Landskapsrevisorernas berättelse 2/2018-2019

Lagtingsår: 2018-2019

Ladda ner Word-dokument

Adobe Systems                                                                                               BERÄTTELSE nr 2/2018-2019

                                                                                                                             

                                                                                               Datum                                    Nr

                                                                                               14.03.2019                    10/2019

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 

 

 

 

Landskapsrevisionens verksamhetsberättelse 2018

 

Landskapsrevisionen avger härmed till lagtinget sin i 7 § 3 mom. landskapslagen om Landskapsrevisionen avsedda berättelse om sin verksamhet under år 2018.

 

 

 

 

 

 

Mariehamn, den 14 mars 2019

 

 

 

 

Dan Bergman

Landskapsrevisor

 


Bakgrund

 

Landskapsrevisionens granskning sker i form av årlig revision och effektivitetsrevision. Effektivitetsrevisionen har till syfte att bedöma om budgetmedlen har använts i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Granskningen ska främja en sådan utveckling att landskapet med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser.

 

Landskapsrevisionen leds av landskapsrevisorn. En tjänst som revisor finns ytterligare vid myndigheten. Till tjänstens ansvarsområde hör i huvudsak revision av EU:s strukturfondsprogram i enlighet med EU-kommissionens bestämmelser.

 

Landskapsrevisorn beslutar självständigt vad som ska granskas och hur granskningen ska bedrivas samt om slutsatserna av granskningen. Landskapsrevisorn fastställer årligen en granskningsplan för Landskapsrevisionens verksamhet.

 

 

 

Revision av årsredovisningen

 

Revisionsberättelsen för 2017 överlämnades till landskapsregeringen den 27.4.2018. Från och med förnyandet av ekonomistyrningsmodellen år 2015 är landskapets bokslut uppgjort enligt bokföringslagen och bokföringsnämndens kommunsektions anvisningar i tillämpliga delar.

 

Årsbidraget 2017 blev avsevärt bättre än år 2016. Den främsta orsaken är att skatteinkomsterna ökade med 28,8 MEUR - ungefär lika mycket som årsbidragets storlek. Avskrivningarna låg på samma nivå som året innan.

 

Likviditeten förbättrades med drygt 14 MEUR under år 2017. Dessutom har i landskapets fastighetsverk efter två verksamhetsår skapats en likviditet om ca 6,9 MEUR.

 

Konstaterades att i bokslutet 2017 finns en driftsreservering om 1 MEUR ämnad för ÅHS och den svårbudgeterade kostnaden för vården av patienter utanför Åland. Problemet är att en sådan reservering strider mot god bokföringssed. Det år reserveringen upplöses för att täcka oförutsedda kostnader ges inte en rättvisande bild av landskapets resultat på sista raden i resultaträkningen. Driftsreserveringen borde därför bokas bort mot eget kapital.

 

Landskapets fastighetsverk utgör en väsentlig del av landskapets ekonomi. I årsredovisningen finns fastighetsverkets bokslut med som bilaga. För att få en mer rättvisande bild av landskapets resultat och ekonomiska situation bör man på sikt överväga nyttan med att göra upp ett koncernbokslut.

 

Revisionsberättelsen finns publicerad på landskapsrevisionens webbplats www.revisionen.ax.

 

 

Effektivitetsrevision

 

Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) utgör en stor andel av landskapets budget. För granskningen av ÅHS har ett utomstående revisionssamfund som kan tillhandahålla certifierade revisorer anlitats. Ramavtal med BDO Audiator Ab har tecknats för åren 2017 - 2019 med möjlighet till ett års förlängning. Uppdragets omfattning uppskattas till 30 arbetsdagar per år.

 

Revisionssamfundet och Landskapsrevisionen överenskommer årligen om en revisionsplan. Under 2018 har lönefunktionen, rutiner kring bestående aktiva, lagerfunktionen, vård utanför Åland samt mervärdesskattehanteringen granskats.

 

Gällande lönefunktionen observerades många manuella arbetsskeden vilka ÅHS bör arbeta med att datorisera för att minska riskerna för felaktigheter. Konstaterades även att delande av personalresurser mellan klinikerna kan leda till bättre utnyttjande av de totala personalresurserna vilket bör tas i beaktande vid styrningen av personalresurser inom ÅHS.

 

Gällande lagerfunktionen är systemen som används för både centrallagret och sjukhusapoteket gamla och saknar viktiga funktioner, vilket medför manuellt merarbete och ökar riskerna för felaktigheter. ÅHS bör vidta åtgärder för att komma till rätta med de differenser som nu finns mellan lagersaldon och faktiska värden i centrallagret.

 

2017 utfördes en ADB-stödd granskning av ÅHS mervärdesskattekonteringar av inköpsfakturor. 2014 gjordes en liknande granskning. Båda granskningarna visade att ÅHS i alla fall där det varit möjligt inte utnyttjat avdragsrätten enligt mervärdesskattelagens 130a §.

 

2018 gjordes en uppföljning genom att granska mervärdesskattekonteringar under perioden 1.1 – 26.9.2018. I granskningen hittades en del fakturor där ÅHS inte utnyttjat avdragsrätten. Totalt handlar återbäringen om ca 7.900 euro. Korrigeringsbeloppen har varit större tidigare år vilket visar att hanteringen av avdragsrätten enligt 130a § nu fungerar bättre.

 

Totalt rör det sig under perioden 2011-2017 om över 500.000 euro som ÅHS har att få i mervärdesskatteåterbäring.

 

 

Utöver granskningen av ÅHS omfattade landskapsrevisionens granskningsplan för 2018 granskningar av Ålands polismyndighet, vägunderhållsenheten samt landskapets fiskodlingsanläggning i Guttorp.

 

Inom Ålands polismyndighet arbetar man efter en organisationsförändring med att minska antalet öppna ärenden. Arbetet inom utredningen bör kunna effektiveras om fler utredare är i tjänst på vardagar samtidigt som undersökningsledarna arbetar. Förutom att inbesparingar uppnås om söndagsarbete minskas till förmån för vardagsarbete möjliggörs även effektivare arbetssätt. I dagsläget arbetar alltför många i inre tjänst alltför många timmar på söndagar. Schemaläggningen borde reformeras i syfte att det inom utredningen arbetar ett rimligt antal poliser ett rimligt antal timmar på söndagar. Det borde vara möjligt att uppnå en inbesparing årligen om drygt 100.000 euro.

 

Vägunderhållsenheten kan effektiveras genom att ta i bruk ny teknik. i samband med renovering av Lemströms kanalbro borde man investera i ny teknik som möjliggör fjärrstyrning vid öppning och stängning av bron. Detta skulle leda till minskat personalbehov. Extern part som redan har jourverksamhet skulle kunna ha övervakning och vid behov öppna och stänga bron. Utplacering av kameror i vägnätet leder till att väglagskontroll kan utföras på distans och därmed möjliggörs inbesparingar i vinterberedskapen. Framöver borde det räcka att en person har väderobservationsskyldighet och en fungerar som backup. Kamerorna möjliggör kortare körning vid besiktning av vägnätet samt snabbare utkommendering av snöröjare.

 

När det gäller fiskodlingsanläggningen i Guttorp borde man se över möjligheterna att investera i ny teknik i syfte att effektivera verksamheten. Behovet av arbetstid under lördag och söndag under beredskapsveckorna borde ses över. En timme övertid/dag som fås under beredskapsveckorna kan upplevas som schemalagd övertid och borde inte få förekomma. Den timme som registreras för tillsynen kvällstid borde innebära att en timme ordinarie arbetstid dessa dagar istället blir en beredskapstimme.

 

 

I februari 2019 överlämnades en berättelse med resultaten från effektivitetsrevisionen till lagtinget. Berättelsen innehåller en kortfattad redogörelse av granskningsresultaten samt de viktigaste slutsatserna i följande rapporter:

 

 

Effektivitetsrevision av lönefunktionen inom ÅHS – BDO Audiator 10.12.2018

Effektivitetsrevision av vård utanför Åland – BDO Audiator 10.12.2018

Effektivitetsrevision av lagerfunktionen inom ÅHS – BDO Audiator 12.12.2018

Uppföljning av mervärdesskattehanteringen inom ÅHS – BDO Audiator 17.12.2018

Effektivitetsrevision av ÅHS’ rutiner kring bestående aktiva – BDO Audiator 19.12.2018

Granskning av Ålands polismyndighet – Landskapsrevisionen 22.11.2018

Granskning av vägunderhållsenheten – Landskapsrevisionen 18.2.2019

Granskning av Ålands fiskodling, Guttorp – Landskapsrevisionen 21.2.2019

 

 

Granskningsresultaten i sin helhet framgår av rapporterna vilka publicerats på landskapsrevisionens webbplats www.revisionen.ax.

 

 

EU-revision

 

Landskapsrevisionen ansvarar för granskningen av EU:s strukturfondsprogram på Åland i enlighet med de bestämmelser som EU-kommissionen utfärdar. Granskningen omfattar programmen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Ytterligare granskar Landskapsrevisionen projekt som bedrivs på Åland inom det gränsöverskridande samarbetsprogrammet Central Baltic Interreg IV A.

 

EU-revisionen kan indelas i två delar, dels granskningen av stöd till enskilda insatser, dels systemgranskningar av respektive strukturfonds förvaltnings- och kontrollsystem.

 

För ERUF/ESF respektive EHFF avges årligen ett revisionsuttalande och en kontrollrapport. Granskningsresultaten avhandlas därefter vid ett årligt samordningsmöte i Bryssel.

 

Under 2018 gjordes en första ansökan om medel från EU-kommissionen för ERUF/ESF-programmet 2014-2020. För EHFF-programmet 2014-2020 har ännu ingen ansökan om medel gjorts varför det inte funnits insatser att granska för det programmet.

 

Inga väsentliga felaktigheter upptäcktes i granskningarna av insatser inom programmen. I systemgranskningarna konstaterades att förvaltnings- och kontrollsystemet i huvudsak fungerar väl. De problem som påtalas rör främst att IT-systemet som används vid stödhanteringen inom ERUF/ESF saknar tillräcklig funktionalitet för att kunna användas fullt ut.

 

Inom ERUF är finansieringsinstrument en ny finansieringsform under perioden 2014-2020. I systemgranskningen framkom att organet som förvaltar finansieringsinstrumentet inte varit helt införstådd med regelverket och kraven kring administrationen av finansieringsinstrumentet. Bland annat konstaterades brister i tillämpningen av separat redovisning eller redovisningskod samt dokumentationen och verifieringskedjan. Placering av riskkapital enligt principen om sund ekonomisk förvaltning där det inte investeras i målföretag har inte skett enligt regelverket.

 

Under 2018 avlämnades följande granskningsrapporter:

 

-          3 st. granskningar av insatser inom ERUF

-          2 st. granskningar av insatser inom ESF

-          2 st. systemgranskningar inom ERUF/ESF

-          1 st. systemgranskning inom EHFF

-          2 st. granskningar av insatser inom Central Baltic Interreg IV A

-          Revisionsuttalande ERUF/ESF 2018

-          Kontrollrapport ERUF/ESF 2018

-          Revisionsuttalande EHFF 2018

-          Kontrollrapport EHFF 2018

 

 

 

Övrigt

 

Nordens Institut på Åland granskades och en revisionsberättelse avlämnades till direktören samt sändes till Rigsrevisionen i Danmark.