Näringsutskottets betänkande 16/2001-2002
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 16/2001-2002 | ||
|
| Datum |
| |
| Näringsutskottet | 2002-04-25 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Näringsutskottets betänkande
Kommunalbeskattning av samfund i anslutning till tonnagebeskattningen
· Landskapsstyrelsens framställning nr 15/2001-2002
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsstyrelsens förslag
Landskapsstyrelsens föreslår att rederier som i enlighet med den föreslagna tonnageskattelagen (RP 234/2001) godkänts som tonnageskattskyldiga skall befrias från kommunalskatt på den del av inkomsten som tonnagebeskattas. Samtidigt föreslår landskapsstyrelsen att till de delar förslaget till tonnageskattelag innehåller bestämmelser om inkomstbeskattning skall dessa tillämpas på motsvarande sätt vid kommunalbeskattningen som vid statsbeskattningen. Genom förslaget säkerställs att det föreslagna tonnageskattesystemet fungerar på samma villkor i landskapet som i riket.
De ekonomiska effekterna av förslaget är svårbedömda eftersom de är beroende av i vilken utsträckning åländska rederier väljer tonnagebeskattning framom vanlig inkomstbeskattning.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att det i framställningen ingående lagförslaget omfattas utan ändringar.
Utskottets synpunkter
Utskottet delar landskapsstyrelsens uppfattning att det är viktigt att även åländska rederier har möjlighet att dra nytta av den skattelättnad tonnagebeskattningen är avsedd att innebära. En landskapslag enligt vilken befrielse från kommunal samfundsskatt införs för de rederier vars inkomst tonnagebeskattas bör enligt utskottets mening därför antas.
Utskottet har dock vid behandlingen av ärendet erfarit att även om syftet med den planerade tonnagebeskattningen enligt regeringens proposition är att bevilja rederierna ett statligt stöd via beskattningen så förefaller propositionen vara så utformad att tonnagebeskattningen överhuvudtaget inte attraherar rederierna.
För fraktfartygsrederiernas del förefaller intresset för tonnagebeskattningen, sådan den utformats i regeringens proposition, vara i det närmaste obefintligt. Medlemmarna i Fraktfartygsföreningen har nyligen genomgått en expansiv period med nyinvesteringar och har därför för tillfället inte något överhängande behov av tonnagebeskattning. Med tiden kommer behovet dock att växa men om tonnagebeskattningen i Finland inte närmar sig motsvarande beskattning i de övriga medlemsstaterna i EU kommer rederiernas behov inte att tillgodoses. För att tonnagebeskattningen skall bli intressant uppges att ändringar bör företas bland annat av reglerna gällande den latenta skatteskulden, tidsfristen för införskaffande av nytt tonnage och den tid inom vilken bolagen skall ansöka om att bli godkända som tonnageskatteskyldiga företag.
Utskottet konstaterar att det i propositionen föreslås att inkomsterna från den skattefria försäljningen inte skall omfattas av tonnageskattesystemet. Detta innebär för passagerarfartygens del att systemet blir helt ointressant. Enligt en provbeskattning som Ålands redarförening r.f. låtit utföra skulle den sammanlagda inkomstskatten för föreningens berörda medlemsrederier (Viking Line, Birka Line, Silja Line och Eckerölinjen) med tonnagebeskattning bli 74,3 miljoner euro vilket är att jämföra med den verkliga samfundsskatten för år 2001 om 11,7 miljoner euro. Från passagerarrederiernas sida delar man i övrigt de invändningar för vilka redogörs ovan.
Enligt utskottets mening är det dock på lång sikt till fördel att tonnagebeskattningen införs även om den antar den utformning som föreslås i propositionen och i riksdagens finansutskotts betänkande. Det vore emellertid enligt utskottets mening nödvändigt att tonnagebeskattningen efter att ha varit i kraft under en kortare tid utvärderas varefter ändringar kan göras i syfte att likställa regelverket i Finland med motsvarande regelverk i övriga EU-stater.
Utskottet konstaterar avslutningsvis att rederinäringens betydelse för den åländska ekonomin är mycket stor. Situationen blir därför på sikt mycket bekymmersam om näringen inte ges samma verksamhetsförutsättningar som i konkurrentländerna inom EU.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 13 mars 2002 inbegärt näringsutskottets yttrande över framställningen.
Utskottet har i ärendet hört landskapsstyrelseledamoten Olof Erland, lagberedaren Diana Mörn, VD för Ålands kommunförbund k.f. Sigurd Lindvall, VD för Fraktfartygsföreningen r.f. Olof Widén, VD för Ålands redarförening r.f. Hans Ahlström och VD för Birka Line Abp Wiking Johansson.
I ärendets avgörande behandling har deltagit ordföranden Anne-May Pehrsson, vice ordföranden Leo Sjöstrand samt ledamöterna Harriet Lindeman och Anders Englund.
Beslutet tillkom efter en omröstning som utföll 3-2. Ledamoten Harriet Lindeman fogar en reservation till betänkandet.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antar det i framställningen ingående lagförslaget i utan ändringar.
| Mariehamn den 18 april 2002 | |
|
Ordförande |
Anne-May Pehrsson |
|
Sekreterare |
Susanne Eriksson |
R e s e r v a t i o n
I samband med behandlingen av lagförslaget om kommunalbeskattning av samfund i anslutning till tonnagebeskattningen kom det mycket klart fram vid hörandet att framtiden för en aktiv sjöfartsnäring på Åland är mycket oviss. Ovissheten gör att bl.a. satsningar i nytt tonnage under finsk flagg ses som en omöjlighet. Eftersom sjöfartsäringen är den överlägset mest viktiga näringen på Åland anser jag att vi på alla nivåer och med alla möjliga lösningsmodeller måste arbeta för att ge samma förutsättningar i form av lagstiftning och övriga regelverk för sjöfarten på Åland och i Finland som i andra EU länder.
Hela lagtinget bör därför ställa sig bakom en hemställan till landskapsstyrelsen om att vidta alla möjliga åtgärder för att arbeta för vår viktigaste näring. Jag föreslår därför
att lagtinget hemställer hos landskapsstyrelsen om åtgärder för att beträffande villkoren i landet för sjöfart, både avseende tonnagebeskattning och fartygsregisterregleringarna, likställa dem med villkoren i de övriga nordliga och mellaneuropeiska EU medlemsstaterna.
Mariehamn den 24 april 2002
Harriet Lindeman