Landskapsregeringens svar rp 9/2013-2014

	Ålands landskapsregering	YTTRANDE
		Datum
		09.10.2014
	Till Ålands lagting

Landskapsregeringens yttrande

över republikens presidents framställning till Ålands lagting om regeringens proposition till riksdagen om godkännande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan, och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

·       Republikens presidents framställning nr 9/2013-2014

 

Ålands lagting har den 13 augusti 2014 begärt ett yttrande från Ålands landskapsregering över regeringens proposition till riksdagen om godkännande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan, och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen.

Landskapsregeringen har tidigare lämnat följande utlåtanden i ärendet:

-          Landskapsregeringen har den 13 februari 2014 lämnat ett utlåtande till utrikesministeriet över regeringens proposition till riksdagen om godkännande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan, och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen. Landskapsregeringen vidblir den bedömning som gjorts i samband med ovanstående utlåtande, men konstaterar att den diskussion som förts med utrikesministeriet om det undantag för Åland vad avser offentlig upphandling har lett till att man i framtiden kommer att ändra formuleringen på undantaget till ett för Åland mer fördelaktigt sätt. Närmare redogörelse av diskussionen följer senare i detta yttrande.

Landskapsregeringen konstaterar vidare att till följd av det utlåtande landskapsregeringen tillställde utrikesministeriet har det avsnitt i regeringens proposition som redogör för avtalets ikraftsättande på Åland preciserats.

 

Mellan EU och Centralamerika är sedan tidigare ett ramavtal från 1999 och ett avtal om politisk dialog och samarbete från 2003 i kraft. Förhandlingarna om ett associerings- och frihandelsavtal mellan EU och Centralamerika inleddes 2006 och slutfördes i maj 2010.

Associeringsavtalet är till karaktären ett s.k. blandavtal, där bestämmelserna som ingår dels hör till medlemsstaternas, dels till Europeiska unionens behörighet. Avtalet berör följande centralamerikanska stater: Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua och Panama (nedan CA-partens republiker). Avsikten är att avtalet ska träda i kraft den första dagen i den månad som följer på den månad då parterna har anmält till varandra att de interna rättsliga förfarandena har slutförts. Lagförslaget som bifogats regeringens proposition avses träda i kraft samtidigt vid en tidpunkt som fastställs genom en förordning av statsrådet.

Syftet med associeringsavtalet är att stärka och befästa parternas förbindelser med stöd av politisk dialog, samarbete och frihandel – huvudmålen för den politiska dialogen och samarbetet är att stärka fred, demokrati, lagenlighet, god samhällsstyrning och mänskliga rättigheter på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Den del av avtalet som gäller handel motsvarar till sitt innehåll EU:s frihandelsavtal. I den del som gäller handel ingår förpliktelser om bland annat avveckling av tullar och tekniska handelshinder, marknadstillträde för handel med tjänster och för investeringar, immateriella rättigheter samt om rätt att delta i anbudsförfaranden vid offentlig upphandling.

Associeringsavtalet ska tillämpas, å ena sidan, på territorierna för CA-partens republiker och, å andra sidan, på de territorier där fördraget om Europeiska unionen är tillämpligt och i enlighet med de villkor som fastställs i fördraget.

 

I 59 § självstyrelselagen (ÅFS 1991:71) för Åland regleras situationen för ett internationellt avtals ikraftträdande i landskapet Åland enligt följande: "Om ett fördrag eller någon annan internationell förpliktelse som Finland ingår eller förbinder sig till innehåller en bestämmelse i en fråga som enligt denna lag faller inom landskapets behörighet, träder bestämmelsen i kraft i landskapet endast om lagtinget ger sitt bifall till den författning genom vilken bestämmelsen sätts i kraft."

I avtalets handelspolitiska avsnitt ingår det bestämmelser som har beröringspunkter med protokoll 2 om Åland i bilagan till fördraget om Finlands anslutning till Europeiska unionen (FördrS 103/1994). En del av bestämmelserna i fråga hör till EU:s exklusiva behörighet vilket innebär att den åländska särställningen har beaktats redan i förhandlingarna om avtalsbestämmelserna i fråga. I de särskilda åtagandena om tjänster och etableringar ingår ett undantag som rör Ålands rätt utifrån hembygdsrätten att begränsa tillhandahållandet av tjänster inom sitt territorium.

Landskapsregeringen konstaterar vidare att det till avtalets bestämmelser i del IV avdelning V om offentlig upphandling har fogats ett förbehåll för Åland. I regeringens proposition framhålls dock att förbehållets ordalydelse – ”Finland gör förbehåll för sin uppfattning när det gäller tillämpningen av del IV avdelning V på Åland" – inte fullständigt utesluter en tillämpning av bestämmelserna om offentlig upphandling på Åland. Landskapsregeringen konstaterar att formuleringen innebär att om ett företag från en av CA-partens republiker vill delta i en offentlig upphandling på Åland är landskapet inte tvunget att acceptera deltagandet men kan välja att göra så. Det omvända gäller för åländska företag som vill delta i en offentlig upphandling i någon av CA-partens republiker – om det åländska företaget i fråga däremot är etablerat i Finland eller en annan EU-stat gäller samma regler som för företag i EU-stater. Landskapsregeringen har fört en diskussion med utrikesministeriet om en ändring av formuleringen av förbehållet för Åland om offentlig upphandling för kommande internationella avtal, i syfte att framöver säkerställa åländska företags möjlighet att utan diskriminering kunna delta i offentliga upphandlingar. Resultatet av den förda diskussionen är att riket i förhandlingar om framtida internationella avtal kommer att föreslå följande undantag: "In respect of the Åland Islands, the special conditions of Protocol No 2 on the Åland Islands to the Treaty of accession of Finland to the European Union shall apply". Landskapsregeringen konstaterar att ett undantag formulerat på detta vis säkerställer att nödvändig hänsyn tas till de åländska kraven på närings- och hembygdsrätt, men säkerställer samtidigt åländska företags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar på lika villkor med andra stater.

Associeringsavtalet med Centralamerika innehåller bestämmelser om vissa samarbetsområden som enligt 18 § i självstyrelselagen hör till Ålands behörighet. Behörighetsområden som berörs är åtminstone 18 § punkt 10 om miljö- och naturresurser, punkt 12 om hälsa, punkt 13 om sociala frågor, punkt 14 om kultur och utbildning, punkt 15 om jord- och skogsbruk, punkt 16 om fiske, punkt 20 om audiovisuella och andra medier, punkt 21 om transport, punkt 22 om näringsverksamhet, punkt 23 om sysselsättning samt punkt 24 om statistik. Av dessa områden anses åtminstone hälsa, utbildning och kultur samt till vissa delar transporttjänster alltjämt höra till medlemsstaternas behörighet. För att avtalet ska kunna träda i kraft i landskapet Åland krävs således bifall av Ålands lagting.

 

Landskapsregeringen konstaterar avslutningsvis att avtalet, med beaktande av de förbehåll som gjorts för Åland, inte innehåller bestämmelser som står i strid med självstyrelselagen eller annan landskapslagstiftning.

 

 

 

 

 

 

 

Mariehamn den 9 oktober 2014
L a n t r å d	Camilla Gunell
Minister	Wille Valve