Republikens presidents framställning

                                                                                         

R e p u b l i k e n s  p r e s i d e n t s

framställning till Ålands lagting om regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av Europarådets konvention om bekämpande av människohandel med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i konventionen som hör till området för lagstiftningen och lag om ändring av 3 § i lagen om näringsförbud

 

            Om ett fördrag eller någon annan internationell förpliktelse som Finland ingår eller förbinder sig till innehåller en bestäm­melse i en fråga som enligt självstyrelselagen för Åland faller inom landska­pets behörighet, träder bestämmelsen i kraft i landskapet endast om lagtinget ger sitt bifall till den författning genom vilken bestämmelsen sätts i kraft.

            Genom Europarådets konvention om bekämpande av människohandel strävar man efter att trygga de mänskliga rättigheterna för offren för människohandel samt att säkerställa att människohandelsbrott utreds och åtalas effektivt. I konventionen fastställs också de grundläggande principerna för skydd av och hjälp till offer och vittnen. I detta syfte ska parterna bl.a. ordna upplysnings- och utbildningskampanjer samt forsknings- och informationsverksamhet. Parterna förbinder sig också att genomföra olika åtgärder för att minska efterfrågan på de tjänster som offren för människohandel tillhandahåller.         

I artikel 6 och 12 samt i artikel 23.4 i konventionen finns bestämmelser om åtgärder för att motverka efterfrågan, om hjälp till brottsoffer och om behövliga lagstiftnings- eller andra åtgärder för att en part ska kunna tillfälligt eller permanent stänga en inrättning som har använts för att genomföra människohandel eller förhindra gärningsmannen att bedriva den verksamhet inom vilken brottet förövades.

Enligt 11 § i självstyrelselagen för Åland kan rätten att i landskapet utöva rörelse eller yrke som näring för den som inte har hembygdsrätt inskränkas genom landskapslag. En sådan landskapslag får dock inte inskränka rätten för den som är bosatt i landskapet att idka sådan näring som bedrivs utan annat biträde än make eller egna omyndiga barn och utan begagnande av affärslokal, kontor eller något annat särskilt driftställe. Artikel 23.4 i konventionen står inte i strid med nämnda bestämmelse i självstyrelselagen.

 

Enligt 18 § 12, 13, 14, 22 och 23 punkten har landskapet lagstiftningsbehörighet i frågor som gäller hälso- och sjukvård, socialvård, undervisning, näringsverksamhet och främjande av sysselsättning.

Med bifogande av regeringens proposition i saken (RP 122/2011 rd), som även innehåller konventionen, föreslås

 

att Ålands lagting ger sitt bifall till att lagen träder i kraft i landskapet Åland till de delar konventionen faller inom landska­pets be­hörighet.

 

          Helsingfors den 16 december 2011

 

 

 

 

R e p u b l i k e n s   P r e s i d e n t

 

 

 

 

                                                                 Justitieminister Anna-Maja Henriksson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2011/08/61