Meddelande 1/2020-2021

		MEDDELANDE nr 1/2020-2021
		Datum
		2020-12-10
	Till Ålands lagting

Ålands reform- och investeringsprojekt i EU:s facilitet för återhämtning och resiliens

 

Den europeiska kommissionen har under år 2020 arbetat fram förslag till ett återhämtningspaket i syfte att hjälpa EU att komma starkare och mer resilient ur coronakrisen. Förslaget till förordning om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens (COM(2020) 408 final) är huvuddelen i det återhämtningspaket som kommissionen föreslog i maj och som medlemsstaterna kom överens om i europeiska rådet i juli 2020. Återhämtningspaketet ska, via bidrag och lån, stödja offentliga investeringar och reformer i medlemsstaterna. Slutbehandling av faciliteten för återhämtning och resiliens pågår i europeiska rådet.

   EU:s facilitet för återhämtning och resiliens är avsedd att förbättra återhämtningsförmågan i medlemsstaterna, lindra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser samt stödja den gröna och digitala omställningen. Enligt förslaget till EU-rättsakt måste en medlemsstat för att kunna få finansiering från faciliteten senast den 30 april 2021 lägga fram en nationell plan för återhämtning och resiliens. Enligt kommissionens förordningsförslag bedöms Finland ur faciliteten kunna erhålla bidrag om högst ca 2,2 miljarder euro.

   Landskapsregeringen och riksmyndigheterna har efter samråd i enlighet med 59b § 2 mom. självstyrelselagen för Åland, överenskommit om en fördelningsnyckel för beräkning av det belopp som ska utgöra Ålands andel av det bidrag som allokeras till Finland. Fördelningsnyckeln baseras på aktuell befolkningsandel, det vill säga 0,54 procent. Uppskattningsvis bedöms Ålands andel av bidrag från faciliteten uppgå till ca 12,6 miljoner euro.

   I meddelandet redogör landskapsregeringen för sina avsikter gällande förslag till Ålands reform- och investeringsprojekt i faciliteten. Vidare är det landskapsregeringens avsikt att föra dialog med kommissionen angående Ålands tänkbara reform- och investeringsprojekt.

   Utöver detta meddelande avser landskapsregeringen att återkomma till lagtinget med ett förslag till budgetering av och en begäran om nödvändiga fullmakter för förverkligandet av Ålands reform- och investeringsprojekt inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens.

 

 

Mariehamn den 10 december 2020

 

 

 

L a n t r å d     Veronica Thörnroos            

 

 

 

Minister          Torbjörn Eliasson                                                            

 

 

INNEHÅLL

1. EU:s principer och riktlinjer för reform- och investeringsprojekt 3

2. Tänkbara reform- och investeringsprojekt för Åland. 4

3. Preliminära projektbeskrivningar 5

 

 

 

 

 

 

1. EU:s principer och riktlinjer för reform- och investeringsprojekt

 

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens står i centrum för återhämtningen efter coronakrisen och är avsedd att hjälpa EU att komma starkare och mer resilient ur krisen. Faciliteten för återhämtning och resiliens utgör ett omfattande ekonomiskt stöd under de första avgörande åren av återhämtningen.

  För att medlemsstaterna ska kunna dra fördel av faciliteten för återhämtning och resiliens bör de lämna sina utkast till planer för återhämtning och resiliens som beskriver deras nationella investerings- och reformagendor till kommissionen. EU avser därefter att bevilja ekonomiskt stöd till reform- och investeringsprojekt som är utformade i enlighet med vissa principer.

   De fyra dimensionerna miljömässig hållbarhet, produktivitet, rättvisa och makroekonomisk stabilitet är vägledande principer för facilitetens reformer och investeringar.

   Planerna bör göra det möjligt för medlemsstaterna att öka sina ekonomiers tillväxtpotential, jobbskapande, ekonomiska och sociala resiliens samt förverkliga den gröna och digitala omställningen. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att i sina planer inkludera investeringar och reformer inom följande flaggskeppsområden:

1. Uppväxling - Tidigareläggning av framtidssäkrad ren teknik och påskyndande av utvecklingen och användningen av förnybar energi.
2. Renovering - Förbättring av energieffektiviteten i offentliga och privata byggnader.
3. Laddning och tankning – Främjandet av en framtidssäkrad ren teknik för att påskynda användningen av hållbara, tillgängliga och smarta transporter, laddnings- och tankningsstationer och utbyggnad av allmänna kommunikationer.
4. Uppkoppling - En snabb utbyggnad av snabba bredbandstjänster till alla regioner och hushåll, inklusive fiber- och 5G-nät.
5. Modernisering - Digitalisering av offentlig förvaltning och offentliga tjänster, inbegripet rättsväsende och hälso- och sjukvårdssystem.
6. Expandering - Ökning av den europeiska industriella datamolnskapaciteten och utveckling av de mest kraftfulla, avancerade och hållbara processorerna.
7. Omskolning och kompetensutveckling - Anpassning av utbildningssystemen till stöd för digitala färdigheter, utbildning och yrkesutbildning för alla åldrar.

 

2. Tänkbara reform- och investeringsprojekt för Åland

 

Landskapsregeringen har, utgående från EU:s principer och riktlinjer, utformat förslag till tänkbara åländska reform- och investeringsprojekt.

   I arbetet har följande riktlinjer varit vägledande:

- Förslag till reform- och investeringsprojekt ska tydligt bidra till uppnåendet av landskapets mål på medellång sikt (utvecklings- och hållbarhetsagendans sju strategiska utvecklingsmålen per år 2030).

- Reform- och investeringsprojekten ska vara begränsade till antalet i syfte att projekten ska kunna tilldelas de resurser de behöver för att projektens mål ska ha goda möjligheter att kunna uppnås.

- Reform- och investeringsprojekten bör ha betydande potential för hävstångseffekter som stimulerar hållbar ekonomisk tillväxt samt skapar strategiska arbetstillfällen på kort- och medellång sikt.

 

Mot ovanstående bakgrund är det landskapsregeringens avsikt att arbeta vidare med utformandet av nedanstående fyra reform- och investeringsprojekt. Preliminära projektbeskrivningar av de fyra projekten redogörs för i kapitel 3.  

 

A. OWF-baserat energisystem och fossilfri energiproduktion

 

Projektet bidrar i första hand till det strategiska utvecklingsmålet 6 (markant högre andel energi från förnyelsebara källor och ökad energieffektivitet) i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda och till den europeiska kommissionens flaggskeppsområde 1 (uppväxling – tidigareläggning av framtidssäkrad ren teknik och påskyndande av utvecklingen och användningen av förnybar energi).

 

B. Förstärkning av högskolans attraktionskraft genom förädlat utbildningserbjudande och moderniserad digital pedagogik

 

Projektet bidrar i fösta hand till de strategiska utvecklingsmålen 1 och 5 (välmående människor vars inneboende resurser växer respektive attraktionskraft för boende, besökare och företag) men även till mål 6 och 7 i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda och till den europeiska kommissionens flaggskeppsområde 7 (omskolning och kompetensutveckling – anpassning av utbildningssystem till stöd för digitala färdigheter, utbildning och yrkesutbildning för alla åldrar) samt flaggskeppsområde 5 (modernisering – digitalisering av offentlig förvaltning och offentliga tjänster, inbegripet rättsväsende och hälso- och sjukvårdssystem).

 

C. Byte av vårdinformationssystem inom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS)

 

Projektet bidrar till de strategiska utvecklingsmålen 1 och 2 (välmående människor vars inneboende resurser växer samt alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället) i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda och till den europeiska kommissionens flaggskeppsområde 5 (modernisering – digitalisering av offentlig förvaltning och offentliga tjänster, inbegripet rättsväsende och hälso- och sjukvårdssystem).

 

D. Fossilfri trafik

 

Projektet bidrar i första hand till det strategiska utvecklingsmålet 6 (markant högre andel energi från förnyelsebara källor och ökad energieffektivitet) i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda och till den europeiska kommissionens flaggskeppsområde 3 (laddning och tankning – främjandet av en framtidssäkrad ren teknik för att påskynda användningen av hållbara, tillgängliga och smarta transporter, laddnings- och tankningsstationer och utbyggnad av allmänna kommunikationer).

 

 

 

 

3. Preliminära projektbeskrivningar

 

Nedan redogörs för de förslag till tänkbara åländska reform- och investeringsprojekt som landskapsregeringen, utgående från EU:s principer och riktlinjer, har utformat.

   I slutet av respektive projektbeskrivning finns en riktgivande uppskattning av respektive projekts ekonomiska omfattning. Den sammanlagda ekonomiska omfattningen överstiger 12,6 miljoner euro. Marginalen finns för den fortsatta behandlingen lokalt och i EU:s institutioner.

 

 

A. OWF-baserat energisystem och fossilfri energiproduktion

 

Havsbaserad storskalig vindkraft - OWF

Remissunderlaget för den åländska havsplanen definierar områden för storskalig havsbaserad vindkraft. Detta har redan väckt ett stort intresse bland internationella aktörer inom vindkraftsbranschen. Det totala området är ca 1 100 km² vilket helt utbyggt med över 500 vindkraftsturbiner skulle kunna ge en total energieffekt på upp till 6 GW. Den helt utbyggda vindkraftens årliga energiproduktionspotential skulle uppgå till ca 30 TWh, vilket skulle innebära möjligheter för omfattande energiexport och samtidigt bidra till att nordiska energi- och klimatmål kan uppnås.

   Utbyggnaden av den storskaliga havsbaserade vindkraften i åländska havsområden kräver initiala miljoninvesteringar av landskapet Åland och därefter mångmiljardinvesteringar av privata branschaktörer.

   Distributionen av den producerade elenergin skulle innebära ett viktigt tillskott till den nordiska/europeiska elmarknaden. Genom att bygga en ny interconnector från det norra energiområdet mellan Finland och Sverige (med en eventuell anslutning till Åland) skulle det kunna transiteras el till det nordiska elnätets områden där konsumtionen är som störst.

   Det finns stor potential för att omvandla den producerade elenergin till andra energiformer (power-to-x), i första hand till vätgas men även genom vidareförädling till metanol, grön bensin/diesel/flygbränsle och ammoniak.

   Eftersom elproduktionen från vindkraft är volatil och i korrelation till det även dess marknadspris är det välmotiverat att undersöka och planera olika power-to-x alternativ. Power-to-x kan ge den åländska havsbaserade vindkraftsproduktionen en roll som föregångare inom den internationella energimarknaden. En storskalig power-to-x produktion skulle medföra en större flexibilitet för den producerade energin och även ett minskat behov av elkabelinfrastruktur.

   Projektet skulle ge ett synnerligen viktigt tillskott för att de nationella och åländska hållbarhetsmålen ska kunna uppnås. Projektet kommer också att ha en stor inverkan på samhället genom stora möjligheter för branschspecifik utbildning, nya arbetsplatser, företagsetableringar och övriga kringeffekter.

   Projektet sträcker sig över en mycket lång tidsperiod, men det bör omgående startas upp med investeringar för planering av helhetskonceptet inklusive affärsmodell och distributionsinfrastruktur samt evaluering av power-to-x alternativ. Betydelsen av grundläggande projektering och väl utförd planering innefattande bland annat vindmätningar, bottenundersökningar och anslutningsmöjligheter är viktig för att de potentiella havsområdena ska kunna exploateras och utnyttjas optimalt.

   Utöver planeringen bör även undersökningarna på plats på de potentiella energiområdena startas upp relativt snabbt eftersom genomförandet kommer att spänna över en relativt lång tidsperiod.

   Projektet uppfyller väl kriterierna för EU:s återhämtningsfonds flaggskeppsområde 1: Uppväxling - Tidigareläggning av framtidssäkrad ren teknik och påskyndande av utvecklingen och användningen av förnybar energi.

   Projektet innefattar även energilagring och kompetensutveckling som ingår i övriga flaggskeppsområden.

   Investeringsbehovet för den storskaliga havsbaserade vindkraften i de åländska havsområdena inklusive power-to-x undersökningar kommer att kräva stora investeringar. Projektet riktar sig i huvudsak till att möjliggöra export av energi och är inte direkt ihopkopplat med andra lokala vindkraftsprojekt på Åland.

 

Solparksanläggningar

Ålands energi- och klimatstrategi fastslår att effekten från solenergiproduktionen år 2030 ska uppgå till 17 MW. Hittills har det på Åland installerats småskaliga solpaneler till en sammanlagd effekt av ca 2 MW. För att effektmålet ska kunna uppnås krävs även att storskalig solkraft byggs ut i form av solparker. Det är ungefär dubbelt så kostnadseffektivt att bygga storskaliga solparksanläggningar jämfört med små installationer. Utbyggnaden av storskaliga solparker skulle ha en betydande sysselsättningseffekt för de lokala branschföretagen.

 

Projektet som helhet uppfyller väl kriterierna för EU:s återhämtningsfonds flaggskeppsområde 1: Uppväxling — Tidigareläggning av framtidssäkrad ren teknik och påskyndande av utvecklingen och användningen av förnybar energi.

 

Totalt omfattar reform- och investeringsprojekt A ca 3,75 miljoner euro.

 

 

B. Förstärkning av högskolans attraktionskraft genom förädlat utbildningserbjudande och moderniserad digital pedagogik

 

Åland är ett kunskapssamhälle. Mycket tack vare en lyckad kombination av praktiskt och teoretiskt kunnande har det åländska samhället haft en på många sätt positiv utveckling de senaste decennierna.

   Megatrenderna globalisering, digitalisering och hållbarhet förstärker att ett samhälles samlade kompetens är en avgörande framgångsfaktor och därmed av strategisk betydelse för en gynnsam samhällsutveckling.

   Högskolan på Åland har en central funktion som katalysator för förstärkt kompetens i det åländska samhället respektive samhällets attraktionskraft för inflyttning. Samtidigt ligger högskolan efter jämförbara utbildningsinstitutioner gällande digitalisering av verksamheten.

 

Effektmål

Mot ovanstående bakgrund är avsikten att högskolan under perioden 2021-2024 genomför ett reform- och investeringsprojekt med följande effektmål (som är avsedda att uppnås senast i slutet av projektperioden):

 

1.       Markant ökad efterfrågan på högskolans utbildningsprogram i sin helhet (ökad efterfrågan både på och utanför Åland).

2.       Nuvarande utbildningar har förädlats att bli en katalysator för företagande på Åland där digitaliserings-, automations-, AI-tjänster samt tjänster inom förnyelsebar energi på export erbjuds.

3.       Modern digitalpedagogik och distansundervisning har integrerats i all utbildningsverksamhet i högskolan.

4.       Verksamhetens digitaliseringsnivå i sin helhet har kommit ikapp jämförbara utbildningsinstitutioner.

Utveckling av utbildningsalternativ och forskning, utveckling och innovation (FUI) inom digitalisering, automation, AI och hållbara energiformer

Genomförandet av reform- och investeringsprojektet skulle lyfta högskolans tekniska program till framkant av utbildningar inom digitalisering, automation och hållbara energiformer. Detta skulle högst sannolikt locka studerande även från andra länder och bidra till ett utbyte och rörlighet i hela Europa.

   Högskolan har redan planerat och genomfört initiala förberedelser för uppbyggnad av nya studieinriktningar i automation och förnybar energi som utgör ett inriktningsalternativ i existerande ingenjörsutbildning med koppling till alla högskolans teknikbranscher. Utbildningarna bygger på digitalisering, AI och olika andra IT-lösningar samt görs i nära samarbete med högskolans IT-program.

   De planerade studieinriktningarna ger även en god bas för ett nytt studieprogram på mastersnivå som kunde inledas år 2024 eller 2025. Projektets genomförande innebär att implementeringen kan ske ännu snabbare. Detta skulle möjliggöra att högskolan kunde utbilda och utexaminera ingenjörer inom en snabbt utvecklande bransch där utbildningsmöjligheterna än så länge är begränsade.

   För framgångsrik utveckling av utbildningsalternativen samt utveckling av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FUI), i anslutning till högskolans andra utbildningar, krävs ny infrastruktur (tex. simulation, VR/AR, AI, testsystem för solenergi, vindenergi och bergvärme).      

  

Det finns även goda möjligheter att utveckla de nya utbildningarna och relaterad FUI-verksamhet i samarbete med vårdutbildningen, vilket skulle möjliggöra utveckling och testande av nya digitala och tekniska lösningar och hjälpmedel för sjuk- och socialvård på Åland. Satsningarna ger goda

möjligheter till utökad FUI-verksamhet vid högskolan i samarbete med företag på Åland samt företag och högskolor i andra regioner, vilket även stöder och kan lyfta det planerade utvecklingscentret vid högskolan.

   Projektet innebär att utbildningsalternativen på bachelornivå kan vara färdiga under det inledande året av projektet. Planeringen av magisternivå kan vara färdigt under år 2022. En investeringsplan för uppgradering av existerande labbutrustning och nya anskaffningar görs genast i början av projektet och de flesta anskaffningarna görs under 2021 - 2023.

  

Utveckling av digitalpedagogik med inriktning på studerandecentrerad flerformsundervisning för alla kursformer

Reform- och investeringsprojektets genomförande innebär att högskolans undervisning utvecklas så att omfattande inslag av modern digitalpedagogik ingår i alla utbildningsprogram, kompletteringsutbildningar och kurser via öppna högskolan. Denna utveckling kommer att möjliggöra flexibla studievägar (heltids-/deltidsstudier) för enskilda studerande och även externa studerande (t.ex. smidigt utbyte av kurser med andra högskolor och kompletteringskurser för personer i arbetslivet). Olika typer av kompletteringsutbildningar kan erbjudas till mera omfattande kundgrupper, oberoende av deltagarnas fysiska verksamhetsort.

   Utökad användning av modern digitalpedagogik kommer även att underlätta t.ex. skärgårdsbornas deltagande i öppna högskolans kursprogram. Den planerade utvecklingen kräver omfattande satsningar för att utveckla och anpassa högskolans nuvarande pedagogiska metoder som i huvudsak bygger på olika former av närundervisning till flerformsundervisning som utnyttjar digital pedagogik.

   Satsningarna inkluderar fortbildning av lärare, stöd i digital pedagogik och tekniskt IKT-stöd som bör fortgå intensivt under några års tid. Även en ordentlig uppgradering och utökning av högskolans digitala utrustning och programvara behövs i klassrum och andra utrymmen på högskolan. Utöver detta behövs även utrustning av minst en dedikerad högklassig AV-studio för produktion av digitalt undervisningsmaterial och för studerandes genomförande av övningsuppgifter och egna produktioner. En ny plattform för digitala kurser behöver tas i bruk.

 

Utveckling av digital ledning och digitala styrsystem vid högskolan

Reform- och investeringsprojektet innebär genomförandet av de nödvändiga digitala utvecklingsåtgärder som högskolan behöver för att uppnå den nivå av digitalisering som andra högskolorna redan har.

   Högskolan på Åland är med i alla finländska yrkeshögskolors och universitets gemensamma utvecklingsprojekt. Utöver det behövs omfattande utveckling av digitala administrativa system och digital pedagogik skilt vid varje högskola (t.ex. studieregister, överföring av information till gemensamma nationella register, andra styrsystem vid högskolan osv.).

   Högskolan på Åland har stora utvecklingsbehov för att kunna erbjuda samma tjänster till sina studerande som de andra högskolorna i Finland. Detta eftersom högskolan än så länge saknar smidiga system för identifiering av studerande.    

   Resurser behövs därmed för lokalt utvecklande av dessa tjänster för att göra dessa tillgängliga för högskolans studerande och administration samt för det åländska näringslivet. Högskolan kommer utan extra resurser att ha mycket svårt, om inte omöjligt, att kunna utföra det digitala hopp, det vill säga utveckla sina egna administrativa system, som är absolut nödvändigt för att kunna delta i och genomföra utvecklingsprojektet.

 

   Projektet som helhet uppfyller väl kriterierna för EU:s återhämtningsfonds flaggskeppsområde 5 och 7: Modernisering - Digitalisering av offentlig förvaltning och offentliga tjänster, inbegripet rättsväsende och hälso- och sjukvårdssystem samt Omskolning och kompetensutveckling - Anpassning av utbildningssystemen till stöd för digitala färdigheter, utbildning och yrkesutbildning för alla åldrar.

  

Totalt omfattar reform- och investeringsprojekt B ca 3,6 miljoner euro.

 

 

C. Byte av vårdinformationssystem inom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS)

 

Ett av de övergripande målen vid ÅHS är att garantera en god tillgänglighet till hälso- och sjukvård samt främja det förebyggande arbetet och stärka folkhälsan. Fokus bör vara på patienten samt på ett jämställt och gott bemötande. Den digitala utvecklingen på vårdområdet är betydande, varför ett prioriterat område är förnyelsen av ÅHS vårdinformationssystem (VIS).

   ÅHS nuvarande system erbjuder inte allt som ett nytt och modernt VIS kan erbjuda i forma av säkerhet och integrationer. Potentialen med ett nytt VIS för ÅHS är stor, både i form av minskad administration inom vård och förvaltning samt en effektivisering och kvalitetshöjning i patientservicen. En ekonomisk effekt väntas också då patienten kan göra mer arbete själv, t.ex. kontrollera journal på internet och boka tider själv. ÅHS förstudie, som färdigställdes i januari 2019, visar att VIS är ett omfattande förändringsprogram med flera angränsande förändringsprocesser som kommer att pågå under flera år framåt.

   Upphandling av VIS projektet bidrar till att ÅHS upphandlar ett modernt, driftsäkert, högkvalitativt, framtids- och datasäkert VIS som möjliggör verksamhetsutveckling, en mera effektiv hantering av journalen samt en tryggare informationsöverföring. Det finns inget VIS som täcker hela ÅHS funktionella behov och därför krävs integrationer till kringliggande system för exempelvis bild- och laboratoriemedicin. Dock bör ett nytt system omfatta så mycket som möjligt av grundfunktionaliteten i verksamheten. Dessutom krävs en hög grad av interoperabilitet med omvärlden och de verksamhetsfunktioner som inte täcks av ett VIS.

   Upphandlingen görs som en gemensam upphandling av ÅHS och Åda Ab, där ÅHS upphandlar ett licensavtal och Åda Ab erhåller en option för att avropa licenser för sina delägare. ÅHS ser ett värde i att kunna erbjuda licensen och tjänsten till privata vårdgivare för att på så sätt kunna säkerställa enhetliga system på Åland.

   Till projektet hör, förutom upphandlingen, ett parallellt arbete med att kartlägga och utveckla termer och begrepp samt att kartlägga och utveckla vårdprocesser och standardiserade vårdplaner. Dessa arbeten är beroende av varandra både tidsmässigt och gällande personella resurser.

   En viktig del av verksamhetsutvecklingen vid ÅHS är att kommunicera med externa samarbetspartners så som sociala sektorn, kommunerna på Åland och privata sektorn. Ett VIS som är sammankopplat och samverkar både internt och externt med alla vårdleverantörer runt patienten möjliggör verktyg som stöder koordineringen, planeringen och förverkligande av vården. Samverkan mellan dessa aktörer på Åland för att åstadkomma kontinuitet för patienten behöver ske på ett strukturerat, överenskommet och informationssäkert sätt.

 

Projektidé

   Projektet bidrar till att ÅHS får ett modernt, driftsäkert, högkvalitativt, framtids- och datasäkert VIS som möjliggör en mera effektiv hantering av journaler och en tryggare informationsöverföring. Potentialen med ett nytt VIS är stor, både i form av minskad administration inom vård och förvaltning samt en effektivering och kvalitetshöjning inom patientvården.

   Projektet bidrar också till förnyade och patientfokuserade arbetssätt samt standardiserade vårdplaner som höjer patientsäkerheten, kvalitetssäkrar och bidrar till verksamhetsutveckling. Patientsäkerheten höjs också av att ÅHS får gemensamma termer och begrepp.

 

Projektmål

   Projektets mål bidrar till att ÅHS inom år 2021 har upphandlat ett nytt VIS som fungerar på svenska, men är kopplat till Finland, till finländska register och till åländska och finska lagar genom ett upphandlingssätt kallat konkurrenspräglad dialog. Arbetet med vårdprocesser inom projektet bidrar till verksamhetsutveckling, kvalitetssäkring och en ökad patientsäkerhet genom att ÅHS får en gemensam journalterminologi samt gemensamma vårdprocesser och vårdmallar. Projektet medför även en ökad nivå av säkerhet, så som bättre tillgänglighet och ökad spårbarhet.

 

Upphandling och införande

   Upphandlingen kommer att skötas genom konkurrenspräglad dialog vilket ger en större trygghet gällande förhållandet mellan kvalitet och kostnader. Upphandlingen kan bättre styras genom detta förfaringssätt. Upphandlingsannonsen publiceras i slutet av år 2020 och upphandlingen slutförs under 2021 så att avtal med tilltänkt leverantör kan tecknas i början av 2022. Under år 2022 och vidare sker den gradvisa implementeringen av ett nytt system och nya processer.

 

 

 

Projektet uppfyller väl kriterierna för EU:s återhämtningsfonds flagg-skeppsområde 5: Modernisering - Digitalisering av offentlig förvaltning och offentliga tjänster, inbegripet rättsväsende och hälso- och sjukvårdsstem.

 

Totalt omfattar reform- och investeringsprojekt C ca 4,8 miljoner euro.

 

Investeringen leder till en ökad driftskostnad där en årlig kostnad för drift uppskattas till 1,0 miljon euro (exklusive avskrivningar).

 

 

D. Fossilfri trafik

 

Elfordonstrafik

Reform- och investeringsprojektet syftar till att bidra till att Åland påskyndar användningen av hållbara, tillgängliga och smarta transporter, utbyggnaden av laddningsstationer samt utvecklingen av en attraktiv kollektivtrafik.

   Både Sverige och Finland tillhandahåller ett investeringsstöd för eldrivna personfordon. För att accelerera omställningen i riktningen mot fossilfri trafik bedömer landskapsregeringen att ett stöd för elfordon är ett bra verktyg.

   Projektet innebär en uppväxling och elektrifiering av kollektivtrafiken i tätortsområdet med driftstart i januari 2022. Målsättningen är att även landsortstrafiken ska vara fossilfri. Tätortstrafiken kräver en fordonspark på fem eldrivna kollektivtrafikfordon. Arbetet med trafikförsörjningsprogrammet pågår och det har identifierats att aktörer i samhället kommer att ha utmaningar med att investera i eldriven kollektivtrafik. Landskapsregeringen bör stödja teknikutvecklingen och därför är det motiverat att det investeras i eldrivna kollektivtrafikfordon.

   Landskapet Åland tillhandahåller ett stöd för elbilsladdning som gäller för flerbostadshus och egnahemshus. För att försnabba övergången till eldrivna fordon behövs det ytterligare laddningsinfrastruktur i det åländska samhället. Det föreslås därför att anskaffning av laddningsstationer skulle stödas. Dessa laddningsstationer skulle dels vara personbilsladdare men även bussladdare.

  

Projektet uppfyller väl kriterierna för EU:s återhämtningsfonds flaggskeppsområde 3: Laddning och tankning – främjandet av en framtidssäkrad ren teknik för att påskynda användningen av hållbara, tillgängliga och smarta transporter, laddnings- och tankningsstationer och utbyggnad av allmänna kommunikationer.

 

Totalt omfattar reform- och investeringsprojekt D ca 4 miljoner euro.