Landskapsregeringens svar rp 10/2015-2016

Lagtingsår: 2015-2016
Typ av dokument: Landskapsregeringens svar

Ladda ner Word-dokument

 

5x5px

regeringen_svartvit

YTTRANDE nr 10/2015-2016

Datum

 

2016-05-12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Landskapsregeringens yttrande

Yttrande till lagtinget angående förenta nationernas konvention om biologisk mångfald samt presidentens förordning 78/1994 om ikraftträdande av konvention om biologisk mångfald

·       Republikens presidents framställning nr 10/2015-2016

 

INNEHÅLL

Inledning…………………………………………………………………………………………………………………… 1

Bakgrund…………………………………………………………………………………………………………………… 1

Biodiversitetskonventionens innehåll      …………………………………………………………………1

Biodiversitetskonventionens genomförande i EU och i Finland………………………… ……2

Biodiversitetskonventionens påverkan på Åland  ……………………………………………………2

Landskapsregeringens yttrande………………………………………………………………………………  3

 

 

Inledning

Ålands lagting har den 8 april 2016 begärt ett yttrande från Ålands landskapsregering angående en framställning av presidenten gällande godkännande av presidentens förordning 78/1994 om ikraftträdande av Förenta nationernas konvention om biologisk mångfald.

 

Bakgrund

Förenta nationernas konvention om biologisk mångfald (hädanefter Biodiversitetskonventionen) trädde i kraft på internationell nivå 1993. År 1993 var nuvarande självstyrelselag (FFS 1144/1991) redan i kraft, och eftersom Biodiversitetskonventionen innehåller bestämmelser som hänför sig till naturvård, borde lagtingets bifall ha inhämtats enligt 59 § 1 mom. självstyrelselagen. Biodiversitetskonventionen har dock inte tillställts lagtinget tidigare och Ålands lagting har således inte gett sitt bifall till ikraftträdandet av konventionen på Åland. Däremot har lagtinget genom sitt beslut (ÅFS 49/2005) från den 24 september 2004 gett sitt bifall till att lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Biodiversitetskonventionens Cartagenaprotokoll om biosäkerhet från år 2000 träder i kraft även i landskapet.

 

Biodiversitetskonventionens innehåll

Målet med konventionen är bevarandet av biologisk mångfald och hållbart nyttjande av dess beståndsdelar samt rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid utnyttjande av genetiska resurser. Konventionen innehåller ett stort antal tämligen konkreta åtgärder, som avtalsparterna ska genomföra så långt som möjligt för att uppnå konventionens målsättningar. Parterna ska bl.a. utveckla nationella strategier och planer för bevarandet av den biologiska mångfalden, övervaka komponenter av biologisk mångfald, inrätta system av skyddade områden, återställa skadade ekosystem, utarbeta nödvändig lagstiftning för hotade arter och populationer, utrota och kontrollera främmande invasiva arter, vidta åtgärder för ex situ-bevarande av komponenter av biologisk mångfald samt integrera hänsyn till bevarande och hållbart utnyttjande av biologisk mångfald i nationellt beslutsfattande. Varje part ska så vitt som möjligt införa ett konsekvensbedömningsförfarande för projekt som sannolikt kunde ha negativ effekt på den biologiska mångfalden.

   Varje fördragsslutande part bör också bedriva vetenskaplig forskning av biologisk mångfald samt främja och uppmuntra förståelse för bevarandet av biologisk mångfald bland allmänheten samt underlätta utbyte av informa-tion med andra fördragsparter.

 

Biodiversitetskonventionens genomförande i EU och i Finland

De flesta artiklarna i Biodiversitetskonventionen är inte tvingande. EU har däremot utfärdat lagstiftning på grund av Biodiversitetskonventionens Cartagena- och Nagoyaprotokoll, till den del bestämmelserna i protokollet är inom EU:s behörighet. Biodiversitetskonventionen är riktgivande för EU:s naturvårdspolitik. EU:s biodiversitetsmålsättningar för 2020 är den natio-nella strategi som fördragsparterna ska utarbeta enligt Biodiversitetskonventionen. Biodiversitetskonventionen är också i linje med bland annat EU:s biodiversitetsstrategi samt med direktiv 92/43/EEG (habitatdirektivet) och direktiv 2009/147/EC (fågeldirektivet). Artikel 8 i konventionen är genomförd genom Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter.

   Till den del bestämmelserna i Cartagenaprotokollet är inom EU:s behörighet har protokollet genomförts på EU-nivå genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1946/2003 om gränsöverskridande förflyttning av genetiskt modifierade organismer. Nagoyaprotokollet har genomförts på EU-nivå genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014 om åtgärder för användarnas efterlevnad i Nagoyaprotokollet om tillträde till och rimlig och rättvis fördelning av vinster från utnyttjande av genetiska resurser i unionen.

   I Finland har Biodiversitetskonventionen implementerats genom Naturvårdslagen 20.12.1996/1096. Enligt regeringspropositionen 79/1996 är lagens syfte bl.a. att uppfylla de förpliktelser som följer av biodiversitetskonventionen och en rad andra internationella konventioner inom naturskyddsområdet.

   I Finland har Cartagenaprotokollet implementerats genom lagen 129/2004 om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Biodiversitetskonventionens Cartagenaprotokoll om biosäkerhet. Gentekniklagens 17.3.1995/377 5a § stadgar att gentekniknämnden i Finland är den behöriga myndighet som krävs enligt Cartagenaprotokollet om biosäkerhet samt enligt EU-förordningen.

   Finland avser genomföra Nagoyaprotokollet genom en lag om genomförande av Nagoyaprotokollet till konventionen om biologisk mångfald.

 

Biodiversitetskonventionens påverkan på Åland

Till den del konventionen om biologisk mångfald berör EU:s behörighet är Åland redan bunden till konventionens målsättningar genom EU:s strategier och lagstiftning. Konventionens målsättningar gällande naturskydd och hållbart utnyttjande av natur är dock mer långtgående, även om målsättningarna till största delen inte är tvingande.

   Om lagtinget ger sitt bifall till konventionen åtar Åland sig en förpliktelse att utveckla den åländska naturvårdslagstiftningen så att konventionens målsättningar kan uppnås även på Åland. En revidering av naturvårdslagen är dock med i regeringsprogrammet och kommer att inledas. Landskapsregeringens hållbarhetsarbete är också helt i linje med konventionens målsättningar.

   Som en del av revideringen av naturvårdslagstiftningen har landskapsregeringen låtit göra en konsekvensbedömning om det utökade naturskyddets ekonomiska, biologiska och juridiska konekvenser. Resultatet var att ett ökat art- och biotopskydd naturligtvis medför restriktioner för verksamhetsutövare och vissa ökade kostnader, men behållandet av rådande lagstiftning förväntas innebära en risk för försvinnande och utrotning av många av de kritiskt hotade arter som förekommer på Åland. Om odlingsväxternas vilda släktingsarter inte skyddas kan även genetiskt material som skulle kunna vara värdefullt i framtiden gå förlorat. 

   Lagtinget har genom sitt beslut (ÅFS 49/2005) från den 24 september 2004 gett sitt bifall till att lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Biodiversitetskonventionens Cartagenaprotokoll om biosäkerhet från år 2000 träder i kraft även i landskapet.

 

Landskapsregeringens yttrande

Landskapsregeringen konstaterar att till den del bestämmelserna i Biodiversitetskonventionen är inom EU:s behörighet är Åland redan bunden till konventionens målsättningar genom EU:s strategier och lagstiftning.

   Konventionens målsättningar gällande naturskydd och hållbart utnyttjande av natur är dock inte tvingande till största delen.

   En revidering av naturvårdslagen är med i regeringsprogrammet och landskapsregeringen har låtit göra en utredning om ekonomiska, biologiska och juridiska konekvenser av ett utökat art- och biotopskydd. Utredningen visar att ett utökat skydd har flera för- än nackdelar. Landskapsregeringens arbete för ett bärkraftigt och hållbart Åland är helt i linje med konventio-nens målsättningar.

 

 

 

Mariehamn den 12 maj 2016

 

 

Lantråd

 

 

Katrin Sjögren

 

 

Vicelantråd

 

 

Camilla Gunell