Meddelande 1/2012-2013
|
|
| ||
|
| MEDDELANDE nr 1/2012-2013 | ||
| Datum | Diarienummer | ||
| 2013-04-09 |
| ||
|
|
| ||
|
|
| ||
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Landskapsregeringen och Nordiska ministerrådet – verksamheten 2012 och övergripande prioriteringar
Meddelandet innehåller en redogörelse för Ålands landskapsregerings aktiviteteter i Nordiska ministerrådet 2012. Meddelandet innehåller dessutom landskapsregeringens övergripande prioriteringar.
| Mariehamn den 9 april 2013 | |
|
L a n t r å d Camilla Gunell |
|
|
Minister Veronica Thörnroos |
|
|
|
|
Innehåll
1 Landskapsregeringens meddelande om arbetet i Nordiska ministerrådet (NMR)
2.1 Ålands representation i Nordiska ministerrådet (NMR)
3.2.1 Globaliseringsinitiativet
3.2.5 Samarbetet med Färöarna och Grönland
3.3.1 Samarbetsministrarna (MR-SAM)
3.3.3 Fiskeri och havsliv, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS)
3.3.8 Näringsliv, energi och regionalpolitik (MR-NER)
3.3.9 Social och hälsopolitik (MR-S)
3.3.10 Utbildning och forskning (MR-U)
3.3.11 Ekonomi och finanspolitik (MR-FINANS)
4 Landskapsregeringens övergripande prioriteringar i Nordiska ministerrådet
4.1.1 Allmän språkpolitisk hållning
4.1.3 Mötesspråket i Nordiska ministerrådet
4.2.1 Tillgång till nordisk public service och upphovsrätt
4.3.1 Miljösamarbetet för Östersjön
4.4 Ålands, Färöarnas och Grönlands ställning i det nordiska samarbetet
4.4.2 Arbete för fullvärdigt medlemskap i institutioner
4.6 Gränshinderarbetet och näringsliv
4.6.2 Näringsliv och arbetsmarknad
4.7.1 Nordiskt kultursamarbete
4.8.1 Gränsöverskridande utbildning
4.10 Freds- och konfliktforskning
4.10.1 Ålandsexemplet som nordiskt varumärke
1 Landskapsregeringens meddelande om arbetet i Nordiska ministerrådet (NMR)
I enlighet med den av landskapsregeringen antagna strategin för det nordiska arbetet inom Ålands landskapsregering skall en årsberättelse upprättas och sändas som ett meddelande till Ålands lagting där en redogörelse ges för det gångna årets verksamhet samt landskaps-regeringens övergripande prioriteringar.
I Nordiska ministerrådet ingår medlemsländerna Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige och de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Ålands möjligheter att delta i ministerrådets arbete får i praktiken anses nästan likvärdigt med nationernas. Åland har rätt att ta initiativ och väcka förslag.
Beslut i Nordiska ministerrådet sker enligt konsensusprincipen och är icke bindande. I de fall ett beslut skall bli bindande för Färöarna, Grönland och Åland så skall det godkännas i enlighet med områdenas lagstiftning.
De nordiska statsministrarna har det överordnade ansvaret för Nordiska ministerrådet. I praktiken är ansvaret delegerat till de nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM) och till Nordiska samarbetskommittén (NSK) som svarar för den löpande koordineringen av det officiella politiska nordiska samarbetet. Nordiska samarbetskommittén fungerar även som styrelse för Nordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn.
Nordiska ministerrådet är - trots namnet - egentligen inte ett utan elva ministerråd (MR). De nordiska fackministrarna möts i sitt ministerråd ett par gånger om året.
Tjänstemännens beredande- och uppföljande möten sker i ämbetsmannakommittéerna. Ämbetsmannakommittéerna behandlar ärenden som senare kan föras upp till ett ministerråd eller avgöras i ett beslut direkt i ämbetsmannakommittén. Åland, Färöarna och Grönland deltar i både ministerråden och ämbetsmannakommittéerna med full yttranderätt. I de fall en eventuell omröstning äger rum har Åland, Färöarna och Grönland ingen rösträtt.
Beredningen i landskapsregeringen sker genom de utsedda tjänstemän som deltar i de olika ämbetsmannakommittéerna. Varje fackministerråd arbetar utifrån en egen dagordning varför tvärsektoriell beredning måste göras på initiativ av representanten i respektive ämbetsmannakommitté.
Landskapsregeringen har ett nära samarbete i nordiska frågor med Ålands lagting. Den samsyn som ofta finns i olika frågor är en unik styrka för Ålands möjligheter att göra sin röst hörd i Nordiska ministerrådet såväl som i Nordiska rådet.
2 Berättelse 2012
2.1 Ålands representation i Nordiska ministerrådet (NMR)
Nordiska ministerrådet består av tio fackministerråd samt ministerrådet för samarbetsministrarna MR-SAM som på regeringschefernas uppdrag i praktiken ansvarar för samordningen av det nordiska regeringssamarbetet.
Tjänstemän som är utsedda till ämbetsmannakommittéer och arbetsgrupper har ansvar för att effektiv och relevant återkoppling och rapportering sker från möten och andra uppdrag.
Landskapsregeringens ministrar är även medlemmar av Ålands delegation i Nordiska rådet i enlighet med landskapslag (1984:25) om Ålands representation i Nordiska rådet. Om ministrarnas arbete och deltagande i Nordiska rådets delegation finns återgivet i delegationens berättelse. Landskapsregeringens delegationsledamöter skall utses inom januari månad för varje kalenderår. De av lagtinget och landskapsregeringen utsedda representanterna utgör Ålands delegation i Nordiska rådet.
2.1.1 Ansvariga ministrar
Landskapsregeringens ministrar representerar Åland inom sina respektive ansvarsområden i de olika ministerråden. Till sin hjälp har varje ministerråd en ämbetsmannakommitté där beredning och uppföljning av de olika frågorna sker. Under 2012 har Ålands representation i NMR varit följande:
· samarbetsministrarna MR-SAM, Veronica Thörnroos
· arbetsliv MR-A, Fredrik Karlström
· närings-, energi och regionalpolitik MR-NER,
Fredrik Karlström, Veronica Thörnroos
· fiskeri och hav-, jordbruk-, livsmedel och skogsbruk MR-FJLS,
Fredrik Karlström
· jämställdhet MR-JÄM, Camilla Gunell
· ekonomi- och finanspolitik MR-FINANS, Roger Nordlund
· kultur MR-K, Johan Ehn
· lagstiftning MR-LAG, Camilla Gunell
· miljö MR-M, Carina Aaltonen
· social- och hälsovård MR-S, Carina Aaltonen
· utbildning- och forskning MR-U, Johan Ehn
3 Verksamheten 2012
3.1 Norges ordförandeskap
Under 2012 har Norge innehaft ordförandeskapet i NMR. Norges sekretariatschef besökte Åland inför ordförandeskapet och redogjorde för Norges ordförandeskapsprogram ”Välfärdsstaten i ett nordiskt perspektiv”. Presentationen ägde rum vid ett öppet möte där ca 30 personer deltog.
3.2 Tvärsektoriellt arbete
3.2.1 Globaliseringsinitiativet
Som ett av de prioriterade områdena i Nordiska ministerrådet finns det s.k. globaliseringsinitiativet från 2007. Under 2012 har precis som 2011 sammanlagt fjorton olika projekt fått medel från globaliseringsbudgeten. Globaliseringsbudgeten har uppgått till 73,7 miljoner DKK (9,9 miljoner Euro) Administrationen av de olika projekten sker i respektive ministerråd där Åland deltar med sina utsedda representanter. De sista projekten avslutas under 2013.
3.2.2 Gränshinderarbetet
Gränshinderforum som startade sitt arbete 2008 har arbetat vidare under 2012 för att lösa befintliga, och att hindra nya, gränshinder från att uppkomma. Gränshinderforum arbetar på mandat av de nordiska statsministrarna och består av en representant från vardera de nordiska länderna samt Färöarna (nya 2012) och Åland. Gränshinderforums mandat sträcker sig till utgången av 2013 inom ramen för globaliseringsinitiativet.
2010 tillsatte Gränshinderforum en arbetsgrupp från vardera ministerråden för sociala- och arbetslivsfrågor som särskilt skall se över problem inom social- och arbetsmarknadsområdet. Gruppens rapport presenterades i månadsskiftet mars – april 2012. Totalt har arbetsgruppen redovisat 35 gränshinder, 26 av dessa har man valt att utreda vidare. Bland dessa hinder finns tre av Gränshinderforums prioriterade områden: rehabilitering, arbetsmarknadspraktik och godkännande av förtidspension. Rapporten visar också på konkreta lösningsförslag som ligger till grund för det fortsatta arbetet.
Under 2012 startade Arbetsgruppen för en ny handlingsplan för gränshinderarbetet (AHG) under ledning av ordförandelandet Norge. Gruppen skall ta ett samlat grepp hur informationen till medborgarna, lösningen av befintliga hinder och arbetet att förhindra nya gränshinder skall organiseras från och med 2014. Arbetsgruppen skall presentera sitt förslag efter sommaren 2013. Åland har en representant med i gruppen. På Ålands begäran har dessa möten lagts i samband med Nordiska samarbetskommitténs möten för att kunna minska rese- och logikostnader då medlemmarna till stor del är de samma.
Eftersom det ingår i arbetsgruppens arbete att även utvärdera det framtida informationsarbetet beslöt samarbetsministrarna att bevilja Hallå Norden-kontoret på Åland förlängd finansiering även för år 2013. Samarbetet mellan Ålands representant i Gränshinderforum och Hallå Norden-kontoret har varit tätt och regelbundet.
I april 2012 hade samtliga nordiska parlament en temadebatt om gränshinder. På Åland ägde den rum den 20 april och grundade sig på ett meddelande från Ålands landskapsregering. Som bilaga till meddelandet fanns en förteckning över gränshinder som visar att de hinder där Åland har egen lagstiftningsbehörighet i det närmaste är obefintliga men att Åland drabbas hårt av frågor under riksbehörighet som till exempel skatter och socialförsäkring. Den 7 november 2012 antecknades meddelandet för kännedom av Ålands lagting efter behandling i självstyrelsepolitiska nämnden.
3.2.3 Grön tillväxt
De nordiska statsministrarna tillsatte sommaren 2010 en arbetsgrupp med representanter för de nordiska länderna och Färöarna, Grönland och Åland för att utveckla Nordens möjligheter inom grön tillväxt.
Statsministrarna bestämde vid sitt möte, den 1 november 2011, att ge i uppdrag till de relevanta ministerråden att arbeta vidare med arbetsgruppens åtta rekommendationer. De områden som de nordiska länderna ska lägga extra kraft bakom är samarbete om och utveckling av;
- testcenter för gröna lösningar
- utbildning och forskning för grön tillväxt
- främja förbrukningsflexibilitet på den nordiska elmarknaden
- gröna tekniska normer och standarder
- gröna offentliga inköp
- tekniker och metoder för avfallshantering
- integration av miljö och klimat i utvecklingssamarbetet
- finansiering av gröna investeringar och företag
Ansvaret för de olika delområdena ligger hos behörigt fackministerråd där Åland under 2012 deltagit genom respektive ämbetsman. Vid de nordiska statsministrarnas sommarmöte 2012 gavs en delrapport hur arbetet inom Grön tillväxt framskrider.
3.2.4 Nordiska rådets session
Nordiska rådets 64:e session ägde rum den 30 oktober till den 1 november 2012 i Helsingfors.
Vid sessionen deltog lantrådet Camilla Gunell, nordisk samarbetsminister Veronica Thörnroos, utbildnings- och kulturminister Johan Ehn, näringsminister Fredrik Karlström och social- och miljöminister Carina Aaltonen.
Vid sessionens toppmöte med de nordiska statsministrarna talade lantrådet Camilla Gunell under temat: ”Utmaningarna för den nordiska välfärdsstaten”. Samarbetsminister Thörnroos presenterade samarbetsministrarnas redogörelse om gränshinderarbetet och näringsminister Karlström redogjorde för ministerrådsförslaget om ett nytt regionalpolitiskt samarbetsprogram.
I anslutning till sessionen hade ministerråden för utbildning, kultur, miljö och samarbetsministrarna möten. Samarbetsministrarna hade även möte med Nordiska rådets presidium. Lantrådet deltog i Färöarnas, Ålands och Grönlands regeringschefers möten med statsministrarna och Nordiska rådets presidium.
3.2.5 Samarbetet med Färöarna och Grönland
Under 2012 har arbetet med att ta fram en samarbetsöverenskommelse mellan Färöarna, Grönland och Åland slutförts. I samband med samarbetsministermötet på Svalbard den 4 september undertecknades ett ”letter of intent” av områdenas samarbetsministrar. Det låg under hösten till grund för arbetet med en samarbetsöverenskommelse som efter diskussion i Ålands delegation i Nordiska rådet, behandling i självstyrelsepolitiska nämnden och landskapsregeringen, undertecknades i Helsingfors den 29 oktober av Färöarnas, Grönlands och Ålands regeringschefer och delegationsordföranden. I samband med undertecknandet hölls ett möte för erfarenhetsutbyte mellan ministrar och parlamentariker.
3.2.6 Besök
I juni besöktes Åland av samarbetsminister Annika Olsen från Färöarna och samarbetsminister Palle Christiansen från Grönland. Värd för besöket var Ålands samarbetsminister Veronica Thörnroos. Bland de saker som diskuterades var samarbetsöverenskommelsen (se ovanstående pkt.), utbyte mellan studeranden och arbetstagare, gränshinderarbetet samt media-samarbete.
3.3 Sektoriellt arbete
3.3.1 Samarbetsministrarna (MR-SAM)
MR-SAM är det ministerråd som har det samordnande ansvaret i Nordiska ministerrådet. Samarbetsministrarna har under året haft tre möten där samarbetsminister Veronica Thörnroos har deltagit. Samarbetsministrarna biträds av tjänstemännen i Nordiska samarbetskommittén NSK som samtidigt har funktionen som sekretariatet i Köpenhamns styrelse. Nordiska samarbetskommittén möttes vid sju tillfällen, tre av dessa i samband med samarbetsministrarnas möten.
År 2012 har främst kännetecknats av det danska kravet på en budgetreducering för hela Nordiska ministerrådet om 10% vilket Danmark ville driva igenom redan för budgetåret 2013. I ett kompromissförslag fastställdes reduceringen till att spridas över tre år, 2014 görs en minskning med 5% och resterande minskning görs under 2015-2016. Den samlade budgeten för 2012 uppgick till ca 129 miljoner Euro. Utöver löpande budgetärenden har antagit en ny strategi för hållbar utveckling, tillsatt arbetsgruppen för det kommande gränshinderarbetet samt startat en översyn av arbetsvillkoren vid sekretariatet för att locka andra än i Danmark boende personer att söka lediga tjänster. MR-SAM ansvarar också för samarbetet runt EU:s östersjöstrategi och grannlandssamarbetet.
3.3.2 Arbetsliv
Arbetsministrarna möttes i Longyearbyen på Svalbard den 12-14 september 2012. Från Åland deltog näringsminister Fredrik Karlström. På agendan fanns dels temadiskussioner med representanter för arbetsmarknadens parter och dels ärenden för ministerådet.
rådet.
Ett aktuellt tema som diskuterades var Nordens åldrande arbetskraft och vilka effekter arbetskraftsinvandringen har för de nordiska välfärdssystemen i sin helhet. Ett annat tema som var uppe för diskussion var ungdomsarbetslösheten.
Gränshinderarbetet (se ovan) är särskilt relevant för Åland då behovet av arbetskraftsinvandring är stort och även med tanke på det stora antalet studerande i framför allt Sverige.
I ämbetsmannakommittén för arbetsliv, ÄK-A, och i kommitténs arbetsmarknadsutskott representeras Åland av myndighetschefen för Ams. Båda organen har hållit två möten under året, varav den åländska representanten har varit närvarande vid det ena. Vid mötena bereds och bearbetas ärenden från ministerrådet, samt behandlas ansökningar om nordiska projektmedel inom arbetslivsområdet.
3.3.3 Fiskeri och havsliv, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS)
Vid ministerådet för fiskeri och havsliv, jordbruk, livsmedel och skogsbruks sommarmöte i Trondheim deltog näringsminister Fredrik Karlström i ministerrådsmötet där bl.a. en ministerdeklaration om primärnäringarnas och livsmedelssektorns ansvar inom grön tillväxt godkändes. Utöver ministermötet deltog näringsministern i en ministerdialog rörande ämnen som Ny nordisk mat, grön tillväxt ur ett nordiskt perspektiv, skogsbruk samt livsmedelsnäring- och hälsofrågor.
Under 2012 har också landsbygdsutvecklare Lena Brenner vid Ålands landsbygdscentrum utsetts till ny ordförande för styrgruppen för nordiska ministerrådets projekt Ny nordisk mat II. Ny nordisk mat är ett projekt där de nordiska regeringarna vill placera de nordiska råvarorna, matlagningskonst samt -traditioner på den gastronomiska världskartan.
Inom skogsbrukssektorn var landskapsregeringen representerad vid Samnordisk skogsforsknings (SNS) vårmöte i Oslo den 3 maj 2012 samt vid höstmötet i Helsingfors den 21 november 2012. Under mötet i Oslo presenterades en extern evaluering av Samnordisk skogsforskning varav framgår att organisationen fungerar mycket bra. Vidare lades riktlinjerna upp för arbetet med en ny strategi för åren 2014-2017 samt programmet för Samnordisk skogsforsknings 40-års jubileumskonferens som hölls i Köpenhamn i juli 2012. På höstmötet i Helsingfors diskuterades främst Samnordisk skogsforsknings strategiarbete och arbetsprogrammet för 2013. Vidare behandlades medelansökningar för projekt och nätverksaktiviteter.
3.3.4 Jämställdhet (MR-JÄM)
Regeringarna i de nordiska länderna och självstyrande områdena samarbetar på jämställdhetsområdet under ledning av de nordiska jämställdhetsministrarna som tillsammans bildar ministerrådet för jämställdhet (MR-JÄM). Utgångspunkten för ministerrådet för jämställdhet är att det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet ska leda till nordisk nytta genom att man tillvaratar och delar med sig av kunskap, kompetens och erfarenheter på jämställdhetsområdet. De nordiska jämställdhetsministrarna har under det norska ordförandeskapet 2012 hållit ett möte i Oslo, där ministrarna bland annat diskuterade frågan om mångfaldspolitik i Nordiska ministerrådet och ett eventuellt utvidgat mandat för jämställdhetsamarbetet innefattande likabehandling. Jämställdhetsministrarna efterlyste definition av mångfald i en nordisk kontext och poängterade att arbetet med mångfald inte ska ske på bekostnad av jämställdhetssamarbetet.
Ämbetsmannakommittén för jämställdhetsfrågor (ÄK-JÄM) leder det praktiska arbetet gällande nordisk samarbete på jämställdhetsområdet och vid behov inrättas dessutom olika arbetsgrupper.
Ålands representant i ämbetsmannakommittén för jämställdhet tar initiativ gällande åländska intressen i jämställdhetssamarbetet, bevakar, utvecklar och följer upp frågor som är relevanta för landskapet.
Jämställdhetsintegrering samt pojkars och mäns aktiva deltagande i jämställdhetsarbetet är tvärsektoriellt teman.
Prioriterade områden i ramprogrammet är jämställdhet på arbetsmarknaden och inom utbildningen, kön, etnicitet och jämställdhet samt nolltolerans mot det könsrelaterade våldet.
Det norska ordförandeskapet har haft särskild fokus på pojkar och män i det nordiska jämställdhetsarbetet och på integrering av ett köns- och jämställdhetsperspektiv i hela Nordiska ministerådets verksamhet. Lantrådet Camilla Gunell medverkade i en nordisk ministerpanel på konferensen ”Maskuliniteter i bevegelse – menn, likestilling og livskvalitet”.
Ämbetsmannakommittén har under det norska ordförandeskapet haft fem möten och ett möte i det nordiskt-baltiska samarbetet (NB 8).
Ämbetsmannakommitténs interna arbetsgrupp, den så kallade trojkan består av avgående ordförandeskap, pågående ordförandeskap och kommande ordförandeskap håller kontinuerligt möten kring aktuella frågor inom jämställdhetsområdet.
En stor del av arbetet har även detta år rört sig runt processerna kring nedläggningen av Nordiskt institut för kunskap om kön (NIKK) i dess nuvarande form och upprättandet av ett nytt samarbetsorgan. I syfte att visa goda exempel där skolor och förskolor arbetat med jämställdhet för att kvalitetssäkra sin verksamhet inleddes under året arbetet med att sammanställa en studie om jämställdhet för hållbar skolutveckling. I ämbetsmannakommitténs uppdrag ingår vidare uppföljning av initiativ och beslut som tagits av ministerrådet för jämställdhet.
3.3.5 Kultur (MR-K)
De nordiska kulturministrarna har mötts två gånger under året, i april i Oslo och i oktober i Helsingfors. Kulturminister Johan Ehn deltog i Helsingfors. Ämbetsmannakommittén för kultur (ÄK-K), som bl.a. har ett övergripande ansvar för fördelningen av tillgängliga anslag inom området, har under året förberett och följt upp ministerrådets ärenden. Tre större ärenden har dominerat ministerrådets och ämbetsmannakommitténs agendor under året.
Under oktober beslöts fastställa den nya satsningen Ett lyft för barn- och ungdomslitteratur. Satsningen innehåller flera delar, bland annat ordnande av författarkurser och litterära arrangemang riktade till målgruppen. Den mest omfattande delen är dock inrättandet av det nya nordiska priset för barn- och ungdomslitteratur. Barn- och ungdomslitteraturpriset kommer att delas ut första gången vid sessionen 2013.
Kulturministrarna har också fastställt en kulturstrategi för åren 2013-2020. Kulturstrategin blir det viktigaste styrdokumentet för kultursamarbetet framöver. De temaområden som kultursamarbetet kommer att fokusera på är: det hållbara Norden, det kreativa Norden, det interkulturella Norden, det unga Norden och det digitala Norden
I maj 2012 fick landskapsregeringen besök av representanter för Kennedy Center som är USA:s största kulturcenter. Avsikten med besöket var att utse åländska konstnärer som kan representera Åland vid en kulturfestival feb-mars 2013. Kennedy Center valde bildkonstnären Juha Pykäläinen och dragspelaren Greta Sundström för detta representationsuppdrag.
Nordens Instituts verksamhet 2012
Nordens Institut på Åland (NIPÅ) är en kulturinstitution som lyder under Nordiska ministerrådet. Nordens instituts uppgift är att främja det åländska kulturlivet i samspel med kulturlivet i det övriga Norden och i samarbete med lokala kulturorganisationer.
Enligt det nordiska mål- och resultatkontraktet för åren 2012 -2014 har institutet under år 2012 fokuserat på fyra områden, nämligen Förmedling av nordisk konst och kultur till Åland samt kulturutväxling, Kulturell mångfald och interkulturell dialog, Barn och unga och Lokal kulturkontaktpunkt och information och nätverksbygge. Nordens institut har under året arrangerat över 30 publika kulturevenemang, 11 workshops, 3 större projekt och 8 evenemang med Nordens institut som delfinansiär. Det EU-finansierade projektet Yo!BaNa (Young Baltic Narratives) avslutades under året. Projektets syfte har varit att stärka rörlig bild som uttrycksform bland unga skärgårdsbor och höja mediekompetensen genom att fortbilda lärare inom mediepedagogik. Det treåriga projektet delfinansierades av EU:s Östersjösatsning Central Baltic INTERREG IV A Program 2007-2013, Archipelago and Islands samt regionalt av Ålands landskapsregering. Nordens institut har även beviljat stöd till Kulturfestivalen Ting som arrangerades under Nordiska rådets session i Helsingfors. Under festivalen representerades Åland av gruppen Whatclub och Godby högstadieskolas elever med musikalen Hitta hem i den nordiska satsningen MADD. Ålands Bild- och formskola deltog i utställningen Norden runt från iskantens rand. Utställningen, som visades i Nuuk på Grönland och i Helsingfors, fortsätter sin turné under 2013. Under året har 16 323 personer tagit del av Nordens instituts aktiviteter och evenemang.
3.3.6 Lagsamarbetet (MR-LAG)
Inom ministerrådet för lagstiftning behandlas huvudsakligen frågor som faller utanför landskapets behörighet. Åland har därför inte närvarat på något möte eller på annat sätt aktivt tagit del i arbetet under året.
3.3.7 Miljö (MR-M)
Ministerrådet för miljö har hållit två möten under året och miljöminister Carina Aaltonen har deltagit i båda. Det första hölls på Svalbard. Vid det mötet diskuterades bl.a. det nordiska initiativet om kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar (SLCF). Man enades också om gemensamma nordiska ståndpunkter inför Riomötet om hållbar utveckling, där bland annat jämställdhet lyftes upp som en viktig åtgärd för att bidra till en mer social, ekonomisk och miljömässig utveckling i världen. Vid miljöministrarnas möte under sessionen i Helsingfors godkändes det sexåriga miljöhandlingsprogrammet och miljöministrarna diskuterade hur de nordiska länderna kan bidra till att resultatet från Riomötet leder till miljöförbättringar och mätmetoder för hållbar utveckling, bl.a. välfärdsmått. Miljöministrarna höll även ett möte med nordiska rådets miljö- och naturresursutskott och diskuterade bland annat organiseringen av miljömärket Svanen.
Landskapsregeringen har deltagit i två av de tre möten som hållits i ämbetsmannakommittén för miljö. Vid de mötena har bl.a. diskuterats förslaget till miljöhandlingsprogram, nordiska rådets natur- och miljöpris, organiseringen av nordiska ministerrådets miljösektor, den nordiska rapporten om ekosystemtjänster, godkännande av arbetsgruppernas verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser.
3.3.8 Näringsliv, energi och regionalpolitik (MR-NER)
Näringsminister Fredrik Karlström har deltagit i ministerådets möten under året. De nordiska näringsministrarna har under året diskuterat de kreativa och kulturella näringarnas framtid i Norden 2013-2015. Ett stort arbete inom denna sektor görs även i de olika länderna och självstyrande områdena. Det är viktigt att stärka den nordiska kulturmarknaden som motvikt till produktionen i Hollywood och Storbritannien. Det finns en tydlig koppling mellan de kreativa näringarna och besöksnäringen. Den nordiska nyttan är att skapa affärsmöjligheter inom de kreativa näringarna som kan konkurrera internationellt. Ett problemområde som utgör ett gränshinder är de immateriella frågorna där det idag är svårt att köpa musik mellan de nordiska länderna.
Ministrarna utbytte erfarenheter kring arbetet med Nordiskt innovationsforum och beslöt att innovation i offentlig sektor, hållbara affärsmodeller och att i offentlig upphandling beakta och främja innovativa lösningar ska lyftas upp i det kommande nordiska samarbetsprogrammet för innovation och näringspolitisk som ska gälla från år 2014.
En annan fråga som behandlades var klimatvänligt byggande där det idag går att visa att det lönar sig att bygga med hänsyn till miljön. När investeringskostnaderna ökar tas det igen på minskande driftskostnader. Byggandet är ett område där beslutsfattarna har utmanat byggbranschen vilket har gjort att utvecklingen gått framåt. Nu utmanar branschen den offentliga sektorn att förbinda sig att bygga med miljöcertifikat.
Den återigen framväxande gruvnäringen i Norden diskuterades liksom behovet av gemensamma nordiska behörighetskrav för el-installatörer och el-montörer, en fråga som även finns på Gränshinderforums agenda.
Vid energiministermötet i Trondheim i oktober deltog energiminister Veronica Thörnroos samt ansvarig tjänsteman. Bland punkterna på agendan fanns evaluering av Nordisk energiforsking. En samstämmighet råder gällande vikten av nordiskt initiativ, ökat samarbete och möjligheten att Norden används som testområde inom energiområdet. Vidare diskuterades vikten av en ökad harmonisering av den nordiska elmarknaden vilket skulle medföra en större valmöjlighet för slutkund gällande val av elleverantör. I sammanhanget framförde ministern möjligheten till el-transitering via Åland mellan Sverige och Finland då den kommande kabelförbindelsen mellan Åland- Finland förväntas vara klar vintern 2016. Även användning av förnybara energikällor berördes. Överlag är de enskilda nationerna ambitiösa i utvecklingsplanerna och även i detta fall gynnas utvecklingen av samarbete.
De nordiska ministrarna med ansvar för regionalpolitik godkände det nordiska samarbetsprogrammet för regionalpolitik 2013-2016 som fokuserar på en regionalt hållbar välfärdsutveckling, en hållbar näringslivsutveckling i Arktis och en grön tillväxt i alla regioner. Grön tillväxt är ett prioriterat område på Åland där den stora produktionen av vindenergi och försök med att driva bussar med fiskrens i Mariehamn är två exempel.
Möjligheter och utmaningar att koppla grön tillväxt t.ex. i form av förnyelsebar energi till landsbygdsutveckling har diskuterats. Ministrarna beslöt att arbeta för att främja detta område inom ramen för det nordiska samarbetet. En omfattande global grön omställning, både i privat och offentlig sektor, kommer att vara nödvändig för att upprätthålla ekonomisk tillväxt samtidigt som klimatförändringar begränsas, kritiska naturresurser bevaras, den ekonomiska konkurrenskraften är god och slutligen frågan om energiförsörjningssäkerhet hanteras.
Vidare diskuterades den nordiska demografiutvecklingen. Generella utvecklingstendenser i Norden är att befolkningen är åldrande och blir friskare, det sker en fortsatt koncentration av befolkningen till större städer och regionala centra, det finns en positiv internationell migration i nästan alla kommuner. Demografin påverkar i stort sett alla politikområden och sätter ramarna för hur framtiden utformas. Det lokala och regionala perspektivet är viktigt eftersom möjligheter och utmaningar ser olika ut på olika ställen.
3.3.9 Social och hälsopolitik (MR-S)
Ministerrådet för social och hälsopolitik har under året hållit ett möte, i juni i Bergen, där socialminister Carina Aaltonen deltog.
Vid mötet beslöts att sätta igång ett projekt om inkludering av utsatta ungdomar i arbetslivet och inom utbildning. Utmaningarna med att upprätthålla ett väl fungerande hälso- och sjukvårdssystem i en tid med stora demografiska förändringarna och ett ökat behov av resurser för behandling av kroniska sjukdomar diskuterades. För att upprätthålla en hållbar välfärd och hälsa antogs en ny strategi för nordiskt samarbete på social- och hälsoområdet. Strategins målsättningar är att säkra social trygghet på en arbetsmarknad i snabb förändring, Främja en målinriktad insats för att förebygga och stärka kvaliteten och säkerheten i socialförsäkringssystemet och hälso- och sjukvården samt att främja innovation och forskning. Vid mötet beslöts även att arbeta aktivt för att hitta konkreta lösningar på de gränshinder som har identifierats på social- och hälsoområdet.
Ämbetsmannakommittén för sociala frågor (ÄK-S) har till uppgift att förbereda och följa upp ministerrådets ärenden.
3.3.10 Utbildning och forskning (MR-U)
De nordiska utbildnings- och forskningsministrarna, ministerrådet (MR-U), har mötts två gånger under året, i maj i Oslo och i oktober i Helsingfors. Utbildningsminister Johan Ehn deltog i Helsingfors.
Ämbetsmannakommittén för utbildning och forskning (ÄK-U), som bl.a. har ett övergripande ansvar för fördelningen av tillgängliga anslag inom området, har under året förberett och följt upp ministerrådets ärenden. Bland de ärenden som ur landskapsregeringens synvinkel sett haft väsentlig betydelse i diskussioner förda i ministerrådet och ämbetsmannakommittén är Färöarnas, Grönlands och Ålands ställning i det nordiska samarbetet, att främja gränsöverskridande utbildningsmöjligheter, bl.a. i högskolor och universitet, och stärka det nordiska utbildningssamarbetet. Det nordiska samarbetet för utbildning och forskning arbetar för att Norden ska kunna hävda sig på en global kunskapsmarknad. Kunskap är en konkurrensfaktor för att länder ska kunna attrahera talanger och öka sin tillväxt. Högre utbildning, såsom universitet och högskolor, blir viktiga producenter av denna kunskap. Från de självstyrda områdena har man framfört vikten av fullvärdig representation på likvärdiga grunder i olika underorganisationer- och grupper. Gemensamma nordiska möten är ett instrument för att främja en fördjupad dialog och förtydliga den nordiska samhörigheten, inklusive att stärka de självstyrda områdenas konkurrenskraft som flexibla utbildningsområden.
3.3.11 Ekonomi och finanspolitik (MR-FINANS)
De nordiska regeringarnas samarbete inom ekonomi- och finansområdet leds av de nordiska finansministrarna som utgör ministerrådet för finans. Samarbetet lägger grunden för att främja nordiska intressen internationellt och för en mer omfattande global ekonomisk integration. Vid mötena utbyts även aktuell information och den ekonomiska situationen i respektive land och den förda ekonomiska politiken. Därtill tas vissa gränshinderärenden och skatteavtalsfrågor upp. Landskapsregeringen har deltagit i ministerrådets möten. Ämbetsmannakommittén för finans har främst till uppgift att förbereda ministerrådets möten och ta ställning till olika projektansökningar. Landskapsregeringen har följt ämbetsmannakommitténs arbete och eftersträvat att delta i mötena då för Åland relevanta ärenden behandlas.
4 Landskapsregeringens övergripande prioriteringar i Nordiska ministerrådet
Detta meddelande utgör en utgångspunkt för att samordna och nedteckna landskapsregeringens prioriteringar för de kommande årens arbete i Nordiska ministerrådet. Syftet är att förstärka den tvärsektoriella samordningen mellan landskapsregeringens medlemmar i de olika fackministerråden samt förbättra kostnadseffektiv resursanvändning utgående från politiska prioriteringar.
4.1 Språket
4.1.1 Allmän språkpolitisk hållning
Det svenska språkets ställning på Åland kommer även framledes att befästas och tryggas genom att landskapsregeringen konsekvent, med stöd av självstyrelselagen, kommer att kräva att kontakten mellan landskapet och staten, såväl skriftlig som muntlig, sker på svenska. Deltagandet i regeringens arbete med att förverkliga Ahtisaari-gruppens förslag, den sk nationalspråksstrategin för att stärka det svenska språkets ställning kommer att fortgå. Språkrådets arbete kommer under året att utvecklas.
4.1.2 Nordisk språkkonvention
Åland har inom ramen för Expertgruppen Nordens språkråd (ENS) i likhet med övriga nordiska länder deltagit i arbetet med att revidera den nordiska språkkonventionen. Åland avser att även fortsättningsvis driva språkfrågan aktivt för att bland annat öka förståelsen av nordiska språk bland barn och unga.
4.1.3 Mötesspråket i Nordiska ministerrådet
Engelskan utgör ett allt vanligare mötesspråk, särskilt i samband med möten med de baltiska staterna.
Landskapsregeringen ser det som en självklarhet att skandinaviska är det ledande språket i umgänget med våra nordiska grannar. Landskapsregeringen anser att språket inom Nordiska ministerrådet även fortsättningsvis skall vara skandinaviska med simultantolkning till andra språk vid behov.
4.2 Media
4.2.1 Tillgång till nordisk public service och upphovsrätt
Ålands folkrättsliga ställning innefattar den övergripande målsättningen att trygga Ålands befolkning dess svenska språk, kultur, lokala sedvänjor. I linje med denna målsättning ingick Finland och Sverige redan på 1960-talet överenskommelse om erforderliga åtgärder som ska förbättra möjligheterna att se svenska televisionsprogram på Åland. Utvecklingen av internet har lett till att TV-program som finns tillgängliga på internet har ökat i och med att sändningar sker reguljärt och i realtid. TV-program produceras särskilt med internet som enda distributionskanal.
Landskapsregeringen fortsätter sitt arbete för att trygga tillgången på Åland till svenska och nordiska TV-program, särskilt inom ramen för SVT Play och TV4 Play. I detta sammanhang är en gemensam nordisk översyn av upphovsrättsreglerna av betydelse.
4.3 EU och Östersjöarbetet
4.3.1 Miljösamarbetet för Östersjön
Landskapsregeringen har alltid varit tongivande för att Nordiska ministerrådet skall prioritera miljöarbetet för Östersjön. Åländska politiker och tjänstemän har till exempel lyft frågan om utsläpp av avloppsvatten från båtar och fartyg och därigenom medverkat till det förbud om utsläpp från passagerarfartyg (som IMO tagit beslut om och) som gäller från 2016 för nybyggda fartyg och från 2018 för befintliga fartyg.
Samarbete i denna fråga är en grundförutsättning för att nå målsättningen om en förbättrad vattenkvalitet i våra kust- och havsområden. Landskapsregeringen deltar sedan länge i Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för Akvatisk ekologi, och stöder gruppens arbete för en ekosystembaserad och hållbar förvaltning av våra gemensamma havsområden. Åland kommer under perioden 2012-2014 fungera som ordförande för gruppen. Under perioden kommer ökat fokus läggas på klimatförändringens ökande påverkan på haven, något som på sikt kan komma att innebära omfattande förändringar på exempelvis fiskar och övriga vattenlevande djurs utbredning och därigenom påverka såväl den åländska allmänheten som de näringar som är beroende av kust och hav.
Åland ingår även i ett nordiskt nätverk för hållbar marin områdesplanering. Behovet och kraven på internationell samordning en sådan planering har under de senaste åren ökat. Landskapsregeringens tjänstemän kommer om tid och övriga resurser det medger att delta och driva de åländska intressena.
Nordiska ministerrådet betonar vikten av arbetet inom de internationella havsskyddskonventionerna. Efter flera års förhandlingar enades Östersjöstaterna och EU 2007 om gemensamma målsättningar och en gemensam åtgärdsplan för skyddet av Östersjöns miljö.
Landskapsregeringen förespråkar fortsatt samarbete och stöd till HELCOM:s Åtgärdsplan för Östersjön och betonar vikten av att uppnå de mål för minskade utsläpp som slagits fast.
Nordiska ministerrådets Östersjöarbete är koordinerat med EU:s Östersjöstrategi, ett arbete med stora åländska intressen. Landskapsregeringen kommer fortsätta att i samråd med näringsutövarna särskilt aktivera sig i arbetet för en mer hållbar fiskodling och för en mer miljövänlig sjöfart, och kommer att stöda initiativ och projekt som överensstämmer med de åländska målsättningarna. Redogörelsen från Nordiska ministerrådet om EU-arbetet innehåller numera ett permanent avsnitt om Östersjöarbetet.
4.3.2 EU
I mars 2012 erkände Nordiska rådets presidium skriftligen principen om att Åland, Färöarna och Grönland bereds möjlighet att bidra till Nordiska rådets EU-redogörelse. Syftet med Nordiska rådets EU-redogörelse är att samordna de nordiska ländernas EU-politik i frågor av gemensamt intresse. Som nämns ovan ingår numera ett Östersjöavsnitt i redogörelsen. Landskapsregeringen anser att detta är positivt eftersom det ger nya möjligheter för Åland att föra fram sina synpunkter. Landskapsregeringen kommer att verka för att Norden intar gemensamma positioner och samarbetar i frågor av gemensamt nordiskt intresse i förhållande till EU.
Landskapsregeringen sammanställer årligen de politiska prioriteringarna i en EU-redogörelse till lagtinget.
4.4 Ålands, Färöarnas och Grönlands ställning i det nordiska samarbetet
4.4.1 Ålandsdokumentet
Ålandsdokumentet som antogs 2007 av samarbetsministrarna är ett dokument som pekar på flera av Ålands, Färöarnas och Grönlands rättigheter att medverka i Nordiska ministerrådets arbete på så lika villkor som länderna, i den utsträckning som Helsingfors-avtalet medger. Ålandsdokumentet och Färöarnas, Grönlands och Ålands status i Nordiska ministerrådet kommer under 2013 stå på agendan vid Nordiska samarbetskommitténs aprilmöte. Landskapsregeringen avser vidare att följa upp och förstärka det samarbete med Färöarna och Grönland som sattes på en överenskommelse undertecknad av dess samarbetsministrar och delegationsordföranden i anslutning till Nordiska rådets session 2012.
4.4.2 Arbete för fullvärdigt medlemskap i institutioner
Landskapsregeringen fortsätter tillsammans med Färöarna och Grönland att arbeta för möjligheten att delta i samtliga nordiska institutioner som fullvärdiga medlemmar där det finns en samhällelig nytta inom till exempel utbildning, forskning och näringsliv. En ansökan om fullt medlemskap kommer att understödjas av de andra självstyrande områdena i enlighet med Ålandsdokumentet och samarbetsöverenskommelsen från oktober 2012.
4.5 Klimat, energi och miljö
4.5.1 Energiproduktion
Åland med sitt insulära läge är särskilt utsatt för förändringar i klimatet och möjligheterna till återvinningsbar och säker energiproduktion. Åland har även goda förutsättningar för ökad produktion av förnybara energikällor. Vinden är både hög och jämn i havsbandet och med moderna vindturbiner kan Åland öka andelen vindproducerad el avsevärt. Den beslutade och upphandlade kabelförbindelsen med finska fastlandet är en förutsättning för detta. För att aktörerna ska genomföra nybyggnation måste dessutom förutsättningar för rimlig avkastning finnas. Även användningen av biobränsle och biogas kan ökas. I kommunerna byggs närvärmenät där pannorna använder biobränsle.
Framtida system kan även producera el. Effektiva processer och tekniker inom både miljö- och energi skapar nya möjligheter inom cleantech. Mindre enheter som infogas i intelligenta nät bidrar till ökad flexibilitet gällande tillskott och behov. Detta kräver dock förändringar i nätstruktur och krav på flervägskommunikation.
Åland stöder gemensamma nordiska initiativ för en mer hållbar energiproduktion och projekt som ger ökad kunskap om effekterna av klimatförändringar i olika delar av Norden. Gällande Östersjöstrategin se punkt 4.3.1.
4.6 Gränshinderarbetet och näringsliv
4.6.1 Gränshinderforum
Att lösa befintliga gränshinder och hindra nya från att uppkomma har alltid varit av största vikt för landskapsregeringen. Landskapsregeringen kommer via sin representant i det av statsministrarna tillsatta Gränshinderforum bevaka åländska intressen både utanför och innanför egen lagstiftningsbehörighet. 2012 tillsattes en arbetsgrupp för att ta fram en handlingsplan för det fortsatta gränshinderarbetet. Landskapsregeringen har en representant i gruppen som kommer arbeta för att på effektivast möjliga sätt begränsa och riva gränshinder på Åland.
4.6.2 Näringsliv och arbetsmarknad
För en liten öppen ekonomi som den åländska är tillgång på arbetskraft en väsentlig faktor för en gynnsam ekonomisk tillväxt. Landskapsregeringen bedömer att det gemensamma nordiska arbetet med att reducera hindren för personers rörlighet fyller en viktig funktion. Genom Hallå Norden har information tillhandahållits för privatpersoner och i Gränshinderforum kan gemensamma problem lyftas upp. Företagsspecifika frågor som rör t.ex. beskattning och olika länders krav på yrkesskicklighet eller standarder är viktiga att bevaka för Åland. Fortsatt aktuellt under det kommande året är nordiskt kunskapsutbyte och samarbete kring EU:s finansieringsprogram 2014-2020, regler kring olika företagsstöd, potentialen hos grön tillväxt samt den demografiska utvecklingens konsekvenser för regionernas arbetsmarknad.
Föreningen Norden på Åland har ett stort nätverk runt om i Norden och har därför goda möjligheter att bidra till anställning av ungdomar till sommararbetsplatser runt om på Åland. Föreningen Norden har under många år förmedlat nordisk personal till olika arbetsplatser genom projektet Nordjobb.
Ett intressant och betydelsefullt projekt är nämnda Nordjobb – en förmedling av ungdomar från hela Norden på jobb/sommarjobb i grannregionerna. Utmärkta tillfällen för unga människor i åldern 18-28 år att lära känna sina grannar.
Syftet med Nordjobb är att stärka den nordiska arbetsmarknaden och öka rörligheten på denna. Nordjobb definieras därför som ett arbetsmarknadsprogram med fokus på kultur, språk och det nordiska samhället. Ett syfte är att minska ungdomsarbetslösheten.
4.6.3 Ny nordisk mat
Ny Nordisk Mat är inne på sin andra programperiod och verksamhetsperioden fortgår fram till 2014. Visionen är att det nordiska köket ska skapa och inspirera till matglädje, innovation, smak och mångfald, samt nå ut både nationellt och internationellt. Olika teman beskrivs genom olika projekt såsom mat & kreativa näringar, ny nordisk vardagsmat, mat & barn och mat & internationell representation dvs Nordic Food Diplomacy som är ett redskap för kommunikation av nordiska värden genom mat och måltidsgestaltning. Ny Nordisk Mat riktar sig till alla matintresserade i Norden oberoende ålder, yrke och språk.
Landskapsregeringen ser Ny nordisk mat som ett projekt att profilera Åland som en högkvalitativ region inom mat och bra lokalproducerade råvaror, särskilt i en tid då matens kvalitet ifrågasätts globalt.
4.7 Kultur
4.7.1 Nordiskt kultursamarbete
Landskapsregeringen skall arbeta för att det nordiska kultursamarbetet utgör en stark helhet där konst och kultur utgör hörnstenen i den gemenskap som binder samman de nordiska länderna. Kultursamarbetet har stort inflytande på sin omvärld och återspeglar den grund av gemensamma värderingar som de nordiska länderna står på. Tjänstemän inom landskapsförvaltningen är delaktiga i arbetet i styrelserna för de nordiska husen på Färöarna, Grönland och Island. Nordens institut på Åland (NIPÅ), i vars styrelse landskapsregeringen även är representerad, medverkar till ett högfrekvent kulturutbyte med de övriga nordiska länderna.
Landskapsregeringen följer upp och deltar aktivt i arbetet att tillsammans med Nordiska kulturfonden förbättra förutsättningarna inom amatör- och frivilligsektorn. En Nordisk festival invigdes i februari 2013 och kommer pågå under en månad på Kennedy Center i Washington. Landskapsregeringen deltar med konstnären Juha Pykäläinen och dragspelaren Greta Sundström.
4.8 Utbildning
4.8.1 Gränsöverskridande utbildning
Det är av största vikt att främja möjligheterna till studier i andra länder, att stärka och utveckla det nordiska utbildningssamarbetet och bidra till att skapa ett nordiskt utbildningssamarbete. Genom gränshinderarbetet vidtas på utbildningens område åtgärder för att underlätta möjligheter och förutsättningar för ålänningar att studera i Sverige, bl.a. i högskolor och universitet samt erbjuda studieplatser på Åland för andra nordbor.
4.8.2 Utbytesprogram
Inom Nordiska ministerrådets utbytesprogram Nordplus och TJUT-Tjänstemannautbytet finns möjligheter till kunskapsutbyte mellan de nordiska länderna. Nordplus programmet ger stöd åt projekt som har som mål att främja nordiskt språk och kultur och ömsesidig nordisk-baltisk språklig och kulturell förståelse, bidra till utvecklingen av kvalitet och innovation i utbildningssystemen för livslångt lärande via utbildningssamarbete, gemensamma utvecklingsprojekt, kunskapsutbyte och nätverksskapande.
Som ett självstyrt område har Åland enligt ett avtal med Nordiska ministerrådet i uppgift att inom utbildnings- och kulturavdelningens hägn upprätthålla Nordplus Informationspunkt Åland (InfoP-Å). InfoP-Å ansvarar för information om Nordplus-programmet i landskapet.
Landskapsregeringen uppmuntrar åländska intressenter att delta i aktiviteter inom ramen för Nordplus programmet då deltagandet utöver ökad språklig och kulturellförståelse för de åländska deltagarna också uppmärksammar övriga nordiska länder på Åland och vår roll i det nordiska samarbetet.
För säkra utbytesprogrammens framtid bevakar landskapsregeringen penningtilldelningen till programmen och poängterar dess betydelse i det nordiska samarbetet.
4.8.3 Global kunskapsmarknad
Det nordiska samarbetet för utbildning och forskning arbetar för att Norden ska kunna hävda sig på en global kunskapsmarknad. I dagens kunskapssamhällen är kunskap en konkurrensfaktor för att länder ska kunna attrahera talanger och öka sin tillväxt. Högre utbildning, såsom universitet och högskolor, blir viktiga producenter av denna kunskap. Landskapsregeringen skall medverka till att Norden har en ledande position som kunskaps- och kompetensregion. Landskapsregeringen fortsätter särskilt att följa arbetet i Rådgivningsgruppen för nordiskt samarbete inom högre utbildning (HÖGUT) och Nordiskt organ med ansvar för samarbetet inom forskning och forskningsutbildning i Norden (NordForsk). Detta för att Högskolan på Åland på bästa sätt ska kunna dra nytta av detta samarbete med anledning av landskapsregeringens arbete med att stärka högskolans samarbete med näringslivet och dess roll i tillväxtpolitiken.
Vidare kommer samverkan för kvalitetsarbete inom åländsk vuxenutbildning och samarbetet mellan Färöarna, Grönland och Åland fortsättningsvis att ha högprioritet inom ramen för Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) då utvecklingsarbetet gällande vuxenutbildningen fortsätter.
4.9 Jämställdhet
4.9.1 Jämställdhet
Ett jämställt Norden innebär frihet från könsrelaterat våld. I det nordiska samarbetet är jämställdhetsintegrering strateginför jämställdhetsarbetet som ska garantera att kvinnors/flickors och pojkars/mäns erfarenheter, kunskaper, kompetens, perspektiv och livsvillkor tas tillvara för ett hållbart och demokratiskt åländsk samhälle. Jämställdhet är en av förutsättningarna för nordisk ekonomisk tillväxt och välfärd.
Åländska prioriteringar inom ramen för det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet:
· Insatser för jämställdhet i skolan för att motverka könstraditionella utbildningsval eftersom dessa befäster och återskapar den könsuppdelade arbetsmarknaden.
· Insatser för en jämnare fördelning av föräldraledigheten och det oavlönade hem- och omsorgsarbetet.
· Utvecklandet av jämställdhetsintegrering som strategi till att även omfatta den offentliga hälso- och sjukvården
· Ökad representation av kvinnor i det demokratiska beslutsfattandet
· Insatser på olika nivåer för att motarbeta människohandel för
prostitution och sexuella ändamål
Under året vidtas följande åtgärder inom det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet:
· Utveckling av en nordisk jämförbar lätt tillgänglig könsuppdelad statistik med utgångspunkt i den egna statistiken.
· Kartläggning av vidtagna åtgärder och erfarenheter gällande arbetet för lika lön.
· Utveckling av jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen.
· Utarbetandet av förslag till teman kring män och jämställdhet.
· Klargörande av olika frågeställningar i samband med skapandet av nordiskt jämställdhetsprojekt i barnomsorg och skola vilket ska ta utgångspunkt i bland annat landskapsregeringens arbete med och erfarenheter av projektet ”Jämställd barnomsorg”.
4.10 Freds- och konfliktforskning
4.10.1 Ålandsexemplet som nordiskt varumärke
Norden står idag inför utmaningar och behov av utvärdering och nytänkande om sin egen identitet som en fredsregion i Europa och världen.
Åland fungerar som mötesplats och kunskapskälla för besökare från hela världen, som kommer till Åland för att få kunskap om Ålandsexemplet och dess komponenter. Ålandsexemplet kan användas som inspiration och utgångspunkt för diskussioner och förhandlingar i konfliktlösningssammanhang. Begreppet Ålandsexemplet används för att beskriva Åland och dess självstyrelse, demilitarisering och neutralisering samt skyddet för språk och kultur i ett dynamiskt och fredsorienterat perspektiv. Begreppet inkluderar processer av fredlig konfliktlösning, förhandling, utveckling och samarbete över tid på regional, mellanstatlig och internationell nivå.
Ålandsexemplet fungerar redan i dag som inspirationskälla och Åland som mötesplats för aktörer som strävar efter fred och internationell konfliktlösning. Norden kan i framtida fredsutmaningar bidra med de egna erfarenheterna av regional integration, institutionaliserade samtal, en stark parlamentarisk kultur och samarbeten på många nivåer.
Landskapsregeringen samarbetar med Ålands fredsinstitut med att finna finansiering för att arrangera ett fredsforum. Landskapsregeringen kommer även att aktivt följa utvecklingen i Nordiska rådet i samband med- och efter temasessionen i april.