Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för samfund vid kommunalbeskattningen temporärt höjs från 5,7278 procent till 8,3278 procent för skatteåren 2009–2011. Förslaget sammanhänger med en sänkning av den statliga samfundsskatten för dessa år som innebar att den skatt som företag i landskapet sammanlagt betalar till stat, kommun och församling sänktes från 26 procent till 23,4 procent. Landskapsregeringen föreslår att den sammanlagda samfundsskatten åter höjs till 26 procent, det vill säga till samma nivå som tidigare.

Enligt förslaget ska den höjda skattesatsen tillämpas under skatteåren 2009–2011. När det gäller 2009 ska lagstiftningen således tillämpas retroaktivt och redovisningen av samfundsskatten till kommunerna rättas i efterhand från den 1 januari 2009.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget utan ändringar.

Utskottets synpunkter

Behörigheten

Landskapet har lagstiftningsbehörighet i fråga om "kommunerna tillkommande skatter" enligt självstyrelselagens 18 § 5 punkten. I 1951-års självstyrelselag var behörigheten beträffande motsvarande punkt formulerad så att landstinget hade lagstiftningsbehörighet "rörande angelägenheter då ärendet gäller kommunalbeskattning." Enligt motiven till den gällande bestämmelsen avsågs ingen förändring i förhållande till den tidigare beskattningsrätten för landskapet. I propositionen sägs att lagtinget har rätt att lagstifta om kommunalbeskattningen i landskapet såsom hittills (RP 73/1990).

I riket genomfördes en skattereform 1992 (RP 200/1992), genom vilken bl.a. kommunalbeskattningen begränsades till att gälla förvärvsinkomster. Samfundsbeskattningen gjordes samtidigt enhetlig. Skatten bestämdes till en fast nivå på 25 procent. Vidare bestämdes att intäkterna från samfundsskatten skall fördelas mellan staten, kommunerna och församlingen enligt en särskild bestämmelse i inkomstskattelagen. Inkomstskattelagen trädde i kraft den 1 januari 1993 och tillämpades från och med skatteåret 1993.

Den nya rikslagen föranledde att ett förslag till kommunalskattelag för landskapet Åland antogs av lagtinget samma år (1993/37). När det gäller kommunalskatteprocenten för samfund föreslogs en egen bestämmelse enligt vilken de åländska kommunerna tillkom motsvarande fördelningsprocent från beskattningen av samfund som i riket. Enligt landskapsstyrelsens och lagtingets uppfattning var samfundsskatten delvis en kommunalskatt och eftersom självstyrelselagens regler endast kan ändras på i lagen föreskrivet sätt påverkas lagstiftningsbehörigheten inte av att man i rikslagstiftningen valt att slå samman uppbörden av den kommunal- och statsskatt som skall erläggas av samfund och samfällda förmåner. Ålandsdelegationen ansåg i sitt utlåtande av den 15 maj 1993 att landskapslagen faller inom landskapets behörighet. Lagen trädde ikraft den 1 juli 1993.

Den åländska kommunalskattelagen har därefter ändrats vid ett flertal tillfällen. Den 1 mars 1995 trädde en ändring i kraft (1995/14) som innebar att en uttrycklig bestämmelse intogs om samfunds skyldighet att betala kommunalskatt. Vid lagstiftningskontrollen ansåg majoriteten i Ålandsdelegationen att landskapslagen innebar en överskridning av lagtingets lagstiftningsbehörighet. Det motiverades med att kommunerna endast såsom skattetagare kollektivt var delaktiga i samfundsskatten såsom mottagare enligt inkomstskattelagen. Högsta domstolen kom dock till en annan slutsats. Det konstaterades först att samfundsskatten delvis är en sådan skatt beträffande vilken lagstiftningsbehörigheten enligt 27 § 36 punkten självstyrelselagen tillkommer riket. Enligt Högsta Domstolen innebär detta dock inte att lagstiftningsbehörigheten rörande ifrågavarande beskattning av samfund i sin helhet skulle tillkomma riket.

Utskottet finner att högsta domstolen kommit fram till att behörigheten att besluta om kommunalskatt hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. En motsatt tolkning skulle leda till den orimliga slutsatsen att riket i inkomstskattelagen skulle kunna överta rätten att besluta om kommunalskatt i strid mot självstyrelselagen. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte finns några oklarheter i behörighetsfrågan.

Enligt utskottet har landskapet rätt att lagstifta om en lägre eller högre kommunalskatt än riket.

Retroaktiviteten

Utskottet konstaterar att flera av de ändringar som gjorts i kommunalskattelagen har givits retroaktiv verkan. Utskottet har särskilt noterat de ändringar i skatteförfattningar som trädde i kraft den 1 mars 1995 (14 och 15/1995) och som tillämpades vid den beskattning som verkställdes för skatteåret 1993. (Se ÅD:s utlåtande 53A/94), samt den ändring som antogs av lagtinget den 11 april 1994 (1994/62) och som tillämpades vid den kommunalbeskattning som verkställdes för skatteåret 1993. I det senare fallet konstaterade ÅD att landskapslagen kunde föranleda vissa tillämpningssvårigheter, men att detta saknar betydelse ur behörighetssynpunkt.

Med hänvisning till detta anser utskottet att det inte föreligger något hinder för att ge den föreslagna lagändringen retroaktiv verkan.

Ekonomiska konsekvenser för kommunerna

Utskottet har erfarit att en bakomliggande orsak till att en omfördelning av skatteintäkterna från samfund gjorts mellan staten, kommunerna och församlingar i 12 § lagen om skatteredovisning (FFS 532/1998) är att skatteintäkterna har minskat kraftigt under de senaste beskattningsåren. Enligt skattestyrelsens preliminära beräkningar sjönk intäkterna från samfundsbeskattningen i hela landet med 22,2 procent år 2008 jämfört med 2007. Enligt ÅSUB:s motsvarande beräkningar för Åland är motsvarande nedgång i landskapet hela 55,3 procent.

I syfte att lindra effekterna av de minskade intäkterna för kommunerna har skattefördelningen förändrats så att kommunernas andel höjs från 22,03 procent till 32,03 procent. I framställningen föreslår landskapsregeringen att motsvarande höjning av kommunernas samfundsskatteprocent införs i landskapet.

Enligt de prognoser som tagits fram av ÅSUB kommer denna åtgärd att lindra effekterna av de minskade skatteintäkterna. Åtgärden kommer dock inte leda till att kommunerna kommer upp i motsvarande intäktsnivåer som 2007. Enligt en preliminär prognos kommer kommunernas intäkter, trots höjningen av skatteprocenten, att vara drygt 2 miljoner euro mindre än 2007.

Utskottet har vidare erfarit att skattemyndigheterna har redovisat samfundskatterna till kommunerna enligt andelen 32,03 procent under 2009. Om den av landskapsregeringen föreslagna lagändringen inte antas så kommer detta sannolikt att leda till att kommunerna kommer att få återbetala en del av de redovisade skatteintäkterna.

Utskottets överväganden

Med hänvisning till det som anförs ovan anser utskottet att behörighetsfrågan är utredd. Enligt utskottet bör landskapsregeringen överväga möjligheterna att införa en avvikande lägre skattesats för att stärka de åländska företagens ekonomi, vilket i förlängningen kan befrämja sysselsättningen. Vidare anser utskottet att en lägre samfundskatt också kan stimulera till nyetableringar av företag på Åland. En utredning om de ekonomiska konsekvenserna för alla berörda parter bör ligga till grund för ett sådant beslut.

Utskottet har erfarit att landskapsregeringen har tillsatt en arbetsgrupp som har till uppgift att utreda egen åländsk kommunalskattelag. Utskottet föreslår att denna arbetsgrupps mandat utvidgas till att omfatta det som utskottet föreslår här. Landskapsregeringen bör i ett kommande skattemeddelande också ta upp denna fråga.

Avslutningsvis föreslår utskottet att lagförslaget antas utan ändringar.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 2 september 2009 inbegärt näringsutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, skattedirektören Raija Aller-Mattsson, VD:n för Ålands handelskammare Daniel Dahlén, finanschefen Dan E Eriksson, landshövdingen Peter Lindbäck, förbundsdirektören Sigurd Lindvall och lagberedaren Diana Mörn. Utskottet har dessutom hört utredningschefen Katarina Fellman vid ÅSUB per telefon.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Anders Englund, viceordföranden Jörgen Strand samt medlemmarna Leo Sjöstrand, Roger Slotte och Mika Nordberg.

Ledamoten Mika Nordberg har fogat en reservation till betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar det i framställningen ingående lagförslaget utan ändringar.

__________________

Mariehamn den 22 oktober 2009

Ordförande

Anders Englund

Sekreterare

Marine Holm-Johansson

R E S E R V A T I O N

Undertecknad reserverar sig mot näringsutskottets betänkande (NU 5/2008-2009) med anledning av landskapsregeringens förslag till temporär höjning av kommunalskattesatsen för samfund (FR23/2008-2009).

Under behandlingen av ärendet i utskottet har framkommit att det är självstyrelsens behörighet att bestämma kommunernas andel av samfundsskatten. Med tanke på kommande behörighetsöverföringar av beskattningsrätt som planeras föreslår undertecknad att man redan nu nyttjar befintlig behörighet för att sänka samfundskatten något för att stimulera näringslivet i den nu rådande konjunkturen. Undertecknad föreslår sålunda att procentsatsen i den nya 4a § sätts en procentenhet lägre än i framställningen så att den totala skattesatsen blir 25 procent. En dylik stimulansåtgärd stärker företagens ekonomi och hjälper till att bibehålla sysselsättningen och rädda arbetsplatser som företagen annars skulle tvingas ta bort och är därför motiverad. Kostnaden för detta drabbar direkt kommunerna men totalekonomiskt blir följden troligen lindrigare eftersom sysselsättningsläget relativt sett förbättras och kommunernas inkomstskattebas därigenom bibehålls.

Innevarande år 2009, vilket också berörs av lagförslaget, har utlysts till företagsamhetens år av landskapsregeringen vilket gör lämpligt att införa denna stimulansåtgärd i år. Det har i övrigt varit rätt tunnsått med stimulansåtgärder gentemot företagarna. De många företagen på Åland är de som skapar den välfärd som sedan fördelas av kommuner och landskapet, för att kunna ösa ur den källan måste man också ta ansvar för att den fylls på.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslås att det i framställningen ingående lagförslaget ges följande lydelse:

L A N D S K A P S L A G
om temporär ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland

(Ingressen lika som i framställningen).

-------------------

4a §

Kommunalskatteprocenten för skatteåren 2009–2011

Med avvikelse från 4 § ska samfund och samfällda förmåner betala 7,3278 procent i kommunalskatt på den beskattningsbara inkomsten vid beskattningen för skatteåren 2010 och 2011.

Den skatteprocent som anges i 1 mom. tillämpas även vid kommunalbeskattningen av samfund och samfällda förmåner för skatteåret 2009.

--------------------

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen).

Mariehamn den 22 oktober 2009

Mika Nordberg

Näringsutskottets betänkande 5/2008-2009

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter