Landskapsregeringen överlämnar härmed den i 32 § lagtingsordningen föreskrivna redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor som väsentligen berör landskapets författningsenliga rättigheter.

1. Allmänt

Enligt 32 § lagtingsordningen ska landskapsregeringen i början av varje lagting och senare så ofta omständigheterna det föranleder, lämna till lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd skriftlig redogörelse över de självstyrelsepolitiska frågor som väsentligt berör landskapets författningsenliga rättigheter.

Under den aktuella redogörelseperioden har landskapsregeringen, på sätt som det parlamentariska systemet förutsätter, fortlöpande informerat och diskuterat med självstyrelsepolitiska nämnden de frågor som berör lagtingets författningsenliga rättigheter. Landskapsregeringen har även direkt till lagtinget, i form av landskapsregeringens meddelanden redogjort för frågor av väsentlig självstyrelsepolitisk betydelse. Därtill har landskapsregeringen regelmässigt översänt till självstyrelsepolitiska nämnden sådana landskapsregeringens handlingar och beslut som landskapsregeringen anser höra till området för landskapets författningsenliga rättigheter.

2. Självstyrelselagen

Enligt 27 § 10 punkten i självstyrelselagen för Åland hör konsumentskyddet till rikets lagstiftningsbehörighet. I 30 § självstyrelselagen finns bestämmelser om riksmyndigheternas förvaltningsbehörighet och om förfarandet i vissa förvaltningsärenden som gäller landskapet Åland. I 30 § 11 punkten finns en bestämmelse om hur konsumentrådgivningen ska ordnas i landskapet. Enligt den ska de uppgifter som enligt lagstiftningen om konsumentrådgivning ankommer på kommunerna skötas av landskapsmyndigheterna i enlighet med avtal mellan landskapet och kommunerna. Genom några lagändringar i rikslagstiftning som trädde i kraft från början av 2009 har konsumentrådgivningen överförts från kommunerna till verksamhet som finansieras och ordnas av staten. Enligt 2 § 2 mom. i lagen om konsumentrådgivning ska konsumentrådgivningen skötas av magistraterna. Genom förordning av finansministeriet kan det föreskrivas att konsumentrådgivningen ska skötas av vissa magistrater, med undantag av landskapet Åland, om detta är ändamålsenligt med tanke på organiseringen av tjänsterna och den regionala tillgången på tjänsterna inte äventyras.

Under året har därför 30 § 11 punkten självstyrelselagen för Åland ändrats så att de uppgifter som enligt lagstiftningen om konsumentrådgivning ankommer på magistraterna, ska i landskapet skötas av landskapsmyndigheterna i enlighet med avtal mellan landskapet och staten. Ändringen är av lagteknisk natur och träder i kraft den 1 januari 2010. Förslaget till ändring av självstyrelselagen föregicks av en tidigare proposition med förslag till motsvarande ändring av självstyrelselagen. Ändringen kunde då inte stadfästas eftersom lagtinget inte godkände den.

3. Svenska språket

3.1. Allmänt

Enligt landskapsregeringens bedömning blir det allt vanligare att den finska statsmakten tillställer landskapet utredningar och förslag till propositioner i enbart finsk språkdräkt, med förväntningen att landskapsregeringen ska avge utlåtanden på basen av korta sammanfattningar i dokumenten. En motsvarande problematik återfinns inom ramen för det arbete som de s.k. beredningssektionerna utför vid hanteringen av EU-ärenden.

Den negativa utvecklingen på språkområdet ställer krav på landskapsregeringen att ytterligare intensifiera bevakningen av att landskapets ställning som enspråkigt svenskt område respekteras såväl inom offentlig som privat sektor. Landskapsregeringen påtalar därför i utlåtanden systematiskt språkliga brister i kommunikationen med statliga myndigheten.

Under året har landskapsregeringen kommunicerat med flera ministerier beträffande avsaknaden av allmänna kollektivavtal i svenskspråkig översättning. Enligt landskapsregeringens uppfattning åligger det statsrådet jämlikt 43 § 2 mom självstyrelselagen att se till att kollektivavtalen blir översatta till svenska. Statsrådets justitiekansler har i ett utlåtande 16.6.2009 uttalat stöd för landskapsregeringens uppfattning. Enligt justitiekanslern borde skyldigheten att ge ut officiella översättningar av allmänt bindande kollektivavtal vara en lagstadgad myndighetsuppgift.

Vid statsministerns besök i landskapet 28.5.2009 diskuterades språkfrågan som en av de viktigaste frågorna i relationen mellan regeringen och landskapsregeringen. I syfte att förbättra situationen betonade landskapsregeringen vikten av att staten utökar resurserna för översättnings- och tolktjänster. Landskapsregeringen lyfte även fram behovet av att förbättra servicen på svenska till allmänheten och företagen.

Statsministern tillsände 26.6.2009 ett brev till ministerierna om användningen av nationalspråken i landet. I brevet betonade statsministern vikten av att ministerierna och regeringen underlydande myndigheter tillämpar språklagen och självstyrelselagens bestämmelser om språk i förhållande till allmänhet och myndigheter med svenska som ämbetsspråk.

3.2. Språkrådet

I enlighet med landskapsregeringens språkpolitiska program tillsatte landskapsregeringen i mars 2008 ett språkråd. Språkrådet har en självständig ställning som ett sakkunnigorgan, och består av representanter för myndighetsintressen, utbildningssektorn och näringsliv, samt assisteras av en tjänsteman inom landskapsförvaltningen.

Till språkrådets uppgifter hör främst att följa utvecklingen och svara för en kontinuerlig information om Ålands enspråkiga status. Rådet ska behandla strukturella språkproblem med utgångspunkt i språkstadgandena i framförallt självstyrelselagen och hantera landskapsregeringens beslut i språkfrågor samt övervaka att den lagstiftning som berör Ålands språkliga status följs.

Språkrådet har under perioden hållit tio möten. Särskild vikt har lagts vid information om rådets verksamhet till allmänheten samt om den svenskspråkig service som ges vid sjukvård i riket. I övrigt har språkrådet exempelvis behandlat ärenden som den språkliga utvecklingen inom området fastighetsmäklarprov, kollektivavtal på svenska och diskrimineringsombudsmannens informationsutskick till samtliga hushåll och företag. Rådet har vidare hanterat ett antal enskilda ärenden.

Språkrådet fortsätter att följa utvecklingen och rapporterar årligen om svenska språkets ställning till landskapsregeringen.

4. Översyn av grundlagen

Justitieministeriet tillsatte 31.1.2008 en arbetsgrupp för att bereda och på förhand kartlägga de frågor som hänför sig till grundlagens funktionsduglighet och eventuella ändringsbehov. Arbetsgruppen redovisade sitt resultat av arbetet i arbetsgruppsbetänkande nr 2008:8 vid justitieministeriet. Betänkandet finns endast på finska, med undantag för en kort sammanfattning på svenska. Avsaknaden av en svenskspråkig version har påtalats vid upprepade tillfällen.

Statsrådet tillsatte 30.10.2008 en kommitté för att bereda nödvändiga ändringar av Finlands grundlag utifrån nämnda arbetsgruppsbetänkande. Ålands riksdagsledamot ingår som suppleant för den svenska riksdagsgruppen i kommittén. Vidare ingår lagtingets första vice talman Gunnar Jansson som sakkunnig i kommittén. Avsikten är att eventuella ändringarna av grundlagen ska träda i kraft den 1 mars 2012.

Landskapsregeringens synpunkter i ärendet redovisades i redogörelsen för lagtingsåret 2007-2008.

5. EU-frågor och Lissabonfördraget

5.1. Allmänt

Landskapsregeringens handlingsprogram ligger till grund för prioriteringen av EU-ärenden. Därtill har landskapsregeringen i april 2008 fastställt ett EU-program innehållande prioriteringar för åren 2008-2011 (landskapsregeringens meddelande till lagtinget nr 3/2007-2008).

I landskapsregeringens meddelande nr 2/2008-2009 redogör landskapsregeringen för den huvudsakliga dagordningen inom Europeiska unionen år 2009 och landskapsregeringens prioriteringar i förhållande till denna samt för verksamheten med EU-ärenden under år 2008.

5.2. Landskapets inflytande i EU

Landskapsregeringen har under året arbetat för att förbättra landskapets möjligheter att utöva inflytande i landets hantering av EU-ärenden.

Under året har 59c § självstyrelselagen kompletterats med nya bestämmelser om s.k. fördragsbrottsärenden och om mål som behandlas vid EG-domstolen. Både riksdagen och lagtinget godkände en ändring i självstyrelselagen för Åland som träder i kraft den 1 december 2009. Ändringen medför att det finns garantier på lagnivå för ett rättvist förfarande för landskapet Åland i situationer där Finland i egenskap av medlemsstat i Europeiska unionen ställs till svars för åtgärder eller underlåtenhet från landskapets sida.

Bestämmelserna går ut på att landskapets ståndpunkt i mål och ärenden som gäller Åland ska framgå av Finlands svar till kommissionen och av Finlands svaromål i Europeiska gemenskapernas domstol, om saken gäller åtgärder eller underlåtelser från landskapets sida. Landskapet ska också ha rätt att delta i det muntliga förfarandet vid domstolen.

Statsrådet har under perioden antagit ett principbeslut om landskapets medverkan och inflytande i EU-ärenden. Dokumentet utgör en god plattform för det praktiska arbetet att förbättra Ålands möjligheter att göra rösten hörd i EU:s beslutsfattande.

Principbeslutet ska följas upp både inom landskapsförvaltningen och i förhållande till riksmyndigheterna. Enligt principbeslutet ska förfaringssättet genom vilka man säkerställer att Ålands ställning beaktas vid förhandlingsprocesser som gäller internationella fördrag samt när Finland förbinder sig till internationella fördrag vidareutvecklas.

I de fortsatta kontakterna med riksmyndigheterna vidhåller landskapsregeringen Ålands krav på en plats i Europaparlamentet. Vidare kommer lagtingets rätt att medverka i de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll som införs i och med Lissabonfördraget att regleras i självstyrelselagen.

Landskapsregeringen arbetar för tydligare prioriteringar av arbetsinsatserna, förbättrad struktur i det praktiska arbetet med EU-ärenden samt för att förbättra kontakterna till och medverkan i de beredande arbetsgrupperna både inom landet och inom ministerrådsarbetet.

6. Demilitariserade zonen

Landskapsregeringen meddelande i redogörelsen för 2007-2008 att justitieministeriets arbetsgrupp för att utreda gränsdragningen för den neutraliserade och demilitariserade zonen runt Åland föreslog i sitt betänkande, som lämnades till justitieministeriet i oktober 2006, att Ålandskonventionens koordinater omvandlas till det moderna EUREF-FIN-systemet och att tillämpningen av demilitariseringsgränsen i samband med detta justeras så att den överensstämmer med självstyrelsegränsen. Detta alternativ kan enligt arbetsgruppen anses motsvara Nationernas Förbunds intentioner. Arbetsgruppen föreslog att åtminstone Ålandskonventionens signatärmakter och Ryssland notifieras om åtgärden. Dessutom föreslog arbetsgruppen att en specialutgåva sjökort som utvisar de yttre och inre gränserna för demilitariseringen och neutraliseringen trycks upp, att landhöjningen beaktas vid definitionen av zongränsen, att behovet av att uppdatera gränsen ses över vart femtionde år samt att det i Ålandskonventionen använda begreppet "lågvattenstånd" tolkas som medelvattenstånd. Arbetsgruppen föreslår ingen ändring av självstyrelselagen för Åland.

Under året har justitieministeriet tillsammans med andra berörda ministerier fortsatt arbetet i form av ett informellt nätverk av tjänstemän. I landskapsregeringens kontakt med justitieministeriet har landskapets övergripande målsättning att gränserna för självstyrelsen och den demilitariserade gränsen på ett eller annat sätt borde sammanfalla framförts. Genom landskapsregeringens beslut 4.6.2009 har målsättningen konkretiserats genom ett meddelande om att landskapet vidhåller uppfattningen att demilitariseringens gränser justeras för att överensstämma med självstyrelsens gränser i Skiftet, samt att arbetet verkställs på sätt som arbetsgruppen föreslog i betänkandet. Om ytterligare utredningar krävs i ärendet, förutsätter landskapsregeringen att man får delta i ett sådant utredningsarbete.

7. Säkerhetspolitiska frågor

7.1. Fartygsbesök och överflygningar

Under perioden 1 november 2008 - 31 oktober 2009 fick Åland sammanlagt 26 fartygsbesök på åländska vatten. Som jämförelse kan nämnas att under år 2000 uppgick antalet fartygsbesök till 32, år 2001 till 30, år 2002 till 58, år 2003 till 26, år 2004 till 51, år 2005 till 35, år 2006 till 22, år 2007 till 21 och år 2008 till 22. Antalet besök föranledde inga åtgärder eftersom de kan betraktas som sedvanliga besök.

Under perioden 1 november 2008 - 31 oktober 2009 genomförde Finska luftstridskrafterna åtta flygövningar inom Ålands landskapsområde. Som jämförelse kan nämnas att nio stycken flygövningar genomfördes under år 2006, sex stycken under år 2007 och endast en under år 2008. Flygningen föranledde inga åtgärder.

7.2. Finlands säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse

Under året har riksdagen godkänt en ny säkerhets- och försvarspolitisk redogörelse för Finland.

Under riksdagens behandling av ärendet framförde landskapsregeringen att folkrättsliga avtal om Ålands demilitariserade och neutraliserade status fortsättningsvis är i kraft och att folkrättsexperter dessutom anser att såväl demilitariseringen som neutraliseringen har vunnit folkrättslig hävd vilket innebär att demilitariseringen och neutraliseringen utgör gällande sedvanerätt som även binder stater som inte har undertecknat konventionerna. Demilitariseringen och neutraliseringen har även beaktats inom ramen för Finlands medlemskap i Europeiska unionen genom att det s.k. Ålandsprotokollet, som har fogats till Finlands anslutningsfördrag, hänvisar till Ålands särställning enligt folkrätten.

Landskapsregeringen meddelade riksdagen att man tolkar statsrådets konstaterande i redogörelsen så att Ålands demilitariserade och neutraliserade status består oförändrad oberoende av att Finland intensifierar sitt militära samarbete inom Europeiska unionen och i internationella organisationer. Landskapsregeringen framförde synen att det tydligare kunde betonas att Ålands särskilda status ökar säkerheten i och förtroendet för landets territorium.

Landskapsregeringen framförde vidare att det finns skäl att belysa hur det på ett mera konkret plan ska garanteras att ett eventuellt Nato-medlemskap för Finland, inte påverkar Ålands demilitariserade och neutraliserade status. Utgångspunkten skulle vid en sådan utredning vara det av utrikesutskottet framförda ställningstagandet om att det "skall säkerställas att Åland får bibehålla sin folkrättsliga specialstatus, som också ingår i Ålandsprotokollet, särskilt när det gäller Ålands demilitariserade och neutraliserade status" (UtUB 4/2003 rd).

Av försvarsutskottet utlåtande till utrikesutskottet framgår följande (FsUU 4/2009 rd - SRR 1/2009 rd). ”Ålands folkrättsliga status måste beaktas i Finlands säkerhetspolitik. Den säkerhets- och försvarspolitiska utvecklingen i Europeiska unionen inverkar inte på Ålands folkrättsliga status. Men det är bra att klarlägga hur Ålands särställning ska beaktas i olika slag av framtida militära krissituationer för att myndigheterna ska ha en adekvat beredskap.”

Utrikesutskottet beskriver Ålands ställning i sitt betänkande enligt följande (UtUB 5/2009 rd - SRR 1/2009 rd). ”Ålands ställning tas inte upp särskilt i redogörelsen. Ålandsöarnas status som demilitariserat och neutraliserat område har fastställts 1921 i konventionen angående Ålandsöarnas icke-befästande och neutralisering (det s.k. Ålandsfördraget, FördrS 1/1922) och ett fördrag med Ryssland 1940 som bekräftar Ålandsöarnas demilitariserade status (FördrS 24/1940, FördrS 9/1948). Båda fördragen är internationellt i kraft och binder alla fördragsslutande parter. Upplägget med Ålands ställning bidrar till stabiliteten och säkerheten i Östersjöområdet. I Östersjöområdet måste Ålands folkrättsliga, demilitariserade och neutraliserade särställning beaktas när Finland utvecklar sitt militära samarbete i Europeiska unionen och internationella organisationer. Men det måste vara behörigen klarlagt hur Ålands särställning ska beaktas i olika slag av framtida icke-militära krissituationer - som oljekatastrofer och terroristangrepp - och hur gränsbevakningen har ordnats med tanke på militära krissituationer.”

8. Finlands internationella avtalspolitik

Landskapsregeringen har på regeringens begäran översänt ett utlåtande med anledning av statsrådets nästa utredning om Finlands internationella avtalspolitik. Utredningen skickas av regeringen till riksdagen enligt 97 § grundlagen.

I utlåtandet meddelade landskapsregeringen att det i ett tidigare skede har föreslagits att det ska utredas separat om självstyrelselagen ska kompletteras med en bestämmelse enligt vilken lagtinget ska ges möjlighet att yttra sig över fördrag eller andra internationella förpliktelser som Finland ingår, förbinder sig till eller säger upp, om fördraget eller förpliktelsen kan ha betydelse för Ålands folkrättsliga ställning.

Landskapsregeringen konstaterade vidare att statsrådets EU-ministerutskott under hösten 2008 behandlat ett förslag till principbeslut om landskapet Ålands medverkan och inflytande i EU-ärenden. I enlighet med principbeslutet bör utrikesministeriet och justitieministeriet tillsammans med landskapsregeringen överväga möjligheterna att vidareutveckla förfaringssätt genom vilka man säkerställer att Ålands ställning beaktas vid förhandlingsprocesser som gäller internationella fördrag samt när Finland förbinder sig till internationella fördrag.

Landskapsregeringen föreslog vidare att utredningen om Finlands internationella avtalspolitik bör innehålla ett särskilt kapitel om Åland. I detta bör ingå en hänvisning till kapitel 9 i självstyrelselagen för Åland och information om hur dessa bestämmelser har tillämpats i samband med förhandlingar om internationella fördrag och ikraftträdandet av dessa samt en bedömning av 58 § självstyrelselagens funktionsduglighet.

9. Lotterilagstiftning

Finlands regering lämnade i juni 2008 en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lotterilagen och 2 och 7 § i lagen om behandling om vissa marknadsrättsliga ärenden (RP 96/2008 rd). Målet med propositionen uppges vara att effektivisera förebyggandet av sociala problem och hälsoproblem orsakade av penningspel och att öka myndigheternas möjligheter att ingripa i lagstridig penningspelsverksamhet. Särskild uppmärksamhet har fästs vid att skydda minderåriga från spelproblem.

Landskapsregeringen fick ingen möjlighet att lämna något utlåtande över propositionen till regeringen, trots att det i förslaget ingår bestämmelser som kan vara av stor vikt för landskapet och Ålands penningautomatförenings (Paf) verksamhetsförutsättningar.

Genom proposition RP 212/2008 rd kompletterade regeringen ovan nämnda förslag med nya straffbestämmelser på området.

I samband med riksdagens behandling av propositionerna hördes landskapsregeringen i förvaltnings-, grundlags- och lagutskotten. Inför hörandetillfällena avlämnade landskapsregeringen skriftliga utlåtanden 6.2.2009, 17.2.2009 respektive 12.3.2009 i ärendet. I utlåtandena framförde landskapsregeringen uppfattningen att förslagen inte är förenliga med grundlagen och att dess effekter kan strida mot självstyrelselagen, om de föreslagna reglerna kan komma att tillämpas på lotterier som anordnas inom landskapets gränser. Vidare framförde landskapsregeringen att syftet med de föreslagna reglerna kan ifrågasättas, och att de därför strider mot ändamålsbundenhetsprincipen. Slutligen framförde landskapsregeringen synpunkter på det föreslagna marknadsföringsbegreppet samt på förslagets förbuds- och vitesbestämmelser.

10. Skattefrågor

10.1. Skattegränsen

Landskapsregeringen konstaterar att arbetet med de nya tillämpningsföreskrifterna för den tullkodex som antogs i april 2008 inte framskridit inom kommissionen i den takt som tidigare antogs. Tidtabellen för när kommissionen kommer att lägga fram ett förslag är därmed något oklar men torde rikta in sig på att ett förslag föreligger under sommaren 2010 varvid ett beslut kan förväntas tidigast vid årsskiftet 2010/2011. Det bedöms dock inte troligt att de nya bestämmelserna träder i kraft före år 2012 utan ett allmänt antagande är att ibruktagandet sker i medlet av år 2013.

Landskapsregeringen har under år 2009 fortsatt arbetet med att bereda underlag för hur tillämpningsföreskrifterna för den artikel i tillämpningsföreskrifterna som är avsedd att medge förenklade förfaranden för handeln mellan EU och tredje territorier som Åland bör utformas så att skattegränsformaliteterna även i framtiden kan genomföras enligt förenklade förfaranden. Arbetet med de nya tillämpningsföreskrifterna bereds i samarbete med Tullstyrelsen och finansministeriet. Några förhandlingar på EU-nivå om tillämpningsföreskrifter för den aktuella artikeln har ännu inte varit aktuella.

Landskapsregeringen har även i mars 2009 deltagit i ett uppföljningsmöte om skattegränsen på Utrikesdepartementet i Stockholm där såväl de nu gällande förfarandena som arbetet med de kommande tillämpningsföreskrifterna diskuterades.

10.2. Det ekonomiska systemet och beskattningen

Vid finansministerns besök på Åland i maj och september 2009 har diskussionen förts om att utveckla ett tätare samarbete mellan landskapsregeringen och finansministeriet. Som en följd av dessa diskussioner och mot bakgrund av landskapsrevisorernas utlåtande har landskapsregeringen berett en revidering av underlaget för avräkningsgrunden.

Frågan om samarbetet i skattefrågor har vid ett flertal tillfällen diskuterats med riksmyndigheterna på såväl politisk som tjänstemannanivån. På basis av de politiska diskussionerna har ett systematiskt samarbete mellan finansministeriets skatteavdelning och landskapsregeringen etablerats. Samarbetet bygger på

- att regelmässiga möten hålls en gång i kvartalet samt ad hoc -möten vid behov

- att på skatteavdelningen har utsetts en särskild kontaktperson

- att landskapsregeringens deltagande i skatteavtalsförhandlingar bestäms in casu utgående från landskapets faktiska intresse. Detta gäller sålunda även förhandlingar som rör det nordiska dubbelbeskattningsavtalet. Agendan för den s.k. nordiska skattegruppens möten diskuteras igenom på förhand för att möjliggöra för landskapsregeringen att vid behov bereda ställningstaganden i tid innan mötet.

Under året har Ålands statistik- och utredningsbyråns utredning "Den åländska beskattningen - ekonomiska effekter av alternativa framtidsscenarier" (Rapport 2009:5) färdigställts. I och med det anser landskapsregeringen att ett tillräckligt underlagsmaterial i form av utredningar finns för att i lagtinget föra en vägledande debatt om utvecklandet av behörigheten på skatteområdet. Landskapsregeringen har därför inlett beredningen av ett skattemeddelande som avses initiera en sådan debatt om hur frågan bör föras vidare.

10.3. Tonnagebeskattningen

Under hela den aktuella lagtingsperioden har frågan om sjöfarten och dess internationella konkurrensförutsättningar varit aktuella. Landskapsregeringen har förutom det formella yttrande som avgavs i december 2008 vid många tillfällen och på olika nivåer haft upp frågeställningarna för diskussioner med riksmyndigheterna och i synnerhet finansministeriet.

Under hösten 2009 utarbetade regeringen efter en lång process en proposition med förslag om ändring av tonnageskattelagen . Enligt landskapsregeringens uppfattning förbättrar ändringen avsevärt förutsättningarna för fraktsjöfarten under inhemsk flagg och som till den delen i stort motsvarar landskapsregeringens önskemål. Landskapsregeringen konstaterar dock att villkoren för passagerarsjöfarten i praktiken inte förändras genom den nu genomförda reformen. Landskapsregeringen fortsätter därför ansträngningarna att förmå statsmakten att införa ett anskaffningsreserveringssystem.

11. Gränsbevakningsväsendet

Under våren 2008 informerade staben för gränsbevakningsväsendet landskapsregeringen om planerade förändringar inom gränsbevakningsväsendet. I syfte att uppnå effektivitetsvinster sammanslås funktionerna vid Storklubbs och Kökars sjöbevakningsstationer. Under hösten 2009 har gränsbevakningsväsendet informerat om att ytterligare förändringar inom organisationen är förestående.

Landskapsregeringen har i olika sammanhang framfört att utvecklingen inom gränsbevakningsväsendet är oroande, och att förändringarna riskerar att påverka servicen och säkerheten till sjöss. Även vikten av gränsbevakningens närvaro i skärgårdssamhällena har lyfts fram.

Under året har landskapsregeringen berett en revidering av överenskommelseförordningen om skötseln av gränsbevakningens uppgifter i landskapet. Förändringarna motiveras av att en ny lag om gränsbevakningen har trätt i kraft samt av gränsbevakningens deltagande i tillsynen av naturskyddsområden och det maritima kulturarvet.

12. Utbildningsområdet

Enligt artikel 1 i den nordiska överenskommelsen om tillträde till högre utbildning förpliktigar sig de nordiska länderna att ge sökande i annat nordiskt land tillträde till sina offentliga högre utbildningar på samma eller likvärdiga villkor som sökande från det egna landet. Sveriges riksdag och regering har fattat beslut gällande förändringar i tillträdesreglerna. Förändringarna avses att träda i kraft från och med antagningen till läsåret 2010-2011.

Landskapsregeringen har till den svenska regeringen, utbildningsdepartementet samt högskoleverket i olika sammanhang framfört att det är av synnerligen avgörande betydelse för det åländska samhällets utveckling och kompetensförsörjning att det finns goda möjligheter för åländska studerande att söka till utbildningar i Sverige. Landskapsregeringen har därför den 23.10.2008 avgett ett yttrande om Högskoleverkets förslag till föreskrifter gällande värdering av utländska betyg vid ansökan till svensk högskola. I yttrandet hyser landskapsregeringens stor oro över att de förändrade tillträdesreglerna kan försämra förutsättningarna för åländska ungdomar att få sin högre utbildning i Sverige. Landskapsregeringen beslöt därför den 6.11.2008 hos utbildningsdepartementet att anhålla om undantag från tillträdesreglerna. Under våren, sommaren och hösten 2009 har ett flertal direkta kontakter i ärendet tagits till högskoleverk och regering.

Med anledning av Ålands delegations begäran om yttrande över utkast till ny Nordisk språkkonvention konstaterade landskapsregeringen att artikel 13 i utkastet är otydligt formulerad. Landskapsregeringen föreslog att texten förtydligas enligt följande ordalydelse: Denna konvention tillämpas inte på Färöarna, Grönland eller Åland. För Färöarnas och Grönlands del kan Danmarks regering meddela att konventionen skall tillämpas med eller utan reservationer. För Ålands del kan Finlands regering, såvida bestämmelserna i Självstyrelselag för Åland har beaktats, meddela att konventionen skall tillämpas med eller utan reservationer. Gällande nordiska språkkonventionen är från 1987 och anses delvis föråldrad.

13. Regionförvaltningsreform i Finland

I regeringens proposition RP 59/2009 rd lämnas ett förslag till en regionförvaltningsreform i Finland. Det allmänna målet med propositionen är att i stor utsträckning revidera regionförvaltningen och skapa en medborgar- och kundvänlig regionförvaltning som fungerar effektivt och på ett resultatgivande sätt. Propositionen stärker och ökar landskapsförbundens roll och ställning inom regionutvecklingsarbetet och främjar samarbetet mellan statens regionförvaltning och landskapsförbunden. Genom propositionen skapas dessutom en lagstadgad grund för regionförvaltningsmyndigheternas verksamhet. Organisatoriskt innebär förslaget att statens regionförvaltning (länsstyrelserna, arbetskrafts- och näringscentralerna, de regionala miljöcentralerna, miljötillståndsverken, vägdistrikten och arbetarskyddsdistriktens arbetarskyddsbyråer) samlas till två nya övergripande myndigheter, nämligen regionförvaltningsverken samt närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Landskapsregeringen har i sitt utlåtande över förslaget framhållit att det är positivt att nuvarande verksamhet som bedrivs vid länsstyrelsen på Åland i praktiken bibehålls oförändrad, och att länsstyrelsen byter namn till statens ämbetsverk på Åland. Enligt landskapsregeringen är det angeläget att landshövdingen, som har en central roll i självstyrelsesystemet, bibehålls och även fortsättningsvis leder myndigheten. Reglerna om utnämnandet av landshövdingen blir tydligare genom en direkt hänvisning till självstyrelselagen för Åland.

Beträffande förslagets språkliga konsekvenser konstaterade landskapsregeringen att språket mellan landskapsmyndigheter respektive statens myndigheter på Åland och statens myndigheter i övrigt regleras i självstyrelselagen. Landskapsregeringen meddelade uppfattningen att förslaget, som innebär att myndighetsuppgifter centraliseras till större regionala myndigheter, kommer att påverka svenska språkets ställning i Finland negativt. Befolkningsunderlaget för de nya myndigheterna kommer att ha en tydlig finskspråkig majoritet. Svenskans status som nationellt språk riskerar att ytterligare utarmas i Finland. En sådan utveckling är både direkt och indirekt negativ även för Åland. Landskapsregeringen anser därför att det, utöver vad som anges i regeringens proposition, krävs kraftfulla åtgärder för att trygga svenska språkets ställning som nationalspråk i Finland.

14. Reservkraftsförsörjning

I syfte att säkerställa Ålands reservkraftsförsörjning föreslog landskapsregeringen i en framställning till lagtinget från maj 2009 att landskapet stöder Ålands stamnätsbolag, Kraftnät Åland Ab, att bygga en likströmsförbindelse till riket. Investeringens storlek beräknas maximalt uppgå till 125.000.000 euro.

Efter behandling i lagtinget beslutade lagtinget tillställa Ålandsdelegationen en framställning om ett extra anslag om 60 procent av de godtagbara investeringskostnaderna, dock högst 75.000.000 euro, att utges som bidrag till Kraftnät Åland Ab för byggande av en likströmsförbindelse till riket.

15. Miljö och säkerhetspolitik

Landskapsregeringen gav i maj ett utlåtande över miljökonsekvensbeskrivningen enligt Esbokonventionen av Nords Stream AG:s projekt att bygga två parallella naturgasledningar mellan Ryssland och Tyskland längs havsbotten bl.a. genom Finlands ekonomiska zon. I utlåtandet framhöll landskapsregeringen bl.a. att det är av fundamental betydelse att anläggningen görs inom ramen för målsättningarna i den planerade EU strategin för Östersjöregionen dvs. att skapa en miljömässigt hållbar, säker, trygg och attraktiv region. Landskapsregeringen ansåg att beslutet om gasledningen bör kompletteras med strategier för hur säkerheten, tryggheten och långsiktigt miljömässigt hållbara energilösningar ska säkerställas i Östersjöregionen. Vidare konstaterades att Åland utgör en i säkerhetspolitiskt avseende unik del av Finland. Demilitariseringen och neutraliseringen regleras i flera internationella avtal och utgör gällande sedvanerätt som även binder stater som inte har undertecknat konventionerna. Demilitariseringen och neutraliseringen har även beaktats inom ramen för Finlands medlemskap i Europeiska unionen genom att det s.k. Ålandsprotokollet, som har fogats till Finlands anslutningsfördrag, hänvisar till Ålands särställning enligt folkrätten.

Landskapsregeringen konstaterade att den planerade naturgasledningen inte skulle befinna sig inom gränserna för det demilitariserade och neutraliserade området. Indirekt kan naturgasledningen dock påverka den säkerhetspolitiska utvecklingen i Östersjöområdet. Sannolikt ger ledningen upphov till ett behov av en större marin närvaro inom Östersjöområdet, t.ex. i samband med byggandet och övervakandet av ledningen. Eventuella terrorist- och sabotagehot kan därtill aktualisera behov av kontinuerlig övervakning och patrullering. Landskapsregeringen konstaterade slutligen att i enlighet med artikel 8 i 1921 års konvention angående icke-befästande och neutralisering av Ålandsöarna påverkas inte Ålands demilitariserade och neutraliserade status av eventuella förändringar i Östersjön.

16. Övrigt

I kyrkostyrelsens framställning 1/2008 till kyrkomötet angående revidering av kyrkolagens bestämmelser som gäller skyddet av kyrkliga byggnader föreslås bland annat att museiverkets ställning som givare av utlåtanden i frågor som gäller skyddet av kyrkliga byggnader skall stärkas och att museiverket skall beviljas besvärsrätt i fråga om församlingarnas och kyrkostyrelsens beslut gällande kyrkliga byggnader. Vidare kan kyrkostyrelsen ge museiverket rätt att ge församlingarna anvisningar då de genomför renoveringsprojekt som gäller kyrkliga byggnader.

Om lagändringen träder i kraft medför det att museibyrån vid landskapsregeringen får samma befogenheter och rättigheter beträffande kyrkliga byggnader som museiverket ges beträffande övriga landet. Landskapsregeringens får sålunda därmed nya åtaganden och ett större ansvar för de kyrkliga byggnaderna i landskapet.

Mariehamn den 8 januari 2010

L a n t r å d

Viveka Eriksson

Vicelantråd

Britt Lundberg

Redogörelse 2/2009-2010

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter