller ansökan om ersättning

En ansökan om åtagande eller en ansökan om ersättning kan på sökandes eget initiativ ändras eller återtas helt eller delvis i situationer som avses i artikel 7 i förordningen om ansökningssystem, om det inte av något särskilt skäl som hänför sig till stödsystemet eller verkställigheten av det är behövligt att avgränsa ändringar och återtaganden. Ansökan ändras eller återtas i det system som avses i 36 § 1 mom., om det inte är fråga om en situation enligt 3 mom. i sistnämnda paragraf.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om ändring och återtagande av ansökan samt om avgränsningar som hänför sig till ändring och återtagande av ansökan inom de gränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning.

Landskapsregeringen kan besluta om tidsfrister för ändring eller återtagande av ansökan och om på vilket sätt en ändring eller ett återtagande ska anmälas samt om de uppgifter som ska meddelas i samband med ändring och återtagande.

 

41 §

Överföring av ansökan om ersättning

En ansökan om ersättning kan överföras på den nya innehavaren av en gårdsbruksenhet i samband med att besittningen av hela gårdsbruksenheten överförs. Gäller den ansökan som ska överföras miljöersättning, ersättning för ekologisk produktion eller ersättning för djurens välbefinnande som baserar sig på ett åtagande är en förutsättning för att ansökan om ersättning ska kunna överföras att också åtagandet överförs i enlighet med 5 kap. 32 § 3 mom.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om förfarandet för överföring av en ansökan och om den sista möjliga tidpunkten för överföring av besittningen av hela gårdsbruksenheten.

Landskapsregeringen kan besluta om de uppgifter som ska ges när ansökan överförs, om formen för anmälan om överföring av ansökan och tidsfristen för att meddela landskapsregeringen.

 

42 §

Bevarande av handlingar

Sådana handlingar med anknytning till ansökan om och beviljande av projektstöd samt till villkoren för att få projektstöd och som inte lämnas in till landskapsregeringen ska bevaras i enlighet med vad landskapsregeringen fastställer i enlighet med de tidsgränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning för respektive åtgärd.

Sådana handlingar med anknytning till ansökan om och beviljande av ersättning samt till villkoren för att få ersättning och som inte lämnas in till landskapsregeringen ska bevaras under ansökningsåret och de fyra följande kalenderåren. Är det fråga om åtaganden som avses i 2 kap. 7 och 8 §§, ska de ovan avsedda handlingarna bevaras i minst fyra år efter åtagandeperiodens utgång. Är det fråga om handlingar som hänför sig till villkorlighet, ska ovannämnda handlingar bevaras under ansökningsåret och de två följande kalenderåren, om en längre tid för bevarande inte förutsätts i den nationella lagstiftning som villkoret grundar sig på.

Landskapsregeringen får besluta om tidsgränser för bevarandet av de i 1 mom. avsedda handlingarna.

 

7 kap.
Handläggning av ansökan om ersättning eller projektstöd

 

43 §

Beslut om beviljande av projektstöd och ersättning

I ett stödbeslut om projektstöd anges beloppet av det beviljade stödet, de stödvillkor som föreskrivs i denna lag samt förutsättningar för betalning och återkrav av stöd. Beslutet ska innehålla de villkor och förutsättningar som anges i Europeiska unionens lagstiftning och som väsentligen och direkt inverkar på användningen och utbetalningen av stödet.

Beslut om ersättning och projektstöd som utarbetats med hjälp av automatisk databehandling och de handlingar som hänför sig till behandlingen av ärendet får undertecknas maskinellt.

 

44 §

Rättelse

Har sökanden fått ersättning eller stöd till ett mindre belopp än vad denne borde ha fått eller har ersättningen eller stödet utan grund avslagits helt och hållet, får myndigheten trots att beslutet vunnit laga kraft och utan särskild ansökan rätta sitt felaktiga beslut.

 

45 §

Ränta på ersättning

Om en rättelse som avses i 44 § leder till att sökanden beviljas ersättning eller stöd eller det beviljade ersättnings- eller stödbeloppet höjs eller om ersättning eller stöd som blivit obetalt på grund av ett misstag från myndighetens sida betalas till sökanden, ska på det ersättnings- eller stödbelopp som rättelsen avser eller på det obetalda ersättnings- eller stödbeloppet betalas en årlig dröjsmålsränta enligt 4 § 1 mom. i räntelagen (FFS 633/1982) räknat från den dag då det beslut som ska rättas fattades fram till den dag då rättelsebeslutet fattas. Ränta betalas emellertid inte, om behovet av rättelse har uppstått på grund av sökandens verksamhet.

Om sökande av ändring leder till att sökanden beviljas stöd eller att stödbeloppet höjs, kan på detta belopp betalas en årlig dröjsmålsränta enligt 4 § 1 mom. i räntelagen räknat från den dag då det överklagbara beslutet fattades fram till den dag då besvärsmyndigheten fattar sitt beslut. Besvärsmyndigheten beslutar om betalning av ränta.

 

 

 

8 kap.
Genomförande av jordbruksrådgivningstjänster

 

46 §

Ersättning för jordbruksrådgivningstjänster

Ersättning för jordbruksrådgivningstjänster kan beviljas för rådgivning som avses i artiklarna 15 och 78.3 i förordningen om strategiska planer.

Jordbruksrådgivningstjänster ges av rådgivare som godkänts av landskapsregeringen i enlighet med 47 §. Ersättningen betalas till rådgivaren eller, om rådgivaren är anställd hos någon, till rådgivarens arbetsgivare.

En rådgivare ska lämna in en förhandsanmälan om rådgivning till landskapsregeringen. Ett villkor för att ersättning betalas ut är att den som fått rådgivning har bestyrkt att rådgivningstjänsten har genomförts, att en tillräcklig utredning om rådgivningshändelsen och innehållet i den rådgivning som getts lämnas och att ersättningen söks inom en av landskapsregeringen fastställd tidsfrist.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om villkoren för ansökan, beviljande och utbetalning av ersättning, om den förhandsanmälan som avses i 3 mom., tidsfrist för ersättningsansökan, ersättningsbelopp, rådgivningens innehåll, finansieringen och grunderna för bestämmande av ersättningen.

 

47 §

Förutsättningar för godkännande av rådgivare samt godkännande

En rådgivare ska ha tillräcklig sakkunskap med hänsyn till rådgivningsuppgiftens art och omfattning. Rådgivaren ska dessutom ha sådan utbildning på minst andra stadiet som är lämplig med tanke på det ämnesområde som rådgivningen gäller samt lämplig erfarenhet av rådgivning. Rådgivaren eller, om rådgivaren är i någon annans tjänst, rådgivarens arbetsgivare ska vara införd i det register över mervärdesskattskyldiga som avses i 172 § i mervärdesskattelagen (FFS 1501/1993).

Rådgivarna godkänns med iakttagande av artikel 15 i förordningen om strategiska planer. Ett villkor för godkännande är att rådgivaren uppfyller de förutsättningar som anges i 1 mom. Rådgivarna godkänns för viss tid, som löper ut när giltigheten för Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023–2027 upphör.

Rådgivaren ska upprätthålla och utveckla sådan yrkesskicklighet som jordbruksrådgivningstjänsterna kräver. Rådgivaren ska underrätta landskapsregeringen om sådana betydande förändringar i förhållandena som kan inverka på uppfyllandet av förutsättningarna för godkännande.

 

48 §

Återkallelse av godkännande

Landskapsregeringen kan återkalla godkännandet av en rådgivare, om rådgivaren inte uppfyller förutsättningarna för godkännande eller av någon annan orsak inte kan anses vara lämplig för sin uppgift på grund av allvarliga eller upprepade fel eller försummelser i sitt förfarande. Innan ett godkännande återkallas ska landskapsregeringen ge rådgivaren en skriftlig anmärkning samt höra honom eller henne.

 

49 §

Utförande av rådgivningsuppgiften

Den som utför rådgivningsuppgifter handlar under tjänsteansvar. Den som utför rådgivningsuppgifter ska dessutom iaktta vad som föreskrivs i förvaltningslagen för landskapet Åland och i offentlighetslagen för Åland. Vid ersättning av skador som uppkommit i samband med utförandet av rådgivningsuppgiften tillämpas skadeståndslagen.

 

9 kap.
Administrativ kontroll och arealmonitorering av arealbaserade åtgärder för landsbygdens utveckling

 

50 §

Administrativ kontroll och korskontroller

Vid en administrativ kontroll kontrolleras det att alla uppgifter i ansökan om ersättning som utgör förutsättningar för ansökningen har uppgetts och att de är korrekta. Administrativa kontroller kan, utöver den systematiska kontroll av alla ansökningar som gäller alla omständigheter som det är möjligt och ändamålsenligt att kontrollera genom administrativa kontroller, också riktas till någon del av stödvillkoren på basis av ett urval som landskapsregeringen har fastställt.

Resultatet av de korskontroller som görs av uppgifter i informationssystemen kan sändas till sökanden på elektronisk väg.

Om det vid en administrativ kontroll upptäcks ett fel i ansökningsuppgifterna, underrättas sökanden om felet på elektronisk väg och sökanden kan korrigera det upptäckta felet före en av landskapsregeringen utsatt tidpunkt. Fel kan dock korrigeras bara i det fallet att det är möjligt enligt artikel 7 i förordningen om ansökningssystem. Om en sökande inte vidtar avhjälpande åtgärder eller om den administrativa kontrollen utförs efter den tidpunkt som avses i detta moment, beaktas resultatet av den administrativa kontrollen när stödbeloppet bestäms eller påföljder påförs. Vid korskontroller som hänför sig till uppdateringar av basskiftesregistret till följd av nya flygfotografier är det dock inte möjligt att korrigera fel.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om administrativa kontroller och utförandet av dem samt om hur de inverkar på det stödbelopp som ska betalas ut.

 

51 §

Arealmonitorering

Arealmonitorering och fotografier som innehåller geografisk information och som enligt artikel 11 i förordningen om ansökningssystem kan jämställas med arealmonitorering används för att säkerställa att avkastnings- och resultatrapporteringen är korrekt i enlighet med artikel 70 i den horisontella förordningen. Landskapsregeringen utför arealmonitorering inom landskapets lagstiftningsbehörighet, om inte uppgiften med stöd av 32 § i självstyrelselagen genom överenskommelseförordning överförs på en riksmyndighet.

När arealmonitorering och fotografier som innehåller geografisk information används ska det tillämpas ett förfarande som inte äventyrar en persons rättigheter eller skyddet för privatlivet eller något annat integritetsskydd, i enlighet med vad som föreskrivs i den allmänna dataskyddsförordningen och i landskapslagen (2019:9) om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen.

Om det som uppgetts i stödansökan inte motsvarar resultatet av arealmonitoreringen, sänds till sökanden en elektronisk utredningsbegäran och sökanden ges möjlighet att inom den tid som satts ut i utredningsbegäran vidta avhjälpande åtgärder eller lämna in tillräcklig utredning om att stödvillkoren har följts. Om en sökande inte vidtar avhjälpande åtgärder inom den tid som landskapsregeringen har satt ut, beaktas resultatet av arealmonitoreringen när stödbeloppet bestäms eller påföljder påförs. Avhjälpande åtgärder kan emellertid inte vidtas efter den tidpunkt som avses i artikel 7.1 a i förordningen om ansökningssystem.

Landskapsregeringen kan på administrativ väg bedöma inlämnade utredningar eller av särskilda skäl genomföra besök på plats för att säkerställa resultatet av arealmonitoreringen. Dessutom kan sökanden eller skiften väljas ut genom ett sampel med anknytning till arealmonitoreringen för uppföljning av vissa stödvillkor.

De observationer som gjorts vid den kvalitetsbedömning av arealmonitoreringen som avses i artikel 5 i förordningen om kvalitetsbedömning sänds elektroniskt till stödsökanden i en nättjänst och stödsökanden kan korrigera sin ansökan på det sätt som föreskrivs i artikel 7 i förordningen om ansökningssystem.

Landskapsregeringen kan inom landskapets lagstiftningsbehörighet genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om förfarandet vid arealmonitorering, det material som ska användas, klassificering av materialet, kontrollbesök i terrängen samt hur resultaten av arealmonitoreringen inverkar på andra stöd.

Landskapsregeringen kan besluta om tidsfrister och sättet att lämna in utredning samt om sättet att genomföra avhjälpande åtgärder och om metoderna i fråga om sådana åtgärder.

 

10 kap.
Tillsyn

 

52 §

Kapitlets tillämpningsområde

Bestämmelserna i 53–56 §§ och i 60 § i detta kapitel tillämpas enbart på tillsyn av ersättningsärenden.

 

53 §

Tillsyn på plats

Vid tillsyn på plats kontrolleras att uppgifterna i sökandens ansökan om ersättning stämmer samt att de stödberättigandekriterier och till ersättningen anknytande basnivåer som hänför sig till den ersättning som är föremål för tillsyn har följts. Dessutom kontrolleras att de villkorlighetskrav som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet har uppfyllts.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om tillsynen av villkoren för erhållande av ersättning, om minimiantalet kontroller och urvalet, förfarandet vid tillsynen, kontrollen av djurantalen, bestämmandet av de yttre och inre gränserna för bas- och jordbruksskiften, mätmetoden, mätsätten, mätnoggrannheten samt toleransen.

 

54 §

Utvidgad tillsyn

Om det i samband med den i denna lag avsedda tillsynen eller någon annan tillsyn upptäcks eller den myndighet som utför tillsynen får kännedom om ett fel eller en försummelse som gäller förutsättningarna för beviljande av ersättning enligt denna lag eller ett fel eller en försummelse som gäller villkorligheten, ska tillsynen utvidgas till tillsyn av ersättning enligt denna lag eller till tillsyn av villkorligheten.

Om myndigheten annars får kännedom om ett fel eller en försummelse som gäller förutsättningarna för beviljande av ersättning eller villkorligheten eller om myndigheten annars anser det vara behövligt, får myndigheten oberoende av resultaten av det urval som avses i Europeiska unionens lagstiftning utföra inspektion hos sökanden.

Kommer ett fel eller en försummelse till en myndighets kännedom i en i 1 eller 2 mom. avsedd situation och myndigheten inte har behörighet att utöva tillsyn över ersättning eller villkorlighet, ska den behöriga tillsynsmyndigheten underrättas om saken.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om utvidgad tillsyn.

 

55 §

Användning av nya tekniker vid tillsyn

Arealmonitorering som avses i 9 kap. 51 §, fotografier som innehåller grafisk information och obemannade luftfarkoster får användas vid tillsyn av villkoren för erhållande av ersättning och till ersättningen anknytande basnivåer. Arealmonitorering för även användas som i artikel 83 i den horisontella förordningen avsett kontrollsystem för villkorlighet. På arealmonitorering tillämpas vad som föreskrivs i 9 kap. 51 §.

När nya tekniker som avses i 1 mom. användas vid tillsyn ska ett förfarande tillämpas som inte äventyrar en persons rättigheter, skydd för privatlivet eller något annat integritetsskydd i enlighet med vad som föreskrivs i den allmänna dataskyddsförordningen och i landskapslagen om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen. Om en obemannad luftfarkost används vid tillsynen har den myndighet som handlar under tjänsteansvar rätt att använda luftfarkosten vid tillsyn.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning inom landskapets lagstiftningsbehörighet utfärda närmare bestämmelser om arealmonitorering vid tillsyn, tillsyn över villkor som inte är föremål för arealmonitorering, användning av nya tekniker och det tekniska utförandet av arealmonitorering.

 

56 §

Inspektion hos ersättningssökande eller ersättningsmottagare

Den myndighet som utövar tillsynen har rätt att utföra inspektioner hos dem som ansöker om ersättning och hos dem som erhåller ersättning i syfte att kontrollera och utöva tillsyn över ersättning enligt denna lag och villkorlighetskrav.

Den myndighet som utövar tillsynen eller utför inspektionen har rätt att i den omfattning som tillsyns- eller inspektionsuppdraget kräver inspektera sökandens bokföring, jordbruks- och trädgårdsprodukter, djur, foder och livsmedel, produktionsförhållanden, produktionsbyggnader och produktionsanläggningar, förädlingsanläggningar, lager, anordningar, transportutrustning, odlingar, betesmarker, landskapselement och sådan områden utanför åker som ingår i åtaganden som avses i 2 kap. 7 § 1 mom. 3 och 4 punkten samt andra förutsättningar för beviljande och utbetalning av ersättning. Inspektion får dock inte utföras i lokaler som används för permanent boende.

Den myndighet som utövar tillsynen eller utför inspektionen har rätt att för utförandet av sina uppgifter ta upp ljud eller bild med iakttagande av ett förfarande som inte äventyrar en persons rättigheter eller skyddet för privatlivet eller något annat integritetsskydd, i enlighet med vad som föreskrivs i den allmänna dataskyddsförordningen och i landskapslagen om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen.

 

57 §

Inspektion gällande projektstöd

Tillsynsmyndigheten har rätt att förrätta inspektion hos stödtagare av projektstöd i syfte att tillsyna att förutsättningar och villkor för beviljande, utbetalning och användning av stöd iakttas.

Vid inspektion har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och platser som är betydelsefulla med hänsyn till den åtgärd som stöds och användningen av stödet och granska dessa samt granska stödtagarens omständigheter, informationssystem och handlingar. Inspektion får dock inte utföras i lokaler som används för boende av permanent natur.

För att inspektionsuppdraget ska kunna skötas på ett lämpligt sätt kan en utomstående revisor befullmäktigas för inspektionen. Närmare bestämmelser om revisorer som anlitas som sakkunniga vid inspektioner finns i 58 §.

En inspektionsberättelse ska göras upp över inspektionen i enlighet med bestämmelserna i 34 § 2 mom. i förvaltningslagen för landskapet Åland.

Den som utför inspektionen har rätt att omhänderta handlingarna och annat material som har samband med användningen av stödet, om detta krävs för att syftet med inspektionen ska uppnås. Handlingarna och annat material ska utan dröjsmål returneras när de inte längre behövs för inspektionen.

 

58 §

Myndighetens rätt att få upplysningar

Myndigheten som utövar tillsyn har rätt att få för tillsynen behövliga handlingar och uppgifter av sökanden eller dennes företrädare. Med handlingar avses även material som skapats eller lagrats med hjälp av automatisk databehandling eller på något annat sätt. De som ansöker om ersättning ska tillåta att det tas prover i den omfattning en inspektion förutsätter. Material och prover ska överlåtas utan ersättning.

Sökanden eller dennes företrädare ska på begäran av myndigheten lämna behövlig hjälp under tillsynen.

Stödtagare av projektstöd är skyldiga att på begäran till landskapsregeringen lämna utredningar och övervakningsuppgifter om hur den åtgärd som stöds framskrider samt vilka effekterna av den är.

Om stödtagaren av projektstöd är misstänkt vid en förundersökning eller står åtalad för ett brott och stödtagaren till tillsynsmyndigheten överlämnar uppgifter enligt 3 mom. eller 4 mom. om omständigheter som misstanken eller åtalet grundar sig på, får tillsynsmyndigheten inte utan stödtagarens samtycke överlåta uppgifterna till polis- eller åklagarmyndigheterna.

 

59 §

Sakkunniga som anlitas vid inspektioner

Vid en inspektion kan en revisor som avses i revisionslagen (FFS 1141/2015) anlitas, om ett behörigt utförande av inspektionen förutsätter det. En revisionssammanslutning ska utse en ansvarig revisor för inspektionen. Vid utförande av inspektionsuppdrag tillämpas förvaltningslagen för landskapet Åland och offentlighetslagen för Åland. På revisorer som utför inspektionsuppdrag tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. På skador som orsakats i samband med utförande av inspektionsuppdrag tillämpas skadeståndslagen.

 

60 §

Meddelande om tillsyn som gäller ersättning

En sökande eller dennes företrädare kan, om detta inte inverkar på tillsynens syfte eller effekt, meddelas i förväg om tillsyn på plats:

a) högst 48 timmar i förväg när det gäller djurövervakning på plats,

b) högst 14 dygn i förväg när det gäller annan tillsyn på plats.

Sökanden ska i samband med meddelandet om tillsyn på plats eller senast i samband med själva tillsynen informeras om att en luftfarkost används vid tillsynen.

 

61 §

Förfarandet vid tillsynen

Personer som utför tillsynsuppdrag ska ha ett tjänstekort eller en handling som landskapsregeringen utfärdat och som intygar rätten till insyn, och tjänstekortet eller handlingen ska på begäran visas för sökanden eller dennes företrädare i samband med tillsynen.

Tillsynsmyndigheten har rätt att vid behov få handräckning vid fullgörandet av inspektion så som föreskrivs i 9 kap. 1 § i polislagen (FFS 872/2011), tillämplig på Åland genom landskapslagen (2021:12) om tillämpning på Åland av polislagen.

Resultatet gällande tillsyn av ansökningar om ersättning, där de observationer som gjorts anges, ska tillställas sökanden. Informationen kan sändas till sökanden elektroniskt i den nättjänst som avses i 6 kap. 36 §. Sökanden ska ges tillfälle att foga sina kommentarer till tillsynsresultatet i nättjänsten.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om de omständigheter som ska framgå av tillsynsresultatet gällande ersättningsärenden.

 

11 kap.
Sänkning av ersättning samt påföljder

 

62 §

Påföljder vid försenad ansökan om ersättning

Om en ansökan om ersättning som hör till det integrerade administrations- och kontrollsystem som avses i artikel 65 i den horisontella förordningen lämnas in försenad, sänks beloppet av den ersättning som ska beviljas med en procent för varje arbetsdag som ansökan är försenad. Förseningspåföljder tillämpas dock inte i situationer enligt artikel 3 i den horisontella förordningen. Ersättning beviljas inte, om ansökan är mer än sju kalenderdagar försenad.

 

63 §

Allmänna grunder för sänkning av ersättning

Ersättning beviljas inte och den ersättning som ska beviljas minskas, om en sökande inte uppfyller villkoren för att vara berättigad till ersättning eller om en sökande inte uppfyller förutsättningarna för beviljande av ersättningen eller om sökanden inte fullgör andra skyldigheter som hänför sig till ersättningen. Ersättningen minskas också om Europeiska unionens lagstiftning kräver det.

Ersättning beviljas inte, om den som mottar ersättning helt eller delvis hindrar genomförandet av en inspektion, ett kontrollbesök, ett administrativt kontrollbesök eller tillsyn på plats som hänför sig till ersättningen. Om tillsyn som gäller villkorlighet hindras blir följden att sökandens ansökningar inom tillämpningsområdet för villkorlighet avslås.

 

64 §

Minskningar och påföljder i fråga om arealbaserade ersättningar

Om den areal för vilken arealbaserade ersättningar har sökts är större än den areal som har godkänts vid tillsyn på plats, vid administrativ kontroll, vid arealmonitorering eller genom någon annan metod, sänks den ersättning som ska beviljas enligt växtartsgrupp så att sänkningen ökar när den proportionella skillnaden mellan den ansökta och den godkända arealen blir större. Ersättningen kan sänkas, om inte all jordbruksmark som sökanden besitter har uppgetts i ansökan.

Har andra villkor för att få ersättning än de till arealen anknytande villkor som avses i 1 mom. inte följts, ökar sänkningen av ersättningen utgående från försummelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning. Är det fråga om en allvarlig försummelse av ett villkor för erhållande av ersättning, förvägras ersättningen för stödåtgärden när det gäller ansökningsåret och det följande året.

Om ersättning som betalas på basen av arealen minskas utgående från skillnaden mellan den ansökta arealen i sökandens ansökan om ersättning och skiftets senaste digitaliserade areal, kan minskningen göras utan särskild utredning, om ersättningen till följd av arealskillnaden minskas utan påföljd.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om grunderna för sänkning av arealbaserade ersättningar, beräkningen av minskningar och påföljder, växtartsgrupperna, den påföljdsskala som ska tillämpas i fråga om arealerna samt minskningar och påföljder i fråga om villkoren för erhållande av ersättning.

 

65 §

Minskningar och påföljder i fråga om djurbaserade stöd

Om det vid en administrativ kontroll eller vid tillsyn på plats konstateras att en gårdsbruksenhet har färre ersättningsberättigande djur eller djurenheter än vad som sökanden har uppgett i sin ansökan, sänks den ersättning som ska beviljas enligt djurgrupp på basis av skillnaden mellan det ansökta och det vid tillsynen konstaterade djurantalet så att sänkningen ökar när den proportionella skillnaden mellan det ansökta och det konstaterade djurantalet blir större.

Har andra villkor för att erhålla ersättning än de till djurantalet anknytande villkor som avses i 1 mom. inte följts, ökar sänkningen utgående från försummelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning. Är det fråga om en allvarlig försummelse av ett villkor för erhållande av ersättning, förvägras ersättningen för stödåtgärden när det gäller ansökningsåret och det följande året.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om grunderna för minskning av djurbaserade ersättningar, beräkningen av minskningar och påföljder, djurgrupperna, den påföljdsskala som ska tillämpas i fråga om djurantalet samt minskningar och påföljder i fråga om stödvillkor.

 

66 §

Påföljder vid försummelse att iaktta villkorlighetskraven

Påföljder som föranleds av försummelse att iaktta villkorlighetskraven påförs i enlighet med artikel 85 i den horisontella förordningen och kapitel III i förordningen om kvalitetsbedömning.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om fastställande och beräkning av påföljder inom de gränser som anges i Europeiska unionens lagstiftning.

 

67 §

Förvägran av ersättning i situationer där djurhållningsförbud har meddelats

Om den som ansöker om ersättning eller erhåller ersättning eller en familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med denne har meddelats djurhållningsförbud enligt 60 § i djurskyddslagen (1998:95) för landskapet Åland, och djurhållningsförbudet helt eller delvis grundar sig på ett brott enligt 58, 59, 59a eller 59b §§ i djurskyddslagen, ska ersättning som grundar sig på djurhållning inte beviljas eller betalas ut för den djurart som omfattas av förbudet för de ersättningsår eller de åtagandeår under vilka det brott eller den förseelse som ledde till djurhållningsförbudet begicks. I denna paragraf avses med familjemedlem jordbrukarens make, alltså äkta make eller personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden i enlighet med 7 § 3 mom. i inkomstskattelagen samt en person som lever varaktigt i jordbrukarens hushåll och som är släkt med jordbrukaren eller med jordbrukarens make i rakt upp eller nedstigande led eller som är make till en sådan person.

Om den som ansöker om ersättning eller erhåller ersättning eller en familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med denne har meddelats djurhållningsförbud ska ersättning som grundar sig på djurhållning inte beviljas eller betalas ut för den djurart som omfattas av förbudet för den tid då djurhållningsförbudet gäller och inte heller för tiden mellan gärningsåret och den tidpunkt då den lagakraftvunna domen meddelades. Ersättning som redan har betalats ut ska återkrävas.

 

68 §

Ordningsföljd vid beräkning av minskningar av ersättning och påföljder

Påföljder i fråga om beloppet av ersättning som beviljas enligt denna lag ska beräknas i följande ordning:

1) minskningar och påföljder som föranleds av fel som gäller arealen eller djurantalet,

2) minskningar och påföljder som föranleds av försummelse att iaktta villkoren för erhållande av ersättning,

3) minskningar och påföljder som föranleds av att ansökan lämnats in försenad,

4) påföljder som föranleds av att jordbruksareal inte har anmälts, och

5) påföljder som föranleds av att villkorlighetskrav har försummats.

Vid beräkning av minskningarnas och påföljdernas storlek beräknas påföljden utgående från det belopp som återstår efter en minskning som har gjorts med iakttagande av den ordningsföljd som anges i 1 mom.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om den exaktare ordningsföljden vid beräkning av påföljder.

 

69 §

Minskningar och påföljder gällande icke-produktiv investering

Om det vid ett administrativt kontrollbesök eller vid tillsyn på plats upptäcks att en icke-produktiv investering inte har genomförts i enlighet med landskapsregeringens ersättningsbeslut eller att ersättningssökanden har uppgett kostnader som inte berättigar till ersättning, betalas ersättning inte, eller minskas, varvid försummelsens allvar, omfattning, varaktighet och upprepning beaktas.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning gällande icke-produktiva investeringar utfärda närmare bestämmelser om grunderna för sänkning av ersättning och om beräkningen av minskningar och påföljder.

 

70 §

Undantag i fråga om påförande av påföljder

Påföljder påförs inte i situationer som avses i artikel 59.5 andra stycket a, b och c eller artikel 84.2 c i den horisontella förordningen eller i andra därmed jämförbara situationer.

Påföljder i fråga om ersättningar påförs inte heller, om sökanden med anledning av en uppmaning att avhjälpa situationen som avses i 9 kap. 50 § eller 51 § har avhjälpt situationen till alla delar eller gett in tillräcklig utredning om att stödvillkoren har följts.

 

71 §

Annan tillämplig lagstiftning

I samband med minskningar och påföljder som beror på fel med anknytning till ersättning som helt eller delvis finansieras av Europeiska unionen och villkorlighet tillämpas dessutom vad som föreskrivs i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen samt budgetförordningen.

 

 

 

12 kap.
Återbetalning, upphörande med utbetalning samt återkrav av ersättning och stöd

 

72 §

Återbetalning av ersättning och stöd, upphörande med utbetalning samt allmänna bestämmelser om återkrav av ersättning och stöd

En ersättnings- eller stödmottagare ska utan dröjsmål återbetala en ersättning eller ett stöd eller en del av det som denne fått felaktigt till för stort belopp eller uppenbart utan grund. Ersättnings- eller stödmottagaren ska betala tillbaka en ersättning eller ett stöd eller en del av det också när det inte kan användas på det sätt som krävs enligt ersättnings- eller stödbeslutet.

Utbetalning av ersättning eller stöd ska avbrytas och ersättningen eller stödet återkrävas om

1) förutsättningarna för beviljande eller utbetalning av ersättningen eller stödet inte har uppfyllts,

2) villkoren för erhållande av ersättningen eller stödet inte har följts,

3) den som mottar ersättning eller stöd har lämnat felaktig eller bristfällig information som i väsentlig grad har påverkat beviljandet eller utbetalningen av ersättningen eller stödet,

4) den som mottar ersättning eller stöd hindrar genomförandet av en inspektion,

5) Europeiska unionens lagstiftning om ersättningen eller stödet kräver det,

6) en mottagare av projektstöd har försatts i konkurs innan den tidsfrist som avses i 3 kap. 27 § löpt ut och det i stödtagarens verksamhet har begåtts ett sådant gäldenärsbrott som avses i 39 kap. i strafflagen (FFS 39/1889).

Om ersättning eller stöd har beviljats flera stödmottagare gemensamt, svarar alla mottagare solidariskt för betalningen av ersättningen eller stödet som återkrävs.

Ett ersättningsbelopp som uppgår till högst 100 euro exklusive räntor behöver inte återkrävas. Gällande återkrav av stöd kan landskapsregeringen genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om belopp under vilket stöd inte återkrävs.

Bestämmelser om återkrav av ersättning och stöd som helt eller delvis finansierats av Europeiska unionen och beräkning av det belopp som ska återkrävas finns dessutom i den horisontella förordningen, förordningen om ekonomisk förvaltning, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen och budgetförordningen.

 

73 §

Återkrav av stöd

Projektstöd som betalats ut felaktigt eller utan grund ska återkrävas, om stödmottagaren har överlåtit eller avslutat den verksamhet som är föremål för stödet eller objektet för den investering som stöds innan tidsfristen enligt 3 kap. 27 § har löpt ut.

 

74 §

Dröjsmålsränta på det belopp som återkrävs

På belopp som återkrävs ska det betalas en årlig dröjsmålsränta enligt 4 § 1 mom. i räntelagen. Räntan beräknas enligt den tid som börjar 60 dagar efter beslutet om återkrav och slutar när återbetalningen sker eller, om det belopp som återkrävs dras av från en post som ska utbetalas senare, när avdraget görs.

 

75 §

Avstående från återkrav

Man kan helt eller delvis avstå från att återkräva ersättning eller stöd som betalats ut felaktigt eller utan grund eller att ta ut den ränta som ska betalas på beloppet, om det som en helhet betraktat med hänsyn till ersättnings- eller stödmottagarens omständigheter och verksamhet skulle vara oskäligt att återkräva det fulla beloppet. Återkravet och indrivningen av ränta ska dock ske till fullt belopp, om Europeiska unionens lagstiftning om stöd som i sin helhet eller delvis finansieras av Europeiska unionen eller i sin helhet finansieras med nationella medel kräver det.

 

76 §

Förfaranden vid återkrav

I beslut om återkrav ska anges det belopp som återkrävs samt förfallodagen för betalningen av det.

Ett beslut om återkrav ska fattas utan obefogat dröjsmål efter det att landskapsregeringen har fått vetskap om grunden för återkravet och inom tio år från det att stödet eller ersättningen eller den sista posten av det har betalats.

Det belopp som ska återkrävas plus ränta kan tas ut genom att det dras av från ett annat stöd eller en annan ersättning enligt denna lag som ska betalas till samma ersättnings- eller stödmottagare.

Beslutet om återkrav kan verkställas genom utsökning efter det att beslutet har vunnit laga kraft. En återkravsfordran preskriberas fem år efter ingången av året efter det år då beslutet om återkrav vann laga kraft. På verkställande av beslutet tillämpas i övrigt lagen om verkställighet av skatter och avgifter (FFS 706/2007).

 

13 kap.
Särskilda bestämmelser

 

77 §

Myndighets rätt att få uppgifter

Landskapsregeringen har rätt att av den som erhåller ersättning få de utredningar och den uppföljningsinformation som avses i artikel 7 i förordningen om strategiska planer och bilaga I till den förordningen och som behövs för uppföljning av ersättningarna och för bedömning av effekten av dem.

Landskapsregeringen har rätt att utan hinder av bestämmelser om sekretess i offentlighetslagen för Åland till behörig riksmyndighet lämna sekretessbelagda uppgifter för vidarebefordran till berörd institution inom den Europeiska unionen, om det behövs för tillsynen och uppföljningen av att Europeiska unionens bestämmelser har iakttagits vid den Europeiska unionens medfinansiering.

Landskapsregeringen kan besluta om vilket innehåll utredningar och uppföljningsinformation i 1 mom. ska ha.

 

78 §

Beviljande av stöd för jordbruks- och företagsverksamhet under exceptionella förhållanden

I samband med mycket exceptionella omständigheter som på ett märkbart sätt plötsligt och oförutsebart orsakar betydande förändringar i jordbrukares eller företags verksamhetsmiljö och verksamhetsförutsättningar, kan livsdugliga verksamheter beviljas stöd för att stödja och anpassa verksamheten samt för att trygga likviditeten.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om stöd och om stödets användningsändamål i samband med sådana omständigheter som anges i 1 mom.

 

79 §

Tekniskt bistånd

Tekniskt bistånd enligt artikel 125 i förordningen om strategiska planer kan användas för åtgärder vid Ålands landskapsregering.

Landskapsregeringen fastställer en dispositionsplan för det tekniska biståndet.

 

80 §

Annan lagstiftning

Om inte annat särskilt föreskrivs i denna lag finns bestämmelser om

1) förfaranden i förvaltningsärenden i förvaltningslagen för landskapet Åland,

2) allmänna villkor för stöd i landskapslagen (1998:50) om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om landskapsgaranti,

3) bestämmelser om offentlighet och sekretess i myndighetshandlingar i offentlighetslagen för Åland.

Lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (FFS 13/2003) ska i tillämpliga delar tillämpas vid ärendehantering enligt denna lag.

 

81 §

Ändringssökande

En skriftlig begäran om rättelse av ett beslut kan ställas till landskapsregeringen inom 21 dagar efter det att beslutet har mottagits. Av ett rättelseyrkande ska framgå vilket beslut som önskas rättat och de omständigheter som rättelseyrkandet grundar sig på.

Ett besvär över lagligheten av landskapsregeringens beslut med anledning av ett rättelseyrkande får anföras hos Ålands förvaltningsdomstol.

 

82 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Genom denna lag upphävs landskapslagen (2016:29) om finansiering av landsbygdsnäringar.

 

83 §

Övergångsbestämmelser

De förordningar som landskapsregeringen har utfärdat med stöd av landskapslagen (2016:29) om finansiering av landsbygdsnäringar fortsätter att gälla tills något annat föreskrivs.

På ansökningar och tillsynsuppgifter som är anhängiga före denna lag träder i kraft samt på ersättningar och stöd som beviljats före ikraftträdandet tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Beslut om godkännande av rådgivare utfärdade av landskapsregeringen fortsätter att gälla.

 

__________________

 

 

Mariehamn den

 

 

L a n t r å d

 

 

 

 

 

Föredragande minister