Meddelande 3/2002-2003
|
|
| ||
| Ålands landskapsstyrelse | MEDDELANDE nr 3/2002-2003 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2003-04-03 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Komplettering till Etermediepolitiskt program för landskapet Åland
INNEHÅLL
2. Digital TV på Åland – en lägesbeskrivning
3. Ålands radio och TV Ab:s public serviceuppdrag
4. Avgiften för innehav av TV-mottagare
5. Produktion och distribution
6. Målsättningen för etermedieutvecklingen
Den 23.8.2001 överlämnade landskapsstyrelsen till lagtinget Etermediepolitiskt program för landskapet Åland (Meddelande nr 2/2000-2001). Lagtinget antecknade meddelandet för kännedom den 4.3.2002. Samtidigt hemställde lagtinget om att landskapsstyrelsen under år 2002 överlämnar en komplettering till programmet. Kompletteringen skall ligga till grund för en plan för utvecklingen av radio- och TV-verksamheten på Åland.
Lagtingsledamöterna Lisbeth Eriksson, Hasse Svensson och Ragnar Erlandsson samt landskapsstyrelseledamoten Gun Carlson har bildat en arbetsgrupp för arbetet med kompletteringen. Gruppens utgångspunkter har varit de frågeställningar som väcktes av kulturutskottet vid behandlingen av Etermediepolitiskt program för landskapet Åland.
Ett av kulturutskottets önskemål är utarbetandet av mål och strategier för utvecklingen av etermedia på Åland. Detta inkluderar både TV-utbudet efter övergången till digitala TV-sändningar och strategiska beslut som fordras för att säkerställa tittarna detta utbud.
Syftet med ett politiskt program är att ange de allmänna riktlinjerna och prioriteringarna för den förda politiken inom ett politikområde. Alla de detaljfrågor som kulturutskottet hade våren 2002 går inte i dagsläget att besvara. Det etermediepolitiska området är snabbt föränderligt och vissa av frågeställningarna behandlas därför generellt.
Landskapsstyrelsens viktigaste prioritering är att Åland skall ha tillgång till ett lika mångsidigt public serviceutbud som det övriga Norden. Ålands Radio och TV Ab ansvarar för utvecklingen av radio- och TV-verksamheten på Åland. Detta skall ske utifrån de riktlinjer som anges i Etermediepolitiskt program.
Landskapsstyrelsen överlämnar härmed kompletteringen till lagtinget och avser att inkludera dess innehåll i Etermediepolitiskt program för landskapet Åland.
| Mariehamn den 3.4.2003 | |
|
L a n t r å d |
Roger Nordlund |
|
Föredragande ledamot |
Gun Carlson |
1. Inledning
Landskapsstyrelsen har med anledning av lagtingets hemställan våren 2002 kompletterat Etermediepolitiskt program för landskapet Åland. Kompletteringen grundar sig på kulturutskottets betänkande nr. 1/2000-2001. Följande av kulturutskottets frågeställningar och påpekanden har behandlats:
Public serviceuppdraget
- att landskapsstyrelsen överväger möjligheten att införa public service-uppdraget i lagstiftningen. Detta för att stärka principerna för public service samt att möjliggöra avtal om public serviceuppdrag med andra bolag
- Att Ålands Radio och TV Ab bereds ekonomiska möjligheter att även under lågkonjunktur självständigt uppfylla sitt public serviceuppdrag.
TV-avgiften (”TV-licensen”)
- uppbörden av avgiften skall effektiveras och Ålands Radio och TV bör ansvara för den
- vilka kriterier skall ligga till grund för storleken på avgiften?
- vem skall vara skyldig att betala TV-avgiften?
- är benämningen ”TV-licens” lämplig?
- landskapsstyrelsen bör utarbeta ett jämförande underlag med uppgifter om licensavgifterna i de nordiska länderna.
Produktion och distribution
- åtskillnad bör göras mellan produktion (Ålands Radio och TV) och distribution (en samhällsägd, oberoende instans) så att alla aktörer på etermedieområdet har garanterad tillgång till Smedsbölesändaren på lika villkor
- åländska kabelbolag bör åläggas att återutsända Ålands Radio och TV:s program (”must carry”).
Mål och strategier för etermedieutvecklingen på Åland
- den etermediepolitiska strategin är oklar beträffande tryggandet av det svenska programutbudet. Landskapsstyrelsen bör klargöra om nuvarande villkor för att ta emot TV-program är tillfredsställande, eller om det finns anledning att sträva till att Åland blir ett eget programrättsområde
- det är viktigt att bestämma om det är landskapsstyrelsen eller Ålands Radio och TV som bär ansvaret för genomförandet av strategin.
Denna komplettering beskriver också dagsläget beträffande programutbudet och behov av teknisk utrustning i och med övergången till digitala TV-sändningar.
2. Digital TV på Åland – en lägesbeskrivning
I december 2002 ingicks ett avtal mellan Sveriges Television (SVT) och Ålands Radio och TV Ab. Avtalet innebär att Åland får tillgång till SVT:s samtliga digitalkanaler, det vill säga SVT 1 och 2, SVT 24 och SVT Extra. Genom en liten investering i teknik kan nämnda kanaler ses i de åländska kabelnäten.
De två förstnämnda kanalerna är de traditionella analoga kanalerna som fortsättningsvis sänds analogt parallellt med digitalsändningarna fram till 2007.
SVT 24 är en kanal som inriktar sig på nyheter, fakta och sport, medan den nya SVT Extra är en kanal för barn- och skolprogram. För mottagning av dessa två kanaler krävs en s.k. digitalbox.
SVT planerar också att ”spara” en kanal för särskilda sändningar, till exempel stora idrottsevenemang.
Ålands Radio och TV:s avtal med SVT träder i kraft 1.10.2003. Ålands Radio och TV anskaffar en sändare till Smedsböle för de digitala kanalerna.
Ålands Radio och TV har även fört diskussioner med Sveriges TV4 som har sagt att man följer SVT:s exempel. Det innebär att TV4 avser låta ålänningarna få tillgång till kanalen. Det åländska bolaget har också förhandlat med Rundradion som tillhandahåller samtliga kanaler kostnadsfritt.
Idag kan fem kanaler sändas över en digital sändare men antalet kanaler per sändare kommer säkert att utökas inom kort. För utsändning av fem kanaler krävs en investering på € 350 000 - 450 000. Upphovsrättskostnaderna för varje kanal är cirka € 43 000 med undantag för Finlands TV:s kanaler som tillhandahålls kostnadsfritt.
Interaktiviteten (möjligheterna till tjänster via televisionen), som så sent som för cirka ett år sedan marknadsfördes som en av de stora och viktiga nyheterna inom digital-TV, har inte fått något genomslag i t ex Sverige och Finland. Troligen utgör internet och dess stora möjligheter till både tjänster över nätet och annan interaktivitet en alltför stark konkurrent.
Digitalboxen för mottagning av digitala TV-sändningar finns i olika varianter på marknaden, med eller utan interaktivitet. För närvarande kostar en box cirka € 200 (utan interaktiva finesser). Priset väntas sjunka under den närmaste tiden.
3. Ålands radio och TV Ab:s public serviceuppdrag
I Etermediepolitiskt program för landskapet Åland från 2001 ges en definition av begreppet public service, alltså etermedier i allmänhetens tjänst. Enligt denna definition skall etermedier i allmänhetens tjänst sakligt och opartiskt granska och beskriva samhället och på ett allsidigt sätt förmedla nyheter, försvara demokratins grundidéer, vara en kulturbärare och erbjuda god underhållning samt förmedla nöd- och katastrofmeddelanden från myndigheterna. Etermedier i allmänhetens tjänst skall nå alla lyssnare/tittare på lika villkor och ta särskilda hänsyn till minoriteters behov beträffande programutbudet.
I 4§ LL om rundradioverksamhet (117/93) framgår en del av detta public serviceuppdrag, nämligen skyldigheten för utövare av rundradioverksamhet att förmedla myndighetsmeddelanden. I Ålands Radio och TV Ab:s bolagsordning och i landskapsbudgeten (Kap. 43.05) specificeras bolagets uppdrag ytterligare. Landskapsstyrelsen avser att utarbeta en landskapslag för Ålands Radio och TV i vilken även public serviceuppdraget skulle ingå.
4. Avgiften för innehav av TV-mottagare
Avgiften för innehav av TV-mottagare, eller TV-licensen som den kallas i dagligt tal, betalas av alla hushåll och företag som har mottagare. Möjligheterna till befrielse från avgiften specificeras i Landskapsstyrelsens beslut om avgifter för innehav av televisionsmottagare § 5 (2/03).
Landskapsstyrelsen anser att den i rubriken ovan nämnda benämningen, alltså ”avgift”, är den riktiga eftersom det enligt LL om rundradioverksamhet uttryckligen handlar om att inneha en televisionsmottagare I dagsläget finns ingen anledning till en ändring av benämningen till ”licens”.
Ålands Radio och TV:s förvaltningsråd utreder kriterierna för avgiftens storlek. En jämförelse mellan olika länders avgiftssystem utgör en lämplig utgångspunkt för beräkningen av den åländska avgiften.
I enlighet med 5 § LL om rundradioverksamhet fastställer landskapsstyrelsen avgiften. Detta sker efter förslag av förvaltningsrådet.
Förvaltningsrådet är också den instans som skall ansvara för uppbörden av avgiften.
5. Produktion och distribution
Nuvarande utrustning i Smedsböle är fullt användbar under hela den analoga perioden. Efter det, alltså 2006-2007, kan delar av den konverteras för digitala signaler och åtminstone komma ifråga som reservsutrustning.
För närvarande har Ålands radio och TV Ab hand om såväl egen produktion som distribution av program. Landskapsstyrelsen anser att denna lösning är lämplig för Åland. Att sära på produktionen och distributionen skulle innebära att en ny administrativ enhet för distributionsdelen behövs och det skulle medföra nya kostnader. En sådan lösning kan vara lämplig i de nordiska länderna där det finns många aktörer som vill köpa in sig för egna sändningar. Så är emellertid inte fallet på Åland.
Kulturutskottet har väckt frågan om ”must carry” principen för de åländska kabelbolagen. Förslaget går ut på att de åländska kabelbolagen skulle åläggas att återutsända Ålands Radio och TV:s program. Ett införande av ”must carry” i LL om kabelsändningar till allmänheten (53/93) skulle tillförsäkra alla åländska hushåll som är anslutna till ett kabelnät ett relevant TV-utbud på lika villkor, oberoende vilket kabelnät man är ansluten till.
6. Målsättningen för etermedieutvecklingen
Kulturutskottet ansåg vid behandlingen av Etermediepolitiskt program för landskapet Åland att målen och strategierna för etermedieutvecklingen på Åland är oklara. Landskapsstyrelsen bör specificera dessa mål vilket inkluderar TV-utbudet som Ålands radio och TV skall erbjuda konsumenterna i samband med övergången till digital-TV.
Då landskapsstyrelsen utarbetade det etermediepolitiska programmet under år 2001 var situationen beträffande programutbudet i digital-TV oklart. Man kan konstatera att brytningsskedet mellan analogt och digitalt TV-utbud fortgår.
Utvecklingen är för närvarande inne i en snabbt föränderlig process vilket gör det svårt att fastställa hållbara och detaljerade strategier. Arbetet med en lösning av ett tillfredsställande TV-utbud har dock framskridit snabbt och situationen i slutet av år 2002 är betydligt klarare än den var då landskapsstyrelsen överlämnade sitt etermediepolitiska meddelande i slutet av sommaren 2001 (se punkt 2 ovan).
Landskapsstyrelsen utformar den övergripande målsättningen beträffande etermedieutbudet.
Målsättningen är för närvarande att landskapet skall ha en möjligast god tillgång till public service-kanaler, särskilt de svenskspråkiga kanalerna. De nya kanalerna med speciell inriktning på nyheter, sport och barnprogram är också av intresse för Åland. Detsamma gäller Finlands Svenska TV och Sveriges TV4.
På sikt och beroende på utvecklingen i Norden kan även övriga nordiska TV-kanaler komma ifråga. I dagsläget är det dock det svenskspråkiga utbudet som har högsta prioritet.
Ansvaret för att målsättningen förverkligas åligger Ålands Radio och TV:s förvaltningsråd och styrelse. Detta ansvar inkluderar även ingående av avtal med TV-bolag.