Lagutskottets betänkande 5/2008-2009

	Ålands lagting	BETÄNKANDE nr 5/2008-2009
		Datum
	Lagutskottet	2009-01-13
	Till Ålands lagting

Lagutskottets betänkande

Godkännande av protokollet om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen

·      Republikens presidents framställning nr 9/2007-2008

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Republikens presidents förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Dubbelbeskattningsavtalet 1

Beredningen av ändringsförslaget 2

Ändringsförslagets innehåll 2

Beskattning av pensionsinkomster 2

Beskattningen av inkomst från sjöanställda. 3

Säsongspersonal 4

Beskattningsavtal med Sverige. 4

Ärendets behandling. 4

Utskottets förslag. 4

 

 

Sammanfattning

 

Republikens presidents förslag

 

Republikens president föreslår att lagtinget ger sitt bifall till att lagen om sättande i kraft av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet träder i kraft i landskapet Åland till de delar avtalet faller inom landskapets behörighet.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet anför vissa synpunkter och tillstyrker att lagtinget ger det begärda bifallet.

 

Utskottets synpunkter

 

Dubbelbeskattningsavtalet

 

Utskottet konstaterar att republikens presidents framställning gäller en ändring av avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning. Enligt avtalets artikel 3 inbegrips inte landskapet Åland ifråga om den finska kommunalskatten om inte de avtalsslutande parterna i enlighet med artikel 3 särskilt har överenskommit att också Åland skall omfattas av avtalet genom en diplomatisk notväxling. Efter det att lagtingets samtycke år 1997 gavs till avtalet har den diplomatiska notväxlingen ägt rum varför avtalet också gäller för Åland. Motsvarande mekanism kommer enligt vad utskottet fått erfara att användas om lagtinget ger sitt bifall till den nu aktuella ändringen av avtalet.

 

Beredningen av ändringsförslaget

 

Den aktuella ändringen av det nordiska dubbelbeskattninsavtalet har föregåtts av en långvarig förhandling mellan representanter för de nordiska ländernas finansministerier. Frågan har framför allt diskuterats i den nordiska s.k. dubbelbeskattningsgruppen där även representanter för Färöarna ingår. Eftersom ändringen i avtalet rör kommunalskatten och därigenom även den åländska lagstiftningsbehörigheten har landskapregeringen ansett att landskapet bör vara representerat i den nordiska dubbelbeskattningsgruppen i synnerhet när frågor som rör åländsk behörighet behandlas.

     Landskapsregeringens önskemål har inte hörsammats från finansministeriets sida utan i stället har en begäran om yttrande från Ålands landskapsregering över protokollet avgivits.

     Landskapsregeringen avgav sitt yttrande den 26.2.2008. I yttrandet uttalar landskapsregeringen sin förvåning över att inte ha beretts möjlighet att delta i dubbelbeskattningsgruppens arbete eftersom gränsöverskridande skattearrangemang har stor betydelse för landskapet. Utskottet delar landskapsregeringens uppfattning att landskapet bör, på samma sätt som Färöarnas representanter, ha rätt att delta i den nordiska dubbelbeskattningsgruppen. Utskottet konstaterar att det pågår förhandlingar om landskapets framtida deltagande i den nordiska dubbelbeskattningsgruppen i syfte att öka landskapets inflytande över nordiska dubbelbeskattningsavtal. Utskottet anser att om dessa förhandlingar inte ger önskat resultat bör landskapsregeringen överväga att utverka högsta domstolens ställningstagande i fråga om tolkningen av 60 § 2 mom. i självstyrelselagen.

 

Ändringsförslagets innehåll

 

Genom protokollet ändras de bestämmelser som berör beskattning av dividend, realisationsvinst, pension och inkomst av personer som arbetar i luftfart.

     Protokollet träder i kraft den 14:e dagen efter den dag då samtliga avtalsslutande stater har meddelat det finska utrikesministeriet att förutsättningarna för protokollets ikraftträdande har uppfyllts.

 

Beskattning av pensionsinkomster

 

Bland de bestämmelser som ändras i avtalet berörs landskapet framför allt av ändringarna i fråga om pensionsinkomster. I landskapet finns nämligen ett stort och ökande antal pensionärer som får sin pensionsinkomst från utlandet. År 1997 fanns det sammanlagt 674 personer med pensionsinkomst från utlandet, år 2001 941 personer och år 2006 1.429 personer. Av de totala pensionsinkomsterna i landskapet utgör utlandspensionernas andel hela ca 16 procent. Ett överväldigande flertal av dem som erhåller utlandspension får sin pension från Sverige.

     Utskottet konstaterar att den föreslagna förändringen inte innebär någon förändring i fråga om de pensioner som tillfaller sådana personer som enbart har pensionsinkomst från utlandet. Dessa personer kommer också i fortsättningen att betala skatt enbart i utlandet.

     För de personer som, förutom pensionsinkomsten från utlandet, har förvärvsinkomst eller pension från Finland innebär det nu aktuella protokollet vissa förändringar. Ett nytt system införs, den s.k. gottgörelsemetoden, som innebär att en person som uppbär pension från såväl utlandet som Finland ska betala lika mycket skatt som om personen skulle uppbära all sin pensionsinkomst från Finland.

     I praktiken innebär detta att en person som exempelvis uppbär en pension från Sverige om 20.000 euro per år och en pension från Finland om 4.000 euro per år kommer att betala 5.299,85 euro i skatt. Enligt nu gällande regler utgör skatten 5.033,33 euro.

     En pensionär som exempelvis uppbär 9.000 euro i pension per år från Sverige och en pension från Finland om 3.000 euro per år betalar i dag 1.400 euro men kommer efter ändringen av det nordiska dubbelbeskattningsavtalet att betala 1.740,06 euro i pension. Om pensionären fick all sin pension från Finland så skulle skatten uppgå till 1.360,25 euro.

     I exemplen ovan beaktas varken sjukvårdspremier eller avdrag.

     Enligt dagens s.k. befrielsemetod finns en takregel som innebär att skatten jämförs med en situation där all inkomst skulle komma från pensioner från Finland. Om pensionsinkomsten ligger mellan 5.033,33 euro och 5.289,85 euro tillämpas takregeln inte. Befrielsemetoden innebär att den svenska pensionen befrias från skatt men inräknas i pensionsinkomsten på så sätt att progressiviteten innebär att främst statsskatten påverkas. Avdragen i kommunalbeskattningen kommer att bli av mindre betydelse.

     Enligt den nya gottgörelsemetoden gottgörs pensionsinkomsttagaren den skatt som de facto betalas i Sverige. Som exemplet ovan visar innebär gottgörelsemetoden en förhöjd skatt för pensioner med lägre pensionsinkomst. I ingetdera fallet är det dock fråga om dubbelbeskattning. Förändringen gäller enbart dem som flyttar till Finland efter den 4 april 2009.

     I sitt utlåtande över förslaget till ändring av avtalet mellan de nordiska länderna för undvikande av dubbelbeskattning framhåller landskapsregeringen att pensionärer som flyttar till Åland enligt gällande avtal inte betalar skatt till åländska kommuner. Landskapsregeringen välkomnar inflyttarna som är viktiga för samhället men anser att skattesystemet bör utformas så att skatteintäkterna tillfaller det samhälle där pensionärerna är bosatta. Landskapsregeringen ser avtalsändringen som ett steg i rätt riktning även om största delen av skatteinkomsterna enligt förslaget fortfarande tillfaller den stat varifrån pensionen utbetalas. Landskapsregeringen anser att skattesystemet bör utformas så att skatteintäkterna i sin helhet tillfaller den skattskyldiges hemviststat då enbart den statens samhällsservice utnyttjas.

 

Beskattningen av inkomst från sjöanställda

 

För sjöanställda innebär den föreslagna förändringen inga förändringar utan fortsättningsvis kommer anställda på i utlandet flaggade fartyg att betala en mycket liten andel av sin skatt till de åländska kommunerna.

     I sitt utlåtande till finansministeriet berör landskapsregeringen även beskattningen av sjömän. På Åland bosatta sjömän som arbetar på svenskflaggade fartyg erlägger 15 procent skatt i Sverige varefter de beskattas i den åländska kommunalbeskattningen. Detta innebär att de bl.a. får göra sjöarbetsinkomstavdrag i tillägg till att den svenska skatten dras av från den skatt som annars skulle ha betalats.

     Landskapsregeringen är i sitt utlåtande positiv till att dessa sjömän behandlas på samma sätt som sjömän som tjänstgör på åländska fartyg men är bekymrade över att de små åländska kommunernas skatteinkomster minskas samtidigt som lokalsamhället upprätthåller hälso- och sjukvård, utbildningsväsende och olika sociala omsorger för ifrågavarande sjömän och deras anhöriga. Vidare konstaterar landskapsregeringen att frågan dessutom ställs på sin spets på grund av aktuella hot om utflaggning av åländska passagerarfartyg. Enligt landskapsregeringens mening bör beskattningen av sjömän regleras mer ändamålsenligt antingen genom en ändring av det nordiska dubbelbeskattningsavtalet eller genom ett särskilt avtal med i första hand Sverige.

     Utskottet delar landskapsregeringens uppfattning och anser att ett bilateralt beskattningsavtal bör ingås med Sverige för reglering av beskattningen av sjöarbetsinkomsten.

 

Säsongspersonal

 

I utlåtandet betonar landskapsregeringen vidare att säsongspersonal från utlandet erlägger 35 procent i källskatt och har betydligt mer begränsade avdragsmöjligheter än allmänt skattskyldiga. Detta leder till problem med rekrytering av personal inom många sektorer där säsongsarbetskraft är viktig.

     Även här delar utskottet landskapsregeringens uppfattning och anser att samma möjligheter till skattelindring som tillkommer finländska ungdomar bör tillkomma ungdomar bosatta i utlandet i säsongsarbete.

 

Beskattningsavtal med Sverige

 

Utskottet konstaterar avslutningsvis att andelen pensionärer i landskapet med pensionsinkomst från Sverige är stor och växande. Det vore därför angeläget att närmare utreda vilka skatteintäkter som upptas av Sverige respektive av de åländska kommunerna i syfte att få fram underlagsmaterial för ett bilateralt beskattningsavtal med Sverige.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 15 september 2008 inbegärt lagutskottets yttrande över framställningen.

     Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, finanschefen Dan E.Eriksson, landshövdingen Peter Lindbäck, finansrådet Antero Toivainen och skattedirektören Raija Aller-Mattsson.

     Utskottets beslut tillkom efter en omröstning som utföll 3-2. Vice ordföranden Barbro Sundback samt ledamoten Harry Jansson fogar en reservation till betänkandet.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Olof Erland, vice ordföranden Barbro Sundback samt medlemmarna Harry Jansson, Jan Salmén och Folke Sjölund.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder i kraft i landskapet Åland till de delar det i framställningen nämnda avtalet faller inom landskapets behörighet.

__________________

 

 

Mariehamn den 13 januari 2009
Ordförande	Olof Erland
Sekreterare	Susanne Eriksson

R E S E R V A T I O N

 

Undertecknade reserverar sig mot lagutskottets betänkande av den 13 januari 2009 gällande godkännande av protokollet om ändring i avtalet mellan de nordiska länderna för att undvika dubbelbeskattning (RP framst. nr 9 /2007-2008) på följande punkter:

 

Föreslås att tredje stycket under rubriken ”Beredningen av ändringsförslaget” erhåller följande lydelse;

 

”Landskapsregeringen avgav sitt yttrande den 26.2.2008. I yttrandet uttalar landskapsregeringen sin förvåning över att inte ha beretts möjlighet att delta i dubbelbeskattningsgruppens arbete eftersom gränsöverskridande skattearrangemang har stor betydelse för landskapet. Utskottet delar landskapsregeringens uppfattning att landskapet bör, på samma sätt som Färöarnas representanter, ha rätt att delta i den nordiska dubbelbeskattningsgruppen. Utskottet konstaterar att det under flera år pågått förhandlingar om landskapets deltagande i den nordiska dubbelbeskattningsgruppen i syfte att öka landskapets inflytande över nordiska dubbelbeskattningsavtal. Eftersom det är uppenbart att dylika förhandlingar uppfyller självstyrelselagens krav om särskilda skäl för att Åland skall ha rätt att deltaga i förhandlingar, anser utskottet att landskapsregeringen på felaktiga grunder förvägrats medverkan. Utskottet finner detta förfarande oacceptabelt och föreslår därför en kläm om att landskapsregeringen skall utverka högsta domstolens ställningstagande i fråga om tolkningen av 60 § 2 mom. i självstyrelselagen. "

 

Vidare föreslås att under rubriken "Utskottets förslag" fogas en kläm med följande lydelse:

 

"att lagtinget hemställer om att landskapsregeringen för frågan om Ålands uteblivna deltagande i de aktuella förhandlingarna till högsta domstolen för avgörande i enlighet med 60 § 2 mom. i självstyrelselagen. "

 

 

Mariehamn den 13 januari 2009

 

 

 

Harry Jansson                                                                Barbo Sundback