Meddelande 4/2021-2022
Meddelande till lagtinget angående Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland
|
|
| ||
|
| MEDDELANDE nr 4/2021-2022 | ||
| Datum |
| ||
| 2022-09-15 |
| ||
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Meddelande till lagtinget angående Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland
Landskapsregeringen lämnar planenligt ett meddelande om arbetet med att uppnå strategiska utvecklingsmål och delmål i Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland. Agendans Statusrapport 5, som publicerades den 1 juni 2022, utgör bilaga till meddelandet.
| Mariehamn den 15 september 2022 | |
|
Lantråd |
Veronica Thörnroos |
|
Minister |
Roger Höglund |
INNEHÅLL
1.1 Landskapsregeringens konklusioner
2. Nuläge och avsikter i allmänna förvaltningen
2.1.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
2.1.2 Avsikter under perioden 2023–2026
3. Social- och miljöavdelningen
3.1.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
3.1.2 Avsikter under perioden 2023–2026
3.2.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
3.2.2 Avsikter under perioden 2023–2026
3.3.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
3.3.2 Avsikter under perioden 2023–2026
3.4.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
3.4.2 Avsikter under perioden 2023–2026
4. Utbildnings- och kulturavdelningen
4.1.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
4.1.2 Avsikter under perioden 2023–2026
4.2.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
4.2.2 Avsikter under perioden 2023–2026
4.3.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
4.3.2 Avsikter under perioden 2023–2026
4.4.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
4.4.2 Avsikter under perioden 2023–2026
5.1.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
5.1.2 Avsikter under perioden 2023–2026
5.2.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
5.2.2 Avsikter under perioden 2023–2026
5.3.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
5.3.2 Avsikter under perioden 2023–2026
5.4.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
5.4.2 Avsikter under perioden 2023–2026
6.1.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
6.1.2 Avsikter under perioden 2023–2026
6.2.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
6.2.2 Avsikter under perioden 2023–2026
6.3.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
6.3.2 Avsikter under perioden 2023–2026
7.1.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
7.1.2 Avsikter under perioden 2023–2026
7.2 Enheten för rättsliga och internationella frågor
7.2.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
7.2.2 Avsikter under perioden 2023–2026
7.3 Personal- och kommunikationsenheten
7.3.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
7.3.2 Avsikter under perioden 2023–2026
7.4.1 Avsikter under perioden 2023–2026
7.5.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
7.5.2 Avsikter under perioden 2023–2026
8.1.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
8.1.2 Avsikter under perioden 2023–2026
8.2.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
8.2.2 Avsikter under perioden 2023–2026
8.3.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
8.3.2 Avsikter under perioden 2023–2026
1. Inledning och konklusion
Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland manifesterades år 2016. Lagtinget har det övergripande politiska ansvaret för att förverkliga utvecklings- och hållbarhetsagendan. Med beaktande av detta gäller följande struktur för rapporteringen till lagtinget:
· Landskapsregeringen lämnar ett meddelande till lagtinget vart fjärde år med en nulägesbeskrivning och avsikter på tre till fem års sikt
· Landskapsregeringen beskriver i sitt regeringsprogram vilka målsättningar man har för att under mandatperioden uppfylla de strategiska utvecklingsmålen till år 2030
· Landskapsregeringen konkretiserar årligen sina målsättningar i förslaget till budget för Åland
· I årsredovisningen för Åland redogörs för uppföljning av budgeten.
Landskapsregeringen ansvarar för att proaktivt agera katalysator och koordinator för att förverkliga av agendan i samhället i sin helhet. I rollen som katalysator ingår att prioritera satsningar som tydligt bidrar till att uppnå agendans sju strategiska utvecklingsmål. De strategiska utvecklingsmålen, inklusive delmål och färdplaner, ligger till grund för regeringens strategiska riktning och för de verksamheter som bedrivs inom landskapsförvaltningen.
Då landskapsregeringen lämnade sitt senaste meddelande till lagtinget angående utvecklings- och hållbarhetsagendan 2018 (M6/2017–2018) följer detta meddelande som landskapsregeringen lämnar 2022 tidsplan.
Utvecklings- och hållbarhetsrådet, som är en del av bärkraft-nätverket, publicerade utvecklings- och hållbarhetsagendans Statusrapport 5 den 1 juni 2022. Statusrapport 5 utgör underlag för landskapsregeringens meddelande och statusrapporten är därför en bilaga till meddelandet.
1.1 Landskapsregeringens konklusioner
Lagtingets beslut 2014 att skapa ett hållbart Åland senast 2051 var ett stort och viktigt steg för Åland. Ur det skapades Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland som ett viktigt strategiskt dokument för vägen framåt. Agendan har etablerat sig som ett stabilt fundament för vår gemensamma strävan att det åländska samhället ska utvecklas inom hållbarhetens ramar.
År 2030 närmar sig med stormsteg. Det handlar inte längre om att prata om vad som ska göras någon gång i framtiden – utan om vad som verkligen görs nu. Vi har vår agenda, med de fyra hållbarhetsprinciperna och sju strategiska utvecklingsmålen som grund. Vi vet vart vi ska och vi vet var vi är. Nu pågår genomförandet och samtidigt förtydligas ännu mer vad som behöver göras för att komma dit vi vill. Det är bra att åtgärderna i de strategiska utvecklingsmålens färdplaner integrerats i landskapsregeringens budget. På det sättet kan vi politiker göra smarta och strategiska prioriteringar. En satsning som bidrar till ett mål, får inte ske på bekostnad av andra mål. Vi vet t.ex. att utan vatten med god kvalitet (mål 3) och utan välmående människor (mål 1) vill folk inte komma till Åland (mål 5).
De senaste åren har landskapsregeringen arbetat i omständigheter som knappt går att jämföra med någonting sedan andra världskriget. Först en pandemi, som hotade liv och hälsa – och som slog rakt i solar plexus på den åländska ekonomin. Direkt efter det: krig i Europa, när Ryssland invaderade Ukraina – med ofattbart mänskligt lidande, flyktingströmmar, och energikris som följd.
I spåren av kriserna har agendan blivit än mer aktuell. Vi såg hur avgörande den sociala hållbarheten är (mål 1 och 2), när smittan och oron spred sig. Vi insåg också hur snabbt vi kan förändra hur vi gör saker, hur vi hjälper varandra. Restriktionerna gjorde våra möten digitala närmast över en natt, och snabbade på vår digitalisering. De stängda gränserna ledde till att ålänningarna sökte sig nya lokala naturupplevelser, vilket skapade ett behov av fler och tillgängliga naturreservat (mål 3 och 4).
Landskapsregeringen satsar på miljö och klimat; nya naturreservat, moderniserad kollektivtrafik, ökad digitalisering och satsningar på Högskolan. Mycket av det återfanns i det återhämtningspaket som EU lanserade för att hjälpa Europa att återhämta sig efter pandemin. Paketet var helt och hållet inriktat på att återhämtning samtidigt skulle innebära omställning.
Rysslands Ukrainakrig, och den energikris vi nu upplever – har visat oss hur snabbt våra produktions- och konsumtionsmönster kan förändras (mål 7). Det stärker vår strävan till att göra Åland till ett naturligt center för förnybar energi i Norden (mål 6). Vi gör det genom historiska satsningar på förnybar energi inom sol- och vindkraft.
Kunskapen om hållbarhetsprinciperna och de sju strategiska utvecklingsmålen ökar, och borde öka ännu mer. Landskapsregeringen behöver bli ännu bättre på att utgå från hållbarhetsprinciperna och utvecklingsmålen – när vi bereder lagar och antar program, när vi skapar stödordningar och när vi fattar viktiga beslut.
Ska vi klara målet med sänkta koldioxidutsläpp och de klimatanpassningar klimatförändringarna medför krävs ytterligare satsningar på klimatmålet (mål 6). Målet är att växthusgaserna till år 2030 ska minska med 80 procent jämfört med år 2005. Vi har lyckats minska utsläppen med ca 26 procent till år 2020. Det innebär att Åland för att komma i mål måste minska utsläppen med ytterligare ca 54 procent jämfört med år 2005, se illustration nedan. Det är uppenbart att takten i klimatarbetet måste öka om Åland ska göra sin del för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Samtidigt krävs verkliga klimatanpassningar inom särskilt infrastruktur och planering som ett sätt att möta kommande klimatutmaningar.
Agendan fortsätter också att röna uppmärksamhet och uppskattning internationellt och har öppnat nya dörrar för Åland. Agendan blir mer och mer en naturlig del av landskapsregeringens externpolitik, inom globala samarbeten som t.ex. Regions4. Det ökade internationella intresset för Åland som hållbarhetsarbetet inneburit, ingår i det samlade grepp som landskapsregeringen tar om externpolitiken.
Agendan är väletablerad som ett samhällskontrakt. Arbetet drivs av oss alla; lagting och regering, myndigheter, kommuner, näringsliv, tredje sektorn och – framför allt – alla högt engagerade ålänningar. Det är mycket glädjande att kännedomen om utvecklings- och hållbarhetsagendan är hög hos den åländska befolkningen. Den är helt enkelt välkänd och etablerad.
2. Nuläge och avsikter i allmänna förvaltningen
Förvaltningschefen, allmänna förvaltningens byråer och enheter samt lagberedningen redogör här för nuläge och sina avsikter under perioden 2023–2026. Avsnittet följer strukturen i Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland.
2.1 Förvaltningschefen
Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning har, som framgår i byråernas och enheternas redogörelser nedan, integrerat de strategiska utvecklingsmålen, inklusive dess delmål respektive färdplaner, i verksamheterna.
Det väsentligaste för ledningen vid Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning är att internt skapa förutsättningar för målet om tillit och delaktighet samt genom att förvalta och utveckla självstyrelsen se till att alla på Åland har inflytande och delaktighet i byggandet av det åländska samhället.
2.1.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning arbetar på ett eller annat sätt med samtliga sju strategiska utvecklingsmål i utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland. Ledningen har dock och kommer framöver koncentrera sig på målet om tillit och delaktighet samt målet om välmående, speciellt rörande de anställda vid förvaltningen.
De senaste två åren har fokus varit på att skapa förutsättningar för tillit och delaktighet genom nya principer kring offentlighet, anti-korruption och digitalisering. Som ett led i detta har ny lagstiftning tagits fram och implementerats samt en omorganisation skett där förvaltningsövergripande IT-kompetens samlats vid en ny digitaliseringsenhet som leds av en IT-chef. En gemensam arbetsgrupp har även gjort en omfattande utredning kring informationssäkerhet bland annat rörande vilka lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder som krävs för att skapa grunden för en digitalisering och rena e-tjänster. Flera ansökningsprocesser finns nu tillgängliga elektroniskt och arbetet med elektroniska betalningar för samtliga tjänster fortgår.
Vad gäller målet om välmående och speciellt delmålet om meningsfullt arbete kan konstateras genom resultatet av flera års personalenkäter att de anställda vid Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning anser att arbetet är meningsfullt. Generellt visar de årliga personalenkäterna relativt goda resultat. Det finns dock förbättringspotential vad gäller ett förutsägbart och konsekvent ledarskap, politiska ledarskapets inverkan samt en feedbackkultur på alla nivåer. För att arbeta med bland annat dessa frågor har ett ledningsforum där alla chefer i den allmänna förvaltningen ingår för första gången bildats och nu arbetat i över ett år.
2.1.2 Avsikter under perioden 2023–2026
Ledningen av Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning kommer genom ledningsgruppen, ledningsforumet och gemensamma arbetsgrupper under perioden 2023–2026 främst arbeta med målet om tillit och delaktighet samt målet om välmående speciellt rörande de anställda vid förvaltningen.
En förutsättning för digitalisering är en god informationssäkerhet, e-förvaltning och en fungerande ärendehantering. Alla dessa områden faller inom åländsk lagstiftningsbehörighet och kräver åtgärder från förvaltningen. När informationssäkerheten nu är utredd är nästa steg att skapa en reglering och ett fungerande system för e-arkivering. Fram till år 2026 ska alla tjänster förvaltningen ger till den åländska befolkningen och all ärendehantering vara digital. I nuläget ligger vi på Åland efter våra närregioner på detta område.
Vad gäller målet om välmående kommer arbetet med ett nytt jämställt lönesättningssystem att slutföras till 2026, en gemensam ledarskapsfilosofi kommer att tas fram och förvaltningen kommer ta fram och implementera principer för en feedback kultur på alla nivåer.
3. Social- och miljöavdelningen
Social- och miljöavdelningens huvudsakliga verksamhetsområde är enligt LL (1998:70) om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning att sörja för välbefinnandet hos människor, djur och miljö. Avdelningens övergripande uppgifter är därför att planera, leda, utveckla, samordna och följa upp verksamhetsområdena socialvård, hälso- och sjukvård och miljövård.
Vid allmänna byrån handläggs ärenden som gäller den övergripande förvaltningen och utvecklingen inom avdelningens verksamhetsområden. Särskilda tyngdpunktsområde är att ansvara för avdelningens kompetensför-sörjning och utveckling av verksamheterna på avdelningen.
3.1 Allmänna byrån
3.1.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
Med hänvisning till byråns avdelningsövergripande ansvar avser byrån verka för att hälso- och sjukvårdsbyrån, socialvårdsbyrån och miljöbyrån i sina verksamheter primärt fullföljer och utvecklar målen om välmående, tillit och delaktighet, god vattenkvalitet, biologisk mångfald och kraftigt minskad klimatpåverkan. Målen är inkluderade i den verksamhet byråerna bedriver. Därtill påverkar uppnåendet av dessa mål attraktionskraften och styr mot hållbar konsumtion och produktion.
3.1.2 Avsikter under perioden 2023–2026
Redovisas för sakområdes byråerna.
3.2 Socialvårdsbyrån
3.2.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
Den övergripande målsättningen för socialpolitiken är främjande av social välfärd och förebyggande av sociala problem. I den sociala välfärden ingår människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktivt deltagande i samhällslivet och god omsorg. Byråns viktigaste strategiska utvecklingsmål är målet om välmående samt målet om tillit och delaktighet. Arbetet har beröringspunkter även med målet om attraktionskraft samt målet om hållbar konsumtion och produktion.
Ett omfattande förnyelsearbete angående lagstiftningen har redan gjorts, bl.a. har en ny socialvårdslag och en äldrelag antagits. Fokus ligger på att genom bl.a. strukturellt socialt arbete kunna arbeta förutseende och förebyggande och därigenom skapa en effektiv, klientinriktad socialvård. Socialvården, med undantag för äldreomsorgen, är sedan 2021 samordnad i en gemensam myndighet och tydliga krav på samarbete mellan myndigheter har införts i lagstiftningen (sektors- och myndighetsövergripande samarbete, samverkansavtal).
3.2.2 Avsikter under perioden 2023–2026
Målet om välmående och målet om tillit och delaktighet. Enheten fortsätter bevaka och vid behov initiera lagstiftning inom socialvårdens många olika delområden. En bred satsning på fördjupad kunskap för att uppnå fulla effekter av ny lagstiftning är aktuell under hela perioden. Barn, unga och familjer ska ha fortsatt bra tillgång till och hög kvalitet på såväl förebyggande insatser inom ramen för allmän socialvård som åtgärder inom barnskyddet. Långsiktiga strategier som grund för utvecklande av socialpolitiken gällande såväl vuxna som äldre är aktuella (bl.a. äldrepolitiskt program). Fortsatt utveckling av digitaliseringen inom socialvården och lagstiftning angående självbestämmanderätt är aktuella. Enheten ser över behoven av utvecklad lagstiftning rörande socialvårdens beredskap och samverkan över sektorsgränser i t.ex. störningssituationer.
Ett tillgängligt Åland, det funktionshinderspolitiska åtgärdsprogrammet år 2022–2025 (berör även målet om attraktionskraft och om hållbar konsumtion och produktion) förverkligas och utvärderas vilket socialvårdsbyrån ansvarar för att samordna. Ny lagstiftning tas fram med syfte att uppnå ökad likabehandling, delaktighet och deltagande i samhället för personer med funktionsnedsättning.
Byrån beviljar PAF-medel som bidrar till att ge föreningar förutsättningar att skapa möjligheter för meningsfulla aktiviteter i människors liv.
Projektet ”Sysselsättning för alla” har som mål att främja möjligheten till sysselsättning och därmed minska risken för fattigdom och utanförskap.
Målet om välmående
ANDTS- programmet för 2022–2024, jämte ett åtgärdsprogram med 51 listade åtgärder/projekt, syftar bl.a. till att minska missbruk och utsattheten för våld och därmed påverka den förväntade livslängden. Byrån samordnar arbetet och utför åtta åtgärder i egen regi.
3.3 Hälso- och sjukvårdsbyrån
3.3.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
Inom hälso- och sjukvårdsbyrån hanteras frågor som faller inom det strategiska utvecklingsmålet nr 1 som avser välmående människor vars inneboende resurser växer. Hälso- och sjukvårdsbyrån har ansvar för hälsofrämjande och förebyggande åtgärder samt för en god hälso- och sjukvård på Åland.
Genom sammanställning av en folkhälsorapport i enlighet med landskapslag (2011:114) om hälso- och sjukvård följs befolkningens hälsa och välfärd och de faktorer som inverkar på hälsan och välfärden inom olika befolkningsgrupper. Rapporten ger en ökad kunskap om ålänningars hälsa och sammanställs en gång per lagtingsperiod i samarbete med Ålands statistik- och undersökningsbyrå (ÅSUB) Folkhälsorapporten avses att tas fram under hösten 2022 för att vara en del i underlaget för den planerade folkhälsostrategin som kommer att färdigställas 2023.
Hälso-och sjukvårdsbyrån har genom samarbete med Institutet för hälsa och välfärd gjort det möjligt för Åland att för första gången ha möjligheten att delta i befolkningsundersökningen TerveSuomi. Studien som påbörjas i september 2022 kommer att ge aktuell information om ålänningars hälsa, välbefinnande och tjänster för vuxna och de faktorer som påverkar dem i enlighet med befolkningsgrupp. Studien kommer även att kunna användas för undersöka coronapandemins långsiktiga effekter på befolkningens hälsa och välbefinnande samt kommer att ge en bild av ålänningars välbefinnande. Informationen som kan fås från studien är tänkt att vara som grund för det fortsatta strategiarbetet, planeringen och beslutsfattandet i anslutning till främjandet av hälsa och välfärd.
Hälso- och sjukvårdsbyrån följer med resultaten i enkäten ”Hälsa i skolan” där man kan följa hur hälsotillståndet i olika åldersgrupper ändras hos be-folkningen. Undersökningen genomförs vart annat år och genom den följer landskapsregeringen utvecklingen för skolungdomars hälsa vilket är av vikt vid planering av insatser för barn och unga. Arbetet med att undersöka vilka insatser och hälsofrämjande åtgärder som behövs för att stödja barn och ungdomars hälsa och välmående påbörjas hösten 2022. I den första fasen insamlas fakta inom barnomsorg, skola, utbildning, socialvård och hälso- och sjukvård för att kunna analysera vilka behov som finns inom verksamheterna för olika riktade insatser.
Åren 2020–2022 har präglats av covid-19 pandemin och som en effekt av detta har arbetet med hållbarhetsagendan under pandemiåren 2020–2021 inte kunnat prioriteras vilket har gjort att bland annat planerna med att fullfölja arbetet med folkhälsostrategin har flyttats framåt.
3.3.2 Avsikter under perioden 2023–2026
Målsättningen under perioden är att arbeta för att skapa förutsättningar för god hälsa för hela befolkningen och att utveckla det förebyggande arbetet.
Lagstiftning är viktig del i landskapsregeringens hälsofrämjande arbete bland annat i hälso- och sjukvårdslagen finns bestämmelser gällande hälsofrämjande verksamheter. Under 2023 kommer behovet att utredas gällande förutsättningarna för att hälso- och sjukvårdslagen kan uppdateras.
Levnadsvanor har en stor betydelse för hälsan och välbefinnandet. För att befrämja befolkningens hälsa och förebygga sjukdom fortsätter arbetet med att ta fram en folkhälsostrategi vilken kommer att färdigställas och presenteras 2023. Strategin ska övergripande beskriva de aktuella folkhälsoutmaningarna och olika verksamhetsområdens möjligheter att bidra till bättre hälsa och minskad sjukdom. Strategin ska vara vägledande med utgångspunkt i att långsiktigt ge skapa förutsättningar för ett hälsofrämjande samhälle med förutsättningar för människor att göra hälsosamma val och förverkliga hälsosamma beteenden. Strategin ska användas som ramverk för att utveckla specifika handlingsplaner med mätbara målsättningar inom prioriterade områden. Under perioden kommer det att göras en kontinuerlig uppföljning av folkhälsostrategin och specifika handlingsplaner kommer att göras genom mätning och redovisning av bestämda indikatorer.
Arbetet med att undersöka vilka insatser och hälsofrämjande åtgärder som behövs för att stödja barn och ungdomars hälsa och välmående fortgår under perioden. Inventering och insamling av fakta fortsätter inom verksamheterna barnomsorg, skola, utbildning, socialvård och hälso- och sjukvård och ansvarsfördelningen dem emellan utreds. Kartläggning av nuläget är en förutsättning för att kunna se vilket behov som finns av olika riktade insatser. Målsättningen är att på längre sikt höja kunskapsnivå, förbättra arbetsmodeller och vid behov revidera lagstiftning för att få en effektiv samverkan mellan olika aktörer som främjar barn och ungdomars hälsa och välmående.
Under perioden fortsätter arbetet med att förverkliga programmet för suicidprevention där suicidpreventiva åtgärder finns beskrivet med målsättningen om nollvision för självmord.
3.4 Miljöbyrån
3.4.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
Vid miljöbyrån handläggs ärenden som gäller miljömedvetenhet, miljöskydd, biologisk mångfald, minimerad klimatpåverkan, avfall, hälsosam livsmiljö för människor, djurhälsa, djurvälfärd, livsmedelssäkerhet samt ärenden som gäller vattenvård. Den övergripande målsättningen med landskapsregeringens miljö- och hälsoskyddsarbete är att bidra till att nå ett hållbart samhälle. Det innebär att miljöbyråns ordinarie verksamhet till stora delar är synonymt med hållbarhetsarbetet.
En hälsosam livsmiljö är en förutsättning för välmående, där god vattenkvalitet och biologisk mångfald utgör grunden. Attraktionskraften ökar med en god naturmiljö och naturreservat med vandringsstigar ger möjligheter att ta sig ut i naturen. Ett förlag till åländsk klimatlag har överlämnats till lagberedningen och hållbar konsumtion och produktion utgör grunderna för den cirkulära ekonomin. Målet om tillit och delaktighet är det enda som inte direkt berör miljöbyråns verksamhet, men ingår att upprätthålla och utveckla i god förvaltning.
3.4.2 Avsikter under perioden 2023–2026
Miljöbyrån har som mål att tillsammans med lagberedningen ta fram ny vattenlag samt ny vattentjänstlag. Miljöbyrån planerar att genomföra åtgärder enligt Ålands förvaltningsplan för vatten 2022–2027. Avsikten är att genom projekt och åtgärder förbättra statusen till god vattenkvalitet för alla sjöar, inre kustvatten, skärgårdsvatten samt yttre kustvatten. Det är dock osannolikt att statusmålen uppnås inom tidsramen 2022–2027. Åtgärder består för skogs- och jordbruket i rådgivning, arbete för anläggande av skyddszoner samt multifunktionella våtmarker. Miljöbyrån har som avsikt att stötta kommuner för hantering av enskilda avlopp och bräddningar. Miljöbyrån vill verka för att identifiera skyddsvärd undervattensnatur och fiskepopulationer samt skydda fler marina områden. Främmande arter i åländska vatten bekämpas genom internationella avtal.
Miljöbyrån avser att fortsätta och intensifiera arbetet mot invasiva arter. Intentionen är att de invasiva främmande arter som förekommer på Åland antingen ska utrotas eller till sitt antal decimeras så att de inte utgör ett hot för den lokala biologiska mångfalden på Åland.
Miljöbyrån kommer att arbeta för att en ny naturvårdslag samt en ny förordning antas för att se till den lagstiftning som skyddar åländsk biodiversitet är tillräcklig.
Arbetet med att skydda flera områden som naturskyddsområden fortsätter. Målsättningen är att Åland ska ha en tillräcklig areal skyddad natur för att livsmiljöer och arter ska uppnå eller bibehålla en gynnsam status i landskapet. I samband med att fler områden skyddas ska även tydligare förvaltningsplaner för naturskyddsområdena tas fram, för att säkerställa att de naturvärden på basis av vilka naturreservaten inrättades bibehålls.
Landskapsregeringen avser även fortsätta arbetet med att se över vilka av landskapets egna markområden som bör erhålla skydd.
4. Utbildnings- och kulturavdelningen
Utbildnings- och kulturavdelningens verksamhetsområden utgör viktiga beståndsdelar i den åländska självstyrelsen och omfattar till betydande del lagstiftning med egen behörighet. Med det följer ett ansvar och förhållandevis stora möjligheter att påverka utvecklingen inom våra verksamhetsområden. Särskilt utvecklingsmål 1, 2, 5 och 7 berör vår verksamhet.
4.1 Allmänna byrån
4.1.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
Vid allmänna byrån handläggs ärenden som gäller den övergripande förvaltningen, arkivväsendet på Åland och utvecklingen inom avdelningens verksamhetsområden, Byråns verksamhet är tudelad på så vis att en del utgör en stab och administrativ stödfunktion för resten av avdelningen medan den andra delen utgörs av Ålands landskapsarkiv med dess samhälleliga funktioner. Mål 2, om tillit och delaktighet, är det viktigaste av de strategiska utvecklingsmålen för byrån, särskilt delmål 2.1 om tilliten till samhällsinstitutioner. Detta gäller i hög grad Ålands landskapsarkiv som är en grundläggande institution för det åländska civil- och rättssamhället genom uppdraget att förvara, förvalta och tillgängliggöra handlingar och arkiverad information från samtliga myndigheter på Åland. Rätten till insyn i förvaltningen är viktig likt politikernas och tjänstemännens rättsskydd, men även tillgängliggörandet av historiskt forskningsmaterial. De juridiska aspekterna är även viktiga genom att handlingar har ett bevisvärde i tvister eller i andra juridiska frågeställningar. För att öka tilliten arbetar byrån med att förbättra våra rutiner och service. Landskapsarkivet utvecklar tillgängligheten och servicen digitalt, via mejl och hemsidan, men också genom generösa mottagningstider och servicen i forskarsalen trots begränsade personella resurser och en pandemi de senaste två åren.
4.1.2 Avsikter under perioden 2023–2026
Allmänna byråns avsikter de närmaste åren är att effektivisera administrationen genom att se över de administrativa tjänsternas innehåll samt att samordna olika funktioner. Avsikten är att det ska bli tydligare vem som gör vad internt men även för utomstående. Fortsättningsvis är det därför mål 2 om tillit och delaktighet, särskilt till samhällsinstitutioner, som är det viktigaste utvecklingsmålet för byrån. Ålands landskapsregering har tillsammans med landskapsarkivet påbörjat arbetet med att processa fram en strategi och en struktur kring framtida elektronisk hantering av informationsmaterialet som ska förvaras, förvaltas och tillgängliggöras.
Att tillhandahålla arkivmaterialet på ett säkert och lättillgängligt sätt är en central fråga för att allmänheten och olika instanser ska känna tillit och delaktighet i landskapsarkivets samhälleliga funktioner i framtiden. Landskapsarkivet planerar de närmsta åren att arbeta vidare med förverkligandet av e-arkiv. Den nyligen antagna förordningen gällande SÄKHE2-standarden möjliggör det fortsatta arbetet med att hitta tekniska lösningar parallellt med de förvaltningsmässiga. Det historiska arkivmaterialet planeras även att tillgängliggöras digitalt; och som ett första steg gäller det rederiaktiebolag Gustaf Eriksons arkiv. Förutom mål 2 omfattar även mål 1 och 5 byråns verksamhet.
4.2 Utbildningsbyrån
4.2.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
Utbildningsbyrån arbetar för att utbildningssystemet på ett flexibelt sätt ska skapa förutsättningar för en likvärdig barnomsorg och undervisning inom samtliga utbildningsformer. Inom utbildningssystemet arbetar man innovativt med att utveckla undervisningsmetoder, lärmiljöer och organisationer för att skapa verksamhetskulturer som gynnar lärandet, allas välmående och trivsel, förhindra utslagning samt tillgodose samhällets kompetensbehov. En ny lag om barnomsorg och grundskola har antagits och vidareutvecklats för att nå en likvärdig kommunal utbildningsverksamhet. Nya läroplaner för barnomsorg och grundskola implementeras genom tutorverksamhet, ledarskapsskolning och riktade insatser till rektorer, föreståndare och lärare. Ett prov i åländsk utbildningslagstiftning har utarbetats som behörighetsgrund. En ny gymnasielag och en ny högskolelag, liksom ansökningssystem till utbildning och strukturer för registrering av studieprestationer och examen är under utveckling. Mål- och resultatfinansiering är ett nytt verktyg för förändrad ägarstyrning av högskolan inom ramen för pågående bolagiseringsprocess. Digital kompetensutveckling, karriärvägledning och lärares behörighet har utgjort prioriterade utvecklingsområden.
4.2.2 Avsikter under perioden 2023–2026
Mål 1
· Fortsatt implementering av barnomsorgens läroplan
· Uppföljning av implementeringen av grundskolans läroplan och utvärdering av inlärningsresultat
· Fortsatt utveckling av ledarskapet inom barnomsorg, skola och utbildning
· Fortsatt process för en revidering av gymnasielag och högskolelag
· En studieplats åt alla elever som fullgjort sin läroplikt
· Utvecklingsprojekt för att motarbeta utanförskap
· Fortsatt kompetensutveckling och fortbildning för att främja digital utveckling i barnomsorg, skola och utbildning
Mål 2
· Trygg miljö i barnomsorg, skola och utbildning
· En utveckling av sektoröverskridande stödstrukturer för välbefinnande med fokus på barn, elever och studerande med funktionsvariationer
· Översyn av arbetsprocesser kring stadieövergångar
· Jämställdhet inom barnomsorg, skola och utbildning
· Demokratiarbete inom skola och utbildning
· Utveckling av medborgarnas digitala kompetens så att vuxna ges möjlighet att vara kunniga och påhittiga, göra smarta och välgrundade val, hantera sina liv effektivt, förverkliga sin potential och på ett demokratiskt sätt verka i samhället
Mål 5
· Skapa förenklade förutsättningar för inträde på den åländska arbets-marknaden genom utbildning för vuxna män och kvinnor med utländsk bakgrund
· Utveckling av strukturer och förutsättningar för vuxnas kompetensutveckling
Mål 7
· Gemensamma elevdatabaser och register fortsätter att utvecklas för hela utbildningssystemet
· Nytt antagningssystem för ansökan till landskapets skolor fortsätter att utvecklas för att tas i bruk senast 2024
· Förutsättningarna för Högskolan på Åland att verka som resultatenhet utvecklas inför en bolagisering
· 3Ekonomistyrningen av Ålands sjösäkerhetscentrum ses över
· Fria bildningens roll i utbildningssystemet och tillgodoräknande av dess studiehelheter
· Utbildningar inom hållbara teknik-och energilösningar
· Utveckling av tillsynen inom utbildningssystemet
4.3 Kulturbyrån
4.3.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
Vid kulturbyrån handläggs ärenden kopplade till landskapsregeringens kulturpolitik som främjar ett levande kulturliv och människors tillgång till kultur i alla dess former. Verksamhetsområdet omfattar allmän kulturverksamhet, kulturella och kreativa näringar samt kulturmiljöförvaltning. I första hand omfattar mål 1, 2 och 5 kulturbyråns verksamhet men även mål 6 och 7 berörs.
Under de senaste åren har kulturbyrån haft ett huvudansvar för Ålands självstyrelsejubileum, Åland 100, som kulminerade 9-12 juni 2022. Till grund för jubileets genomförande antogs en projektplan vid årsskiftet 2018-19. Den betonar vikten av hållbarhetsagendan i programplaneringen. Enligt projektplanen ska sådana programpunkter prioriteras som har en möjlighet att fortleva och utvecklas även efter jubileet.
Efter många års diskussioner och som ett led i Åland 100-firandet har Bo-marsunds besökscenter förverkligats och öppnade för allmänheten 17 juni 2022. Ett annat projekt som genomförts de senaste åren är Kreativa barn, med dess koppling till målen 1 och 2. Kulturbyrån har initierat en utveckling av filmsatsningen som har pågått sedan tio år.
Genom kulturdelegationen och byrån handläggs även flera hundra kultur-, idrotts- och ungdomsansökningar varje år. Kulturbyrån har också initierat ett treårigt projekt som handlar om att identifiera, avgränsa och beskriva de värdefullaste och viktigaste kulturlandskap. I det åländska landskapsintresseprojektet möts kulturmiljövård och naturvård.
4.3.2 Avsikter under perioden 2023–2026
Under de kommande åren initieras en fortsättning på vissa program inom Åland 100, och även några idéer som inte rymdes in i jubileumsprogrammet. Dessa tänkta satsningar är särskilt kopplade till mål 5 men även mål 1 och 2. Exempel på detta är en skulpturpark.
De närmaste åren är avsikten att fortsätta arbetet med att stärka välmående genom alla människors rätt till en livskraftig kultursektor samt föreningsliv. Det är viktigt att upprätthålla tilliten till samhällsinstitutioner genom en modern och relevant lagstiftning där en översyn av kultur- och kulturarvslagstiningen är högst relevant. Fortsättningsvis kommer vi främja och utveckla kontakter genom demokratiskt internationellt samarbete i bl.a de olika nordiska nätverken samt UNESCO.
Turism är en grundbult i den åländska ekonomin. Människor kommer i hög utsträckning till Åland för att uppleva vackra landskap, kultur, kulturmiljöer och hantverk så som mathantverk. Byrån fortsätter att vara en aktiv part i landskapsregerings strategiarbete gällande bl.a fysisk strukturutveckling och energieffektivisering.
Kartläggning av möjliga risker mot kulturmiljöer är och kommer bli allt viktigare underlag för långsiktig hållbar förvaltning av kulturarvet. Att främja bevarandet och utvecklingen av befintlig bebyggelse på ett hållbart sätt är angeläget. Genom att stödja restaurering och reparation av äldre byggnader med kulturhistoriskt värde utvecklas lokala hantverkstjänster och cirkulär materialanvändning i det åländska näringslivet.
4.4 Ålands museum
4.4.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
Ålands museums har formulerat ett internt motto för en verksamhet i sam-klang med Bärkraftsagendan. Mottot lyder ”Museet är ditt, samlingarna är dina, berättelsen är din” och ringar in uppdraget; vi förvaltar allmänhetens egendom och det är vår uppgift att göra det på ett för allmänheten relevant vis. Samlingarna ska komma alla till nytta som källa, resurs och inspiration och utställningarnas teman ska förmedla inte bara traditioner och kunskap om det förflutna utan även ämnen som rör och berör samtiden.
Av agendans strategiska mål hittar 1,2,5 och 7 sin plats inom löpande verksamhet. Genom att identifiera vilka grupper som besöker museet mindre frekvent – eller inte alls – har insatser riktats särskilt mot dessa, bl.a. mot ensamma, nyinflyttade, barnfamiljer. Genom museets årskort erbjuds nu, till en mycket låg kostnad, möjlighet till såväl kulturell som social delaktighet på bred front. I utställningsrummet QUBEN erbjuds mindre etablerade konstnärer möjlighet att presentera sig. Utrymmet ger även plats för projekt med smalare, eller svårare, tematik som annars skulle ha svårt att nå en stor publik.
Mål 3, 4 och 6 har lyfts fram genom specialinsatser – som utställningsproduktioner om bl.a. självhushållning och biologisk mångfald i den åländska naturen.
4.4.2 Avsikter under perioden 2023–2026
Pandemiårens begränsningar medförde nya arbetssätt, en del värda att vidareutveckla. I projektet Museiambulansen började museipedagogen ambulera till skolor på landsbygden och i skärgården. Konceptet blev en framgång, då många skolor inte längre besöker museet då transporterna är för dyra och tidsödande.
Satsningen på digital förmedling ute i landskapet har påbörjats genom satsningar som 100-projektet och Storysot. Genom kostnadsfria appar tillgängliggörs det åländska kulturlandskapet och Ålands historia berättas utanför museets fyra väggar och utöver museets öppettider.
Åtkomst till de magasinerade samlingarna är vanligtvis starkt begränsad. Nya hemsidan tillgängliggör samlingarna digitalt. Arbetet är i sin linda, men de tekniska förutsättningarna finns och mängden föremål ökar stadigt. De nya sätten att arbeta med förmedling digitalt och ”utanför väggarna” ändrar synen på vad en museibesökare är. Nya sätt att mäta och värdera museets publikframgångar behöver arbetas fram.
Friluftsmuseet Jan-Karlsgården har en stor utvecklingspotential och linjerar väl med agendans intentioner om hållbarhet, hushållning, hantverk. Ålands museum har för avsikt att lyfta sevärdheten.
5. Näringsavdelningen
Näringsavdelningens verksamhetsområde är att främja näringarna, syssel-sättningen och en regional balans. Bredden i avdelningens arbete gör att alla sju strategiska utvecklingsmål berörs. Välmående, tillit och delaktighet genom arbetsmarknadspolitik, företagande och den regionala utvecklingen. Primärnäringarna, vilt- och fiskevård bygger på en god vattenkvalitet och biologisk mångfald. Näringslivets utveckling och verksamhet bidrar till attraktionskraft, minskad klimatpåverkan och hållbar konsumtion och produktion.
5.1 Allmänna byrån
5.1.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
Landskapsregeringens övergripande målsättning för näringspolitiken är att ge företag goda förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt. Allmänna byrån tillhandahåller finansiering i form av bidrag, lån och garantier (det sista via samarbetsavtal med statsägda Finnvera) samt projektfinansiering. Genom dessa insatser stöds attraktionskraftsmålet. Finansiering kan beviljas med nationella medel eller med medfinansiering från EU:s strukturfonder, Eruf och ESF. Riktad finansiering inom vattenkvalitet, biologisk mångfald eller klimatpåverkan administreras från berörd enhet inom det aktuella sakområdet.
Byrån handlägger även offentlig medfinansiering till åländska partners som avser att söka finansiering från det gränsöverskridande Interreg programmet Central Baltic inom områden som; mer export för små och medelstora företag, fler nya företag som skalas upp, gemensamma lösningar för cirkulär ekonomi, förbättrad kust och marin miljö, minskade koldioxidutsläpp, förbättrade anställningsmöjligheter på arbetsmarknaden samt förbättrade offentliga tjänster och lösningar för medborgare.
Målet om tillit och delaktighet stöds genom LBU-programmets Leader åtgärd, där invånarna ges möjlighet att arbeta med lokal samhällsutveckling. Yrkesrörlighet och ökad delaktighet på arbetsmarknaden för personer i en sämre arbetsmarknadsställning kan finansieras från ESF och hör till Ams verksamhetsområde.
5.1.2 Avsikter under perioden 2023–2026
Under åren 2023–2026 fortgår arbetet med att bidra till att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt. Landskapsregeringens nya strukturfondsprogram för perioden 2021–2027 beräknas vara i gång från hösten 2022. Leadermetoden kommer fortsättningsvis att tillämpas inom den nya CAP strategin perioden 2023–2027 inom ramen för jordbruksbyråns verksamhet.
Förutom kärnverksamheten i de näringslivsutvecklande åtgärderna kan nya särskilda åtgärder införas om behov av detta uppstår och om åtgärderna är förenliga med gällande regelverk om statligt stöd.
5.2 Jordbruksbyrån
5.2.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
Primärnäringarna tillsammans med den nära sammankopplade livsmedelsindustrin har som helhet stor betydelse för den åländska ekonomin, det åländska samhället, miljön och landskapet. Övergripande målsättning för lantbruket och livsmedelsproduktionen är en hållbar, ekonomisk och smart utveckling som bidrar till en tillväxt på landsbygden och inom de gröna näringarna.
Lantbruket och livsmedelsproduktionen kan kopplas till flera av de strategiska delmålen men de mest centrala utgörs av målet om god vattenkvalitet med de insatser att minska näringsläckaget inom jordbruket, målet om biologisk mångfald med insatser om att främja biodiversiteten samt målet om hållbar konsumtion och produktion med insatser för att stimulera ekologisk produktion samt insatser för livsmedelssäkerhet och kvalitet.
Huvuddelen av de åtgärder som genomförs för att förverkliga målen finansieras med landsbygdsutvecklingsprogrammet för perioden 2014–2022 där landskapsregeringen betalar ersättningar för miljö- och klimatvänlig odling, ekologisk produktion samt olika stöd för naturbeten. Inom programmet finansieras också olika typer av miljöinvesteringar och samt projekt med mål att förbättra vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden. Utöver detta upprätthåller jordbruksbyrån myndighetsuppgifter gällande certifiering av ekologisk produktion samt ansvarar för växthälsa, foder och gödselmedel i syfte att ge förutsättningar för en trygg och säker livsmedelsproduktion. Landskapsregeringen upprätthåller dessutom finansiering för avbytarverksamhet som förutom de näringslivsmässiga målen också stöder målet om välmående där djurhållande lantbruksföretagare erhåller ekonomiskt stöd för anlitande av avbytare vid ledigheter eller sjukdom.
5.2.2 Avsikter under perioden 2023–2026
Landskapsregeringen utarbetar de åländska delarna i Finlands Cap-strategiplan för perioden 2023–2027. Under denna period kommer den gemensamma jordbrukspolitiken att genomföras i en ny kontext där i princip alla insatser riktade till lantbruket och livsmedelsproduktionen samlas i ett och samma stödprogram. I Cap-strategiplanen ska både områden som utgör Ålands och Finlands respektive behörighetsområden ingå eftersom det bara kan finnas en Cap-strategiplan per medlemsstat.
Den övergripande målsättningen är fortsatt en hållbar, ekonomisk och smart utveckling som bidrar till en tillväxt på landsbygden och inom de gröna näringarna. I Cap-strategiplanen kommer landskapsregeringen att genomföra åtgärder som stödjer målen om att allt vatten har god kvalitet, ekosystem i balans samt hållbara och medvetna konsumtions- och produktionsmönster.
Landskapsregeringen fortsätter med arbetet riktat mot växthälsa, ekologisk produktion, foder och gödselmedel som också stöder ovanstående målsättningar.
5.3 Fiskeribyrån
5.3.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
Landskapsregeringens övergripande målsättning för fiskerinäringen är att den ska vara konkurrenskraftig, ekonomiskt lönsam samt ekologiskt och socialt hållbar. De fiskbestånd och ekosystem som nyttjas av näringen ska skyddas och vårdas för att även i framtiden kunna tillhandahålla närproducerad råvara för livsmedel av hög kvalitet.
De strategiska utvecklingsmål som främst rör fiskeribyråns verksamhet är mål 3, 4, 5, 6 och 7. Arbetet med att förverkliga målen har i första hand skett inom ramen för Europeiska havs- och fiskerifondens operativa program för perioden 2014–2020. Genom programmet har finansiellt stöd beviljats till aktörer inom fiskerinäringen, organisationer och offentliga instanser. Stöden har bl.a. gällt investeringsstöd till företagare för en hållbar utveckling av fiske och vattenbruk, åtgärder som syftar till att främja den biologiska mångfalden och vattenmiljön, nätverks- och utvecklingsprojekt samt projekt inom lokalt ledd utveckling (Leader).
De fiskbestånd som näringen nyttjar förvaltas i stor utsträckning i enlighet med bestämmelser inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik samt även genom åländska förvaltningsåtgärder som landskapsregeringen beslutar samt lokalt genom vattenägares åtgärder.
Under perioden har Ålands Fiskevårdscentrum i Guttorp bytt namn (tidigare Ålands fiskodling) för att bättre avspegla en breddad verksamhet, där både utplantering av fisk och andra fiskevårdsåtgärder med fokus på fiskens naturliga reproduktion ingår. Målet för verksamheten är att skapa goda förutsättningar för det småskaliga yrkesmässiga kust- och skärgårdsfisket samt sportfisket och fisketurismen.
Primärproducenterna har arbetat med förverkligandet av Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda inom ramen för Ålands hållbara livsmedelsstrategi 2017–2030. Målsättningen är att skapa ett mervärde för de åländska livsmedelsproducenterna genom att bygga ett gemensamt varumärke samt att via cirkulation och innovation öka självförsörjningsgraden av insatser.
5.3.2 Avsikter under perioden 2023–2026
Landskapsregeringen fortsätter arbetet med att skapa förutsättningar för att målen i utvecklings- och hållbarhetsagendan ska nås. Ett nytt operativt program för Europeiska havs-, fiskeri-, och vattenbruksfonden för perioden 2021–2027 har utarbetats. Under senhösten 2022 förväntas det nya programmet öppnas för ansökningar.
I koppling till det nya programmet har landskapsregeringen antagit en vattenbruksstrategi för perioden 2021–2030. Visionen är att vattenbruksnäringen är en framgångsrik, socialt och miljömässigt hållbar bransch som producerar hälsosamma livsmedel av hög kvalitet samt är en drivande aktör i den gröna omställningen. Vattenbruket är en konkurrenskraftig näring som skapar arbetsplatser och bidrar till en livskraftig skärgård, ger exportintäkter och bidrar till landets självförsörjningsgrad.
Ett fokusområde inom programmet är att öka självförsörjningsgraden på fisk, vilket överensstämmer med målsättningen i strategiskt utvecklingsmål 4. Det finns stor potential för att åstadkomma detta då den åländska primärproduktionen (vildfångad samt odlad fisk) vida överstiger det som årligen konsumeras på Åland.
5.4 Skogsbruksbyrån
5.4.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
Vid skogsbruksbyrån handläggs ärenden gällande skogsbruk samt jakt och viltförvaltning och de strategiska utvecklingsmål som berörs är främst mål 3, 4, 6 och 7. Byrån har jobbat aktivt med vattenskyddet i samband med skogsbruksåtgärder. Arbetet har skett inom ramen för skogslagstiftningen, frivilligt genom skogscertifieringen samt i samarbete med miljöbyrån och privata intressenter. En hållbar användning av skogsresurserna och dess påverkan på den biologiska mångfalden och kolbindningen är central för verksamheten. Stormen Alfrida år 2019 och efterföljande angrepp av gran-barkborre har på kort sikt medfört överstora uttag av virke. De senaste åren har arbetet med att återställa skogsresurserna prioriterats med omfattande stödåtgärder för beskogning. God tillgång på virkesråvara har stor betydelse för mål 6 och 7 i form av förnybar energi och byggnadsmaterial. Byrån har aktivt deltagit i olika evenemang för att öka användningen av trä i byggnadsproduktionen.
Jakten och viltförvaltningen har stor betydelse för den biologiska mångfalden bland annat genom bekämpningen av invasiva arter. Enheten för jakt- och viltvård har sedan 2017 arbetat aktivt tillsammans med jaktvårdsföreningarna för att utveckla metoder för att minimera och kontrollera populationerna av mårdhund och mink. Landskapsregeringen har också utökat resurserna för begränsning av mårdhund och mink på landskapets egna markområden. Genom jakten skapas ett ökat intresse för naturen och dess ekosystemtjänster genom att involvera människor i naturliga processer. Studiematerialet för avläggande av jägarexamen har förnyats. Den nya handledningen lägger ett större fokus på artkännedom, ekologi och viltvård än tidigare. Jägarexamen bidrar till att öka kunskaperna om biologisk mångfald och ekosystem.
5.4.2 Avsikter under perioden 2023–2026
Skogsbruksbyrån har under år 2022 påbörjat ett projekt med insamling och publicering av ny skogs- och miljödata. En GIS-baserad skogsdata utgör grunden för en skogsbaserad bioekonomi och ett hållbart skogsbruk och möjliggör en effektiv och ståndortsanpassad planering av åtgärder där hänsyn tas till miljön. Den utgör även grunden för ett klimatanpassat skogsbruk och analyser kring skogens roll som kolsänka. Aktuell skogsdata är även en förutsättning för en fortsatt certifiering av det åländska skogsbruket. De nationella kriterierna för skogscertifiering inom ramen för PEFC har reviderats och ska tas i bruk hösten 2022. Miljöbyrån och skogsbruksbyrån ska till 2023 utarbeta ett program för biotopskydd där markägare frivilligt och mot ersättning ska kunna skydda eller förbättra skogarnas naturvärden. Insatserna mot invasiva arter prioriteras genom utökade samarbeten och användning av nya metoder. Systematisk kontroll av mårdhund och mink fortsätter på landskapets egna markområden.
6. Infrastrukturavdelningen
Infrastrukturavdelningen har inom sina sakområden ansvar för bland annat lagstiftningsutveckling, prövning och tillsyn, utredning och analys, stödhantering och -utveckling, utbildning och kommunikation, tillhandahållande av samhällsfunktioner inom transport samt underhåll och utveckling av landskapsregeringens tillgångar inom infrastruktur, fordon och tonnage.
Avdelningen har inom hållbarhetsarbetet ett uttalat ansvar för att leda utvecklingen inom mål nr 6 ”Kraftigt minskad klimatpåverkan”, och till viss del mål nr 5 ”Attraktionskraft för boende, besökare och företag”, samt mål nr 7 ”Hållbara och medvetna konsumtions- och produktionsmönster”.
6.1 Allmänna byrån
6.1.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
En stor del av det hållbarhetsutvecklingsarbete som allmänna byrån utför, relaterar direkt till agendans mål och delmål och därför utgör agendan ett viktigt styrdokument för byråns verksamhetsplanering. Det är framförallt mål 5 (attraktionskraft för boende, besökare och företag) och 6 (kraftigt minskad klimatpåverkan) i utvecklings- och hållbarhetsagendan som är av vikt för byråns arbete.
Byråns främsta verktyg för förverkligandet av mål 5 är arbetet med och vidareutveckling av programmet för fysisk strukturutveckling, revideringar av plan- och bygglagstiftningen och energiprestanda- och energieffektivitetslagstiftningen, stöd för tillgänglighetsåtgärder och bostadsanpassningar och andra byggrelaterade stöd samt framarbetande av landskapsregeringens strategi för hållbart byggande på Åland. De senaste åren har ett flertal revideringar och anpassningar av plan- och bygglagstiftningen skett och även ny lagstiftning inom energiområdet tillkommit.
Centralt styrdokument för mål 6 är landskapsregeringens Energi- och klimatstrategi för Åland till år 2030. Landskapsregeringens bygg- och energiteam innehar processansvaret för mål 6. Ett viktigt instrument för att driva hållbarhetsarbetet i rätt riktning är landskapsregeringens ekonomiska stödstruktur för privatpersoner och företag. År 2022 sattes vindkraftsparken Långnabba i drift. Befintliga vindkraftsparker erhåller sedan tidigare landskapsstöd. År 2021 har ett nytt stöd till nyinstallerade vindkraftverk satts i kraft. Allmänna byrån bereder även en lansering av stöd för större solcellsparker och har även i kraft ett flertal olika stödformer för anläggande av elbilsladdare och solceller på fastigheter samt för effektivisering och omställning av fastigheters och företags resursanvändning. Samarbetet med Flexens Oy Ab, genom testplattformen för energisystemlösningar Smart Energy Åland, är en viktig samarbetspunkt både för mätare av förnybar energiproduktion och för koldioxidutsläpp samt för att ta i bruk nya innovativa energisystemlösningar på Åland.
6.1.2 Avsikter under perioden 2023–2026
För att de uppsatta målen ska kunna nås krävs ett nära samarbete med hela det åländska samhället, såväl med myndigheter och kommuner som med näringslivet och invånarna.
Allmänna byrån kommer att arbeta för att de bygg- och energirelaterade stöden utvecklas inom de givna ekonomiska ramarna för att ha största möjliga effekt för hållbarhetsarbetet, både så att de anpassas för att uppgradera bostads- och byggnadsbeståndet (energieffektivisering, energiprestanda m.m.) och för att utöka andelen produktion av förnybar energi genom mikro- och makroproduktionsanläggningar. Stödstrukturerna evalueras och utvecklas kontinuerligt för att uppnå denna effekt.
Landskapsregeringens både kortsiktiga och långsiktiga aktiviteter för mål 5’s och 6’s delmål ska uppnås, finns också beskrivna i färdplaner som är publicerade på bärkrafts sidor, dessa färdplaner uppdateras kontinuerligt.
Arbetet med att minska Ålands klimatavtryck intensifieras under perioden och åtgärder behöver vidtas framför allt för att öka andelen produktion och förbrukning av förnybar energi samt för att möjliggöra privatpersoners och företags uppgradering av byggnadsbeståndet. Uppvärmning av byggnader, trafik och energiproduktion står för en betydande del av de fossila utsläppen. Klimatanpassning är också en relevant sektor där ett fortsatt utvecklingsarbete är viktigt och direkt berör både planläggning och byggnadsbestånd, liksom många andra sektorer. Arbetet med att öka andelen förnyelsebar energi både inom fordonstrafiken och gynna energieffektiveringsåtgärder inom olika sektorer fortsätter därför med riktade insatser. Två av dessa insatser är arbetet med att främja utveckling av storskalig havsbaserad vindkraft samt utveckling av större solcellsparker på Åland. När det gäller havsbaserad vindkraft avsätter den åländska havsplanen ca 1 000 km2 för energiproduktion, vilket helt utbyggt kan ge en total nominell effekt på upp till 6 GW. Detta har väckt stort intresse bland aktörer inom vindkrafts-branschen i omvärlden. En etablering av havsbaserad vindkraft på Åland skulle innebära påtagligt positiva kringeffekter för det åländska samhället – för ekonomin, sysselsättningen, utbildningen och samhällsutvecklingen.
Allmänna byrån planerar att under perioden förnya och modernisera hela den åländska plan- och bygglagstiftningen, och ett projekt har startats upp för ändamålet under år 2022. Det är viktigt att ha ett modernt regelverk inom plan- och byggnadsväsendet med beaktande av samhällsutvecklingen och motsvarande regler i omvärlden. Plan- och byggnadsområdet har en särskild koppling till strategiskt utvecklingsmål 5 om ökad attraktionskraft för boende, företag och besökare samt mål 6 om kraftigt minskad klimatpåverkan. Utformning av stöd, informationsinsatser och övrigt utvecklingsarbete kommer att ha fokus på att bidra till en ökad attraktionskraft och ett hållbart byggande. Under perioden kommer landskapsregeringen att arbeta med implementeringen av den framtagna strategin för hållbart byggande. Även det långsiktiga arbetet med att vidareutveckla programmet för fysisk strukturutveckling fortsätter genom framtagande av en färdplan med konkreta mål och åtgärder. Flertalet åtgärder kopplar nära samman till förverkligandet av de strategiska utvecklingsmålen och en koordinering är därav viktig.
Landskapsregeringen fortsätter (men anpassar vid behov) de byggnadsrelaterade stöden för reparation av pensionärsbostad, reparation av bostäder för avlägsnande av hälsovådliga och miljömässiga olägenheter, energieffektivitetsstöd för bostäder samt hiss- och tillgänglighetunderstöd för flerbostadshus. Stöden anpassas även för låginkomsttagare för att arbeta mot energifattigdom.
6.2 Transportbyrån
6.2.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
De strategiska utvecklingsmål som är mest relevanta för Transportbyråns verksamhet är mål nr 1 ”Välmående människor vars inneboende resurser växer”, mål nr 2 ”Alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället” och mål nr 5 ”Attraktionskraft för boende, besökare och företag”. Även mål nr 7 ”Hållbara och medvetna konsumtions- och produktionsmönster” berörs delvis.
Under 2019 har de frigående färjorna, som landskapet äger, anpassats i enlighet med ”Tillgängligheten hos passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg som används för allmänna transporter”, Traficoms föreskrift 159173/03.04.01.00/2017, det så kallade tillgänglighetsdirektivet. De frigående färjorna har visuella infoskyltar och audiella utrop vid ankomst till hamnar. Hissarna och salongsdörrarna kan öppnas med knapptryckning. Ytterligare arbete påbörjades med digitalisering under 2019. Landskapet testkör ett informationssystem ombord på färjorna med beaktande av tillgänglighetsdirektivet. Systemet är både audiellt och visuellt och informerar om trafikstörningar, ankomster och avgångar mm.
Ett antal åtgärder har under den senaste åren genomförts för att minska bunkerförbrukning och CO2 utsläpp. Samtliga linfärjeförare har genomgått utbildning i Eco-driving och turlista har införts på Töftö linfärja, samt under sommartid på Seglinge linfärja. Som ett led i att uppnå ställda miljömål kommer Embarsunds linfärja att konverteras till lindragen el-linfärja. Projektering planeras att ske under 2022 och ombyggnad under 2023.
För att minska förbrukningen på det frigående tonnaget, används idag en tillsats i drivmedlet (Nanol) för att minskad friktionen och bottentvätt genomförs oftare. Insatser görs för att genom optimering av propellersystemet förbättra verkningsgraden och därmed sänka förbrukningen. De flesta färjor har även fått flödesmätare installerade för att bättre kunna följa upp och minimera bränsleförbrukningen.
Byrån har under de senaste åren införskaffat moderna digitala och fjärrkontrollerade infotavlor till vissa hamnar och linfärjefästen som ska vara till hjälp för allmänheten, men framför allt ska de ge trygghet för personer med funktionsnedsättning. Tavlorna är lätta att placera i väntsalar eller i hamnområden och terminaler.
Ett trafikförsörjningsprogram för Åland har tagits fram och antogs under 2021. Programmet gäller för åren 2022–2023 och sätter upp mål för tillgängligheten inom kollektivtrafiken under perioden.
I trafikförsörjningsprogrammet definierades vad en tillgänglighetsanpassad buss, hållplats och bytespunkt måste ha för att uppnå målsättningarna. Ett trafikförsörjningsprogram för perioden 2024 och framåt ska tas fram med start under hösten 2022.
Kollektivtrafiken är upphandlad för 2022 och 2023 enligt de målsättningar för bussar som finns i trafikförsörjningsprogrammet, att alla bussar inom tätortstrafiken är tillgängliga. Alla bussar inom landsortstrafiken har minst audiovisuella informationssystem och bussar med rullstolslift kan beställas på förhand. Bussarna inom landsortstrafiken kommer vara normalgolvade under programperioden.
I upphandlingen ingick även krav på att busschaufförer ska ha kännedom om bemötande av passagerare med funktionsnedsättningar. Den senaste upphandlingen för tätorts- och landsortstrafiken hade sin start vid årsskiftet 2021/2022. Årligen bygger vägnätsbyrån cirka 2–3 nya busshållplatser och cirka 3–6 byggs om i samband med vägprojekt, för att anpassa håll-platserna för personer med funktionsnedsättning. Under 2022 har busshållplatserna inventerats beträffande utformning och utrustning per linje. Informationen har lagts in i GIS-kartan för att kunna publiceras externt.
6.2.2 Avsikter under perioden 2023–2026
Upprätthålla att fartygen uppfyller regelverket, samt säkerställa att nya far-tyg uppfyller tillgänglighetsdirektivet.
Embarsunds linfärja driftsätts som elektrifierad lindragen linfärja. M/S Fedjefjord sätts in på Åva-Osnäs under 2023, vilket kommer att minska bränsleförbrukningen och därmed CO2-utsläpp på linjen. Skärgårdstrafikens omställningsplan kommer att färdigställas under 2022 varur framkommer totala utsläpp idag och hur dessa kan minskas. Att implementera nytt tonnage som är klimatvänligt kräver att färjfästena i skärgården förnyas dels på grund av deras höga ålder, dels för att klaffsystemen måste passa ihop med de nya fartygen och klara av dagens trafiklaster. För att uppnå klimatneutralitet i skärgårdstrafiken kommer omfattande investeringar att krävas och prioriteringar kan komma att bli nödvändiga. Sammanfattningsvis kan sägas att utsläppen inom skärgårdstrafiken kan minskas genom att justera servicenivån, implementera nytt tonnage samt förändra energiform för framdrift. Skärgårdstrafiken kommer sannolikt inte att bli klimatneutral till 2035 till följd av det stora investeringsunderskottet.
Byråns mål på kort och lång sikt är att bygga en alltmer lockande och an-vändbar kollektivtrafik för kommande tider genom att beakta behoven samt erbjuda samtliga passagerare med en funktionsbegränsning ett alternativ för att resa tryggare, bekvämare och säkrare till olika destinationer. Ett trafikförsörjningsprogram för perioden 2024 och framåt tas fram, med uppdaterade målsättningar för tillgängligheten och förutsägbarhet inom kollektivtrafiken.
I de nya upphandlingarna för tätorts- och landsortstrafiken, ställs flera nya krav i överensstämmelse med Buss Nordic-rekommendationerna. Målet med tätortstrafiken är att den ska vara fossilfri under perioden.
För kommande upphandlingar inom skärgårdstrafiken kommer det att finnas incitament för att reducera bunkerförbrukningen, kombinerat med bränsleövervakningssystem av modern standard.
6.3 Vägnätsbyrån
6.3.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
De strategiska utvecklingsmål som är mest relevant för Vägnätsbyråns verksamhet är mål nr 2 ”Alla känner till och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället”, mål nr 5 ”Attraktionskraft för boende, besökare och företag”, och mål nr 7 ”Hållbara och medvetna konsumtions- och produktionsmönster”. Även mål nr 1 ”Välmående människor vars inneboende resurser växer” berörs delvis.
Byrån har fem fokusområden som är centrala för verksamheten. Dessa fokusområden är Trafiksäkerhet, Rättssäkerhet, Ekonomi och Hållbarhet samt KMA (kvalitet, miljöskydd och arbetarskydd). Utöver fokusområdena är kommunikation och information grundläggande faktorer som genomsyrar hela avdelningens verksamhet och prioriteras hos Vägnätsbyrån.
När det gäller trafiksäkerhet är målet att öka invånarnas medvetenhet, oberoende ålder och kön, genom information och utbildning. Med ökad medvetenhet innebär det en minskning av landskapets person- och trafikskador. Under många år har byrån arbetet med, att med samordnade insatser skapa en säkrare trafikmiljö, där alla människor tryggt kan röra sig, med det långsiktiga målet att nå så nära nollvisionen som möjligt, d.v.s. inga svåra olyckor eller dödsfall i trafiken. Trafiksäkerheten är en central del av vår verksamhet och genomsyras i allt vårt arbete och i alla våra projekt. Vägnätsbyrån behandlar årligen ett stort antal ansökningar som berör åtgärder i landskapets vägnät. Flertalet av de beviljade tillstånden kräver därtill uppföljning och trafiksäkerhetsarrangemang vid utförandet. Under året fortsätter arbetet med att se över information på hemsida, utarbeta anvisningar och förbättra rutiner vid uppföljning av beslut. Målsättningen är att skapa ett rättssäkert och effektivt system där trafiksäkerheten på landskapets vägar är första prioritet.
Utöver det löpande arbete som hör till drift och underhåll i vägnätet, kommer det under året att vara fokus på att ta fram en långsiktig plan gällande hur landskapet som väghållare ska tillmötesgå de krav som ställs av den alltmer automatiserade vägtrafiken, samt att genomföra satsningar för att främja turismen i enlighet med fokusområde 4: ”Vi välkomnar fler”. Vid de senaste upphandlingarna inom drift och underhåll, har det även gjorts anpassningar gällande miljöfokus med höjda krav på euroklass för fordon.
Vid genomförandet av infrastrukturprojekt är det fokus på att minska påverkan med avseende på social- och miljömässig hållbarhet utgående från utvecklings- och hållbarhetsagendan. I broutbytesprojektet ställs det krav redan i projekteringsfasen där materialoptimering är en viktig komponent. Projekteringen ska också visa på vilka förbättringar och optimeringar som ger en hållbarare lösning. Målsättning är att kunna påvisa minst fem optimeringsinsatser med gynnsam klimatpåverkan. I vissa fall har det även gjorts en klimatkalkyl som underlag till beslut för val av brotyp.
Arbete med att förbättra servicenivån i hamnarna har påbörjats genom att bygga nya toaletter och busshållplatser i ändhamnarna som är anpassade för personer med funktionsnedsättning enligt det funktionshinderpolitiska åtgärdsprogrammet. Behov finns även för att uppgradera hamnarna beträffande trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter, samt att anpassa väntstugor för personer med funktionsnedsättning.
Vid olika väg- och broprojekt utreder vägnätsbyrån möjligheten till att förbättra vattengenomströmningen i till exempel de sund som broarna överbygger i samband med att broarna byts ut. I trafikutredningen för LV2, För Nya Godbyvägen, har det i projektdirektivet till exempel satts följande effektmål: ”Minska fysiska begräsningar med skadliga effekter på vattenkvalitén längs vägsträckan”, samt i projekteringsskedet är målsättningen att verka för att hitta minst tre optimeringsinsatser som minskar projektets negativa klimatpåverkan. Optimeringen av konstruktioner och vägar planeras att uppnås genom att minska materialåtgång och genom medvetna materialval. Liknande skrivningar skrivs även för andra projekt.
Tjänstemän vid byrån har under två års tid arbetat med att ta fram en ny vägtrafiklag. I samband med att den skickades ut på remiss, så är planen att även göra en barnkonsekvensanalys. Detta knyter an till mål nr 2 ”Alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället”.
6.3.2 Avsikter under perioden 2023–2026
Byråns avsikter är att fortsätta arbetet med aktiviteter inom verksamhetsområdet som knyter an till fokusområdena.
Samhällsutvecklingen har medfört att trafiken på många platser har ökat och förändrats. Detta har lett till problem med framkomlighet och trafiksäkerhet. Det senare är huvudsakligen en följd av att nuvarande trafiklösningar inte längre är anpassade till dagens trafikflöden. Målet är att skapa effektiva och trafiksäkra kommunikationer. Detta ska ske genom att på ett hållbart sätt uppgradera och anpassa berörda vägars trafikstandard till nuvarande och kommande kommunikationsbehov. Fokus ligger på trafiksäkerhet, kollektivtrafik och framkomlighet för alla, för att uppnå långsiktiga och varaktiga trafiklösningar.
Den automatiserade vägtrafiken innefattar en enorm potential, framför allt vad avser trafiksäkerhet, utsläppsmängder och mängden inbesparad tid. De system som möjliggör automatiserade fordon kräver ofta hög standard på vägar och gator. Det behövs till exempel tydliga markeringar av körfälten och noggrann digital infrastruktur. Detta ställer höga krav på väghållaren att hålla vägar i sådant skick att fordonens system kan tolka sin omgivning och inte gör feltolkningar. Trafikanordningar måste vara i gott skick och vara enhetliga på det internationella planet, i högre utsträckning än idag. Likaså ska den digitala beskrivningen av vägnätet vara så noggrann att fordonet kan följa väglinjen även då vägens yta är täckt av snö och is.
Vid genomförandet av infrastrukturprojekt kommer det att fortsatt vara fokus på att minska påverkan med avseende på social- och miljömässig hållbarhet utgående från utvecklings- och hållbarhetsagendan. Där det är möjligt inom väg- och broprojekt, kommer det även att beaktas möjligheterna till att minska fysiska begräsningar med skadliga effekter på vattenkvaliteten, genom att exempelvis öka på vattengenomströmningen.
Arbete med att förbättra servicenivån och trafiksäkerheten i hamnarna för personer med funktionsnedsättning, kommer att fortsätta under perioden. I samband med upphandlingar av infrastrukturprojekt kommer det att ställas hårdare krav på ett effektivt nyttjande av naturresurser när det gäller användningen av mark och vatten. Hårdare krav kommer även att behövas för entreprenadmaskiner och fordon vid upphandling av infrastrukturprojekt eller vägunderhåll.
7. Regeringskansliet
Regeringskansliets verksamhetsområde är sektorövergripande där regeringskansliet generellt bistår den politiska landskapsregeringen och den övriga förvaltningen samt hanterar grunderna främst rörande målet om tillit och delaktighet. Då ny lagstiftning rörande bland annat offentlighet, val, näringsrätt, jordförvärvsrätt och integration antingen implementeras just nu eller håller på att tas fram sker ett omfattande arbete rörande målet.
7.1 Stabsenheten
7.1.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
Inom enheten hanteras frågor som faller inom det strategiska utvecklingsmålet nr 2 ”Alla känner till och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället” samt det strategiska utvecklingsmålet nr 5 ”Attraktionskraft för boende, besökare och företag”. Även mål 1 ”Välmående människor vars inneboende resurser växer” berörs.
Inom enheten hanteras frågor inom jämställdhet och integration. Båda områden ska tas i beaktande vid beslutsfattande även vid landskapsregeringens andra avdelningar och myndigheter och där enheten ställer upp med sakkunskap. Inom enheten finns även Ålands representation i Helsingfors vars verksamhet bl.a. syftar till att skapa och upprätthålla goda relationer mellan Åland och Finland, dels verka för hög kännedom om och positiv attityd till Åland. Även koordinering av nordiska frågor samt självstyrelseutveckling hanteras inom enheten.
Såväl jämställdhet som integration är centrala för mål 2 om tillit och delaktighet. För att uppnå ett jämställt Åland genomförs åtgärder i enlighet med landskapsregeringens Agenda för jämställdhet och landskapsregeringens Strategi för nolltolerans mot våld 2020–2030. Landskapsregeringen arbetar konsekvent med förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Landskapsregeringen har inom det jämställdhetspolitiska arbetet under år 2022 särskilt fokus på barn och unga. En målsättning är att minska sexuella trakasserier samt våld bland barn och unga.
Landskapsregeringen tillsatte 2022 en parlamentarisk kommitté med särskild inriktning på ökad jämställdhet inom lagtinget, vilket tangerar delmålet jämn fördelning av inflytande och resurser. Kunskapshöjande insatser erbjuds för olika grupper och vid behov.
Förutom jämställdhet bidrar välfungerande integration till att uppfylla flera mål 2 om tillit och delaktighet. Landskapsregeringen erbjuder inflyttade språkkurser, individuell vägledning, basinformation om det åländska samhället och har ett ansvar för en övergripande samordning, nätverksbygge bland aktörer, kompetensutveckling och stöd. Genom informationskontoret Kompassen erbjuder landskapsregeringen lagstadgat stöd och samhällsinformation till inflyttade i frågor som relaterar till etablering och orientering i det åländska samhället. Kompassen informerar även om det åländska samhället på olika språk.
Självstyrelsen och Ålands relativt synliga roll inom det nordiska samarbetet bidrar även det till attraktionskraften varför även arbetet med de självstyrelsepolitiska frågorna och de nordiska frågorna därigenom bidrar till mål 5 om attraktionskraft. Integrationsfrämjande åtgärder bidrar även till att uppfylla mål 5 om attraktionskraft.
7.1.2 Avsikter under perioden 2023–2026
Landskapsregeringens integrationsfrämjande åtgärder såväl som satsningarna inom de jämställdhetspolitiska åtgärderna bidrar fortsatt tydligt både till att uppfylla mål 2 om tillit och delaktighet samt mål 1 om välmående.
Inom arbetet med jämställdhetspolitiken är avsikten att konkreta åtgärder successivt vidtas i syfte att säkerställa ett så jämställt folkvalt lagting som möjligt. Inom ramen för det jämställdhetspolitiska arbetet genomförs fortsatt konkreta åtgärder och insatser i enlighet med landskapsregeringens Agenda för jämställdhet och landskapsregeringens Strategi för nolltolerans mot våld 2020–2030. Landskapsregeringen arbetar vidare med att motverka sexuella trakasserier och våld samt hot och hat på nätet. Vidare verkar landskapsregeringen för lika lön för likvärdigt arbete.
Integrationspolitiken bidrar fortsatt till det konkreta arbetet med att skapa ett inkluderande samhälle där alla bosatta ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Informationsinsatser kring detta står i fokus. Avsikten är att informationskontoret kompassens öppettider utökas åtminstone under år 2023. Landskapsregeringens program för integrationsfrämjande gäller till och med år 2023 och kommer därefter att förnyas.
Åtgärderna är även viktiga byggstenar i fråga om mål 5 om attraktionskraft, vilket även gäller för Ålands representation i Helsingfors. Verksamheten vid representationen i Helsingfors inleddes den 1 september 2022. En verksamhetsbeskrivning har fastställts och verksamheten kommer att utvärderas efter några år. Attraktionskraften förstärks av en utökad självstyrelse. I fråga om självstyrelseutvecklingen fortsätter arbetet med att åstadkomma ett smidigt samspel mellan den i internationell rätt förankrade åländska självstyrelsen och den finländska rättsordningen.
7.2 Enheten för rättsliga och internationella frågor
7.2.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
Det strategiska utvecklingsmål som är mest relevant för enhetens verksamhet är målet om att alla känner tillit och har möjlighet att vara delaktiga i samhället. Vid enheten bedrivs juridisk rådgivning och internutbildning för att säkerställa juridisk kvalitet i beslutsfattandet vid landskapsregeringen samt samordning av EU-ärenden och internationella avtal. Även tillståndsärenden rörande i huvudsak jordförvärv, näringsrätt och hembygdsrätt handläggs vid enheten. Enheten ansvarar inte för några sakområden som direkt skulle röra konsumtion eller produktion, vattenkvalitet, biologisk mångfald eller klimatpåverkan. Vid all tillståndsgivning eftersträvas att de grundläggande förvaltningsrättsliga principerna följs såsom likabehandlingsprincipen, sakligt bemötande och tillgänglighet. Ett arbete med att förnya lagstiftningen inom enhetens ansvarsområde pågår sedan några år tillbaka, bland annat har offentlighetslagen och näringsrättslagen förnyats. En tydlig lagstiftning klargör rättsläget och tydliga principer för beslutsfattande skapar förutsebarhet vilket bidrar till utvecklingsmålet tillit och delaktighet eftersom det ökar medborgarnas förståelse för regelverket och underlättar ansökningsförfarandet. Klara tydliga regler bidrar även till att öka förtroendet för landskapsregeringen då det blir lättare att följa landskapsregeringens beslutsfattande.
7.2.2 Avsikter under perioden 2023–2026
Arbetet med att förtydliga lagstiftningen och ta fram anvisningar fortgår. Arbetet med att skapa gemensamma strukturer inom landskapsförvaltningen och att säkerställa en hög kvalitet på beslutsfattandet vid landskapsregeringen genom rådgivning och utbildning fortgår. Vallagstiftningen förnyas i syfte att bland annat möjliggöra röstning vid några ambassader utomlands samt i Helsingfors, vilket ökar tillgängligheten och delaktigheten. Jordförvärvslagstiftningen revideras genom att nuvarande praxis förtydligas i lagen. På så sätt ökar förutsägbarheten i beslutsfattandet, vilket gynnar tilliten till landskapsregeringen. Under åren 2023–2026 fortgår således arbetet med att revidera och implementera nya bestämmelser rörande jordförvärv, näringsrätt och val som märkbart förbättrar tillgängligheten samt delaktigheten i det åländska samhället.
7.3 Personal- och kommunikationsenheten
7.3.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
Personal- och kommunikationsenhetens inriktningsmål för allmänna förvaltningen är främst kopplade till utvecklings- och hållbarhetsagendans strategiska mål om välmående människor vars inneboende resurser växer och mål om tillit och delaktighet. Åtgärder och insatser utgår från antagna riktlinjer och handlingsprogram vilka grundar sig på allmänna förvaltningens värdegrund och utvecklings- och hållbarhetsagendans vision och de sju strategiska målen med ett integrerat, jämställt och likabehandlingsperspektiv. Målet är att landskapsregeringen ska vara en attraktiv och dynamisk arbetsplats för både stabil erfarenhet, ungdomlig drivkraft och nyfikenhet samt ha ett modernt och uppmuntrande ledarskap. Landskapsregeringen strävar till att erbjuda anställningstrygghet och bra personalförmåner för att kunna rekrytera och behålla professionell och motiverad personal.
Personal- och kommunikationsenheten är en stab som stöder chefer och medarbetare i landskapsförvaltningen i olika personal- och arbetsgivarfrågor. En välfungerande intern kommunikation utgör en av grundstenarna för ett hållbart personalarbete tillika som enheten är en viktig del i arbetet med att utveckla och främja samverkan på olika nivåer genom saklig, relevant information och god kommunikation såväl internt som externt. Personal- och kommunikationsenheten ansvarar för att utveckla och främja en hållbar kommunikation och information internt och externt. Det strategiska arbetet består till en del av att skapa struktur över vad som ska kommuniceras internt och/eller externt.
Personal- och kommunikationsenheten ansvarar för de anställdas olika förmåner som avser att främja både fysisk-, psykisk- och social hälsa samt förebygga alla kategorier av ohälsa. I syfte att förebygga problem i ett tidigt skede och minska risken för ohälsa och sjukskrivningar kartläggs och utvecklas arbetsmiljön kontinuerligt med olika medarbetarundersökningar där resultatet sedan ligger till grund för eventuella utvecklingsåtgärder.
Landskapsregeringen arbetar aktivt med att höja och utveckla personalens kompetens för att säkerställa att all personal har grundförutsättningar för att kunna utföra sitt arbete på ett kvalitativt sätt. Personal- och kommunikationsenheten har det övergripande och samordnande ansvaret för allmänna förvaltningens kompetensutveckling.
7.3.2 Avsikter under perioden 2023–2026
Under perioden 2023–2026 fortgår arbetet med att stöda chefer och medarbetare i olika kommunikations, personal och arbetsgivarfrågor.
Nyckeltal såsom antalet anställda, hälsorelaterad frånvaro, kostnader för företagshälsovård, arbetsmiljöenkätresultat och kostnader för utbildningar följs upp genom årliga personalbokslut i samband med landskapets årsredovisning.
Personal- och kommunikationsenheten har under perioden för avsikt att fortsätta arbeta för att öka personalens välmående, öka tilliten och delaktigheten genom att skapa gemensamma strukturer, god information och kommunikation, minska sjukfrånvaron genom större fokus på den förebyggande hälsovården i samarbete med vår företagshälsovård och bevara eller öka nyttjandegraden av friskvårdsförmånerna. Under perioden kommer även fokus att ligga på ledarskapsutveckling för att nå en gemensam ledarskapsfilosofi och ett modernt och uppmuntrande ledarskap. Utbildningsplanen uppdateras årligen baserat på lagstadgade utbildningar samt förvaltningens utbildnings- och kompetensbehov. Jämställdhets- och likabehandlingsplanen kommer att uppdateras två gånger under perioden.
7.4 Digitaliseringsenheten
De strategiska utvecklingsmål som är centrala för digitaliseringsenhetens verksamhet är målet om tillit och delaktighet samt målet om attraktionskraft.
Den offentliga sektors tjänster digitaliseras alltmer och denna utveckling kommer att fortgå. Detta gäller såväl de tjänster som tillhandahålls av självstyrelsens myndigheter som av riksmyndigheterna. Det finns dock personer som av olika orsaker, exempelvis ekonomiska, kunskapsmässiga samt språkliga. inte kan tillgodogöra sig digitala tjänster. Det finns en överhängande risk att utvecklingen leder till ett digitalt utanförskap om inte detta hanteras antingen genom tillgång till stödfunktioner för användning av digitala tjänster.
IT-säkerhetsfrågor och hotbilder diskuteras alltmer, det gäller såväl teknisk säkerhet som hantering av persondata. För att skapa och upprätthålla tillit till digitala system måste det finnas såväl regelverk som rutiner för hantering av IT-drift samt informationshantering.
Målet om attraktionskraft är också relevant för digitaliseringsenheten, en ökad tillgång till digitala tjänster förenklar tillvaron för invånarna och ökar därmed samhällets attraktionskraft.
7.4.1 Avsikter under perioden 2023–2026
För att främja delaktigheten och i det alltmer digitaliserade samhället ska digitaliseringsenheten verka för att det digitala tjänster är enkla och logiska att använda samt att tillgång till stödfunktioner för användning av digitala tjänster utvecklas och upprätthålls.
IT-säkerhetsarbetet kan delas upp i två delar, den tekniska säkerheten och infrastrukturen samt informationshantering och säkerhetsmedvetenhet. Avseende utvecklande och upprätthållande av den tekniska säkerheten och infrastrukturen pågår ett arbete med modernisering av nätverksutrustning och sektionering av nätverk.
Ett arbete med utvecklande av lagstiftningen för informationshantering pågår, en lagstiftningspromemoria om informationshantering inom den offentliga förvaltningen lämnade till lagberedningen under våren 2022. Beträffande informationshantering och säkerhetsmedvetande finns ett behov av såväl uppdatering av policyn som utbildning. Detta arbete kommer att påbörjas under hösten 2022.
Följande målsättningar är centrala för digitaliseringsenheten. Dessa relaterar i huvudsak till delmålen om tillit och delaktighet samt attraktionskraft.
Inom 2023:
· samtliga policys och rutinbeskrivningar kommer att vara granskade, uppdaterade och standardiserade
· samtliga anställda samt landskapsregeringen ska erhålla en grundläggande samt en regelbundet återkommande utbildning om informations- och cybersäkerhet samt GDPR
· den digitala kompetensen hos anställda i den offentliga sektorn ska höjas och god praxis för användning av IT på ett säkert och mer effektivt sätt ska främjas
· samtliga blanketter, såväl externa som interna, ska finnas tillgängliga digitalt
· adressen gov.ax tas i bruk parallellt med regeringen.ax. Mer engelskspråkigt innehåll ska finnas tillgänglig på den offentliga sektorns webb-platser. En chatbot ska introduceras på vissa av den offentliga sektorns webbplatser.
· för att höja transparensen kommer ett system med könummer att införas för vissa offentliga ansökningar. Som sökande kommer du att veta din plats i kön före det att ansökan är behandlad och få en uppskattning om handläggningstiden
· ett kunskapscenter (Center of Excellence) utvecklas för att stödja den digitala transformationen
· landskapsregeringen avser att i högre utsträckning gå över till SAS (programvara som tjänst) applikationer.
Under 2024:
· digitala signaturer, automation, och workflow kommer att vara allmänt i bruk hos landskapsregeringen
· med stöd av digitaliseringsenheten, automation, workflow och digitala signaturer ska landskapsregeringen årligen förkorta handläggningstiden med 15 procent. Digitaliseringsenheten kommer att tillhandahålla mätetal för uppföljning.
Innan utgången av 2025:
· ska LR ha etablerat, implementerat och kontinuerlig förbättrat ett ISO-baserat system för hantering av informationssäkerhet.
7.5 Servicefunktionen
7.5.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
De strategiska utvecklingsmål som är mest relevanta för enhetens verksamhet är mål 1 om välmående och mål 7 om hållbar konsumtion och produktion. Enheten är en servicefunktion som till stor del handhar inköp av behövligt material och även till viss del tjänster. De områden som enheten omfattar är lokalservice, samt vaktmästeri- och disponentverksamhet. Enheten har som övergripande målsättning att inom verksamhetsområdet främst upprätthålla en attraktiv och jämställd arbetsplats för förvaltningens anställda inom ramen för verksamheten. Det är av stor vikt att ha en välstädad, ergonomisk och välfungerande arbetsplats.
7.5.2 Avsikter under perioden 2023–2026
Inom serviceverksamheten är avsikten att förbättra och vid mån av möjlighet utveckla mönster gällande hållbarhet och medvetenhet vid bl.a hantering av möbler, kontorsmaterial, bilar samt städ- och hygienartiklar. Avsikten är att under perioden upphandla, hantera inköp samt överskott på ett medvetet och genomtänkt sätt när det gäller ergonomi, ekonomi, samt miljö. Alla dessa delar tangerar på sätt eller annat något av mål 1 och 7. Konkreta åtgärder är att utveckla lokalvården mer ekologiskt gällande bruksmaterial och annat. Utveckla bilmedvetenheten vad gäller körning, men även skötsel av bilar. Vid inköp/byte av bilar är alternativet el- eller hybridbil. Att upprätthålla och utveckla goda, medvetna rutiner och kontroll kring möbelhantering, främst när det gäller ergonomi, själva hanteringen, samt ekonomi.
8. Finansavdelningen
Målen om välmående, tillit och delaktighet, konsumtion och produktion samt attraktionskraft är de mest väsentliga för finansavdelningen. Avdelningen har konkretiserat agendans strategiska mål till strategiska mål för verksamheten. Dessa är ökad arbetsrelaterad hälsa, minskad sårbarhet, kontinuitet i arbetet och ökat målfokus.
Avdelningen följer arbetet för ökad arbetshälsa genom att mäta ledarskap och medarbetarnöjdhet på byrånivå tre gånger per år utöver KivaQ. Syftet är att ha en nära dialog med medarbetarna och vidta åtgärder som ökar välmående på arbetet. Avdelningens avser att:
· Fortsätta att regelbundet mäta ledarskap och medarbetarnöjdhet
· Fortsätta implementera digitala och transparenta arbetssätt för minskad sårbarhet och ökat målfokus
· Fortsätta arbeta med intressentfokus och strukturerat arbeta för ständiga förbättringar
8.1 Allmänna byrån
8.1.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
I enlighet med avdelningens väsentliga mål minskar byrån sin sårbarhet genom ökad transparens med stöd av digitalisering. Ett resultat av arbetet med mål och riktning är att byrån ökar sitt målfokus genom förvaltningspolitiska mål:
Ekonomistyrning
· Att ett nytt ramverk för finanspolitiken inklusive en stram budgetprocess införs, vilket leder till varaktigt stärkta finanser inom landskapet.
Kommunernas ekonomi
· Att skapa förutsägbara och likvärdiga ekonomiska förutsättningar inom kommunal sektor som bidrar till en effektiv verksamhet med hög kvalitet.
Upphandling
· Att göra goda affärer som skapar hållbart värde och bygger tillit.
Paf-stöd till föreningar
· Att stöden bidrar till ett livskraftigt samhälle med hög tillit och ger individer bättre möjligheter att utvecklas.
Allmän juridik
· Att det ska vara lätt att handla över skattegränsen samtidigt som person- och godstransporter till och från Åland kan upprätthållas
· Att bidra till rättssäkerhet inom avdelningens verksamhetsområden
· Att skatter och avgifter ska bidra till förverkligandet av agendans strategiska delmål
Ägarstyrning
· Att uppfylla internationella riktlinjer för hur offentliga bolag ska styras och att bolagen ska lämna största möjliga värde till ägaren – det åländska samhället.
· Att bolagen ska arbeta för att uppnå de strategiska delmålen i utvecklings- och hållbarhetsagendan.
8.1.2 Avsikter under perioden 2023–2026
Allmänna byrån avser att:
· Ta fram nyckeltal som resultatindikatorer för de förvaltningspolitiska målen
· Uppdatera regelverk och implementera ett nytt finanspolitiskt ramverk
· Ta fram en process för utvärdering av kommuner med synnerligen ansträngd ekonomi
· Utvärdera och efter behov utveckla landskapsandelssystemet
· Ha ett tydligt hållbarhetsfokus vid upphandlingar
· Utreda förutsättningarna för en upphandlings- och inköpscentral
· Uppdatera riktlinjerna för Paf-stöden med utgångspunkt i målen för 2030
· Fortsätta bygga relationer med statliga myndigheter både informellt och formellt
· Lyfta fram om och hur skatter och avgifter kan skapa hållbart värde
· Ta fram målsättningar för landskapets ägande av fastigheter
8.2 Redovisningsbyrån
8.2.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
De strategiska utvecklingsmålen som är mest relevanta för byrån är målet om välmående och målet om tillit och delaktighet. Redovisningsbyråns verksamhet omfattar redovisning, betalningsförmedling inklusive utbetalningen av löner, likviditetshantering och -planering samt bokslut.
Byrån har som övergripande målsättning att vara en välmående och trygg arbetsplats som bedriver kvalitativ, effektiv och kontinuerlig verksamhet med hög servicenivå där medarbetarna vill fortsätta utveckla verksamheten. Utmaningarna i verksamheten handlar bland annat om att implementera system och skapa rutiner och standarder för specifika områden t.ex. gällande momsförändringar och momshantering, förtullning, e-fakturor och LPA-system.
8.2.2 Avsikter under perioden 2023–2026
Byråns intention är att medarbetarna fortsätter ha tillitsfulla relationer sinsemellan och till sina intressenter och där alla medarbetare känner sig välkomna och inkluderade. Redovisningsbyrån avser fortsätta arbetet med att minska belastningen och sårbarheten på byrån genom digitalisering, förändrade arbetssätt och ett transformativt ledarskap. Byråns arbete med välmående målet och tillit och delaktighetsmålet fortsätter med målsättningen att utvecklas som en attraktiv arbetsplats. Avsikten är att ta fram mätbara mål och resultatindikatorer för verksamheten.
8.3 Avtal- och pensionsbyrån
8.3.1 Strategiska utvecklingsmål och delmål
Avtals- och pensionsbyråns huvudsakliga verksamhetsområde omfattar enligt LL (2016:90) om landskapsregeringens allmänna förvaltning ärenden som gäller kollektivavtal, landskapsanställdas rättsliga ställning, tjänsteregleringar och pensioner. Byråns ärenden hör till delmål 1, “välmående människor vars inneboende resurser växer” och specifikt till anständiga arbetsvillkor och ersättningsnivåer/löner som möjliggör egen försörjning.
Avtals- och pensionsbyrån arbetar för att landskapsregeringen ska ha tjänstekollektivavtal som beaktar moderna arbetssätt i och med samhällets digitalisering och där lika lön betalas för lika eller likvärdigt arbete och som möjliggör att landskapsregeringen inklusive dess myndigheter kan vara en attraktiv arbetsplats utgående från arbetsvillkoren. Gällande pensioner kan konstateras att avtals- oh pensionsbyrån inte har någon möjlighet att påverka pensionerna, eftersom de är lagstadgade, men genom tjänstekollektivavtal påverkas lönen, som i sin tur är grunden till pensionen.
En annan övergripande målsättning för byrån är att den lagstiftning som berör landskapets tjänstemän ska vara modern och uppdaterad, vilket är viktigt dels ur rättssäkerhetsaspekt och ur perspektivet attraktiv arbetsplats.
8.3.2 Avsikter under perioden 2023–2026
Arbetet med löneutvecklingsprogrammet fortsätter. I detta arbete är harmonisering av olika lönesystem och lika lön för likvärdigt arbete grundbultar.
9. Lagberedningen
Vad gäller utvecklings- och hållbarhetsagendan och hur den integreras i lagberedningsarbetet bygger det i mångt och mycket på det underlag som på olika sätt tillhandahålls lagberedningen i startfasen av ett författningsärende. I de flesta fall förväntas agendans visioner och idéer bli analyserade och beaktade redan i ett tidigt skede av beredningsprocessen, det vill säga redan innan ett författningsärende når lagberedningen. Det sistnämnda framgår också direkt och indirekt av de skrivningar som finns under respektive avdelning i meddelandet. Det fortsatta beredningsarbetet vid lagberedningen förutsätter dock att en uppföljning görs i förhållande till de visioner som agendan ger uttryck för samt att detta beaktas på lämpligt sätt i författningsberedningen. Sist och slutligen är det dock ett politiskt beslut som fattas, antingen i landskapsregering eller i lagtinget, om hur agendans visioner kommer till uttryck i en författningstext.
Bilaga 1 Utvecklings- och hållbarhetsagendans statusrapport 5