Republikens presidents framställning 17/2019-2020

Lagtingsår: 2019-2020

Ladda ner Word-dokument

 

 

 

 

R e p u b l i k e n s  p r e s i d e n t s

framställning till Ålands lagting om lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i det fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättigheter om indragning av barn i

väpnade konflikter

och

republikens presidents förordning om ikraftträdande av det fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättigheter om indragning av barn i väpnade konflikter och om ikraftträdande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser i det fakultativa protokollet som hör till området för lagstiftningen

 

 

 

            Om ett fördrag eller någon annan internationell förpliktelse som Finland ingår eller förbinder sig till innehåller en bestämmelse i en fråga som enligt självstyrelselagen för Åland (1144/1991), självstyrelselagen, faller inom landskapets behörighet, träder bestämmelsen i kraft på Åland endast om lagtinget ger sitt bifall till den författning genom vilken bestämmelsen sätts i kraft.

            Det fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättigheter om indragning av barn i väpnade konflikter (nedan “protokollet”) har trätt i kraft i Finland den 10 maj 2002. Det har satts i kraft genom lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i det fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättigheter om indragning av barn i väpnade konflikter (224/2002) och republikens presidents förordning om ikraftträdande av lagen om sättande i kraft av bestämmelserna i det fakultativa protokollet (337/2002). Syftet med  protokollet är att åstadkomma ett ännu effektivare skydd av rättigheterna enligt barnkonventionen genom att skydda barn mot att bli indragna i väpnade konflikter. Bestämmelserna i protokollet höjer minimiåldern för de personer som får rekryteras till väpnade styrkor och delta i fientligheter. Samtidigt stärks tillämpningen av barnkonventionens centrala princip, dvs. att barnets bästa skall komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn.

            Protokollets artikel 1 ålägger protokollsstaterna att vidta alla tänkbara åtgärder för att säkerställa att medlemmar av deras väpnade styrkor som inte uppnått 18 års ålder inte deltar direkt i fientligheter. I regeringens proposition om godkännande av fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättigheter om indragning av barn i väpnade konflikter och med förslag till lag om ikraftträdande av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen (RP 242/2001 rd) anges att protokollet gäller väpnade konflikter, för vilka Finland har allmän värnplikt. Med stöd av 12 § självstyrelselagen för Åland är dock den som har hembygdsrätt på Åland befriad från beväringstjänst. En hänvisning till detta ingår också i 4 och 46 § värnpliktslagen (452/1950). För Ålands del anges att invånarna i landskapet utgör ett undantag i värnpliktsfrågor. Ålands lagtings bifall till protokollets bestämmelser inhämtades sålunda inte.

            Denna fråga har dock senare bedömts på nytt i samband med utarbetandet av Finlands periodiska rapport om genomförandet av konventionen om barnets rättigheter och man har då ansett att protokollet innehåller bestämmelser som enligt självstyrelselagen för Åland hör till landskapets behörighetsområde. Protokollets artikel 6.3 kräver att konventionsstaterna skall vidta alla möjliga åtgärder för att säkerställa att personer inom deras rättskipningsområde som rekryteras eller används i fientligheter i strid med detta protokoll hemförlovas eller på annat sätt frigörs från tjänst. Konventionsstaterna skall om nödvändigt ge dessa personer allt tillbörligt bistånd för deras fysiska och psykiska rehabilitering och återanpassning i samhället. Bestämmelserna i protokollet kan också gälla situationer där personer återvänder från väpnade konflikter utanför Finland. Dessa personer kan placeras också på Åland och de kan behöva tillbörligt bistånd för deras fysiska och psykiska rehabilitering och återanpassning i samhället. Med stöd av ombedömningen har det sålunda framkommit att lagtingets bifall bör inhämtas efteråt till ikraftträdandet av lagen som ingår i propositionen i landskapet. Utrikesministeriets meddelande om Ålands lagtings svar publiceras i Finlands författningssamlings fördragsserie.

            Enligt 18 § 12 punkten i självstyrelselagen har landskapet Åland lagstiftningsbehörighet i fråga om hälso- och sjukvård, med de undantag som stadgas i 27 § 24, 29 och 30 punkten. Enligt 18 § 13 punkten har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om socialvård och enligt 14 punkten undervisning, läroavtal, kultur, idrott och ungdomsarbete.

            Således måste Ålands lagtings godkännande i enlighet med 59 § 1 mom. i självstyrelselagen inhämtas för att lagen och förordningen ska träda i kraft på Åland.

           

 

 

 

 

            Med bifogande av lag 224/2002 och republikens presidents ikraftträdelseförordning i saken, föreslås

 

att Ålands lagting ger sitt bifall till att lagen och förordningen träder i kraft på Åland till de delar protokollet faller inom landskapets behörighet.

 

 

          Helsingfors, i statsrådet den 2 oktober 2020

 

R e p u b l i k e n s   P r e s i d e n t

 

 

 

 

 

                                                                 SAULI NIINISTÖ

 

 

 

 

 

 

 

                                                                  Justitieminister Anna-Maja Henriksson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VN/20333/2020