Lagmotion 3/2005-2006
|
|
| ||
| Ålands lagting | LAGMOTION nr 3/2005-2006 | ||
| Lagtingsledamot | Datum |
| |
| Danne Sundman m.fl. | 2006-05-29 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Folkomröstning om frågan huruvida europeiska unionens nya konstitutionella fördrag skall bli gällande i landskapet Åland
Motionens syfte
Motionens syfte är att möjliggöra att en rådgivande folkomröstning hålls om frågan huruvida det nya konstitutionella fördraget för Europeiska unionen skall bringas i kraft på Åland.
Allmän motivering
Frågan om det självstyrda landskapet Ålands förhållande till europeiska unionen är ofta föremål för debatt. Unionen, som endast erkänner stater, ser inte Åland som på sätt och vis är det 26:te EU-landet eftersom lagstiftningsbehörigheten inom staten Finland är delad mellan lagtinget och riksdagen och inte delegerad som är fallet i de allra flesta andra s.k. regioner inom EU. Detta beror på ett fel som gjordes i samband med anslutningen till Europeiska unionen då Finland inte meddelade Ålands särställning och det faktum att det inom Finland finns två parallella jurisdiktioner. Detta skapar en rad bekymmer. De största och mest framträdande är inflytandefrågorna, dels att Ålands folk, trots att de likt andra folk inom EU lämnat ifrån sig makt till EU, inte kompenseras för detta genom att själva få välja sin representant i Europaparlamentet. Dels genom att landskapet Åland inte har möjlighet att föra sin egen talan inför EG-domstolen vilket aktualiserats tydligt i två fall den senaste tiden.
Dessa problem bland andra i relationerna Åland – EU borde lösas och i det fall de inte är lösta vid det tillfälle då lagtinget slutligt skall ta ställning till det nya konstitutionella fördraget ställs lagtinget inför ett svårt beslut. Enligt vår mening bör ett sådant beslut under de förutsättningarna föregås av en folkomröstning.
En folkomröstning i frågan har framförallt ett pedagogiskt syfte, folket får ett tillfälle att sätta sig in i konstitutionen. När Frankrike skulle rösta i samma fråga var konstitutionen i pocketform en bästsäljare. Argumentet att folk inte förstår sig på denna fråga faller på sin egen orimlighet. Om folket förväntas kunna välja företrädare som skall förstå sig på dessa frågor så förstår sig också folket på dem. Alla Europas folk i alla medlemsstater borde ha tillfrågats, man borde från början bestämt att folkomröstning skall hållas i samtliga medlemsländer, därigenom skulle processen blivit legitim.
Den nya konstitutionen för Europeiska unionen som också kallats ”EU:s grundlag” innebär direkt och indirekt att än mer makt förs från lagtinget och de övriga nationella parlamenten till institutionerna i Bryssel. Avståndet mellan beslutsfattare och folk växer i många fall. Kompensationen för detta – talet om regionernas Europa och den s.k. subsidiaritetsprincipen tenderar att endast bli en låtsaskompensation för att folk skall tro att de har inflytande. Detta bör, enligt vår mening, Ålands folk vara medvetna om och tillfrågas om.
Med hänvisning till det ovanstående föreslår vi att Lagtinget antar följande lagförslag:
Landskapslag om folkomröstning angående frågan om den europeiska unionens nya konstitutionella fördrag skall bli gällande i landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut stadgas:
1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §
Tillämpningsområde
En rådgivande folkomröstning skall anordnas angående frågan om den europeiska unionens nya konstitutionella fördrag skall bli gällande i landskapet Åland
Vid folkomröstningen skall bestämmelserna i denna lag tillämpas.
2 §
Tillämpning av annan lagstiftning
Utöver vad som bestäms i denna lag skall bestämmelserna om lagtingsval i landskapslagen om lagtingsval och kommunalval (39/70), nedan vallagen, i tillämpliga delar iakttagas vid folkomröstningen. Bestämmelserna om förtidsröstning skall inte tillämpas vid folkomröstningen.
Landskapsregeringen fastställer tidpunkten för de åtgärder som i enlighet med vallagen skall vidtas före folkomröstningen.
2 kap.
Förberedande åtgärder
3 §
Tidpunkt
Landskapsregeringen fastställer tidpunkten för folkomröstningen så att denna infaller på en söndag.
Landskapsregeringen skall underrätta centralnämnden för lagtingsval om tidpunkten för folkomröstningen. Centralnämnden för lagtingsval skall därefter kungöra tidpunkten i enlighet med 37 § vallagen.
4 §
Basförteckning och röstkort
Basförteckning och röstkort skall tillställas de kommunala centralnämnderna senast 51 dagar före folkomröstningen.
5 §
Röstsedel
Vid folkomröstningen används en vit röstsedel med standardformatet 140 mm x 210 mm. Av röstsedeln skall klart framgå hur den viks ihop och den skall trygga att röstningshemligheten bevaras.
Den fråga som nämns i 8 § skall tryckas på röstsedeln. Under frågan skall orden "JA" och "NEJ" tryckas samt under respektive ord en tom cirkel med en diameter om 20 mm vilken är placerad så att det klart framgår av cirkelns läge till vilket svarsalternativ cirkeln hör. På röstsedeln skall även finnas en anvisning om hur röstningsanteckningen skall göras.
6 §
Information
Landskapsregeringen skall skicka ut ett meddelande av vilket framgår folkomröstningens rådgivande funktion, innehållet i det konstitutionella fördraget för Europeiska unionen samt röstningsalternativen. Meddelandet skall skickas till alla röstningsberättigade.
3 kap.
Folkomröstningen
7 §
Röstberättigade
Den som har åländsk hembygdsrätt och som fyllt 18 år senast på dagen då folkomröstningen äger rum har rätt att delta i folkomröstningen.
8 §
Frågeställning och svarsalternativ
Vid folkomröstningen skall de röstande besvara följande fråga: "Bör den europeiska unionens nya konstitutionella fördrag bli gällande i landskapet Åland?”
De röstande skall besvara frågan med "JA" eller "NEJ".
9 §
Röstningsförfarande
Röstningen sker genom att den röstande antecknar ett kryss i den ena av cirklarna på röstsedeln.
10 §
Röstsedels ogiltighet
Utöver vad i som stadgas i 58 § 1 mom. vallagen är en röstsedel ogiltig om en röstningsanteckning gjorts i båda cirklarna på röstsedeln, om en anteckning inte gjorts i någondera av cirklarna eller om anteckningen är så oklar att det inte framgår vilket alternativ den röstande stöder.
En anteckning som gjorts på röstsedeln utöver krysset eller i stället för detta och som klargör vilketdera alternativ den röstande stöder medför inte att röstsedeln skall betraktas som ogiltig.
4 kap.
Administration
11 §
Kostnader
Samtliga kostnader för folkomröstningen betalas ur landskapets medel.
12 §
Röstningsmyndigheter
Valmyndigheterna vid det lagtingsval som anordnades år 2003 är röstningsmyndigheter vid folkomröstningen.
13 §
Röstningsområden
Den indelningen i röstningsområden som gjordes vid det lagtingsval som anordnades år 2003 skall följas vid folkomröstningen.
14 §
Resultatet av folkomröstningen
Centralnämnden för lagtingsval fastställer resultatet av folkomröstningen vid ett sammanträde som börjar kl. 18.00 den tredje dagen efter röstningsdagen och kungör röstningsresultatet. Centralnämndens beslut får inte överklagas genom besvär.
5 kap.
Särskilda bestämmelser
15 §
Yrkande på rättelse
Yrkande på rättelse i enlighet med 12 § 3 mom. vallagen skall göras inom 30 dagar efter den dag då registerbyrån skall tillställa de kommunala centralnämnderna basförteckning och röstkort.
Yrkande på rättelse i enlighet med 12 § 4 mom. vallagen skall göras inom 24 dagar efter den dag då registerbyrån skall tillställa de kommunala centralnämnderna basförteckning och röstkort.
Förklaring i enlighet med 13 § 1 mom. vallagen skall avges inom 32 dagar efter den dag då registerbyrån skall tillställa de kommunala centralnämnderna basförteckning och röstkort.
16 §
Bestämmelser om verkställighet och tillämpning
Landskapsregeringen utfärdar närmare bestämmelser om verkställigheten och tillämpningen av denna lag.
17 §
Ikraftträdelse
Denna lag träder i kraft den 2006.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
__________________
| Mariehamn den 31 maj 2006 | |
|
Danne Sundman
Fredrik Karlström |
Gun-Mari Lindholm
|