Landskapsstyrelsen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd med bestämmelser som kompletterar jordförvärvslagen för Åland. Lagen anger de närmare förutsättningar under vilka jordförvärvsrätt föreligger, d.v.s. när en fysisk eller juridisk person direkt i stöd av lag har rätt att äga och besitta fast egendom i landskapet Åland. För personer som inte har jordförvärvsrätt krävs enligt förslaget jordförvärvstillstånd utgående från de grunder som gäller enligt jordförvärvslagen för Åland. Lagförslagets 3 kap. anger de närmare förutsättningar under vilka jordförvärvstillstånd kan beviljas.

Lagförslaget kräver i enlighet med 55 § lagtingsordningen kvalificerad majoritet vid ärendets tredje behandling.

Motionärernas förslag

I ltl Sarin Grufbergs m.fl. hemställningsmotion nr 5/2000-2001 föreslås att lagtinget hemställer om uppgörande av ett förslag till en landskapslag om jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd.

Utskottets förslag

Utskottet tillstyrker de i landskapsstyrelsens framställning ingående lagförslagen med vissa preciseringar och tillägg vilka framför allt berör bröstarvingars och näringsidkares jordförvärvsrätt samt jordförvärvstillstånd för fysiska personer. Av den anledningen föreslår utskottet samtidigt att hemställningsmotionen förkastas.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Bakgrund

I anslutning till att den nya självstyrelselagen för Åland, som trädde i kraft den 1 januari 1993, stiftades gjordes vissa genomgripande förändringar i jordförvärvslagen för Åland. Genom ändringarna blev det möjligt för lagtinget att genom landskapslag stadga om vissa undantag från eller kompletteringar av bestämmelserna i jordförvärvslagen. Som framgår av framställningens motivering har landskapsstyrelsen två gånger, 1994 och 1996, till lagtinget överlämnat framställningar med förslag till närmare bestämmelser om jordförvärv på Åland. Det första förslaget återkallades av landskapsstyrelsen medan det andra lagförslaget slutbehandlades i lagtinget, där det emellertid vid tredje behandlingen inte erhöll erforderlig kvalificerad majoritet varför det förkastades.

Vid beredningen av det föreliggande förslaget har landskapsstyrelsen beaktat vad som framkommit under behandlingen av de två tidigare lagförslagen. I förhållande till det förslag som inte godkändes 1996 ingår i det föreliggande förslaget vissa utökade möjligheter att överlåta fast egendom till bröstarvingar under överlåtarens livstid ("förskott på arv"). Också möjligheterna att överlåta egendom i arv till andra än make och bröstarvingar föreslås utvidgade.

Möjligheten att bestämma om inskränkningar i rätten att äga och besitta fast egendom på Åland har sitt ursprung i Nationernas förbunds beslut om Åland den 24 juni 1921. I lagutskottets betänkande nr 11/1995-96 ingår en redogörelse över utvecklingen av lagstiftningen om rätten att äga fast egendom på Åland.

Jordförvärvslagens återverkningar på landskapslagstiftningen

De ändringar som gjordes år 1991 i jordförvärvslagen gav lagtinget rätt att i vissa fall komplettera bestämmelserna i lagen genom bestämmelser i landskapslag på det sätt som närmare framgår av motiveringen till landskapsstyrelsens framställning.

Utskottet konstaterar att av bestämmelserna i det föreliggande lagförslaget grundar sig 4 § 2 mom. samt 7, 8, 9 och 10 §§ på den rätt till undantag som 2 § 1 mom. jordförvärvslagen medger.

Bestämmelserna i lagförslagets 4 § 1 mom. samt 5 och 6 §§ grundar sig på jordförvärvslagens 3 § som anger att det genom landskapslag skall stadgas under vilka förutsättningar en bröstarvinge eller make utan hinder av jordförvärvslagens bestämmelser med stöd av testamente kan förvärva egendom på Åland. Utskottet konstaterar att jordförvärvslagens formuleringar samt grundlagsutskottets betänkande nr 15/1990 understryker önskvärdheten av att lagtinget löser dessa detaljproblem. Grundlagsutskottets förslag och motiveringar grundar sig på riksdagens lagutskotts utlåtande nr 3/1990 till grundlagsutskottet. I utlåtandet ingår vissa synpunkter på arvsrättsliga problem och på makars ställning i anslutning till stadgandena om jordförvärv på Åland.

Utskottet finner att landskapsstyrelsen i föreliggande framställning har utnyttjat möjligheten att föreslå vissa undantag från jordförvärvslagens bestämmelser genom att föreslå bestämmelser om att en automatisk jordförvärvsrätt föreligger under särskilda förutsättningar. Genom framställningen tillmötesgås vidare riksdagens och lagtingets intentioner om att detaljreglera jordförvärvslagstiftningen vad gäller de i 3 § 1 mom. jordförvärvslagen berörda situationerna. I förhållande till det lagförslag (framställning 15/1995-96) som inte erhöll tillräcklig majoritet vid lagtingsbehandlingen år 1996 har förslagen bearbetats ytterligare.

Ålandsprotokollets bestämmelser

Enligt protokoll 2 om Åland som fogades till Finlands anslutningsavtal till Europeiska unionen skall bestämmelserna i Romfördraget inte hindra att de bestämmelser om Åland tillämpas som är i kraft den 1 januari 1994 och som gäller bl.a. inskränkningar, på ickediskriminerande grund, i rätten för fysiska personer som inte har hembygdsrätt på Åland samt för juridiska personer att förvärva och inneha fast egendom på Åland utan tillstånd av Ålands behöriga myndigheter. Protokollets formuleringar är sådana att en skärpning av de bestämmelser av jordförvärv som gällde i landskapet den 1 januari 1994 inte är möjliga. Utskottet har granskat lagförslaget utgående från Ålandsprotokollet och finner liksom landskapsstyrelsen att det är förenligt med protokollets bestämmelser. I sitt betänkande nr 11/1995-96 konstaterade utskottet att Ålandsprotokollets bestämmelser inte hindrar lagtinget att senare företa ändringar i de nu aktuella bestämmelserna, med den begränsningen att bestämmelserna inte får skärpas i förhållande till situationen den 1 januari 1994. Utskottet konstaterade dock att EG-rätten och därmed även Ålandsprotokollet i sista hand tolkas av EG-domstolen.

Behovet av ny lagstiftning

Då 1975 års jordförvärvslag för Åland ändrades i anslutning till totalrevisionen av självstyrelselagen år 1991 konstaterades att det finns behov av en särskild kompletterande landskapslagstiftning om jordförvärv. Utskottet konstaterar att lagtinget år 1996 omfattade principen om att närmare reglera förutsättningarna för jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd i en landskapslag som komplettering till de bestämmelser som ingår i jordförvärvslagen för Åland. På grund av oenighet om särskilda detaljer erhöll dock lagförslaget inte den förutsatta kvalificerade majoriteten.

Vissa av de situationer som föreslås reglerade har i landskapsstyrelsens tillståndspraxis sedan länge styrts av ett s.k. principdokument. Det är enligt utskottet otillfredsställande ur såväl rättssäkerhets- som informationssynvinkel att viktiga grunder för landskapsstyrelsens beslutsfattande framgår endast av ett internt dokument. Utskottet finner det därför både nödvändigt och ändamålsenligt att den föreslagna landskapslagen antas. Enligt utskottets åsikt är det även motiverat att landskapsstyrelsen utnyttjar sig av den i 14 § i lagförslaget förutsatta möjligheten att utfärda en kompletterande landskapsförordning med närmare tillämpningsbestämmelser. Enligt utskottets bedömning är grunderna för fysiska och juridiska personers jordförvärvsrätt och för deras möjligheter att erhålla jordförvärvstillstånd så reglerade i jordförvärvslagen och i den föreslagna landskapslagen att hinder enligt 80 § grundlagen inte torde finnas för att utfärda utfyllande bestämmelser i den avsedda landskapsförordningen.

Med hänvisning till det ovanstående och till de motiv som framkommit under lagtingets behandling av de tidigare förslagen till ny jordförvärvslagstiftning tillstyrker utskottet framställningens förslag med vissa ändringar. I fråga om bröstarvingars jordförvärvsrätt föreslår utskottet en begränsning av arealen av det ifrågavarande området till tre hektar. Bestämmelserna om näringsidkares jordförvärvsrätt föreslås beträffande juridiska personer begränsad till dem vars bolagsmän eller styrelsemedlemmar har hembygdsrätt eller har bott på Åland minst fem år. Som en prövningsgrund för fysiska personers jordförvärvstillstånd skulle enligt förslaget också beaktas sökandens planer på fast bosättning samt markområdets användningsändamål.

Lagstiftningsordningen

I anslutningen till behandlingen av framställning nr 15/1995-96 konstaterades att bestämmelserna om inskränkning i rätten att förvärva jord på Åland är att betrakta som en del av självstyrelsens konstitution. Utskottet angav därför i sitt betänkande nr 11/1995-96 att den då föreslagna lagstiftningen borde antas i den ordning 55 § lagtingsordningen anger, d.v.s. med två tredjedels majoritet vid ärendets tredje behandling. Lagutskottets tolkning omfattades då av lagtinget. Utskottet konstaterar att det nu föreliggande lagförslaget om jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd föreslås antaget i den ordning 55 § lagtingsordningen förutsätter.

Detaljmotivering

1. Landskapslag om jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd

3 § Av framställningens motiveringar framgår att paragrafen föreslås införd i förtydligande syfte. Den föreslagna bestämmelsen medför inte några rättigheter eller skyldigheter. Utskottet föreslår därför att paragrafen ytterligare förtydligas med en hänvisning till jordförvärvslagen för Åland från vilken jordförvärvsrätten för fysiska personer med hembygdsrätt samt rätten för bröstarvingar och makar att förvärva egendom genom arv härleds.

4 § I paragrafens 2 mom. berörs situationer som brukar betecknas som ”förskott på arv”. Landskapsstyrelsen bedömer att förslaget skall underlätta framtida arvskiften. Utskottet delar denna förhoppning och vill även betona principen om att en fastighetsägare bör ha största möjliga frihet att disponera sin egendom på det ur hans eller hennes synvinkel mest ändamålsenliga sättet.

Önskemålen om att kunna bestämma om förskott på arv torde vara vanligast när det gäller fritids- och bostadsfastigheter av olika slag. Sådana fastigheter har i regel en begränsad storlek och ett ringa produktionsvärde. Utskottet konstaterar samtidigt att det ur såväl självstyrelse- som regionalpolitisk synvinkel är väsentligt att produktiv mark i största möjliga utsträckning bibehålls i produktionen och i lokalbefolkningens ägo. För att motverka risken att större områden, framför allt jordbruks- och skogsmark, undandras produktiv användning föreslår utskottet därför att den automatiska jordförvärvsrätten skulle begränsas att gälla fast egendom som uppgår till högst tre hektar. Är egendomens areal större skulle även överlåtelse till bröstarvingar vara beroende av jordförvärvstillstånd, varvid en prövning i varje särskilt fall kan göras. Utskottet berör i detaljmotiveringen till 12 § närmare förutsättningarna för beviljande av jordförvärvstillstånd i olika fall.

Enligt framställningen skall överlåtaren ha varit ”lagfaren ägare” till egendomen minst åtta år. Eftersom det ibland av olika orsaker kan dra ut på tiden innan lagfartsansökan lämnas in, föreslår utskottet en ändring så att överlåtaren skall ha ägt egendomen minst åtta år. Avgörande blir då tidpunkten för när en överlåtelsehandling (köpebrev, gåvobrev eller dylikt) uppgjorts. Kravet på lagfart skulle dock kvarstå.

6 § Paragrafen anger de förutsättningar under vilka en make eller maka kan äga eller besitta fast egendom tillsammans med den andra maken som har hembygdsrätt samt de förutsättningar under vilka en make eller maka kan äga eller besitta fast egendom i samband med äktenskapsskillnad. Enligt 3 § 1 mom. sista meningen i jordförvärvslagen för Åland kan sådana bestämmelser utfärdas genom landskapslag.

Utskottet tillstyrker förslaget i sak men föreslår att 1 mom. förtydligas i språkligt avseende.

8 § Landskapsstyrelsen föreslår att en hyresgäst med stöd av hyresavtal skulle ha jordförvärvsrätt under en tid av sammanlagt 36 månader. Utskottet uppfattar förslaget så att uttrycket "sammanlagt 36 månader" innebär att ett hyresavtal också kan gälla endast under kortare perioder av ett år. I sådana fall skulle den tillåtna tiden om 36 månader kunna fördelas under en lång tid. Utskottet föreslår efter omröstning (4-1) en ändring så att jordförvärvsrätt i dessa fall skulle gälla för en tid om högst fem år oberoende av om hyresavtalet löper på årsbasis eller endast för en kortare tid varje år. När den stadgade femårsperioden utlöpt, måste jordförvärvstillstånd sökas. Ändringsförslaget har omfattats av ordföranden Wickström-Johansson, vice ordföranden Roger Jansson samt ledamöterna Perämaa och Salmén.

9 § I paragrafen regleras de situationer där en näringsidkare direkt i stöd av lag föreslås ha jordförvärvsrätt. Jordförvärvsrätten föreslås nära knuten till bestämmelserna om näringsrätt enligt landskapslagen om rätt att utöva näring. I denna lag finns två typer av näringsrätt, sådan som grundar sig direkt på lag och gäller fysiska personer med åländsk hembygdsrätt samt s.k. beviljad näringsrätt som gäller i fråga om fysiska personer utan åländsk hembygdsrätt och samtliga juridiska personer.

Enligt förslaget har näringsidkare jordförvärvsrätt "för sin näringsutövning". Utskottet föreslår att uttrycket ytterligare preciseras till att avse näringsidkarens "egentliga" näringsutövning. Med detta vill utskottet understryka att jordförvärvsrätten skall avse sådana tomter som näringsidkaren behöver för sin produktion, administration, lagerhållning eller liknande som direkt ansluter sig till den verksamhet som framgår av näringsanmälan, bolagsavtal eller bolagsordning. Jordförvärvsrätt skall exempelvis inte anses föreligga för anskaffande av tomter för personalens rekreation eller liknande syften.

Vad gäller juridiska personer föreslår utskottet att automatisk jordförvärvsrätt skall gälla endast sådana företag som har sin hemort i landskapet och vars samtliga bolagsmän eller styrelsemedlemmar har åländsk hembygdsrätt eller har varit bosatta i landskapet oavbrutet under minst fem år. En näringsidkare som inte fyller dessa krav kan på samma sätt som för närvarande söka jordförvärvstillstånd.

Utskottet har konstaterat att näringsrätt enligt landskapslagen om rätt att utöva näring i relativt många fall beviljas för en begränsad uppgift eller en begränsad tid. Utskottet har vidare erfarit att landskapsstyrelsens avsikt har varit att den automatiska jordförvärvsrätten skall gälla endast sådana näringsidkare som av landskapsstyrelsen beviljats permanent näringsrätt. Utskottet föreslår därför att det i ett nytt moment särskilt anges att jordförvärvsrätt enligt paragrafens bestämmelser inte gäller juridiska personer som har beviljats näringsrätt som avser en viss tid.

I framställningen föreslår landskapsstyrelsen att näringsidkares jordförvärvsrätt skall vara begränsad att gälla tomter som är avsatta för näringsutövning på planerade markområden i kommunerna. Detta regleras i stads- eller byggnadsplan enligt den gällande byggnadslagen för landskapet Åland. Landskapsstyrelsen har också intagit en hänvisning till detaljplan enligt det förslag till plan- och bygglag för landskapet Åland som för närvarande behandlas i lagtinget. Eftersom behandlingen av det sistnämnda förslaget ännu pågår i lagtinget och den nya lagstiftningen sannolikt kan förväntas träda i kraft senare än de nu aktuella jordförvärvsbestämmelserna föreslår utskottet att hänvisningen till den kommande plan- och bygglagen utgår. Enligt utskottets åsikt finns det skäl att överväga att det i den nya plan- och bygglagen intas en allmän bestämmelse som anger att hänvisningar till byggnadslagen för landskapet Åland i tillämpliga fall skall avse den nya plan- och bygglagen.

12 § I paragrafen ingår bestämmelser om under vilka förutsättningar fysiska personer som inte har jordförvärvsrätt i enskilda fall kan beviljas jordförvärvstillstånd av landskapsstyrelsen. I framställningens motiveringar redogör landskapsstyrelsen för de riktlinjer för prövningen av jordförvärvstillstånd som hittills tillämpats och som landskapsstyrelsen i huvudsak avser att tillämpa framdeles. Utskottet finner det väsentligt att grunderna för landskapsstyrelsens prövningsrätt anges på lagnivå och utskottet föreslår därför vissa ytterligare preciseringar av lagtexten. Enligt utskottets åsikt bör, såsom praxis är redan nu, det utredas om den sökande har för avsikt att fast bosätta sig i landskapet. Om så är fallet och ansökan avser en tomt på planerat område kan i allmänhet jordförvärvstillstånd beviljas efter en relativt kort tid om sökanden kan visa att han eller hon är befolkningsbokförd i landskapet. Enligt utskottets åsikt bör det även av lagtexten framgå att markområdets användningsändamål utgör en prövningsgrund. Förslaget sammanfaller med gällande praxis.

Enligt förslaget skall den som bott i landskapet minst fem år beviljas jordförvärvstillstånd om inte särskilda skäl talar mot det. Enligt vad utskottets mening kan som "särskilda skäl" betraktas sökandens vandel (t.ex. att han eller ha gjort sig skyldig till grövre brott) eller att sökanden visat en uppenbar oförmåga att integrera sig i det åländska samhället. En motsvarande bestämmelse ingår i självstyrelselagen vad avser prövning av ansökan om åländsk hembygdsrätt.

Som framgår ovan föreslår utskottet under 4 § att jordförvärvsrätten för bröstarvingar i form av förskott på arv skulle begränsas till fast egendom om högst tre hektar. Är egendomen större förutsätter överlåtelsen att jordförvärvstillstånd beviljas. Utskottets förslag syftar till att förebygga att produktiv mark (framför allt jordbruks- och skogsmark) skall bli föremål för överlåtelser som innebär att marken inte kommer att användas i produktivt syfte. Enligt utskottets åsikt bör jordförvärvstillstånd, då fråga är om förskott på arv och särskilda skäl inte talar mot det, beviljas för markområden som redan används för fritidsändamål eller som är avsedda för detta även om arealen överstiger den i 4 § angivna storleksbegränsningen. I sådana fall är det ofta fråga om att man inom familjen önskar reglera ägandet av befintliga fritidslägenheter eller disponera ett viss markområde för familjemedlemmarnas fritidsbruk.

15 § Landskapsstyrelsen föreslår att polismyndigheten, landskapsstyrelsen och kommunerna skall övervaka att fast egendom inte förvärvas i strid med bestämmelserna i den föreslagna lagstiftningen eller i villkor som landskapsstyrelsen knutit till jordförvärvstillstånd. Utskottet föreslår att kommunernas övervakningsskyldighet preciseras till att avse ett åliggande för kommunstyrelserna som är den allmänna kommunala myndigheten. Enligt jordförvärvslagen för Åland har en övervakningsskyldighet påförts polismyndighet och "annan vederbörande myndighet". Med det sistnämnda uttrycket avses enligt jordförvärvslagens förarbeten i första hand fastighetsdomare.

2. Landskapslag om ändring av 2 § hyreslagen

Utskottet föreslår att lagförslaget antas utan ändringar.

3. Ltl Ritva Sarin Grufbergs m.fl. hemställningsmotion nr 5/2000-2001

I motionens motiveringar hänvisas till lagtingets behandling av framställningen nr 15/1995-96 som vid ärendets tredje behandling inte erhöll förutsatt kvalificerad majoritet, varför lagförslaget förföll. I anslutning till behandlingen antog lagtinget en hemställan om att landskapsstyrelsen i skyndsam ordning tillsätter en allpartikommitté med uppdrag att bereda en ny lagframställning om jordförvärvslag. Motionärerna hemställer därför om uppgörande av förslag till en landskapslag om jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd. Eftersom ett sådant förslag nu förelagts lagtinget och behandlas i föreliggande betänkande, föreslår utskottet att hemställningsmotionen förkastas.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 29 maj 2002 inbegärt lagutskottets yttrande över framställningen. Utskottet har med stöd av 23 § 2 mom. arbetsordningen samtidigt behandlat ltl Ritva Sarin Grufbergs m.fl. hemställningsmotion nr 5/2000-2001 om uppgörande av förslag till jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd. Motionen remitterades till utskottet den 28 mars 2001.

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Roger Nordlund, landskapsstyrelseledamoten Sune Eriksson, administrationschefen Susanne Björkholm, tingsdomaren Kristina Fagerlund, VD för Ålands producentförbund Henry Lindström samt fastighetsförmedlaren Roger Karlsson.

I ärendets avgörande behandling har deltagit ordföranden Lotta Wickström-Johansson, vice ordföranden Roger Jansson (delvis), ledamöterna Christer Jansson (delvis), Mats Perämaa och Olof Salmén (delvis) samt ersättarna Ragnar Erlandsson och Bert Häggblom (vardera delvis).

Ersättaren Häggblom har fogat en reservation till betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar det i framställningen ingående andra lagförslaget oförändrat och

att lagtinget antar det i framställningen ingående första lagförslaget med följande ändringar:

L A N D S K A P S L A G
om jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd

(Ingressen lika som i framställningen).

1 kap.
Allmänna bestämmelser

1 §

(Lika som i framställningen).

2 kap.
Jordförvärvsrätt

2 §

(Lika som i framställningen).

3 §

J o r d f ö r v ä r v s r ä t t m e d s t ö d a v j o r d f ö r v ä r v s l a g e n f ö r Å l a n d

Fysiska personer med åländsk hembygdsrätt har jordförvärvsrätt med stöd av jordförvärvslagen för Åland. I lagen finns även bestämmelser om rätt för bröstarvinge och make att genom arv förvärva fast egendom.

4 §

Bröstarvingar

(1 mom. lika som i framställningen).

Om någon under sin livstid genom försäljning, gåva eller på annat sätt överlåter fast egendom vars storlek uppgår till högst tre hektar till sin bröstarvinge, har bröstarvingen jordförvärvsrätt förutsatt att överlåtaren har lagfart på egendomen och varit ägare till den under minst åtta år vid tidpunkten för överlåtelsen.

5 §

(Lika som i framställningen).

6 §

Makar

Den som har hemort i landskapet men saknar åländsk hembygdsrätt har tillsammans med sin make eller maka, om denna har hembygdsrätt, jordförvärvsrätt till ett markområde som är under 4.000 m² stort och som är avsett för makarnas gemensamma fasta boende.

(2 mom. lika som i framställningen).

7 §

(Lika som i framställningen).

8 §

Hyresgäster

En hyresgäst har jordförvärvsrätt för att med stöd av ett hyresavtal besitta samma fasta egendom under en tid av högst fem år.

9 §

Näringsidkare

En näringsidkare har för sin egentliga näringsutövning jordförvärvsrätt om näringsidkaren är

1) en fysisk person som har näringsrätt med stöd av 3 § landskapslagen om rätt att utöva näring (47/1996) eller

2) en juridisk person som har beviljats näringsrätt med stöd av 4 § nämnda lag, har sin hemort i landskapet och vars samtliga bolagsmän eller styrelsemedlemmar har hembygdsrätt eller utan avbrott varit bosatta i landskapet under minst fem år.

I 1 mom. avsedd jordförvärvsrätt gäller endast tomter som är avsatta för näringsutövning i stads- eller byggnadsplan enligt byggnadslagen för landskapet Åland (61/1979).

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas inte i fråga om en juridisk person som har beviljats näringsrätt som avser viss tid.

10 §

(Lika som i framställningen).

3 kap.
Jordförvärvstillstånd

11 §

(Lika som i framställningen).

12 §

Fysiska personer

Fysiska personer som inte har jordförvärvsrätt med stöd av 2 kap. eller jordförvärvslagen för Åland kan, efter prövning i varje enskilt fall, beviljas jordförvärvstillstånd av landskapsstyrelsen. Vid prövningen bör landskapsstyrelsen beakta bland annat sökandens anknytning till landskapet Åland och avsikt att fast bosätta sig i landskapet samt markområdets storlek, (uteslutning) beskaffenhet och användningsändamål. En sökande som är bosatt i landskapet sedan minst fem år (uteslutning) skall beviljas jordförvärvstillstånd om inte särskilda skäl talar mot det.

(2 mom. lika som i framställningen).

13 och 14 §§

(Lika som i framställningen).

4 kap.
Särskilda bestämmelser

15 §

Övervakning

Polismyndigheten, landskapsstyrelsen, (uteslutning) kommunstyrelserna och andra behöriga myndigheter skall övervaka att fast egendom inte förvärvas eller besitts i strid med bestämmelserna i denna lag eller villkor i landskapsstyrelsens beslut om beviljande av jordförvärvstillstånd.

(2 mom. lika som i framställningen).

16-19 §§

(Lika som i framställningen).

__________________

Utskottet föreslår vidare

att lagtinget förkastar hemställningsmotionen nr 5/2000-2001.

Mariehamn den 31 oktober 2002

Ordförande

Lotta Wickström-Johansson

Sekreterare

Lars Ingmar Johansson

R e s e r v a t i o n

Jag reserverar mig mot lagutskottets motivering under 12 § där följande text ingår:

"Som framgår ovan föreslår utskottet under 4 § att jordförvärvsrätten för bröstarvingar i form av förskott på arv skulle begränsas till fast egendom om högst tre hektar. Är egendomen större förutsätter överlåtelsen att jordförvärvstillstånd beviljas. Utskottets förslag syftar till att förebygga att produktiv mark (framför allt jordbruks- och skogsmark) skall bli föremål för överlåtelser som innebär att marken inte kommer att användas i produktivt syfte. Enligt utskottets åsikt bör jordförvärvstillstånd, då fråga är om förskott på arv och särskilda skäl inte talar mot det, beviljas för markområden som redan används för fritidsändamål eller som är avsedda för detta även om arealen överstiger den i 4 § angivna storleksbegränsningen. I sådana fall är det ofta fråga om att man inom familjen önskar reglera ägandet av befintliga fritidslägenheter eller disponera ett viss markområde för familjemedlemmarnas fritidsbruk."

Jag anser att stycket bör utgå eftersom det leder till en direkt uppmaning till beviljande myndighet att jordförvärvstillstånd skall beviljas oberoende av den begränsning som framgår i 4 §. Såvida dylika motiveringar vinner tillämpning blir det svårt att veta vilka regler som gäller, eftersom motiveringen här inte är förenlig med lagtexten i 4 §. Redan idag är den mark som är mest produktiv fritidsområden medan jord- och skogsbruksmarks produktiva betydelse efter EU-inträdet minskat och kommer att minska.

Mariehamn den 31 oktober 2002

Bert Häggblom

Lagutskottets betänkande 15/2001-2002

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter