Lagutskottets betänkande 10/2008-2009

	Ålands lagting	BETÄNKANDE nr 10/2008-2009
		Datum
	Lagutskottet	2009-03-26
	Till Ålands lagting

Lagutskottets betänkande

Godkännande av konventionen angående skydd av de mänskliga rättigheterna och människans värdighet med avseende på tillämpningen av biologi och medicin och de därtill fogade tilläggsprotokollen om förbud mot kloning av människor och om transplanta-tion av organ och vävnader av mänskligt ursprung samt med förslag till lagar om sättande i kraft av de bestämmelser i dessa som hör till området för lagstiftningen och om ändring av 11 kap. 11 § och 47 kap. 3 § i strafflagen

·      Republikens presidents framställning nr 7/2008-2009

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Republikens presidents förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 4

 

 

Sammanfattning

 

Republikens presidents förslag

 

Republikens president föreslår att lagar om sättande i kraft av de bestämmelser i dessa som hör till området för lagstiftningen och om ändring av 11 kap. 11 § och 47 kap. 3 § i strafflagen angående skydd av de mänskliga rättigheterna och människans värdighet med avseende på tillämpningen av biologi och medicin och de därtill fogade tilläggsprotokollen om förbud mot kloning av människor och om transplantation av organ och vävnader av mänskligt ursprung träder i kraft i landskapet Åland till de delar konventionen faller inom landskapets behörighet.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet tillstyrker att lagtinget ger det begärda bifallet.

 

Utskottets synpunkter

 

Konventionens innehåll

 

Konventionen om skydd av de mänskliga rättigheterna och människans värdighet med avseende på tillämpning av biologi och medicin och de till konventionen fogade tilläggsprotokollen undertecknades i Oviedo år 1997 och trädde i kraft internationellt år 1999. I konventionen uttalas de viktigaste principerna när det gäller mänskliga rättigheter och biomedicin. Konventionen innehåller gemensamma minimikrav till skydd för de mänskliga rättigheterna och människans värdighet på både befintliga och framtida tillämpningsområden för biomedicin. Enligt tilläggsprotokollen är t.ex. alla sådana ingrepp förbjudna som syftar till att skapa en människa som är genetiskt identisk med en annan levande eller död människa.              Konventionen och tilläggsprotokollen anger de minimikrav som ställs på parterna men staterna kan tillämpa ett vidare skydd på nationell nivå.

 

Behov av lagstiftningsåtgärder i riket

 

I regeringens proposition till riksdagen om godkännande av konventionen och tilläggsprotokollen (RP 216/2008rd) görs en genomgång av konventionens förhållande till lagstiftningen i Finland.

     Som exempel kan nämnas att konventionens syfte och ändamål, som är att skydda alla människors värde och identitet utan diskriminering och att garantera respekt för integritet och andra grundläggande rättigheter inom biomedicin, bedöms uppfyllas genom 1 § i grundlagen. I folkhälsolagen (FFS 66/1972) och lagen om specialiserad sjukvård (FFS 1062/1989) ingår ett flertal bestämmelser som motsvarar konventionens krav.  Bestämmelsen i konventionens artikel III om tillgång till lika vård på lika villkor anses uppfyllas genom 6 och 7 §§ i grundlagen. Enligt konventionens IV artikel ska varje ingrepp inom hälso- och sjukvårdens område utföras i enlighet med för yrket gällande åligganden. Lagstiftningen i Finland uppfyller kraven i artikeln genom lagen om yrkesutbildade personer och förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Konventionens artiklar som etablerar principen om att ingen mot sin vilja kan tvingas till vård vilket inbegriper ett skydd för personer som inte kan ge sitt samtycke anses uppfyllas genom bestämmelser i bl.a. patientlagen, forskningslagen och lagen om assisterad befruktning.

     I propositionen konstateras således att lagstiftningen i Finland i huvudsak överensstämmer med det som konventionen och tilläggsprotokollen förpliktigar till. Enbart några mindre ändringar av strafflagen anses nödvändiga.

 

Beredningen av konventionens ikraftträdande

 

Enligt självstyrelselagens 58 § ska landskapsregeringen underrättas om förhandlingar angående fördrag och andra internationella förpliktelser i fråga om angelägenheter som faller inom landskapets behörighet. Gäller sådana förhandlingar angelägenheter som annars kan ha särskild betydelse för landskapet ska landskapsregeringen underrättas om detta lämpligen kan ske. Landskapsregeringen ska om särskilda skäl finns ges tillfälle att delta i sådana förhandlingar.

     Utskottet konstaterar att landskapsregeringen inte har varit involverad i beredningen av den nu aktuella konventionen och att landskapsregeringen inte heller beretts tillfälle att utlåta sig över bestämmelserna genom vilka konventionen sätts i kraft.  Utskottet det problematiskt att lagtinget har att ta ställning till en konvention vars konsekvenser för landskapet inte tillfullo kan överblickas. Eftersom en beredning inte företagits av landskapsregeringen har det till exempel inte gjorts någon detaljerad genomgång av i vilken utsträckning landskapslagstiftningen redan uppfyller konventionens krav.

 

Behov av lagstiftningsåtgärder i landskapet

 

Även om det inte gjorts någon detaljerad genomgång av i vilken utsträckning landskapslagstiftningen redan uppfyller konventionens krav bedömer utskottet det inte torde vara nödvändigt med några omfattande förändringar av landskapslagstiftningen. I Finlands grundlag ingår ett antal bestämmelser som syftar att skydda de grundläggande fri- och rättigheterna och dessa bestämmelser gäller även för landskapet Åland. Rikets folkhälsolag, som inte i detta sammanhang är av så stor betydelse, motsvaras delvis av ÅHS-lagen eftersom en stor del av folkhälsolagens bestämmelser i landskapet istället regleras i planen för ÅHS. Rikets lag om vårdgaranti saknar dock motsvarighet i landskapet där vårdgarantin i stället instiftats genom ett beslut av landskapsregeringen. Utskottet konstaterar att beslutet om vårdgaranti riskerar att bli ett slag i luften så länge det är svårt att rekrytera läkare till ÅHS. Rikets lag om patientsäkerhet gäller som en form av blankettlag i landskapet.

     Därtill konstaterar utskottet att en stor del av de bestämmelser som ingår i konventionen torde höra till rikets behörighet i enlighet med tidigare beslut i samband med lagstiftningskontrollen. Lagtinget antog den 19 januari 1996 en landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om genteknik och genetisk modifierade organismer. I högsta domstolens utlåtande över lagen konstaterades att riket har förbehållits lagstiftningsbehörigheten rörande omständigheter som förutsätter en särskild naturvetenskaplig sakkunskap hos de berörda myndigheterna och som på ett vittgående eller svåröverskådligt sätt kan påverka miljön och hälsan både i landskapet och utanför landskapet. Gentekniken innebär ett djupgående ingrepp i den naturliga utvecklingen trots att gentekniken i viss mån berör områden som hör till landskapets behörighet bör lagstiftning om genteknik enligt högsta domstolens uppfattning enligt 27 § 42 punkten självstyrelselagen hänföras till rikets behörighet. Högsta domstolen hemställde därför om att lagtingsbeslutet måtte förordnas att förfalla vilket skedde genom republikens presidents beslut den 12 april 1996.

     Utskottet konstaterar således att en stor del av det lagstiftningsområde som konventionen berör hör till rikets behörighet men anser att en översyn av behovet av lagstiftningsåtgärder i landskapet bör företas.

     Avslutningsvis konstaterar utskottet att konventionen mestadels berör riksbehörighet men att den ändå har betydelse på många praktiska områden såsom utbildning, vård och försäkringsområdet. Det är därför angeläget med information och utbildning om konventionens innehåll och att försäkringsbranschen involveras vid tillämpningen av konventionen.

 

Utskottets överväganden

 

Enligt utskottets mening bör landskapsregeringen ta initiativ till en ändring av självstyrelselagen i syfte att förtydliga reglerna om landskapets medverkan i fråga om internationella avtal som berör Åland. Utskottet konstaterar här att det finns vissa likheter med hanteringen av EU-ärenden där t.ex. landskapsregeringen på eget initiativ kan medverka. Utskottet noterar därtill att lagtingets talmanskonferens tillsatt en arbetsgrupp för översyn av lagtings- och arbetsordningen och att frågan om beredning av presidentframställningar om internationella avtal kan förväntas tas upp till diskussion i arbetsgruppen.

     Syftet med konventionen och dess tilläggsbestämmelser finner utskottet dock vällovligt och förordar därför att lagtinget ger sitt bifall till de lagar genom vilka bestämmelserna i konventionen och dess tilläggsbestämmelser sätts i kraft. 

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 16 mars 2009 inbegärt lagutskottets yttrande över framställningen.

     Utskottet har i ärendet hört landskapsläkaren Birger Ch. Sandell, direktören för Ålands fredsinstitut Sia Spiliopolou-Åkermark och medicinalrådet Terhi Hermanson.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Olof Erland, vice ordföranden Barbro Sundback (delvis) samt ledamöterna Harry Jansson (delvis), Jan Salmén och Folke Sjölund samt ersättaren Danne Sundman (delvis).

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget ger sitt bifall till att lagarna träder i kraft i landskapet Åland till de delar konventionen och dess tilläggsprotokoll faller inom landskapets behörighet.

__________________

 

 

Mariehamn den 26 mars 2009
Ordförande	Olof Erland
Sekreterare	Susanne Eriksson