Näringsutskottets betänkande 1/2010-2011

Lagtingsår: 2010-2011

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 1/2010-2011

 

Datum

 

Näringsutskottet

2010-12-15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Näringsutskottets betänkande

Förändring av rätten till avbytare

·      Landskapsregeringens framställning nr 5/2010-2011

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 2

Utskottets förslag. 2

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att rätten till årsledighetsdagar begränsas till 10, 15 eller 30 dagar beroende på det antal djurenheter en lantbrukare har. Förslaget beaktar dagens trängda ekonomiska läge. Dessutom föreslås att bestämmelserna om vad som ska anses utgöra en husdjursenhet ändras för att bättre återge det arbete som krävs för att sköta olika djur.

     Framställningen sammanhänger med landskapsregeringens budgetframställning för år 2011 och avsikten är att den ska antas och sättas ikraft i enlighet med 20 § 3 mom. självstyrelselagen.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagförslaget antas i enlighet med landskapsregeringens förslag och med beaktande av utskottets synpunkter.

 

Utskottets synpunkter

 

Utskottet konstaterar att landskapsregeringen genom framställningen nu föreslår nästa steg i den reform som inleddes vid årsskiftet 2009-2010. Utskottet konstaterar vidare att framställningen baserar sig på en utredning gjord av landskapsregeringen, Ålands producentförbund och avbytarna. Utgångsläget i arbetet har varit en rättvis fördelning mellan olika djurhållare. I följande steg bör landskapsregeringen eftersträva en långsiktig hållbar lösning avseende dimensionering, organisation och finansiering för att främja djurhållningen i landskapet. Enligt utskottet kan det finnas utvecklingsmöjligheter för privata företag inom ramen för en samordnad avbytarservice med landskapet som tillsynsmyndighet. I Sverige finns erfarenheter av motsvarande process. Där har det framkommit att avbytarföretag kan uppnå  lönsamhet. Enligt utskottet finns det flera olika möjligheter att organisera en privat verksamhet. Ett alternativ som presenterats under beredningen är att avbytarverksamheten kunde kombineras med andra typer av tjänster som erbjuds lantbrukare.

     Utskottet föreslår att landskapsregeringen fortsätter utreda olika former för att organisera avbytarservicen. Utgångspunkten bör vara att tillvarata den kompetens som finns, trygga tillgången till avbytare och att söka samordningslösningar som leder till en effektiv service för lantbrukarna. Utskottet erinrar dessutom om att finansutskottet i samband med andra tilläggsbudgeten 2010 efterlyste en konsekvensbedömning av djurhållningen.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 1 december 2010 inbegärt näringsutskottets yttrande över framställningen.

     Utskottet har i ärendet  hört köttproducenten Bernt Ericksson, vikarierande VD vid Ålands producentförbund Tage Eriksson, byråchefen Sölve Högman, ledande avbytaren Annette Louman, mjölkproducenterna Hanna Nordberg och Yvonne Mattsson samt avbytaren Sirkka Sundin.

     Ordföranden Anders Englund och ledamoten Roger Slotte har vardera fogat en reservation till betänkandet.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Anders Englund, viceordföranden Jörgen Strand, ledamöterna Mika Nordberg och Roger Slotte samt ersättaren Olof Erland.

     Utskottet har utsett viceordföranden Jörgen Strand att presentera betänkandet.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar det i framställningen ingående lagförslaget utan ändringar.

 

 

 

 

Mariehamn den 15 december 2010

 

 

Ordförande

 

 

Anders Englund 

 

 

 

Sekreterare

 

 

Marine Holm-Johansson


RESERVATION

 

 

 

Jag ser med stor oro på konsekvenserna av förslaget till förändringar i avbytarsystemet. Dels den nu föreslagna minskningen av antalet årsledighetsdagar för en stor grupp djurproducenter och i förlängningen en privatisering av avbytarsystemet.

Jordbruksnäringen på Åland har under den senaste tiden varit föremål för upprepade nedskärningar. Vi har nedläggningen av Naturbruksskolan, kraftiga nedskärningar i Försöksstationens verksamhet och redan tidigare förverkligade nedskärningar i avbytarsystemet.

Detta i en tid då man i de omkringliggande regionerna ser möjligheterna och potentialen inom den gröna sektorn.

 

I riket planeras en utökning av antalet årsledighetsdagar och ökade resurser ska tillsättas för att trygga vikariehjälpen. I sin programförklaring vid tillsättandet av den nya regeringen i Sverige lyfte statsminister Reinfeldt ett flertal gånger upp möjligheterna inom de gröna näringarna.

 

Utredningarna som gjorts av ÅSUB har visat att primärnäringarna tillsammans med livsmedelsindustrin har klart största ringverkningar i form av ökad efterfrågan och tilläggssysselsättning inom andra branscher. Den sammanlagda sysselsättande effekten är över 1400 personer. Därtill kommer de kollektiva värden som lantbruket skapar t.ex. genom ett öppet kulturlandskap. Detta är fakta som jag vid ett flertal tillfällen försökt föra fram i debatten men tydligen utan resultat då svaret är fortsatta nedskärningar.

Att i ett läge då våra omkringliggande regioner, vilka vi ska konkurrera med på dagens öppna marknad, ser möjligheterna i lantbruket riskerar vår egen regering med sitt agerande att dra undan mattan för en hel näring. Detta lagförslag och det som anförs i det står i skarp kontrast till de skrivningar man har i regeringsprogrammet där det står, citat: "att verksamhetsförutsättningarna skall vara på samma nivå som i omkringliggande regioner" och "en fungerande avbytarservice är en förutsättning för ett småskaligt jordbruk".

 

Under senaste sommar tillsattes en arbetsgrupp med uppgiften att se över hur avbytarverksamheten kunde se ut med ett anslag på 500 000 €. Gruppen, där även ÅPF var delaktig, konstaterade att det enda sättet att trygga en miniminivå var att privatisera verksamheten. Samtidigt listade arbetsgruppen ett antal frågeställningar och grundförutsättningar som man ansåg måste klargöras innan en övergång till privat avbytarservice kan genomföras.

 

Jag kan konstatera att på samtliga dessa punkter har inte förutsättningarna uppnåtts och i dagsläget är det ytterst ovisst om det finns ett tillräckligt antal privata avbytare år 2012. Landskapsregeringen har heller inte gjort några ansträngningar för att förändra läget. Snarare tvärtom genom att dra in lantbruksutbildningen på Åland. Inte heller har man tagit till sig av de förslag som funnits att inleda kursverksamhet vid Naturbruksskolan. Ett system för centralbokning har inte kunnat lösas, lika lite har en fungerande ersättarförsäkring utretts. Innan samtliga frågeställningar och grundförutsättningar är klargjorda kan jag inte omfatta lagförslaget i vilket man har för avsikt att följa upp framställningen med förslag som rör privatisering av avbytarservicen från ingången av år 2012.

 

Med hänvisning till ovanstående föreslår jag

 

att lagtinget förkastar landskapsregeringens framställning nr 5/2010-2011 om förändring av rätten till avbytare.

 

 

 

Mariehamn den 15 december 2010

 

 

 

Anders Englund

 

 

 

 

 

 

 


 

R E S E R V A T I O N

 

Under några få år har avbytarservicen i landskapet varit i besparingarnas blickpunkt. Först infördes avgifter och nu begränsas antalet semesterdagar för husdjursägarna. Dessutom finns planer på en ytterligare reform avseende privatisering av avbytarservicen. Detta trots att finansutskottet ansett att en konsekvensanalys måste göras innan ens den nu aktuella framställningen skulle tillställas lagtinget.

     Frågan om reformen av avbytarservicen har inte bidragit till ökad produktion, utan snarare avskräckt folk från att fortsätta med sin djurhållning. Utvecklingen kan inte fortsätta på detta vis.

     Den tredje reformen som innebär privatisering av avbytarservicen är tänkt att träda i kraft år 2012, varvid ytterligare nedskärningar är att vänta. Trots att anslaget redan med den nuvarande framställningen reduceras med 30 procent.

     Med anledning av de konsekvenser som den tänkta tredje reformen med förslag om privatisering av avbytarservicen kommer att få samt takten på omställningen för näringen, kan jag inte omfatta att landskapsregeringen går vidare med reformens tredje steg.

     Dessutom harmonierar det dåligt med framställningens skrivningar om att landskapsregeringens huvudmål nu och framdeles är att stimulera djurproduktion eller regeringsprogrammets skrivningar om att en fungerande avbytarservice är en förutsättning för ett fungerande småskaligt jordbruk.

     Om landskapsregeringen enbart vill organisera avbytarservicen på ett annat sätt än idag anser vi att det är en förvaltningsfråga som kan lösas genom avtal. Skyldigheten för upprätthållandet av en god avbytarservice ska ändå åligga landskapsregeringen.

     När det nu föreliggande lagförslaget antagits måste det få gå en tid varefter en ordentlig utvärdering av systemets konsekvenser kan göras. Om landskapsregeringen därefter vill göra ytterligare förändringar ska dessa beredas utgående från utvärderingen och en ordentlig konsekvensanalys av de då tänkta förändringarna måste göras. En bred analys måste alltid föregå lagstiftning som berör människors rättigheter.

 

Med hänvisning till det anförda föreslår jag

 

att lagtinget hemställer om att landskapsregeringen efter att lagförslaget trätt i kraft inte föreslår ytterligare reformer i fråga om avbytarservicen innan erfarenheter erhållits av systemet och en utvärdering gjorts som visar att ytterligare förändringar kan göras utan att producenterna drabbas oskäligt eller att livsmedelsklustret skadas.

 

 

     Mariehamn den 15 december 2010

 

    

 

     Roger Slotte