Republikens presidents framställning 1/2019-2020
R e p u b l i k e n s p r e s i d e n t s
framställning till Ålands lagting med anledning av Riksdagens svar rörande regeringens proposition med förslag till lag om ändring av självstyrelselagen för Åland
1 Ärendets behandling
Till riksdagen har den 6 februari 2019 överlämnats regeringens proposition med förslag till lag om ändring av självstyrelselagen för Åland (RP 320/2018 rd).
Enligt 69 § i självstyrelselagen för Åland (1144/1991), i det följande självstyrelselagen, kan lagen inte ändras annat än genom överensstämmande beslut av riksdagen och lagtinget. Av 75 § 1 mom. i grundlagen och 69 § 1 mom. i självstyrelselagen följer det att regeringens proposition ska i riksdagen behandlas i grundlagsordning och i lagtinget med en majoritet om minst två tredjedelar av de avgivna rösterna.
Riksdagen godkände den 20 februari 2019 det lagförslag som till sitt innehåll beslutats i den första behandlingen och som ingår i regeringens proposition 320/2018 rd att vila till det första riksmötet som hålls efter följande riksdagsval. Riksdagen godkände även det förslag till uttalande som ingår i grundlagsutskottets betänkande (GrUB 12/2018 rd), enligt vilket riksdagen förutsätter att regeringen vidtar brådskande åtgärder att förverkliga totalrevisionen av Ålands självstyrelselag.
Republikens president har den 22 februari 2019 beslutat sända en framställning om regeringens proposition med förslag till lag om ändring av självstyrelselagen för Åland (RP 320/2018 rd) för att behandlas av Ålands lagting.
Riksdagens svar av den 20 februari 2019 med anledning av regeringens proposition (RSv 259/2018 rd-RP 320/2018 rd) anlände den 28 februari 2019 till statsrådet. Republikens president beslöt den 12 april 2019 anteckna till protokollet riksdagens svar till propositionen med förslag till lag om ändring av självstyrelselagen.
Med stöd av 73 § 1 mom. i grundlagen ska det vilande lagförslaget behandlas vid det första riksmötet som hålls efter riksdagsvalet så att det, efter att utskottet lämnat sitt betänkande i saken, godkänns med oförändrat sakinnehåll i plenum i en enda behandling genom ett beslut som fattas med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. Det riksmöte som sammanträtt efter riksdagsvalet har den 14 juni 2019 beslutat sända ärendet till grundlagsutskottet (VLF 2/2019 rd - RP 320/2018 rd).
Den 20 oktober 2019 hölls på Åland lagtingsval. Det nyvalda lagtingets valperiod inleddes den 1 november 2019.
Enligt 14 § 1 mom. i självstyrelselagen överlämnas presidentens framställningar till lagtinget av landshövdingen. I lagtingsordningen för Åland (Ålands författningssamling 2011:97) 28 § 2 mom. föreskrivs att republikens president överlämnar genom landshövdingen en framställning i enlighet med självstyrelselagen. Enligt 42 § i lagtingsordningen har behandlingen av ett ärende inte slutförts under ett arbetsår fortsätter den under följande arbetsår, om inte lagtingsval har förrättats däremellan.
Lagtinget har med ett den 31 oktober 2019 daterat protokollsutdrag meddelat justitieministeriet, att behandlingen av presidentframställningen inte har kunnat slutföras före utgången av arbetsåret 2018-2019. Enligt 42 § i lagtingsordningen har framställningen därmed förfallit på grund av lagtingsvalet.
Riksdagens svar bör på grund av förfarandet i 69 § 1 mom. i självstyrelselagen sändas för behandling av lagtinget, så att saken ånyo blir anhängig vid Ålands lagting efter det lagtingsval som hölls i oktober.
2 Innehållet i det lagförslag som vilar i riksdagen
I det vilande lagförslaget om ändring av självstyrelselagen föreslås det att lagens bestämmelser i kapitel 7 om landskapet Ålands ekonomi i huvudsak förnyas. Förslaget bygger på den överenskommelse för den föreslagna regleringen om landskapet Ålands ekonomi som under statsminister Sipiläs regeringsperiod nåddes vid beredningen av totalrevisonen av en ny Ålands självstyrelselag. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2021.
Det ekonomiska systemet för finansiering av självstyrelsens utgifter bygger på det nuvarande avräkningssystemet, men det görs flexiblare. Enligt den behörighetsfördelning som föreskrivs mellan landskapet och riket i självstyrelselagen, hör statsbeskattningen på Åland till rikets lagstiftningsbehörighet, dvs. till riksdagens befogenheter, medan bland annat kommunalbeskattningen utgör ett behörighetsområde som hör till landskapets behörighet, dvs. till Ålands lagting. De statsskatter som uppbärs på Åland tas in i statsbokslutet. Det föreslås i propositionen att till landskapet Åland för finansiering av utgifter som hänför sig till självstyrelsen återförs statsmedel genom ett avräkningssystem som påminner om det nuvarande, men som ska kunna ändras smidigare.
Det föreslagna ekonomiska systemet avviker från det nuvarande till följande delar:
1. Vid beräkningen av avräkningsbeloppet enligt 46 § i lagförslaget beaktas hälften av förändringen i befolkningstalet för Åland i förhållande till hela Finlands befolkningstal. Förändringen kan vara antingen positiv eller negativ för Åland. Förändringarna sker relativt långsamt. Sedan år 1991 har Ålands befolkningstal i förhållande till hela Finlands befolkningstal emellertid ökat. Lagändringens inverkan på det årliga avräkningsbeloppet beräknas vara ungefär 0,5-1 miljon euro. Denna lagändring kan dock ha stor ekonomisk inverkan på längre sikt.
2. Eftersom den förra regeringens social- och hälsovårdsreform föll, förverkligas inte exakt den årliga ökning av landskapet Ålands grundfinansiering som bedömts följa enligt lagförslaget.[1] De ändringar som föreslås i regeringens proposition bedöms enligt vedertagna beräkningssätt nu öka den årliga grundfinansieringen för landskapet Åland med cirka 6,5 miljoner euro på 2021 års nivå. Landskapet Åland har med hänvisning till 47 § i det vilande lagförslaget och där beräknad ökad grundfinansiering, fört fram synpunkter på behovet av en höjning av den nuvarande avräkningsgrunden från 0,45 procent till 0,47 procent. Detta (inklusive RP 320/2018 rd) bedöms öka den årliga grundfinansieringen för landskapet Åland med ca 14,5 miljoner euro på 2021 års nivå. En avräkningsgrund på 0,46 procent innebär en ökning av grundfinansieringen om cirka 10,5 miljoner euro. Genomförandet av en landskapsbaserad social- och hälsovårdsreform innebär att grunderna för statsbokslutets struktur förändras och tillika en väsentlig ökning av grundfinansieringen för landskapet Åland.
3. Den i 49 § 1 mom. föreslagna skatteavräkningen ersätter den nuvarande skattegottgörelsen. Skatteavräkningen innebär att till landskapet Åland årligen av statsmedel återförs de på Åland debiterade statliga förvärvs- och kapitalinkomstskatternas och källskattens som betalas av begränsat skattskyldiga, samfundsskattens, tonnageskattens samt därtill den på Åland betalda lotteriskattens belopp.
4. På skatteavräkningen och lotteriskatten ska till skillnad från nuläget betalas förskott. Detta innebär att Ålands likviditet förbättras när landskapet på årsnivå får ca 30 miljoner euro i månatliga förskott. I det nuvarande systemet betalas skattegottgörelsen ungefär två år efter utgången av skatteåret, och lotteriskatten återförs ungefär ett år efter att den betalats. I det nuvarande systemet finns det inga bestämmelser om återföringen av intäkterna av lotteriskatten i lag, utan återföringen grundar sig på riksdagens svar på regeringens proposition med förslag till lotteriskattelag (RP 15/1992 rd–RSv 54/1992 rd). Sedan 1992 har det i statsbudgeten ingått ett anslag för återföring av intäkterna av lotteriskatten till landskapet Åland. Enligt propositionen ska den lotteriskatt som betalats på Åland återföras i form av skatteavräkning (49 §).
5. I det föreslagna 49 § 2 mom. i självstyrelselagen föreskrivs det att om utfallet av den i 1 mom. avsedda samfundsskattens och kapitalinkomstens sammanlagda belopp, med mer än 10 procent, understiger det respektive belopp som landskapet Åland skulle ha fått på basis av avräkningen, tillkommer mellanskillnaden landskapet. Den föreslagna bestämmelsen refererar till en situation där nivån på samfundsskatteintäkten och kapitalinkomstskatteintäkten fluktuerar kraftigt och det inte kan anses motiverat att landskapet ensamt står för hela den tillhörande finansiella risken. Utlösningsmekanismen på 10 procent för bestämmelsen syftar till att fungera som en form av självrisk i systemet.
6. Behovet av att ändra avräkningsgrunden ska enligt 48 § 2 mom. i lagförslaget utvärderas med högst tre års intervall av finansministeriet och Ålands landskapsregering.
3 Presidentframställningen
Riksdagens svar av den 20 februari 2019 (RSv 259/2018 rd-RP 320/2018 rd) med anledning av regeringens proposition med förslag till lag om ändring av självstyrelselagen för Åland överlämnas härmed till lagtinget för att behandlas i den ordning som anges i 69 § i självstyrelselagen för Åland.
Helsingfors, i statsrådet den 8 november 2019
R e p u b l i k e n s P r e s i d e n t
SAULI NIINISTÖ
Justitieminister Anna-Maja Henriksson
VN/5770/2018