Landskapsregeringens svar RP 5/2022-2023

		YTTRANDE nr 5/2022-2023
		Datum
		23.3.2023
	Till Ålands lagting

Landskapsregeringens yttrande

över republikens presidents framställning till Ålands lagting om lagen om godkännande och sättande i kraft av den globala konventionen om erkännande av examina avseende högre utbildning

·       Republikens presidents framställning nr 5/2022–2023

 

Bakgrund

 

Ålands lagting har den 2 februari 2023 begärt ett yttrande från Ålands landskapsregering över republikens presidents framställning till Ålands lagting om förslaget till lagen om godkännande av den globala konventionen om erkännande av examina avseende högre utbildning.

     Konventionen har antagits av Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unescos generalförsamling) i november 2019 och grundar sig på Unescos regionala konventioner om erkännande av examina avseende högre utbildning.

     Konventionen tillämpas enbart i fråga om akademiskt erkännande av högskolestudier och innebär beviljande av studierätt på basis av utbildning som genomgåtts utomlands samt tillgodoräknande av utländska studier som en del av examen. Syftet med konventionen är att främja den internationella akademiska rörligheten, kommunikationen och samarbetet beträffande en rättvis och transparent erkännandepraxis samt kvalitetssäkringen av den högre utbildningen och den akademiska hederligheten på en global nivå. 

 

 

Landskapsregeringens yttrande under beredningsskedet

 

Landskapsregeringen har den 25 oktober 2022 lämnat ett utlåtande till undervisnings- och kulturministeriet över utkastet till regeringens proposition till riksdagen om godkännande och sättande i kraft av den globala konventionen om erkännande av examina avseende högre utbildning.

     I utlåtandet har landskapsregeringen anfört att lagstiftningsbehörigheten gällande högre utbildning är delad mellan riket och landskapet och då konventionen i flera avseenden faller inom ramen för landskapets lagstiftningsbehörighet bör lagtingets bifall inhämtas.

     Enligt 18 § 1 och 14 punkten i självstyrelselagen (1991:71) för Åland har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapets myndigheter och undervisning. Högskoleutbildning ordnas av Högskolan på Åland med stöd av landskapslagen (2002:81) om Högskolan på Åland. De högskoleexamina som kan avläggas vid högskolan framgår i 2 § av landskapsförordning (2002:87) om Högskolan på Åland. För närvarande kan endast yrkeshögskoleexamen (YH) avläggas.

     Till rikets lagstiftningsbehörighet hör enligt 27 § 3 punkten i självstyrelselagen statsmyndigheternas organisation och verksamhet. Enligt motiven till självstyrelselagen (RP 73/1990 rd.) omfattar den åländska lagstiftningsbehörigheten således inte behörighet att bestämma över de fordringar som en läroinrättning ska fylla för att ha dimissionsrätt till statens universitet. Därmed regleras den behörighet som en yrkeshögskoleexamen avlagd vid Högskolan på Åland medför i riket i 3 § i Republikens Presidents förordning (2021:167) om yrkeshögskoleexamina avlagda på Åland. I enlighet med 1 § i förordningen handhar Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderingen av kvalitetssystem vid Högskolan på Åland.

     Till rikets lagstiftningsbehörighet hör med stöd av 27 § 3 punkten i självstyrelselagen även rätten att bestämma över den kunskap och skicklighet som fordras för att vinna kompetens som godkänns av staten. Med detta avses sådana kunskapskrav som hänför sig till rikets lagstiftningsbehörighet. Rättsområdena internationella fördrag och handelssjöfart hör enligt 27 § 4 och 13 punkten i självstyrelselagen till rikets lagstiftningsbehörighet. Rikets behörighet omfattar den offentliga sjörätten inklusive de bestämmelser om sjösäkerhet som ska tillämpas enligt av Finland godkända internationella konventioner på området samt certifiering av sjöfolk. Vidare ingår det i rikets lagstiftningsbehörighet enligt 27 § 30 punkten i självstyrelselagen behörigheten att vara verksam inom hälso- och sjukvården vilket innebär att innehållet i utbildningen inom hälso- och sjukvården är en riksangelägenhet (RP 73/1990 rd.). Därmed ska rikets grunder för antagning till utbildning, läroplaner och bedömningskriterier följas vid ordnande av sådan utbildning vars yrkeskrav hör till rikets lagstiftningsbehörighet.

     Enligt 2 § i landskapsförordningen (2002:87) om Högskolan på Åland kan yrkeshögskoleexamen i social- och hälsovård (sjukskötare YH) samt yrkeshögskoleexamen i sjöfart (sjökapten YH) avläggas vid högskolan. Med anledning av behörighetsfördelningen regleras sjukskötarutbildningen i 2 § i Republikens Presidents förordning (2021:167) om yrkeshögskoleexamina avlagda på Åland och sjöfartsutbildningen i Republikens presidents förordning (2018:37) om utvärdering och godkännande av sjöfartsutbildning som ges på Åland.

 

Ställningstagande

 

Landskapsregeringen konstaterar att konventionens syfte är att främja den internationella akademiska rörligheten, kommunikationen och samarbetet beträffande en rättvis och transparent erkännandepraxis samt kvalitetssäkringen av den högre utbildningen och den akademiska hederligheten på en global nivå.

     Den åländska lagstiftningen omfattar bestämmelser i konventionen och inga lagstiftningsåtgärder är i nuläget nödvändiga. För närmare information se genomförandetabell som biläggs detta yttrande.

     Konventionen står inte i strid med självstyrelselagen eller annan landskapslagstiftning. Landskapsregeringen ser därför inga hinder för att lagtinget ger sitt bifall till konventionens ikraftträdandelag. 

 

Mariehamn den 23 mars 2023
Lantråd	Veronica Thörnroos
Minister	Annika Hambrudd

 

 

 

 

BILAGA        Jämförelsetabell, UNESCO-konvention om högre utbildning