Reservation över talmanskonferensens lagförslag 2/2022-2023
Reservation över talmanskonferensens lagförslag 2/2022-2023
| | ||
Ålands lagting | RESERVATION | ||
Lagtingsledamot | Datum |
| |
m.fl. | 2023-05-25 |
| |
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
| Till Ålands lagting |
| |
| |||
| |||
| |||
|
Reservation mot talmanskonferensens lagförslag
Ändringar av regelverken gällande lagtingets arbetsformer samt ledamöterna i lagtinget och landskapsregeringen
· TMK 2/2022-2023
Undertecknade reserverar sig mot talmanskonferensens förslag till slopande av lagtingets mångåriga ersättarsystem genom ändringar av lagtingsordningens 7 § 2 mom. och 2 § i landskapslagen om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar.
Enligt vår mening gynnas demokratin av att lagtinget består av 30 ledamöter som utser en landskapsregering. Åland bör styras på basen av den klassiska maktdelningsläran där den offentliga makten konstitutionellt fördelas på olika maktpoler som uppväger och utövar kontroll över varandra i syfte att förhindra maktmissbruk. Det är därför viktigt att det också på Åland görs en tydlig åtskillnad mellan den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten.
Förslaget innebär en risk för maktkoncentration hos dem som samtidigt är ledamöter i lagtinget och landskapsregeringen. Ett litet parlament som lagtinget är sårbart och risken för maktkoncentration betydligt mera överhängande när andelen ministrar blir så mycket större än i ett stort parlament som riksdagen.
Samtidigt skulle lagtingets roll som granskare av såväl lagstiftningen som makten försvagas avsevärt eftersom det behövs en kritisk massa av ledamöter för en verklig kontroll. Dynamiken i lagtingsgrupperna skulle också förändras om ministrarna blev fullvärdiga ledamöter i grupperna. Som minister har man ingående insikt i landskapsregeringens arbete och har på så sätt ett försprång som kan leda till dominans i lagtingsgrupperna. En ledamot av landskapsregeringen kan knappast heller förväntas att i lagtinget rösta emot sina egna förslag.
Inte heller för ministrarnas del är förslaget enbart positivt. Uppdraget som minister blir allt mer krävande och det blir en stor utmaning att samtidigt sköta uppdragen som ledamot i lagtinget och landskapsregeringen. Ministrarna är ofta på resa och kan då inte vara på plats för att rösta varför det finns risk för tillfälliga majoriteter även om lagtingsarbetet omstruktureras så att omröstningar hålls på bestämda dagar. Detta kan innebära svårigheter att regera med en liten majoritet. I den händelse en minister tas in utanför lagtinget får denne en svagare ställning än kollegerna i landskapsregeringen.
Bemanning av utskotten skulle därtill försvåras eftersom ministrarna i praktiken inte skulle vara medlemmar i utskotten.
Avslutningsvis konstaterar vi att ett förslag om slopande av ersättarsystemet innebär en genomgripande förändring av det demokratiska systemet och att den därför inte bör genomföras utan en noggrann beredning där alla konsekvenser klarläggs; hur utvecklingen av självstyrelsen gynnas av mindre representativet och därmed färre beröringsytor gentemot ålänningarna samt hur ett nytt system kan gynna förnyelse och bredd.
Mariehamn den 25 maj 2023 | |
|
|
Roger Nordlund Camilla Gunell
Jörgen Pettersson Tage Silander
Stephan Toivonen