Näringsutskottets betänkande 7/2006-2007

Tillhör ärendet: Ny landskapslag om miljöskydd
Lagtingsår: 2006-2007

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 7/2006-2007

 

Datum

 

Näringsutskottet

2007-09-13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Näringsutskottets betänkande

Ny landskapslag om miljöskydd

·      Landskapsregeringens framställning nr 28/2006-2007

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Allmän motivering. 1

Detaljmotivering. 2

Landskapslag om miljöskydd. 2

Vattenlagen. 3

Renhållningslagen. 4

Ärendets behandling. 4

Utskottets förslag. 4

Reservation. 15

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Det mest framträdande i förslaget är införandet av ett nytt prövningsinstrument i åländsk miljöskyddslagstiftning. Det nya instrumentet miljögranskning föreslås ersätta det nuvarande anmälningsförfarandet och det nuvarande tillståndsförfarandet i de fall det inte är motiverat av bestämmelser från den europeiska gemenskapen i lagstiftningen särskilt angivna skäl.

     Förslaget omfattar även en revidering av bestämmelser om tillsyn inom miljöområdet. Revideringen till denna del syftar till förenhetligande.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagtinget antar de i framställningen ingående lagförslagen med vissa ändringar.

 

Utskottets synpunkter

 

Allmän motivering

 

Utskottet konstaterar att landskapsregeringens syfte med lagförslaget är att åstadkomma en förenklad miljöhandläggning utan att det sker på bekostnad av miljön. Utskottet delar till fullo denna målsättning. En god miljö utgör på både kort och lång sikt en förutsättning för all verksamhet och det är viktigt att lagstiftningen tryggar en hållbar utveckling. Samtidigt får den byråkratiska process som är en följd av miljölagstiftningen inte vara så komplicerad att närings- och annan verksamhet oskäligt försvåras. Det är därför enligt utskottets mening viktigt att såväl förhandsgranskning som tillsynsverksamhet från myndigheternas sida koncentreras på sådan verksamhet som innebär verklig risk för miljön medan relativt sett mindre resurser kan läggas på verksamhet som inte är lika skadlig ur miljösynvinkel. Samtidigt konstaterar utskottet att miljömedvetenheten under det senaste årtiondet ökat även bland verksamhetsutövarna vilket förhoppnings leder till en större vilja hos bland annat företagare att på frivillig väg minimera verksamheters negativa miljöpåverkan.

     Även om utskottet helt delar landskapsregeringens syn på vikten av en förenklad handläggning hyser utskottet en viss tveksamhet till följderna av den föreslagna lagändringen som tillkommit i snabb ordning. Det nya instrumentet miljögranskning regleras förhållandevis knapphändigt i lagförslaget i jämförelse med det i framtiden sällsynta tillståndsförfarandet och det är ännu osäkert hur miljögranskningen kommer att fungera i praktiken. I lagutskottets utlåtande behandlas frågan om rättsskyddet när det gäller miljögranskning. Enligt lagutskottet finns det i framställningen vissa oklarheter i fråga om innebörden och rättsverkningarna av institutet miljögranskning varför näringsutskottet rekommenderas att överväga förtydliganden. Näringsutskottet har med anledning härav föreslagit vissa ändringar i lagtexten (se detaljmotiveringen) men har därutöver inte ansett sig kunna bereda några större ändringar.

     Utskottet ställer sig också tveksamt till tillståndsregleringen i 10 § i den föreslagna landskapslagen om miljöskydd. Gränserna för tillståndsplikten i paragrafens 2 mom. är enligt utskottets mening inte till fullo anpassade till de småskaliga åländska förhållandena och i likhet med vad social- och miljöutskottet påpekat i sitt utlåtande, anser utskottet att de gränser som uppställts för miljövänliga energikällor i relation till de som gäller för energikällor som använder sig av fossila bränslen inte är rimliga. Utskottet föreslår även här vissa ändringar i lagtexten (se detaljmotiveringen) men har i övrigt inte ansett sig kunna göra en ny beredning av förslaget. I framställningen beaktas inte sådana verksamheter som för åländska förhållanden kan vara synnerligen omfattande men som ändå understiger gränserna för tillståndsplikt enligt EG:s regelverk. Inte heller tas det i förslaget ställning till ny och ännu oförutsedd verksamhet.

     Utskottet vill mot denna bakgrund påpeka vikten av att landskapsregeringen på nytt överväger gränserna för tillståndsplikten så att de bättre anpassas till åländska förhållanden. Det är också i övrigt angeläget att landskapsregeringen noga följer utvecklingen på området samt vid behov inkommer med förslag till ändringar i den aktuella lagstiftningen. Landskapsregeringen bör slutligen enligt utskottets åsikt även företa en översyn av landskapsförordningen om miljökonsekvensbedömning.

                     

Detaljmotivering

 

Landskapslag om miljöskydd

 

1 § Utskottet föreslår i enlighet med en rekommendation från social- och miljöutskottet ett förtydligande av lagens syftemålsparagraf.  De allmänna principer som omtalas i förslagets 2 mom. motsvarar de principer som exempelvis omnämns i  rikets miljöskyddslag.

 

10 § I paragrafen regleras vilken verksamhet som är tillståndspliktig.

     Mot bakgrund av social- och miljöutskottets utlåtande föreslår utskottet ändringar av 2 mom. a och b punkten så att gränsvärdena för tillståndsplikt justeras för både anläggningar som använder brännbara ämnen och för vindkraftverk.

     Utskottet föreslår även en teknisk ändring av 2 mom. g punkten samt en justering av gränsen för antalet djurenheter.

 

12 och 14 §§ Ändringarna föreslås i enlighet med lagutskottets utlåtande.   

 

15 § Paragrafen handlar om beslut med anledning av miljögranskning.  Med hänvisning till bifogade utlåtande från lagutskottet föreslår utskottet att det i förtydligande syfte införs en bestämmelse enligt vilken besvär över beslut som fattas av prövningsmyndigheten i enlighet med 1 – 3 mom. anförs hos Ålands förvaltningsdomstol. Ett sådant beslut kan vara t.ex. ett beslut om en anteckning för kännedom, ett beslut där lagligheten prövas eller ett beslut om instruktioner.

 

16 § Ändringen föreslås i enlighet med lagutskottets utlåtande.

 

28 § Med hänvisning till lagutskottets utlåtande föreslår utskottet att paragrafens 4 mom., enligt vilket tillsynsmyndigheten skulle kunna överlåta åt annan att göra besiktning eller undersökning, utesluts. Uteslutningen är inte avsedd att förhindra tillsynsmyndigheten att t.ex. beställa provtagningar eller på annat sätt uppdra åt utomstående att utföra uppdrag som inte innebär myndighetsutövning.

 

29 och 30 §§ Ändringarna är av språklig natur.

 

40 § Ändringen föreslås i förtydligande syfte.

 

43 och 44 §§ I lagutskottets utlåtande förs ett resonemang kring bestämmelsernas förenlighet med självstyrelselagens 21 § och grundlagens 80 §. Utskottet har därför gjort vissa förtydliganden av bestämmelserna. Beträffande 43 § konstaterar utskottet att en liknande bestämmelse passerade lagstiftningskontrollen år 2001 då lagtinget antog en ändring av vattenlagens 5 kap. 4 § 1 mom. (ÅFS 32/2001). I fråga om 44 § föreslår utskottet att beslutet om särskilda bestämmelser för enskilda typer av verksamheter skall fattas i form av landskapsförordning.

 

45 § Ändringarna är av språklig natur.

 

13 kap. kapitelrubriken och 57 § Utskottet föreslår en språklig ändring så att samma uttryck används i rubrik och paragraf. I 57 § föreslås även några tekniska och språkliga ändringar.

 

58 § Den första ändringen är av teknisk karaktär och den andra föreslås i förtydligande syfte.

 

Vattenlagen

 

5 kap. 18 § I framställningen föreslås att landskapsregeringen skall kunna överlåta övervakningsåtgärder. Eftersom det annars kan vara fråga om s.k. medelbar förvaltning, alltså överföring av myndighetsuppgifter, föreslår utskottet att möjligheten till överlåtelse skall begränsas så att uppgifterna måste överlåtas till en landskapsregeringen underlydande myndighet genom landskapsförordning.

 

6 kap.

1 § Utskottet föreslår en ändring i förtydligande syfte. Med förfarande avses i första hand tillståndsgivning och miljögranskning.

 

17 § Ändringen är av språklig natur.

 

8 kap. 1 § Ändringen är av språklig natur.

 

12 kap. 1a § Ändringen är av språklig natur.

 

14 kap. 2 § Utskottet föreslår en rättelse av paragrafhänvisningen.

 

Renhållningslagen

 

5 kap.

28a § Ändringen är av språklig natur.

 

28 l § Utskottet föreslår att bestämmelsen ändras så att registren skall bevaras tio år istället för tre eftersom resultatet av olika miljöpåverkande verksamheter kan visa sig efter lång tid. 

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 8 juni 2007 inbegärt näringsutskottets yttrande över framställningen.

     Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, miljöjuristen Helena Blomqvist, juristen Emma Dahlén, vik. avdelningschefen Linnea Johansson, landskapsforstmästaren Mikael Sandvik, projekteringsingenjören Ulf Lustig, verksamhetsledaren Fredrik Lundberg och viceordföranden Johan Mörn från Ålands Fiskare r.f., styrelseordföranden Lennart Isaksson och styrelsemedlemmen Jan Westerberg från Ålands Vattenskyddsförening r.f., styrelseordföranden Gunda Åbonde-Wickström och styrelsemedlemmen Åsa Hägg från Ålands Natur- och miljö, ordföranden Marcus Eriksson och verksamhetsledaren Rosita Broström från Ålands fiskodlarförening r.f., t.f. chefen Mikael Stjärnfeldt och miljöhandläggaren Erika Sjöström från Ålands miljöprövningsnämnd, rådgivaren Soile Wartiainen för ekologisk produktion vid Ålands hushållningssällskap, VD:n Bjarne Blomster från Carl Rundberg Ab, VD:n Roger Rundberg från Rundbergs Bil & Service och miljöutvecklaren Robert Nylund från Ålands Renhållnings Ab, VD:n Jan Wennström från Ålands Elandelslag, diplomingenjören Carl-Gustaf Flink, viceordföranden Jan Salmén och verksamhetsledaren Julia Rudels från Ålands Producentförbund r.f., VD:n Stefan Blomqvist från Stallhagen Ab, hälsoinspektören Magnus Eriksson, sjöfartskonsulenten Berndt Bergman samt VD:n Joakim Blom för Ab Skogen och Ålands Skogsägarförbund r.f.

     Ledamoten Raija-Liisa Eklöw har inte kunnat omfatta utskottsmajoritetens åsikt och fogar därför en reservation till betänkandet.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Anders Englund, vice ordföranden Brage Eklund samt medlemmarna Carina Aaltonen, Fredrik Karlström och Raija-Liisa Eklöw.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar de i framställningen ingående fjärde, femte och sjätte lagförslagen oförändrade samt

 

att lagtinget antar de i framställningen ingående första, andra och tredje lagförslagen i följande lydelse:

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om miljöskydd

 

     (Ingressen lika som i framställningen.) 

 

Avdelning 1 - Miljöskydd

 

1 kap.
Allmänna bestämmelser

 

1 §

Syfte

     Syftet med denna lag är att främja en hållbar utveckling genom att undvika negativ miljöpåverkan samt genom att undanröja och begränsa skador av sådan påverkan.

     Inom verksamhet som medför risk för förorening av miljön skall allmänna principer om försiktighet och aktsamhet, om prevention och minimering av olägenheter, om bästa praxis ur miljösynpunkt samt om förorenarens ansvar tillämpas.

 

2 – 3 §§

     (Lika som i framställningen).

 

2 kap.
Allmänna kravbestämmelser

 

4 – 8 §§

     (Lika som i framställningen).

 

Avdelning 2 - Tillstånd och miljögranskning

 

3 kap.
Allmänna bestämmelser om tillstånd och miljögranskning

 

9 §

     (Lika som i framställningen).

 

10 §

Krav på tillstånd och miljögranskning

     (1 mom. lika som i framställningen.)

     Tillstånd krävs för följande verksamheter:

     a) Kraftverk, pannanläggning eller annan anläggning som använder brännbara ämnen avsedd för produktion och distribution av fem megawatt eller mer.

     b) Vindkraftverk eller grupper av vindkraftverk för produktion och distribution av fem megawatt eller mer.

     c) Flygplats med en huvudrullbana som är 1 200 meter eller längre.

     d) Hamn som i huvudsak är avsedd för handelssjöfart och som är lämplig för fartyg med en bruttodräktighet av 1 350 bruttoton eller mer.

     e) Varv med kapacitet för fartyg med en bruttodräktighet av 1 350 bruttoton eller mer.

     f) Lager för olja, petrokemiska eller kemiska produkter med en lagringsvolym för 1 000 kubikmeter eller mer.

     g) Djurhållande verksamhet med minst 150 djurenheter som avses i bestämmelser som utfärdats med stöd av vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland .

     h) Bryggeri med produktionskapacitet av minst en miljon liter per år.

     i) Träskyddsbehandlingsanläggning som behandlar virke genom tryck- eller vacuumimpregnering.

     j) Anläggning för motorsport med en sammanlagd asfalterad banyta som överstiger 30 000 kvadratmeter.

     (3-4 mom. lika som i framställningen.) 

 

11 §

     (Lika som i framställningen).

 

12 §

Ansökan om tillstånd och miljögranskning

     (1 mom. lika som i framställningen). 

     Prövningsmyndigheten skall, utöver vad som gäller enligt förvaltningslagen (00:0000) för landskapet Åland, utan dröjsmål tillkännage ansökan för allmänheten genom elektronisk publicering. Av publiceringen skall framgå vilken verksamhet ansökan avser, platsen för verksamheten, sökandens namn samt kontaktuppgifter till den enhet eller tjänsteman hos myndigheten som ansvarar för ärendets beredning. Under ärendets beredning skall därefter uppgifter om beredningens olika faser samt kända och beräknade datum av betydelse för ärendets beredning publiceras elektroniskt.

 

13 §

     (Lika som i framställningen).

 

14 §

Meddelande av beslut

     Beslut om tillstånd eller miljögranskning skall, utöver vad som gäller enligt förvaltningslagen för landskapet Åland, tillkännages allmänheten genom elektronisk publicering under minst 21 dagar.

 

4 kap.
Miljögranskning

 

15 §

     (1 – 3 mom. lika som i framställningen). 

     Besvär över beslut fattade av prövningsmyndigheten i enlighet med 1- 3 mom. anförs hos Ålands förvaltningsdomstol. Besvärsmyndigheten kan förbjuda verkställighet av granskningsbeslut.

 

5 kap.
Tillstånd

 

16 §

Meddelande om ansökan

     Ansökan skall, under minst 21 dagar innan myndigheten beslutar i ärendet, meddelas elektroniskt utöver vad som gäller enligt förvaltningslagen för landskapet Åland. I meddelande skall anges ärendets art samt var ansökan jämte övriga handlingar som under beredningen tillförts ärendet finns tillgängliga.

     (2 mom. lika som i framställningen). 

 

17 – 23 §§

     (Lika som i framställningen).

 

6 kap.
Instruktioner och villkor i samband med miljöprövning

 

24 – 26 §§

     (Lika som i framställningen).

 

Avdelning 3 - Miljötillsyn

 

7 kap.
Allmänna bestämmelser om tillsyn

 

27 §

     (Lika som i framställningen).

 

28 §

Tillsynsbefogenheter

     (1 – 3 mom. lika som i framställningen).

     (4 mom. utesluts).

 

8 kap.
Tillsynsåtgärder

 

29 §

Åtgärder vid försummad miljöprövning

     Bedriver någon verksamhet utan föregående tillståndsprövning eller miljögranskning trots att sådan krävs skall tillsynsmyndigheten förplikta verksamhetsutövaren att, vid äventyr (uteslutning) att verksamheten annars avbryts, inom viss tid, dock högst två månader, ansöka om tillstånd eller miljögranskning samt anmäla överträdelsen för eventuellt åtal. Om verksamheten medför bestående negativ miljöpåverkan som är betydande kan tillsynsmyndigheten besluta att med omedelbar verkan helt eller delvis förbjuda verksamheten till dess att tillstånds- eller miljögranskningsärendet avgjorts.

 

30 §

Åtgärder vid åsidosättande av övriga bestämmelser

     Åsidosätter verksamhetsutövare en annan bestämmelse i denna lag, den lagstiftning som nämns i 10 § eller bestämmelse, beslut eller villkor som utfärdats med stöd av sådan lagstiftning skall tillsynsmyndigheten ålägga verksamhetsutövaren att inom viss tid rätta till försummelsen samt förbjuda verksamhetsutövaren att fortsätta eller upprepa överträdelsen. Beslutet skall förenas med vite eller äventyr att verksamheten till den del den innebär ett åsidosättande annars avbryts eller äventyr att myndigheten på den ansvariges bekostnad låter utföra det som lämnats ogjort. Vid behov skall tillsynsmyndigheten även anmäla överträdelsen för eventuellt åtal.

     (2 – 3 mom lika som i framställningen.)

 

31  §

Åläggande att avhjälpa skada

     Om åsidosättande som avses i 30 § medför eller har medfört negativ miljöpåverkan som inte är ringa kan tillsynsmyndigheten ålägga verksamhetsutövaren att avhjälpa skadan vid vite eller äventyr (uteslutning) att avhjälpandet annars utförs på verksamhetsutövarens bekostnad. Beträffande miljöförhållanden och omständigheter som rådde före överträdelsen skall utredningar göras på verksamhetsutövarens bekostnad, såvida sådan utredning inte är uppenbart obehövlig.

 

32 – 34 §§

     (Lika som i framställningen).

 

Avdelning 4 - Straff och ersättningsansvar

 

9 kap.
Straff

 

35 – 39 §§

     (Lika som i framställningen).

 

40 §

Straffbestämmelser i speciallagar

     Begås ett brott som avses i 9 kap. vattenlagen för landskapet Åland tillämpas i första hand bestämmelserna i nämnda kapitel och landskapslag. Straffbestämmelserna i renhållningslagen tillämpas vid sidan av bestämmelserna i detta kapitel.

 

10 kap.
Ersättning

 

41 §

     (Lika som i framställningen).

 

Avdelning 5 - Övriga bestämmelser

 

11 kap.
Förordningsmakt

 

42 §

     (Lika som i framställningen).

 

43 §

Miljökvalitet

     Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda miljökvalitetsnormer och andra bestämmelser om miljökvalitet samt om övervakning av miljökvalitet som är behövliga för att klara de allmänna förutsättningarna som avses i 1 §.

 

44 §

Särskilda bestämmelser för enskilda typer av verksamheter

     Landskapsregeringen kan för en viss typ av verksamhet genom landskapsförordning besluta om närmare bestämmelser avseende begränsning och kontroll av samt metoder för att minska verksamhetens negativa miljöpåverkan och risk för sådan påverkan. Landskapsregeringen kan samtidigt besluta att miljögranskning av ifrågavarande typ av verksamheter endast skall avse dessa bestämmelser och kan därvid undanta verksamheten från miljögranskning enligt denna landskapslag och den lagstiftning som nämns i 10 § i övrigt.

 

45 §

Bemyndigande att utföra verksamhet utan föregående miljögranskning

     (1 mom. lika som i framställningen.) 

     Den som bemyndigats enligt 1 mom. svarar för att åtgärd som vidtagits inom ramen för bemyndigandet utförs i enlighet med vad som följer av denna lag. Den bemyndigade skall, vid äventyr att bemyndigandet annars återkallas, informera tillsynsmyndigheten om plats och tidpunkt för åtgärder som den vidtagit inom ramen för bemyndigandet. Bemyndigande som återkallats kan återfås efter ny prövning, dock tidigast efter tre år från återkallandet. Vid beslut om bemyndigande skall den bemyndigade informeras om förutsättningarna för återkallande.

 

46 – 52 §§

     (Lika som i framställningen).

 

12 kap.
Övriga bestämmelser

 

53 – 56 §§

     (Lika som i framställningen).

 

13 kap.
I k r a f t t r ä d a n d e

 

57 §

I k r a f t t r ä d a n d e

     (1-2 mom. lika som i framställningen).

     Genom denna lag upphävs landskapslagen (2001:30) om miljöskydd och miljötillstånd. De förordningar som har antagits med stöd av landskapslagen om miljöskydd och miljötillstånd skall utan hinder av lagens ikraftträdande förbli gällande om inte annat särskilt följer av bestämmelserna i denna lag.

 

58 §

Befintliga verksamheter

     För befintliga verksamheter gäller följande:

     a) Giltiga tillstånd som är givna enligt landskapslagen (2001:30) om miljöskydd och miljötillstånd fortgår den tid som tillståndet gäller.

     b) Verksamheter som genom ikraftträdandet av denna lag blir föremål för granskningsplikt men som har giltiga tillstånd givna enligt den lagstiftning som nämns i punkt a skall ansöka om miljögranskning senast tre månader innan tillståndet upphör att gälla.

     c) Verksamhet som har varit föremål för anmälan enligt landskapslagen (uteslutning) om miljöskydd och miljötillstånd behöver inte lämna en ansökan om miljögranskning varvid av landskapsregeringen i anledning av anmälan utfärdade föreskrifter fortsatt gäller.

     d) Ansökan om tillstånd eller miljögranskning för verksamhet som genom ikraftträdandet av denna lag blir föremål för tillståndsplikt eller granskningsplikt men som tidigare inte har varit föremål för tillstånds- eller anmälningsplikt enligt den lagstiftning som nämns i 1 punkten skall göras inom ett år från denna lags ikraftträdande.

 

59 §

Anhängiga   a n m ä l n i n g s ä r e n d e n

 

     (Lika som i framställningen).

__________________

 

2.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av vattenlagen för landskapet Åland

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     upphävs 6 kap. 5, 7 – 9, 11, 14 och 22 §§, mellanrubriken före 6 kap. 23 § (uteslutning), 23 – 27 §§, mellanrubriken före 6 kap. 28 § samt 28 - 29 §§, 8 kap. 2 – 9 §§, 15 kap. 1 och 4 §§ vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland, av dessa lagrum 6 kap. 5 § 2 mom., (uteslutning), 8 § 1 och 2 mom. , 11 och 14 §§ , 22 § 1 mom., 25 och 29 §§ samt 15 kap. 1 §  och 4 § 1 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2001/32 samt 6 kap. 7 §  och  15 kap. 4 §2 mom. (uteslutning) sådana de lyder i landskapslagen 2005/54,

     ändras 3 kap. 12 §, 4 kap. 8a §, 5 kap. 15 § 2 mom., 16 § 2 mom. och 18 § 1 mom., kapitelrubriken till 6 kap., 6 kap. 1, 2, 4 §§, mellanrubriken före 6 kap. 15 §, 15 – 21 §§, 7 kap. 2 § 4 mom., 8 kap. 1 §, 9 kap. 1 § 1 mom., 2 § 1 mom. b punkten, 4, 6 §§ samt 13 § 1 mom., 10 kap. 1 § 1 mom., 11 kap. 1 § 1 mom., 12 kap. 1 §, 13 kap. 6 § 2 mom., 16 § 1 och 2 mom., 14 kap. 2 §, 3 § 2 mom., 4 §, 5 § 3 mom., 13 § 1 mom. och 14 §, 15 kap. 3 § 1 mom., av dessa lagrum 4 kap. 8a §, 5 kap. 15 § 2 mom., och 16 § 2 mom., 6 kap. 1§ , 2§ 2 mom., 4 §, 16§ 2 och 3 mom. och 20 § 1 och 2 mom. samt 14 kap. 2 §, 3 § 2 mom., 4 § och  5 § 3 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2001/32, 5 kap. 18 § 1 mom. (uteslutning) samt 8 kap. 1 § 2 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2005/54, samt

     fogas till lagen en ny 12 kap. 1a § som följer:

 

3 kap.
Förfogande över annans egendom

 

12 §

     (Lika som i framställningen).

 

4 kap.
Allmänna kravbestämmelser

 

8a §

     (Lika som i framställningen).

 

5 kap.
Bestämmelser om vattenkvalitet

 

15 – 16 §§

     (Lika som i framställningen).

 

18 §

Övervakning

     Med övervakning avses i denna lag att söka en sammanhållen och mångsidig helhetsbild av vattenkvaliteten och dess förändring i syfte att kunna vidta ändamålsenliga åtgärder för att skydda vattenkvalitet och en hållbar användning av vatten. För övervakningsåtgärder äger landskapsregeringen (uteslutning) de befogenheter som enligt 28 § landskapslagen (0000:00) om miljöskydd gäller för tillsyn. Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning delegera övervakningsuppgifterna till en landskapsregeringen underlydande myndighet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

6 kap.
Tillståndsprövning och miljögranskning

 

1 §

Om prövning och prövningsmyndighet

     I detta kapitel finns närmare bestämmelser om när tillstånd eller miljögranskning krävs för vattenföretag, förfogande över annans egendom och vattenfarlig verksamhet. I fråga om prövningsmyndighet och förfarande gäller vad som stadgas i landskapslagen om miljöskydd.

 

2 och 4 §§

     (Lika som i framställningen).

 

 

Krav på tillståndsprövning och miljögranskning

 

15 – 16 §§

     (Lika som i framställningen).

 

17 §

     (1 – 2 mom. lika som i framställningen). 

     Tillstånd för verksamheter som är tillståndspliktiga enligt denna paragraf ges för begränsad tid och får inte meddelas förrän det har konstaterats att grundvattnet och särskilt dess kvalitet blir föremål för regelbunden övervakning och dokumentation.

 

18 – 21 §§

 

     (Lika som i framställningen).

 

7 kap.
Ersättning och inlösen

 

2 §

     (Lika som i framställningen).

 

8 kap.
Tillsyn

 

1 §

Tillsyn

     Om tillsyn och tillsynsmyndighet i enlighet med denna lag stadgas i landskapslagen om miljöskydd.

 

9 kap.
Straffbestämmelser

 

1, 2, 4, 6 och 13 §§

     (Lika som i framställningen).

 

10 kap.
Dikning

 

1 §

     (Lika som i framställningen).

 

11 kap.
Avlopp

 

1 §

     (Lika som i framställningen).

 

12 kap.
Vattentäkt

 

1 §

     (Lika som i framställningen).

 

1a §

Fastställande av nivåbegränsning för ytvattentäkt

     Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning besluta om fastställande av lägsta vattennivå vid vilken ytvattentäkt av bevattningsvatten ur visst vattenområde får ske. Landskapsregeringen äger rätt att med pegel utmärka sådan nivå i naturen eller på byggnad.

 

13 kap.
Sammanslutningar

 

6 och 16 §

     (Lika som i framställningen).

 

14 kap.
Vattenförrättning

 

2 §

Syneförrättning

     Om någon i enlighet med 6 kap. § denna lag har inlämnat en ansökan om tillstånd till förfogande över annans egendom i enlighet med 3 kap. denna lag skall prövningsmyndigheten, om det inte måste anses uppenbart obehövligt, besluta att syneförrättning skall hållas.

 

3 – 5 §§

     (Lika som i framställningen).

 

 

13- 14 §§

     (Lika som i framställningen).

 

15 kap.
Särskilda bestämmelser

 

3 §

     (Lika som i framställningen).

 

__________________

 

     (Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen).

__________________

 

 

3.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om renhållning

 

     I enlighet med lagtingets beslut

     upphävs 28c, 28d, 28j, 28k, 28m, 28o och 35 §§ samt 36 § 3 mom. landskapslagen (1981:3) om renhållning, av dessa lagrum 28c, 28j och 28o §§ samt 35 § 1 och 3 mom  sådana de lyder i landskapslagen 1998/91, 28d §, 28k och 28m §§ sådana de lyder i landskapslagen 2001/33 samt 36 § 3 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2006/50,

     ändras lagens 2 § 1 mom. 1 punkten, 6 § 3 mom., 8f § 2 mom., 25d § 1 mom., kapitelrubriken till 5a kap., 28a, 28b, 28e, 28i, 28l och 34 §§., av dessa lagrum 2 § 1 mom. 1 punkten, 8f § 2 mom., kapitelrubriken till 5a kap., 28b (uteslutning), 28e§, 28i § 1 mom. 1-3 punkten, och 3 mom., 28l §, 34 § 1-3 mom. samt (uteslutning) 5-6 mom. sådana de lyder i landskapslagen 1998/91, 28a§ sådan den lyder i landskapslagen 2001/33, 28i § 1 mom. 4 p. och 34 § 4 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2002/19, 25d §1 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2005/18, 28i §2 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2006/50 samt 28b § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2006/83 som följer.

 

2 §

     (Lika som i framställningen).

 

6 §

      (Lika som i framställningen).

 

8f §

      (Lika som i framställningen).

 

 

25d §

       (Lika som i framställningen).

 

5a kap.
Tillstånd och miljögranskning

 

28a §

Om prövning och prövningsmyndighet

     För hantering av avfall krävs tillstånd och miljögranskning enligt denna lag i den utsträckning som bestäms i detta kapitel. I fråga om prövningsmyndighet och förfarande gäller vad som stadgas i landskapslagen om miljöskydd.

 

 

28b, 28e och 28i  §§

     (Lika som i framställningen).

 

 

28l §

     (1 mom. lika som i framställningen). 

     Registret skall bevaras i minst tio år. Uppgifterna i registret skall på anmodan ges till prövnings eller tillsynsmyndigheten.

 

34 §

     (Lika som i framställningen).

__________________

 

     (Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen).

 

 

 

Mariehamn den 13 september 2007

 

 

Ordförande

 

 

Anders Englund

 

 

Sekreterare

 

 

Susanne Eriksson

 


Reservation

 

Jag reserverar mig mot näringsutskottets betänkande om ny landskapslag om miljöskydd och utskottets förslag att lagtinget antar landskapsregeringens framställning med vissa ändringar.

 

Framställningens syfte är att införa ett nytt prövningsinstrument i åländsk miljöskyddslagstiftning. Behovet av en reviderad lagstiftning har aktualiserats av de problem med långa handläggningstider i dagens system som sökanden har upplevt. Jag stöder fullt intentionen att hitta ett system som underlättar detta.

Jag anser dock att trots de skrivningar och ändringar utskottet förslagit garanterar betänkandet inte till fullo vissa krav som jag ställer.

I 10 § ( Krav på tillstånd och miljögranskning) har utskottet gått in och ändrat kraven. Jag anser att utskottet inte har den kunskap som behövs för att kunna bedöma vilka miljöverkningar kraven har utan att ha berett ärendet. Därtill har inte landskapsregeringen kommit med förordning som kunde gett stöd till denna paragraf.

Jag anser även att de ändringar som utskottet gjort vad beträffar förordningsmakten  i 44 och 45 §§  inte tillräckligt garanterar rättskyddet för de enskilda sökandena utan lämnar utrymme för tolkningar som kan bli till skada för olika näringsidkare.

Eftersom lagförslaget kraftigt minskar antalet verksamheter som i framtiden behöver tillstånd kommer antalet personer som har insyn i eventuella verksamheter i deras grannskap att minska. Således kommer inte medborgarna att ha möjlighet att på förhand ta del av ärenden som kan påverka deras fysiska eller psykiska livsmiljö. Lagförslaget tar inte tillräcklig hänsyn till tredje person.

Under hörandet har jag inte blivit övertygad om att denna lagstiftning kommer att förbättra för miljön. Osäkerhet råder även om den kommer att förkorta handläggningstiden för de enskilda näringsidkarna.

Vi har ett fungerande system som efter inkörning har börjat fungera bättre och bättre. Våra grannregioner håller på att arbeta med ny modern lagstiftning, varför jag anser att vi inte har något att förlora fast vi väntar med att i behövlig takt ta fram en modern lagstiftning som tar hänsyn till miljön och tillfredställer de krav medborgarna har på rättsäkerhet.

 

Jag vill även hänvisa till de utlåtanden som lagutskottet och social - och miljöutskottet gett i ärendet.

 

Med anledning av det ovan anförda föreslår jag

att lagtinget förkastar de i framställningen nr 28/2006-2007 ingående lagförslagen.

 

Mariehamn den 13 september 2007

 

 

Raija-Liisa Eklöw

 

 


Ålands lagting

UTLÅTANDE 2006-2007

 

Datum

 

Lagutskottet

2007-09-04

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till näringsutskottet

 

 

 

 

 


Lagutskottets utlåtande

Ny landskapslag om miljöskydd

·      Framställning nr 28/2006-2007

 

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 1

Förhållandet till förvaltningslagen. 1

Rättsskyddet i fråga om miljögranskning. 2

Rätt till inspektioner och hemfriden. 3

Delegering av myndighetsutövning. 4

Ersättningsbestämmelser 4

Landskapsförordningar 4

Ärendets behandling. 5

Utskottets förslag. 5

 

 

Lagtinget har den 8 juni 2007 till näringsutskottet remitterat landskapsregeringens framställning nr 28/2006-2007 med förslag till ny landskapslag om miljöskydd jämte följdändringar. Näringsutskottet har med hänvisning till 41 § 1 mom. lagtingsordningen den 19 juni 2007 inbegärt lagutskottets utlåtande i ärendet, framför allt i fråga om gränserna för landskapets behörighet samt i övrigt till de delar ärendet berör lagutskottets ansvarsområde.

     På grund av den begränsade tid som i praktiken stått till utskottets förfogande för att avge utlåtandet har det inte varit möjligt för lagutskottet att till alla delar inom dess ansvarsområde granska framställningen och dess konsekvenser. Utskottet har dock valt att kommentera några särskilda frågor. 

 

Utskottets synpunkter

 

Förhållandet till förvaltningslagen

 

Lagutskottet har i sitt betänkande nr 13/2006-2007 behandlat landskapsregeringens förslag till ny förvaltningslag för landskapet Åland. Den nya förvaltningslagen tillämpas på bland annat landskapets myndigheter och kommunala myndigheter. Lagen innehåller detaljerade bestämmelser om förvaltningsförfarandet i förvaltningsärenden. Förvaltningslagen är dock subsidiär i förhållande till annan lagstiftning. Av dess 1 § 4 mom. framgår att om det i en annan lag finns någon bestämmelse som avviker från förvaltningslagen tillämpas den (avvikande) bestämmelsen.

     I förslaget till ny landskapslag om miljöskydd ingår endast ett begränsat antal bestämmelser som gäller förvaltningsförfarandet. Av framställningens motivering (sid. 13) framgår det att landskapsregeringen valt att i förslaget utelämna bestämmelser som har motsvarighet i förslaget till ny förvaltningslag (FR nr 8/2006-2007). Till den del bestämmelser gällande förvaltningsförfarandet ingår i lagförslaget är de att uppfatta som förtydligande och kompletterande i förhållande till förvaltningslagens allmänna bestämmelser.

     I lagförslagets 14 § ingår en bestämmelse om meddelande av beslut. Enligt förslaget skall beslut om tillstånd eller miljögranskning tillkännages allmänheten genom elektronisk publicering under minst tre veckor. Det framstår som något oklart om avsikten är att endast elektronisk publicering är tillräcklig eller om förfarandet skall ses som ett komplement till annan delgivning. Delgivningssätten och delgivningsförfarandet regleras i detalj i förslaget till ny förvaltningslag för landskapet Åland. Enligt det sistnämnda förslagets 50 § skall delgivning verkställas som vanlig, bevislig eller offentlig delgivning. Delgivning får även verkställas elektroniskt. Offentlig delgivning kan alltid användas när en handling skall delges över 30 personer som är kända eller när personernas antal är okänt. I 57 § regleras närmare hur offentlig delgivning verkställs. Ett meddelande om att en viss handling finns framlagd skall enligt bestämmelsen sättas upp antingen på en myndighets anslagstavla eller publiceras i en tidning med allmän spridning. I 58 § i förvaltningslagen finns särskilda bestämmelser om elektronisk delgivning, varav framgår att elektronisk delgivning är ett kompletterande delgivningssätt i förhållande till övriga bestämmelser om offentlig delgivning. Lagutskottet konstaterar att elektronisk publicering i takt med teknikens utveckling i många fall kan vara ett ändamålsenligt delgivningssätt. Enligt utskottets bedömning kan dock endast elektronisk publicering inte anses vara tillfyllest. Utskottet uppmanar därför näringsutskottet att överväga hur lagförslagets 14 § kan kombineras med förvaltningslagens bestämmelser om offentlig delgivning och elektronisk delgivning.

     Utskottet önskar i sammanhanget fästa uppmärksamhet vid en detalj som gäller tidsangivelser och som återfinns också i andra än 14 §. I sitt betänkande nr 13/2006-2007 har utskottet påpekat att tidsangivelsen "tre veckor" kan uppfattas som oklar. Utskottet har därför föreslagit att begreppet ändras till det mera exakta "21 dagar". Också andra tidsfrister brukar i lagstiftningen i regel anges genom antal dagar.

 

Rättsskyddet i fråga om miljögranskning

 

I 15 § i förslaget till den nya landskapslagen om miljöskydd introduceras ett nytt instrument kallat miljögranskning. Genom bestämmelsen ges prövningsmyndigheten möjlighet och rätt att pröva lagligheten av en viss verksamhet. Myndigheten kan härvid lämna information om vad som måste iakttas för att verksamheten skall vara förenlig med lag samt om verksamheten helt eller delvis inte kan förverkligas i enlighet med lag. Miljögranskningen innebär en form av förvaltningsförfarande som skall följa den nya förvaltningslagens allmänna bestämmelser. Prövningsmyndigheten kan meddela så kallade instruktioner som ett resultat av granskningen. Görs ingen prövning eller krävs inte några instruktioner skall myndigheten anteckna ansökan om miljögranskning till kännedom.

     Enligt grundprinciperna i vårt rättssystem skall myndigheternas beslut vara överklagbara. I den föreslagna lagtexten ingår inte några särskilda bestämmelser om överklagande av prövningsmyndighetens åtgärder i ärenden rörande miljögranskning. I framställningens allmänna motiveringar (sid. 12) ingår dock ett resonemang kring denna fråga. Landskapsregeringen hänvisar till grundlagen som ger var och en rätt att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter och skyldigheter behandlat vid domstol eller något annat oavhängigt rättskipningsorgan. Av detta resonemang kan man dra slutsatsen att landskapsregeringen avser att prövningsmyndighetens åtgärder i ett granskningsförfarande skall vara underkastade allmänna regler om överklagbarhet. I lagförslagets 15 § 4 mom. hänvisas vidare allmänt till att besvärsmyndighet kan förbjuda verkställighet av granskningsbeslut.

     Prövningsmyndigheten är enligt lagförslaget Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Lagtinget antog i juni 2007 (Fr 22/2006-2007) landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet som dock ännu inte utfärdats. Myndigheten är underställd landskapsregeringen. Enligt 25 § självstyrelselagen kan ett beslut av en myndighet som underlyder landskapsregeringen överklagas till Ålands förvaltningsdomstol. Förvaltningsdomstolens avgöranden kan prövas av högsta förvaltningsdomstolen.

     Av motiveringarna i framställningen drar lagutskottet slutsatsen att landskapsregeringen utgått från att självstyrelselagens besvärsbestämmelser är tillämpliga också i fråga om miljögranskning. Enligt utskottet lämnar dock förslaget utrymme för vissa överväganden vad gäller innebörden och rättsverkningarna av institutet miljögranskning. När prövningsmyndigheten behandlar en ansökan om miljögranskning skall den pröva den tilltänkta verksamhetens laglighet. Myndigheten skall härvid  "informera" om vad som måste iakttas för att verksamheten skall vara förenlig med lag samt om  verksamheten helt eller delvis inte kan förverkligas. Myndigheten kan härvid besluta om "instruktioner" för att minska negativ miljöpåverkan. Görs ingen prövning eller krävs inte några instruktioner antecknar myndigheten ansökan till kännedom.

     Bestämmelser om rättskipning tillhör rikets behörighetsområde. När prövningsmyndighetens beslut överklagas till förvaltningsdomstolen tillämpas därför förvaltningsprocesslagens bestämmelser. Enligt dess 5 § avses med ett beslut som kan överklagas en "åtgärd varigenom ett ärende har avgjorts eller lämnats utan prövning". Enligt lagens 6 § får besvär anföras av "den som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet". Eftersom det i rikets miljöskyddslag (FFS 86/2000) finns kompletterande regler om ändringssökande blir också dessa i tillämpliga delar gällande. Sålunda är besvärsrätten enligt lagens 97 § utvidgad att gälla bland annat föreningar och stiftelser inom miljöskydd och naturvård samt berörda kommuner.

     I de allmänna motiveringarna till framställningen (4.1.2.) belyses närmare det föreslagna granskningsförfarandet. Av dessa kan man dra slutsatsen att myndighetens prövning av lagligheten och  meddelande om instruktioner är att betrakta som beslut som i så fall är överklagbara. Det skulle med andra ord vara fråga om en åtgärd varigenom ett ärende har avgjorts i enlighet med förvaltningsprocesslagens beskrivning. Vilka som har besvärsrätt avgörs då likaså enligt bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen och rikets miljöskyddslag. Frågan uppkommer härvid om också den åtgärden att myndigheten antecknar en ansökan till kännedom är ett beslut som kan överklagas. Eftersom också ett beslut att anteckna en ansökan till kännedom kan få återverkningar för någon vars rätt eller fördel påverkas av detta, bör  enligt utskottets bedömning så vara fallet men ur rättsskyddssynpunkt vore en klar och entydig formulering viktig.

     Som av det sagda framgår är förslaget angående miljögranskning till vissa delar otydligt och kan lämna utrymme för tolkning. Lagutskottet rekommenderar därför näringsutskottet att överväga förtydliganden.

 

Rätt till inspektioner och hemfriden

 

I lagförslagets 28 § ingår bestämmelser om tillsynsmyndighetens rätt att göra inspektioner. I bestämmelsen anges uttryckligen att tillsyn inte får utövas på plats som omfattas av hemfriden om inte detta är nödvändigt med tanke på att skydda liv, hälsa, egendom eller miljön. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 42 § i gällande landskapslag om miljöskydd och miljötillstånd och har även en motsvarighet i 83 § i rikets miljöskyddslag. Enligt 10 § grundlagen kan genom lag bestämmas om åtgärder som ingriper i hemfriden och som är nödvändiga för att de grundläggande fri- och rättigheterna skall kunna tryggas eller för att brott skall kunna utredas. Enligt utskottets bedömning fyller den föreslagna formuleringen grundlagens krav.

 

Delegering av myndighetsutövning

 

Enligt 28 § 4 mom. i lagförslaget  kan tillsynsmyndigheten uppdra åt annan att göra viss besiktning eller undersökning. Förslaget väcker frågan om avsikten är att möjliggöra s.k. medelbar offentlig förvaltning. Besiktning och undersökning kan innebära en form av myndighetsutövning. Offentliga förvaltningsuppgifter skall som huvudregel skötas av myndigheter men kan enligt grundlagens 124 § anförtros andra än myndigheter genom lag eller med stöd av lag, "om det behövs för en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna och det inte äventyrar de grundläggande fri- och rättigheterna, rättssäkerheten eller andra krav på god förvaltning". Om offentliga förvaltningsuppgifter överförs till en privat aktör måste enligt gängse tolkning av grundlagen och enligt avgöranden i anslutning till annan landskapslagstiftning vissa grundläggande bestämmelser intas i lagen, exempelvis om förvaltningsförfarandet och rätten att söka ändring.

     Enligt lagutskottets åsikt lämnar formuleringen i lagförslaget utrymme för tolkning. I detaljmotiveringarna omnämns som exempel att tillsynsmyndigheten anlitar externa företag för exempelvis provtagning vilket kan uppfattas som att det inte är fråga om myndighetsutövning utan om en åtgärd som tillsynsmyndigheten beställer i anslutning till sin egen myndighetsutövning.  Om däremot avsikten är att överlåta självständiga befogenheter på en extern aktör torde detta kräva viss reglering på lagnivå. Exempel på ett sådant förfarande finns i jaktlagen och idrottslagen, där vissa grundläggande bestämmelser intagits i lagen tillsammans med en fullmakt att genom landskapsförordning påföra en viss organisation den ifrågavarande uppgiften.

 

Ersättningsbestämmelser

 

I lagförslagets 41 § ingår bestämmelser om ersättning. Bestämmelserna är i sak likalydande som i 61 § i gällande landskapslag om miljöskydd och miljötillstånd. Behörighetsfrågorna prövades i samband med den sistnämnda lagens tillkomst och föranledde då inga anmärkningar.

 

Landskapsförordningar

 

Enligt 21 § självstyrelselagen kan landskapsregeringen med stöd av bemyndigande i landskapslag utfärda landskapsförordningar. Genom landskapslag måste dock utfärdas bestämmelser om grunderna för individernas rättigheter och skyldigheter samt om frågor som hör till området för lag. Grundlagens 80 § anger dessutom att det i lag tydligt skall framgå hur normgivningsmakten delegeras och vilka områden och angelägenheter delegeringen gäller. Frågan om omfattningen av förordningsrätten har mot bakgrund av dessa bestämmelser varit föremål för upprepad granskning i Ålandsdelegationen och högsta domstolen och har i vissa fall lett till att republikens president beslutat att delar av vissa lagtingsbeslut, där förordningsfullmakter ingått, skall förfalla.

     I lagförslagets 11 kap. ingår ett antal paragrafer som innehåller förordningsfullmakter för landskapsregeringen. Till vissa delar motsvarar de föreslagna paragraferna i sak likalydande bestämmelser i gällande miljöskyddslag. Till dessa delar har bestämmelserna redan en gång passerat behörighetskontrollen i ljuset av grundlagens och självstyrelselagens bestämmelser. Beträffande 42 samt 48-52 §§ har utskottet därför inte något ytterligare att anföra. I de föreslagna 45 och 46 §§, som saknar motsvarighet i gällande lagstiftning, har enligt utskottets bedömning intagits tillräckligt preciserade bestämmelser om de angelägenheter som föreslås delegerade. Förordningsbestämmelser av den typ som ingår i den föreslagna 51 § finns i ett flertal landskapslagar och har inte föranlett anmärkning i behörighetshänseende. Mot denna bakgrund anser utskottet  att hinder inte heller föreligger för att anta förslagets 47 §.

     De föreslagna delegeringsbestämmelserna i 43 och 44 §§ är däremot enligt utskottets bedömning mycket allmänt formulerade. Granskningsinstanserna har i många tidigare fall understrukit att grundlagen förutsätter att det tillräckligt tydligt anges vilka områden och vilka angelägenheter en delegering gäller. Tillämpningsområdet skall med andra ord vara klart avgränsat. Särskilt 43 § är enligt utskottets uppfattning oprecis i och med att syftet inte närmare definieras liksom inte heller vilka slag av normer som skulle komma i fråga. Enligt lagutskottets bedömning bör näringsutskottet därför överväga på vilket sätt de ifrågavarande bestämmelserna kunde preciseras och förtydligas.

 

Ärendets behandling

 

Näringsutskottet har den 19 juni 2007 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt lagutskottets utlåtande i ärendet.

     Utskottet har i ärendet hört lagberedaren Olle Ekström.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Roger Eriksson samt ledamöterna Christian Beijar, Dennis Jansson och Gun-Mari Lindholm.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande

 

att näringsutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

 

 

Mariehamn den 4 september 2007

 

 

Ordförande

 

 

Roger Eriksson

 

 

Sekreterare

 

 

Lars Ingmar Johansson

 

 

 


 

Ålands lagting

UTLÅTANDE 2006-2007

 

Datum

 

Social- och miljöutskottet

2007-09-04

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Social- och miljöutskottets utlåtande

Ny landskapslag om miljöskydd

·      Landskapsregeringens framställning nr 28/2006-2007

 

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 2

Utskottets förslag. 3

 

Näringsutskottet har med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om social- och miljöutskottets utlåtande över framställning nr 28/2006-2007. Näringsutskottet ber social- och miljöutskottet yttra sig om framställningens miljöpolitiska konsekvenser samt till den del framställningen i övrigt berör utskottets ansvarsområde.

 

Utskottets synpunkter

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en helt ny landskapslag om miljöskydd. Enligt lagens 1 § är syftet med lagen att skydda miljön genom att undvika negativ miljöpåverkan samt genom att undanröja och begränsa skador av sådan påverkan. Utskottet har jämfört bestämmelsen med syftesbestämmelser i motsvarande lagar i våra närområden. Den av landskapsregeringen föreslagna bestämmelsen är jämförelsevis mycket kortfattad och vanliga begrepp såsom hållbar utveckling, försiktighetsprincipen, förbyggande av föroreningar, principen om bästa praxis från miljösynpunkt och principen om förorenarens ansvar samt främjandet av ett hållbart utnyttjande av naturresurserna används inte. Utskottet föreslår att näringsutskottet omformulerar lagförslagets syftesbestämmelse.    

     Enligt framställningen är den övergripande avsikten med förslaget att revidera handläggningen av miljötillståndsprövningen så att den blir mindre komplicerad, utan att det sker på bekostnad av miljön. Endast mindre ändringar föreslås i de materiella bestämmelserna i vattenlagen, renhållningslagen och landskapslagen om hälsovård. Genom förslaget flyttas tyngdpunkten från förhandsgranskning till miljötillsyn av verksamheter. Enligt framställningen kommer huvudparten av de ärenden som tidigare prövades vid Ålands miljöprövningsnämnd som tillståndspliktiga nu att vara tillåtna enligt huvudregeln. Landskapsregeringen kan dock i förordning bestämma vilka verksamheter som skall underkastas en miljögranskning innan de inleds. Såvitt utskottet kan bedöma kommer den föreslagna reformen inte att medföra några negativa konsekvenser för miljön.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

     Utskottet har erfarit att förslaget inte avser att på något sätt försämra andra sakägares rätt att få information om nya verksamheter och att yttra sig innan den inleds. Det har dock framkommit under behandlingen att reformens konsekvenser för övriga sakägare inte är helt klarlagda: Vad kommer den nya huvudregeln om verksamhetens tillåtlighet att innebära för andra sakägare? Om myndigheten endast antecknar ett ärende till kännedom, inverkar detta på sakägares rättigheter och vilken status har innehållet i ansökan där verksamhetetsutövaren beskriver verksamheten, dvs. är verksamhetsutövaren bunden av det tillvägagångssätt som beskrivs? Att avvika från det tillvägagångssätt som beskrivs i ansökan är inte straffbelagt i lagförslaget. (Beslutet beträffande utformningen av detta stycke har tillkommit genom omröstning 3:2, varvid beslutet biträddes av ordförande Åke Mattsson samt ledamöterna Leo Sjöstrand och Göte Winé).

     Vidare vill utskottet fästa uppmärksamhet vid 10 § i lagförslaget som fastställer vilka verksamheter som är tillståndspliktiga eller skyldiga att genomgå miljögranskning. Utskottet finner att de gränser som uppställts för miljövänliga energikällor i relation till de som gäller för energikällor som använder sig av fossila bränslen inte är rimliga. Utskottet uppmanar näringsutskottet att se över de gränser som föreslås för tillstånds- respektive miljögranskningsplikt så att de blir mer jämförbara med hänsyn till deras miljöeffekter.         

     I lagförslaget finns vissa förvaltningsrättsliga bestämmelser bl.a. angående tillkännagivande av en ansökan och hörande av part. Eftersom delvis överlappande bestämmelser och bestämmelser av liknande innehåll finns i landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet och i förslaget till förvaltningslag bör bestämmelserna noggrant ses över. I landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet benämns t.ex. part för sakägare. I framställningen sägs att anpassningar har gjorts till landskapsregeringens förslag till förvaltningslag. Bestämmelser av förvaltningsrättslig karaktär har därför utelämnats för att undvika dubbelreglering. Trots detta finner utskottet att bestämmelser med liknande innehåll nu finns i olika utföranden i tre lagförslag som under en kort period lagts fram för godkännande av lagtinget. Samtidigt är det viktigt att notera att förvaltningslagen är subsidiär till de övriga.

     Utskotten vill i detta sammanhang även lyfta fram vikten av att landskapsregeringen som en följd av den föreslagna reformen utarbetar en enhetlig avgiftsstadga för Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.

     När det gäller myndighetens informations- och rådgivningsansvar konstarerar utskottet att allmänna förvaltningsrättsliga principer och förslaget till ny förvaltningslag ålägger Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet skyldighet att informera och ge råd till verksamhetsutövare hur de skall bedriva sin verksamhet i enlighet med lagar och givna tillstånd.

     Slutligen ber utskottet näringsutskottet att närmare granska de föreslagna övergångsreglerna för att unvika ett oklart rättsläge för sökanden och andra sakägare i samband med att lagen träder ikraft.

    

Ärendets behandling

 

Näringsutskottet har den 19 juni 2007 enligt 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande i ärendet.

     Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman, utredaren Emma Dahlén, miljöjuristen Helena Blomqvist, t.f chefen Mikael Stjärnfeldt, miljöhandläggaren Erika Sjöström och vattenbiologen Mikael Wennström.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Åke Mattsson, samt ledamöterna Fredrik Lindqvist (delvis) Göte Winé, Leo Sjöstrand och Veronica Thörnroos samt ersättaren Gun Carlson (delvis).

     Ledamöterna Åke Mattsson och Leo Sjöstrand har fogat en gemensam reservation till utlåtandet.

                           

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att näringsutskottet vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

 

 

Mariehamn den 04 september 2007

 

 

Ordförande

 

 

Åke Mattsson

 

 

Sekreterare

 

 

Marine Holm-Johansson

 


 

Reservation

 

Vi reserverar oss mot social- och miljöutskottets utlåtande till näringsutskottet om landskapsregeringens framställning nr 28/2006-2007, ny landskapslag om miljöskydd.

 

Vi omfattar lagens intention att minska byråkratin och därmed förkorta ärendenas handläggningstid.

Vi emotsätter oss inte de åsikter som framförts i social- och miljöutskottets utlåtande. Vi anser dock att näringsutskottet bör förkasta hela lagframställningen. Vår slutsats motiverar vi med följande tillägg.

Vi grundar i huvudsak vårt yrkande på förkastande på att lagens verkningar på miljön inte kan förutses.

Lagförslaget är anpassat för näringslivet så att en smidigare handläggning av miljötillstånd för verksamhetsutövare föreslås. Detta medför en risk för ett sämre skydd av miljön, trots bedyrande om att materiella regler inte ändras. Lagen behandlar i stort sett enbart de verksamheter som underkastats tillståndsplikt respektive krav om föregående miljögranskning medan det allmänna miljöskyddet åsidosätts.

 

Vi anser att det är oacceptabelt att en helt ny lag tas fram utan att för- och nackdelar i nuvarande system har utvärderats och utan att det har utretts vilka följder förslaget har för en hållbar utveckling. Lagframställningen medför effekter för såväl miljön som Ålands befolkning och även för kommande generationer. Den borde därför ha utarbetats med eftertanke och att tillräckligt med utredningar och analyser gjorts för att bedöma konsekvenserna av lagen.

Vi konstaterar att så nu inte är fallet, utan att lagförslaget förefaller ha tillkommit i tidsnöd. Konsekvenserna av lagen är inte utredda. Det är inte ens klarlagt att lagförslaget kommer att förkorta handläggningstiden utan det finns farhågor att handläggningstiden kan bli längre. 

Den samlade miljökompetensen på Åland har inte utnyttjats vid lagens tillkomst. Inte ens landskapsförvaltningens egen personal har varit delaktiga förutom som remissinstans.

Det är angeläget att byråkratin och handläggningstiderna vid  miljöprövningsnämnden ses över. Det är oacceptabelt att företagare och verksamheter skall utsättas för onödigt krångel. Problemen beror inte enbart på miljöprövningsnämndens handläggning, även andra brister har framkommit som förlänger utredningstiderna, bland annat i ansökningarnas kvalitet. Enligt vår bedömning borde  miljöprövningsnämndens personal ha beretts tillfälle att själva lägga fram förslag på en smidigare och enklare handläggning av ärenden innan en nytt lagförslag presenterades för remissutlåtande. Det framställda lagförslagets syfte, d.v.s. att förenkla för näringslivet, kunde då kanske ha uppnåtts genom justeringar i gällande miljöskyddslag och miljöskyddsförordning .

I och med att lagförslaget antas kommer helt nya regler. Eftersom personalen saknar kunskap om de nya bestämmelserna kommer förvaltningen att behöva tid på sig att sätta sig in i de nya handläggningsrutinerna. Det är dessutom inte möjligt att söka vägledning från tidigare praxis.  Lagstiftningen i riket, Sverige och EU är inte heller till hjälp eftersom de inte har samma grundidé, att allting är tillåtet, i sin lagstiftning.

Detta kommer naturligtvis att påverka service till kunderna.

 

 

Lagförslaget är mycket omfattande i sig och helt nya tillämpningsprinciper med så kallad omvänd bevisbörda har införts.

I övriga EU-områden och i nuvarande lagstiftning på Åland är det den sökande som har bevisbördan att visa att verksamheten inte är skadlig för miljön. Enligt lagförslaget skall merparten av det som tidigare varit tillståndspliktigt nu vara tillåtet och det blir upp till miljöhandläggaren att utreda eventuell miljöolägenhet och  att upprätta instruktioner och villkor i ett granskningsförfarande.

De verksamheter och exploateringsprojekt som kräver tillstånd enligt lagförslaget är av så stor omfattning att de flesta endast i enstaka fall kommer att bedrivas på Åland .

Vi anser att miljöns skyddsvärde måste synliggöras. Det kan vara negativt för den allmänna attityden till miljöfrågor om lagstiftningen på området luckras upp.

Vi anser att genom att förenkla nuvarande tillståndsförfarande vid exploatering av natur och miljö finns förutsättning att upprätthålla och förbättra  allmänhetens medvetande om en hållbar utveckling där miljöhänsyn, ekonomi och sociala hänsyn integreras.

 

Vi anser vidare att sakägarskyddet försämras. Miljögranskning innebär att verksamheten är tillåten och det inte finns andra parter än sökanden. De villkor och instruktioner som myndigheten kan utfärda rör enbart den sökande. Någon annan än sökanden kan inte besvära sig över ett sådant beslut. Stora omställningar i närmiljön kan bli fallet utan möjlighet för mänskor i närmiljön att påverka. Detta är inte förenligt med en demokratisk samhällssyn. 

 

Lagförslaget i sig är unikt som miljölag då det i huvudsak innehåller direktiv om hur miljön smidigt skall exploateras. Det är mer frågan om en miljöförvaltningslag än en miljöskyddslag. 

Redan i inledande paragrafer är lagförslaget mycket torftigt på miljöskyddsområdet. Miljömålen känns diffust formulerade och symbolpolitiska.

Svensk och finsk miljölag är däremot mycket tydliga i fråga om vilka värden lagen avser att skydda.

 

Ny åländsk lagstiftning är på kommande i form av förvaltningslagen och lagen om ny myndighet för miljö- och hälsoskyddet. Dessa kommer att påverka handläggningen av miljöprövningsnämndens ärenden. 

Vi anser att det finns skäl att avvakta effekten av de lagarna innan ny lagstiftning stiftas på miljöområdet.

Förutsättningen att göra en samlad och överskådlig miljö- och hälsoskyddslag enlig modell av svenska miljöbalken bör utredas.

Det finns även skäl att avvakta finsk lagstiftning. Där har utredningar och underlag tagits fram för att möjliggöra en miljölagsreform som planeras träda i kraft om ca. två år.

 

Vi anser att landskapsregeringen i sin iver att underlätta exploateringen av miljön åsidosatt viktiga ledande rättsprinciper för god miljöförvaltning. Detta leder till att Åland får lägre rättssäkerhet på miljöområdet än Sverige och Finland. Detta gäller även jämfört med EU-lagstiftning och nuvarande miljöskyddslag.

 

Det har framkommit att dessa principer inte tillämpats vid uppgörande av lagförslaget:

Bevisbördan, verksamhetsutövaren har bevisbördan enligt gällande EU-principer.

Försiktighetsprincipen, lagen saknar krav om att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet samt hindra utsläpp vid källan.

Skälighetsprincipen, omöjlig tillämpning p.g.a. att tydliga ramar saknas för myndigheten att bedöma vilka rimliga åtgärder som kan krävas av verksamheten. När blir miljöhänsyn oskälig och vilka principer skall tillämpas?

Förorenaren betalar, i flertalet fall ligger utredningsansvaret på myndigheten och därmed kostnaden, istället för på verksamhetsutövaren.

Utbytesprincipen, dvs. krav på att farliga kemikalier skall bytas ut mot mindre farliga, saknas helt. Dessutom är den nya miljöskyddslagen ofullständig såtillvida att kemikalielagstiftningen fortfarande inte inkorporerats. Felaktig hantering av kemikalier utgör en potentiell miljörisk.

Hållbar utveckling och god miljö, riktlinjer om hushållning med naturresurser saknas, likaså hänsyn till kommande generationers möjlighet att leva och nyttja naturen. Sådan långsiktig hänsyn finns t ex i gällande lag.

 

Det har konstaterats att mål för att skydda naturresurserna och för att främja ett hållbart utnyttjande av mark enligt EU gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram saknas (1600 /2002/EG).       

Vid god planering bör verksamheter etableras på platser som är godtagbara ur geologiska, hydrologiska och störningsskyddsaspekter, inte enbart beroende på omfattning av verksamheten, t.ex. kan små diffusa utsläpp ge lika stora långsiktiga effekter som en stor punktkälla.

Detta lagförslag skiljer sig väsentligt mot andemeningen i EU-lagstiftningen som på senare tid stringerats alltmer samtidigt som den blivit mer detaljspecifik för att förbättra miljöskyddet.

 

 

Vi anser vidare att miljögranskningsansökans status är oklart. Myndighetens beslut och de regler som utfärdas grundar sig på uppgifterna i ansökan. Beslutet kan vara att verksamheten konstateras olaglig och beslutet är att verksamhet inte får inledas. Beslutet kan även vara att verksamheten är laglig men att verksamhetsutövaren åläggs att uppfylla vissa villkor eller att granskningsanmälan antecknas till kännedom. Det är oklart vilken rättsstatus ett ansökningsdokument har som bara antecknas till kännedom. Det är inte acceptabelt då det kan innehålla omfattande fakta som ligger till grund för miljögranskningen och framtida miljötillsyn. Det är också viktigt för grannar som kan ha rättmätiga krav på insyn och möjlighet att påverka verksamheten och försiktighetsåtgärder.

 

Vi anser att förteckningen över tillståndsärenden måste revideras. Det är helt orimligt att alla verksamheter tillåts utom de som nämns i 10§ .

 

 

Lagframställningen innehåller även andra brister och oklarheter som inte berörts i reservationen.

 

Med hänvisning till det ovan anförda anser vi att social- och miljöutskottet borde ha rekommenderat 

näringsutskottet att föreslå att lagtinget förkastar de i framställningen ingående lagförslagen

 

 

 

 

 

Åke Mattsson                                                             Leo Sjöstrand