Meddelande 4/2012-2013

Lagtingsår: 2012-2013
Typ av dokument: Meddelande

Ladda ner Word-dokument

 

MEDDELANDE nr 4/2012-2013

Datum

 

2013-08-29

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Meddelande angående halvårsredogörelse över budgetförverkligandet år 2013

 

 

 

 

I föreliggande meddelande redogör landskapsregeringen översiktligt för hur tillbudsstående budgetanslag har förverkligats under första halvåret 2013 samt så ingår en bedömning över utfallet totalt för hela år 2013. Som underlag för meddelandet har respektive avdelnings redogörelser och bedömningar använts och inledningsvis ges därtill en samlad bedömning över utfallet totalt för landskapets budget år 2013. Landskapsregeringen berör även de ändrade inkomstförutsättningar som gäller för åren 2014 och 2015 samt på vilket sätt landskapsregeringen avser att förhålla sig till dessa.

 

 

Mariehamn den 29 augusti 2013

 

 

Lantråd

 

 

Camilla Gunell

 

 

Vicelantråd

 

 

Roger Nordlund


INNEHÅLL

Samlad bedömning över utfallet för år 2013. 3

Skattefinansieringen. 4

Innevarande år 4

Ändrade förutsättningar för åren 2014 - 2015. 4

Landskapets likviditet 5

Kansliavdelningen. 8

Konsumtionsutgifter 8

Finansavdelningens förvaltningsområde. 8

Konsumtionsutgifter 8

Överföringsutgifter 8

Investeringsutgifter 9

Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde. 9

Inkomster 9

Konsumtionsutgifter 9

Överföringsutgifter 9

Ålands hälso- och sjukvård. 10

Inkomster 10

Konsumtionsutgifter 10

Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde. 11

Inkomster 11

Konsumtionsutgifter 11

Överföringsutgifter 12

Investeringsutgifter 12

Näringsavdelningens förvaltningsområde. 12

Inkomster 13

Konsumtionsutgifter 13

Överföringsutgifter 13

Trafikavdelningens förvaltningsområde. 14

Inkomster 14

Konsumtionsutgifter 14

Sjötrafik (48.20.22) 14

Överföringsutgifter 15

Investeringsutgifter 15

 

 

 


 

Samlad bedömning över utfallet för år 2013

 

I föreliggande meddelande framgår att budgetförverkligandet för de flesta av landskapets verksamhetsenheter framskrider enligt planeringen. Större avvikelser kan noteras för nedanstående budgetposter som inverkar på budgetunderskottet i bokslutet för år 2013:

 

 

     I sammanhanget noterar landskapsregeringen att Ålands hälso- och sjukvårds verksamhetsutgifter enligt prognosen kommer att underskrida budgeterat anslag. Anslaget är ett tvåårigt reservationsanslag och den underskridning av budgetanslaget som bedöms för hela år 2013 överförs till år 2014 och inverkar därför inte på budgetresultatet för år 2013.

     I sammanhanget kan det konstateras att mindre avvikelser, såväl positiva som negativa, kan förekomma även för andra verksamhetsenheter, men de bedöms inte inverka i någon större grad på budgetresultatet.

     Landskapsregeringen återkommer i en tilläggsbudget under slutet av år 2013 med förslag till omfördelningar av anslag och övriga åtgärder för att möta den försämring i skattefinansieringen som nu är att vänta.

 

Skattefinansieringen

 

Innevarande år

 

Slutavräkningen för år 2012 blir drygt 2,1 miljoner euro högre än det förskott landskapet erhöll under fjolåret och betalas till landskapet under hösten. Förskottet på avräkningen är för år 2013 fastställt till knappt 211,9 miljoner euro och utgående från det har landskapet under första halvåret erhållit 106,2 miljoner euro. Utgående från redovisningsuppgifter om statens influtna inkomster per juni 2013 kan avräkningsbeloppet för motsvarande tidsperiod beräknas till 105,0 miljoner euro eller ca 1,2 miljoner euro lägre än det förskott landskapet erhållit hittills.

     De hittills budgeterade statsinkomsterna för år 2013 motsvarar ett avräkningsbelopp om ca 211,2 miljoner euro. Finansministeriet har nyligen offentliggjort ett förslag till tillägg till statsbudgeten vilket ytterligare minskar statens inkomstprognos för år 2013. I prognosen har beaktats att Finlands BNP minskar under år 2013 jämfört med fjolåret och att arbetslöshetsgraden blir högre än år 2012. Statskatterna på inkomster av förvärv och kapital har under första delen av året inte influtit enligt tidigare prognoser. Utfallet av beskattningen för år 2012 blir sämre än väntat, speciellt vad gäller kapitalskatterna. Även ökningen av mervärdesskatteintäkterna har varit sämre än vad som antogs vid uppgörandet av statens grundbudget för innevarande år. Minskningar kan även noteras för flera övriga skatteslag som t.ex. skatt på alkoholdrycker, energiskatter och bilskatt. Lotteriskatten bedöms dock öka något. Med beaktande av de minskade inkomsterna enligt finansministeriets förslag till tilläggsbudget förväntas avräkningsbeloppet minska med ca 4,8 miljoner euro i förhållande till fastställt förskott. Landskapsregeringen konstaterar att minskningen är förhållandevis stor varför det är sannolikt att Ålandsdelegationen kommer att justera ned förskottet redan för innevarande år. Det kan noteras att landskapsregeringen erhållit besked om förskottens storlek t.o.m. november månad varför minskningen torde göras i samband med utbetalningen av december månads förskott.

     Skattegottgörelsen för skatteår 2011 uppgår till knappt 9,8 miljoner euro och betalades till landskapet i april. Den lotteriskatt som landskapet ännu ska erhålla för skatteåret 2012 uppgår till drygt 10,3 miljoner euro eller 1,2 miljoner euro mindre än budgeterat belopp.

 

Ändrade förutsättningar för åren 2014 - 2015

 

Landskapsregeringen har under de två senaste veckorna i samband med beredningen av halvårsredogörelsen erhållit två negativa besked gällande inkomsterna. Finansministeriets förslag till statsbudgetproposition för år 2014 indikerar att statens inkomster inte kommer att uppgå till den nivå som tidigare prognoser visat. Förskottet på avräkningen för år 2014 har i detta skede kalkylerats till 213 miljoner euro. Utgående från förhandsuppgifter om de skatter som utgör grunden för skattegottgörelsen för skatteår 2012 kan skattegottgörelsen kalkyleras uppgå till ca 4,5 miljoner euro. Sammantaget indikerar de ännu högst preliminära uppgifterna på att skattefinanseringen kommer att vara i storleksordningen 10 – 11 miljoner euro lägre än vad som antagits i samband med att landskapsregeringen fastslog budgetramarna för år 2014. Med beaktande av att minskningen i statens inkomster nu beror på en försämrad utveckling av Finlands BNP och skatteinkomster kommer detta också att inverka negativt på utvecklingen av avräkningsbeloppet även efter år 2014.

     Trots den kraftigt försämrade ekonomiska prognosen står landskapsregeringen fast vid den övergripande målsättningen att uppnå en budget i balans, även om utsikterna att nå det redan till år 2015 har försvårats. Som framgår nedan av avsnittet om landskapets likviditet är den fortfarande relativt god, men utan att närmare beräkningar har gjorts kan det nu konstateras att utan vidare åtgärder kan ett faktiskt upplåningsbehov uppstå redan under andra halvan av år 2015. Landskapsregeringen ser allvarligt på situationen och har för avsikt att de kommande åren föreslå ytterligare besparingsåtgärder och öka inkomsterna. Dessa åtgärder sammantaget får en nettoeffekt om ytterligare 20 miljoner euro såväl för att minska den totala kostnadsvolymen som för att klara landskapets likviditet. Parallellt med detta arbete finns ett ökat behov av att satsa på utveckling och sysselsättningsskapande åtgärder med hjälp av utökad användning av penningautomatmedel. Nivåerna på landskapsregeringens planerade åtgärder framgår av nedanstående.

 

 

     Såväl samhällsservicereformen som den digitala agendan förutsätter att förvaltningen ses över med målsättningen att öka samarbetet inom den offentliga sektorn. Administrativa funktioner samordnas där det är möjligt så att kapaciteten används optimalt. Exempelvis planeras nu inom ramen för digitala agendan en gemensam IT-drift med ÅHS och Mariehamns stad från och med år 2015. I samband med förnyandet av ekonomisystemet har dessutom landskapsregeringen och ÅHS redan enats om att gå in för en gemensam struktur i sina ekonomisystem. Därmed är ett första, och viktigt steg taget i processen att samordna hela ekonomiförvaltningen.

     Innehållet i landskapsregeringens förslag kommer att presenteras i budgetförslaget för år 2014.

 

Landskapets likviditet

 

Landskapsregeringens likviditet (kassa och bank samt placeringar)[1]   uppgick i juni 2013 till ca 49,3 miljoner euro och kan anses vara god.  Likviditeten har sjunkit jämfört med motsvarande tid ifjol (juni 2012: 58,5 miljoner euro). Likviditeten förväntas sjunka ytterligare under hösten och kan utgående från nu kända uppgifter bedömas uppgå till ca 36 miljoner euro vid årets slut.

 

 

Kansliavdelningen

 

Konsumtionsutgifter

 

Av verksamhetsutgifterna under kansliavdelningens förvaltningsområde har ca 46,2 % förverkligats under första halvan av år 2013. Med beaktande av att ca 53,8 % av tillbudsstående anslag finns tillgängliga under senare delen av året är bedömningen att anslagen är tillräckliga på helårsbas med beaktande av att vissa omfördelningar mellan enskilda moment kan bli aktuella. I avvikelse från detta kan det konstateras att verksamhetsanslaget för Ålands polismyndighet är för lågt dimensionerat i förhållande till den verksamhetsnivå som varit avsikten. Utgående från utfallet under första delen av år 2013 görs bedömningen att verksamhetsutgifterna på helårsbasis i stort kommer att vara på 2012 års nivå vilket medför ett tilläggsbehov om 0,1 – 0,2 miljoner euro. Hur stor del av detta tilläggsbehov som kan omfördelas inom avdelningens förvaltningsområde utreds närmare i samband med beredningen av ett förslag till tilläggsbudget. I sammanhanget kan det noteras att per juni så har 55,6 % av polismyndighetens budgeterade inkomster influtit.

 

Finansavdelningens förvaltningsområde

 

Konsumtionsutgifter

 

Verksamhetsutgifterna för avdelningen har under det första halvåret 2013 i stort sett haft samma förverkligandegrad som under motsvarande period år 2012. Av driftsutgifterna för den allmänna förvaltningen (44.01.01) återstod vid halvårsskiftet ca 57% (2012: 56 %). Bedömningen är därför att anslaget även på helårsbasis kommer att räcka till. Även övriga verksamhetsanslag följer i stort sett samma mönster som under år 2012.

     Kostnaderna för såväl allmänt utvecklingsarbete som arbete som rör den digitala agendan har däremot fortfarande en stor eftersläpning.  Detta beror till största delen på att arbetet under det första halvåret varit av intern karaktär, och därmed inte belastat dessa moment. Med beaktande av de åtgärder som planeras avseende såväl samhällsservicereformen som den digitala agendan, bedöms dock kostnaderna och därmed förverkligandegraden för det andra halvåret stiga betydligt.

     År 2012 var antalet beviljade pensioner betydligt lägre (250) än året före (318) men under första halvåret 2013 har redan 194 personer beviljats pension. För första halvåret 2013 ser det ändå bra ut gällande pensionsanslagen och utgifterna har varit drygt 7 % eller ca 1 miljon euro högre än motsvarande tidsperiod år 2012. Om trenden håller i sig under resterande del av året torde pensionsutgifterna närma sig 26,5 miljoner euro att jämföra mot 27,5 miljoner i budgeterat anslag. Rörande den pensionsbaserade KomPL-betalningsandelen enligt lagen om kommunala pensioner har slutredovisningen för år 2012 ännu inte kommit.

 

Överföringsutgifter

 

Överföringarna till kommunerna under finansavdelningens förvaltningsområde kommer år 2013 att överstiga budgeterade anslag. Dels med allmänna landskapsandelar till kommunerna, dels med kompensation för uteblivna inkomster från beskattningen av kapitalinkomst uppgående till sammanlagt drygt 0,1 miljoner euro främst till följd av att den slutliga beskattningen för skatteår 2011 blev högre än de uppgifter som fanns tillhanda när budgetförslaget gjordes upp. Det är ännu för tidigt att säga hur överföringarna till kommunerna totalt sett slutar eftersom de slutliga uppgifterna om beskattningen för skatteår 2012 blir tillgängliga först i slutet på innevarande år varefter slutregleringen av kompensationen för förlust av skatteintäkter som orsakas av avdrag för skatteår 2012 kan beräknas.

 

Investeringsutgifter

 

Förbrukningen av investeringsanslag har under första halvåret varit relativt låg, men förverkligandegraden ökar under resterande del av året. Upphandling av nytt ekonomisystem har slutförts. Upphandling av kontorsmöbler och –material tillsammans med ÅHS och övriga underställda myndigheter är pågående.

 

Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde

 

Inkomster

 

Av social- och miljöavdelningens budgeterade inkomster om 33.000 euro har endast cirka 10 procent influtit under det första halvåret 2013. Avdelningens inkomster beräknas på årsbasis uppnå till budgeterad nivå.

     Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets exkl. laboratoriets (35.60.20) inkomster under det första halvåret 2013 uppgår till ca 300.000 euro eller ca 72 procent av budgeterade inkomster, vilket beror på att årsavgifterna som betalas av verksamhetsutövare för inspektionsövervakningen erläggs i början av året. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets laboratoriums inkomster (35.60.21) uppgår till ca 78.000 euro eller ca 21 procent av budgeterade inkomster. Laboratoriets låga förverkligandegrad på inkomstsidan beror på att den ersättning som landskapsregeringen betalar för den vattenövervakning som laboratoriet genomför för landskapsregeringens räkning betalas först i slutet av år 2013. Inkomsterna ligger i stort sett i fas med tidigare års inkomster.

 

Konsumtionsutgifter

 

Budgetmomentet (45.54.01) avseende verksamhetsutgifter för vattenförsörjning och vattenvård får gottskrivas med bland annat inkomster för deltagande i EU-projekt som arrangeras inom ramen för verksamheten. För tillfället finansieras flera EU-projekt genom nettobudgetering, d.v.s. kontot gottskrivs i efterhand med inkomster från EU-projekt. Inbetalning från EU-program för medel som förskotterats har dock ofta en lång eftersläpning, i vissa fall upp till ett år. Bedömningen är därför att det kan finnas ett tillfälligt behov av tilläggsanslag under år 2013. Av verksamhetsutgifterna för vattenförsörjning och vattenvård återstod vid halvårsskiftet ca 62 %, vilket beror på att betalning till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet för den vattenövervakning som myndigheten genomför för landskapsregeringens räkning sker i slutet av innevarande år. 

     Avseende övriga konsumtionsutgifter är bedömningen att anslagen är tillräckliga på helårsbasis.

     Av verksamhetsutgifterna för Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet exkl. laboratoriet (45.60.20) återstod vid halvårsskiftet ca 54 % jämfört med ca 63 % för motsvarande period för år 2012, medan av verksamhetsutgifterna för Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets laboratorium (45.60.21) återstod ca 60 % jämfört med ca 72 % för motsvarande period för år 2012. Bedömningen är att anslagen på helårsbasis kommer att räcka till.   

 

Överföringsutgifter

 

Av överföringsutgifterna till Folkpensionsanstalten för barnbidrag, bostadsbidrag, underhållsstöd och stöd för tolkningstjänster för funktionshindrade återstod vid halvårsskiftet ca 51 % (2012: 50 %), 49 % (2012: 59 %), 56 % (2012: 63 %) resp. 70 % (2012: 87 %). Bedömningen är att anslagen på helårsbasis kommer att räcka till vad gäller barnbidrag, underhållsstöd och stöd för tolkningstjänster, medan det eventuellt kan behövas tilläggsanslag för bostadsbidragen.

     Avseende övriga överföringsutgifter är bedömningen att anslagen är tillräckliga på helårsbasis.

 

Ålands hälso- och sjukvård

 

Inkomster

 

Inkomstbudgeten uppgår till 6,8 miljoner euro och intäkterna per juni uppgår till drygt 3,2 miljoner euro vilket är ungefär samma nivå som motsvarande period år 2012. Patientavgifterna är budgeterade till 3 miljoner euro och har ökat något jämfört med motsvarade period år 2012 trots att långvårdsavgifterna minskat. Det kan konstateras att de nya högre patientavgifterna trädde i kraft 1 mars 2013. Att långvårdsavgifterna minskat beror på omstruktureringen av vården vid geriatriska kliniken. Ersättningar och övriga intäkter ligger på samma nivå som år 2012. Nämnas kan att intäkterna för klinikfärdiga patienter har ökat något från att ha varit på en mycket låg nivå år 2012, däremot är ersättningarna från FPA något lägre än år 2012. Övriga ersättningar och intäkter är till stor del oregelbundna intäkter och därmed svåra att prognostisera.

     Prognosen för inkomsterna visar på sammanlagt ca 7 miljoner euro eller ca 0,2 miljoner euro högre än budgeterat.

 

Konsumtionsutgifter

 

Budgetanslaget för ÅHS:s verksamhetsutgifter uppgår till 80,6 miljoner euro och kostnaderna per juni uppgår till 38,8 miljoner euro vilket är lägre procentuellt sett än samma period år 2012, då jämfört med bokslutet. Personalkostnaderna ligger på samma nivå som år 2012, medan konsumtionsutgifterna är något lägre, vilket i första hand kan hänföras till lägre kostnader för läkemedel och för medicinsk rehabilitering. Kostnaderna för läkarkonsulter och vikarier har däremot ökat jämfört med år 2012, vilket kan hänföras till svårigheterna att rekrytera. Kostnaderna för externvården (vård utanför ÅHS) är 0,5 miljoner euro lägre än motsvarande tidpunkt år 2012. Kostnaderna riskerar dock att öka p.g.a. rekryteringssvårigheter gällande bl.a. ortopeder.

     Prognosen visar på verksamhetskostnader om sammanlagt 0,3 miljoner euro lägre jämfört med 2013 års budget. Därtill kan summeras kvarstående anslag från år 2012 på 0,6 miljoner euro. Totalt visar därmed prognosen per juni för hela år 2013 på en underskridning av tillgängliga anslag med 0,9 miljoner euro.

     Rekryteringssvårigheterna riskerar att dels leda till höga kostnader framöver och till att verksamheten är svårplanerad då vårdproduktionen är ojämn.

 

 

 

Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde

 

Inkomster

 

Utbildnings- och kulturavdelningens ansvarsområde är till sin grundläggande natur inte direkt inkomstinriktad varför inga större förändringar är att vänta gällande inkomstutvecklingen.

 

Konsumtionsutgifter

 

Utbildnings- och kulturavdelningens verksamhetsutgifter under tiden januari till och med juni 2013 har i det närmaste följt tidigare års förverkligandegrad. Generellt kan man konstatera att förverkligandegraden i snitt ändå är något högre för enskilda poster än jämfört med halvårsutfallet 2012. Detta indikerar på att nyttjandet av tidigare års anslag i proportion minskat i motsvarande mån. Nedanstående budgetmoment behöver beskrivas närmare.

     Kontot för utvecklingsarbete för avdelningens ansvarsområde är reducerat i jämförelse med tidigare år vilket har efterverkningar för verksamheten. En liten överbokning förväntas leda till en smärre överskridning som bör täckas upp från annat håll genom omfördelning i en tilläggsbudget.

     Kostnaderna för skolfartyget har inte uppnått uppskattad nivå men kan förklaras med budgettekniska eftersläpningar gällande intern fakturering mellan trafikavdelningen och utbildnings- och kulturavdelningen. Anslaget bedöms tillräckligt på helårsbasis.

     Anslaget för sysselsättningsfrämjande utbildning har kostnadseffekter mot senare delen av året och anslaget bedöms vara tillräckligt. Det samma gäller anslagen för integration och mångkulturellt befrämjande.

     Konsumtionsutgifterna för Ålands folkhögskola och Ålands musikinstitut följer budget och respektive anslag uppskattas vara rätt dimensionerade.

     För Ålands sjösäkerhetscentrums del kommer personalkostnaderna att vara högre under hösten på grund av förändrat förordnande. En viss samordning av personalresurser med skolfartyget Michael Sars har skett redan under en tid och en fortsatt utveckling av samordnade stödfunktioner för sjöfartsutbildningarna förväntas ge totalekonomiska fördelar. Utfallet på årsnivå är dock beroende av faktorer som kan relateras till försäljningen av utbildningstjänster.

     För den relativt nybildade myndigheten Ålands gymnasium står fortfarande några utmaningar gällande kostnadseffektiviteten i fokus. På basen av utfall per halvår och prognostisering för resterande delen av året kan man dra slutsatsen att en tilläggsbudget är nödvändig för att täcka upp för merkostnader som kan härledas till personalkostnader som uppstått men som varit obudgeterade. Behov av drygt 100.000 euro för att täcka kostnader för handledingsarvoden för studerande i lärande i arbete har uppstått med anledning av förändringar i AKTA-avtalet. Landskapsregeringen beslöt under det första halvåret att förändra dimensioneringsbeslutet för Ålands gymnasium genom att utöka antalet studieplatser inom det företagsekonomiska programmet vid Ålands yrkesgymnasium. Utökningen åtföljs av en kostnadsstegring på knappt 50.000 euro. Sammantaget prognostiseras utfallet på årsnivå uppgå till ca 17,3 miljoner euro för myndigheten. För året budgeterades 16.780.000 euro. Detta är en ökning av konsumtionsutgifterna med ca 580.000 euro, vilket leder till ett uppenbart behov av tilläggsbudget. Om man jämför utfallet för år 2012, vilket var ca 17,5 miljoner euro, med det prognostiserade utfallet för år 2013 innebär förändringen dock en faktisk minskning av kostnadsutvecklingen, vilket är ett resultat av aktiva åtgärder för att minska på myndighetens personalkostnader för undervisning och administration. Det bör ändå konstateras att en fortsatt fokusering på system- och kostnadseffektiva lösningar är nödvändiga för att ge påtagliga resultat för att reducera kostnaderna ytterligare. Utveckling av instrument och rutiner för att detektera ofördelaktig kostnadsutveckling är nödvändig.

     Landskapsregeringen bedömer i detta skede att ca 0,2 miljoner euro av de utöver budget ökade kostnaderna kan omfördelas inom avdelningens förvaltningsområde.

 

Överföringsutgifter

 

Gällande överföringsutgifterna kan konstateras att landskapsandelarna för grundskolans driftsutgifter överstiger de budgeterade medlen. Orsaken står att finna i förändrade förutsättningar för uträkning av landskapsandel på grund av förändrade strukturer.

 

Investeringsutgifter

 

Kostnaderna för planering och framtagande av en ny basutställning för Ålands museum har inte tillsvidare motsvarat de uppskattade utgifterna. Merparten av arbetet har skett med museibyråns egen personalstyrka varför utomstående resurser endast i ringa mån har nyttjats. Behovet föreligger dock fortfarande och redan under senare delen av året ökar utgifterna. En inflyttning är beroende av synkronisering av byggnadsbyråns upphandling av förnyad ventilationsanläggning och en allmän uppfräschning av utrymmena.

 

Näringsavdelningens förvaltningsområde

 

Sammanfattningsvis framskrider verksamheten inom näringsavdelningens förvaltningsområde i enlighet med planerna i budgeten förutom vad avser nivån på arbetslösheten som är högre än vad som beaktades i beredningen av budgeten för år 2013. För att kunna betala arbetslöshetsersättningar i enlighet med gällande lagstiftning kommer ett tillägg om ca 1,0 miljon euro att behövas. Ca 0,4 miljoner euro av de ökade utgifterna bedöms i detta skede kunna finansieras genom omfördelning av ökade inkomster från arrenden på jordegendomar och minskade utgifter för sysselsättningsfrämjande åtgärder.

 

Inkomster

 

Avdelningens inkomster kommer huvudsakligen från EU-programmen i takt med att stöd beviljas och redovisas. Till den delen har det första halvåret 2013 framskridit enligt plan. Arrendena från landskapets jordegendomar överskrider budgeterade inkomster och för hela året kommer inkomsterna att vara ca 0,1 miljoner euro över nettobudget.

 

Konsumtionsutgifter

 

Verksamhetsutgifterna består av personalkostnader och omkostnader för byråerna vid näringsavdelningen och de olika enheterna Ålands landsbygdscentrum, Skärgårdsnämnden, Ålands teknologicentrum, Ålands fiskodling i Guttorp och lantbruksavbytarverksamheten samt den fristående myndigheten Ams. Av de totala konsumtionsutgifterna återstod vid halvårsskiftet ca 58 % och bedömningen är att anslagen på helårsbasis kommer att räcka till, även med beaktande av utgifter för vissa specialuppgifter som beredningen av näringslivspolitiken för perioden 2014 - 2020 kräver.

 

Överföringsutgifter

 

Näringsavdelningens överföringsutgifter utgörs av stöd till näringslivet och till viss del tredje sektorn och via Ams transfereras stöd till enskilda personer. Stöd till näringslivet och tredje sektorn beviljas under förutsättning att anslag finns. Efterfrågan på investeringsbidrag är betydligt större än väntat och anslagen för året räcker inte till alla ansökningar. Det kan bli aktuellt att landskapsregeringen föreslår en tilläggsbudget under hösten eftersom näringslivets investeringsvilja är ett positivt tecken i den åländska ekonomin. Även anslaget för företagens internationalisering efterfrågas i hög utsträckning och det kan bli aktuellt att föreslå en omfördelning mellan projektstöd och företagsstöd för att tillgodose företagens satsningar på exportutveckling.

     Det enda oroande området är de ökade utgifterna för arbetslöshetsersättningar som ökar med uppemot 1 miljon euro mer än budgeterat med en estimerad genomsnittlig arbetslöshet om 3,6 % för år 2013. Under första halvåret 2013 har utvecklingen på arbetsmarknaden varit fortsatt negativ. Under våren 2013 har arbetslöshetsgraden varit högre än under samma månader ett år tidigare. På grund av det försämrade läget på arbetsmarknaden har budgetmedlen för arbetslöshetsersättningar förbrukats i snabbare takt än förväntat. Vid halvårsskiftet hade ca 1,7 miljoner euro eller 67 % av anslaget på 2,6 miljoner euro förbrukats. Motsvarande siffror för 2012 var 1,4 miljoner euro eller ca 55 % av anslaget på 2,5 miljoner euro (inkl. tb 2 2012). För hela år 2013 beräknas cirka 3,6 miljoner euro utbetalas i arbetslöshetsersättningar.

 

 

     Ur landskapets medel erläggs dels grunddagpenning och dels arbetsmarknadsstöd i enlighet med LL (2003:71) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa. De som har rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning erhåller sitt arbetslöshetsunderstöd från respektive arbetslöshetskassa. Rätten upphör emellertid efter 500 dagar och då övergår stödet i stället till arbetsmarknadsstöd, som alltså belastar den åländska budgeten. Också de som deltar i sysselsättningsfrämjande åtgärder har i de flesta fall rätt till arbetslöshetsersättning. Kurskostnaderna för de som deltar i sysselsättningsfrämjande åtgärder har varit lika höga som de sammanlagda arbetslöshetsersättningarna för dessa personer, men de belastar olika budgetmoment.

     Anslaget för sysselsättningsfrämjande åtgärder har varit väl tilltaget med beaktande av reserverade anslag från tidigare år och det bedöms därför att det kan överföras ca 0,3 miljoner euro från detta till arbetslöshetsersättningarna. Det finns ändå resurser att genomföra åtgärder.

 

Trafikavdelningens förvaltningsområde

 

Inkomster

 

Inkomsterna följer i stort budget.

 

Konsumtionsutgifter

 

Verksamhetsutgifterna för avdelningen har under det första halvåret 2013 i stort sett följt budget. Bedömningen är därför att anslagen även på helårsbasis kommer att räcka till, med nedanstående preciseringar.

     För drift och underhåll av vägar (48.30.22) görs bedömningen att anslaget eventuellt inte är tillräckligt under år 2013. Tilläggsbehovet är i detta skede svårbedömt p.g.a. vissa ännu ofakturerade kostnader som hänför sig till arbeten utförda åren 2011 och 2012.

 

Sjötrafik (48.20.22)

Upphandlade linjer

Budgeten för upphandlade linjer uppgjordes före beslutet att driftsprivatisera m/s Skarven fattades, vilket för över Skarvens kostnader från interna rederiet till extern entreprenör för oktober - december 2013. Detta höjer på kostnaderna för upphandlad trafik men minskar på kostnaderna för trafik i egen regi.

 

Till rederiet tilldelade linjer

Kostnaderna under årets första halvår blev ca 0,2 miljoner euro lägre än budgeterat. Till största del beror detta på ett lägre bunkerpris än budgeterat. Under perioden har bunkerkostnaden legat ca 0,9 miljoner euro under budget.

     Personalkostnaderna har gått drygt 0,4 miljoner euro över budget, vilket till stor del härrör sig från risker i budgeteringen vilka fallit ut. Sådana risker är bl.a. antalet vakter samt hur vakterna bemannats, vilket har varit kostnadsdrivande på grund av oundvikliga vilotidsskäl. Därtill kan konstateras att antalet sjukdagar överstiger det prognosticerade för den aktuella perioden.

     Bedömningen för hela år 2013 är, med beaktande av nu kända uppgifter, att ca 0,3 miljoner euro av anslaget kvarstår vid årets slut och kan överföras till år 2014.

     Turlistförändringen från år 2012 till år 2013 med reducerad trafik samt därtill hörande trafikomläggning med rutter, bedöms ha medfört ca 4 miljoner euro lägre driftsutgifter än utan dessa åtgärder. Förändringarna i antalet vakter var nödvändiga till följd av att arbetstidsbestämmelserna har ändrat. Reduceringen av driftsutgifterna består därför till ca 3,5 miljoner euro av minskade personalkostnader medan resterande del hänför sig till lägre bunkerförbrukning.

 

Överföringsutgifter

 

Bedömningen för anslaget för understöd för flygtrafik (48.10.40) är att det kommer att finnas kvarvarande medel uppgående till ca 0,15 miljoner euro vid årets slut, p.g.a. trafikfria dagar.

     Trafiken med varutransporter till skärgården (48.20.40) har sedan maj organiserats temporärt p.g.a. besvär till marknadsdomstolen. Ny upphandling pågår där anbud ska vara inlämnade i augusti med planerad trafikstart 1.1.2014. Viss möjlighet till omfördelning kan finnas, beroende på utfallet av upphandlingen.

 

Investeringsutgifter

 

Anslaget för väginvesteringar (48.30.77) har använts för tidigare års och 2013 års vägbyggnadsprojekt. Projekt som ännu inte har kunnat påbörjats p.g.a. besvär till HFD är cirkulationsplatsen på landsväg nr 3, Kalmarnäs/ Solberget och vägombyggnaden på landsväg nr 40, Näfsby - Boda. Förhoppningsvis ska båda dessa projekt påbörjas under detta år.

     Pågående projekt som ska utföras är bl.a. stabiliseringsfräsningar, beläggningar m.m. vilka uppgår till ca 2,5 miljoner euro.

     Därutöver återstår vägmätningar, vägplaner och utredningsplaner. Beträffande budgetmedlen kan konstateras att de är tillräckliga för år 2013.

 

Målsättningar för kortruttsinvesteringar i budgeten för år 2013 (48.30.78) är att 1) göra förstudien för kortruttssystemet klart och 2) upphandla och inleda kortruttsprojekt Åva-Jurmo under året.

     Arbetet med förstudien löper enligt plan och beräknas överlämnas till landskapsregeringen inom november 2013.    

För Åva-Jurmo erhölls miljötillstånd i juni. Därefter har den slutliga vägprojekteringen inletts och beräknas vara klar inom september, varefter projektet bjuds ut på entreprenad. Projektkostnaden har reviderats till 5,6 miljoner euro efter att de geotekniska undersökningarna utförts och resultatet från dem beaktats i kostnadsuppskattningen. Ökningen av kostnaderna för projektet medför inget ökat behov av anslag under innevarande år. 

 

 



[1] Här ingår inte medel hos underredovisare eller medel i fonderna UKK, Konstfonden, Självstyrelsefonden.