Landskapsregeringen överlämnade den i 36 § arbetsordningen för Ålands lagting föreskriva redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur. Redogörelsen avser tiden från 30 mars 2023 fram till tidpunkten för överlämnandet.

Nämndens förslag

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig redogörelserna för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Nämndens synpunkter

Allmänt om redogörelsen

Nämnden finner det fortsatt önskvärt att redogörelsen koncentrerar sig på självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur det vill säga självstyrelselagen, språket, förhållandet till Finland och Sverige, demilitariseringen och neutraliseringen samt hembygdsrätt, näringsrätt och jordförvärv.

Enligt nämndens mening bör Ålands demilitarisering och neutralisering och säkerhetsläget i Östersjön behandlas fristående från varandra i redogörelserna demilitariseringen och neutraliseringen står fast oavsett förändringar i det säkerhetspolitiska läget.

Självstyrelselagsrevisionen

Historisk tillbakablick

Översynen av självstyrelselagen för Åland har nu pågått i snart femton år.

Landskapsregering tillsatte den 5 maj 2010 en parlamentarisk kommitté med riksdagsrådet Gunnar Jansson som ordförande. Kommittén lämnade sitt betänkande med förslag till en reformering av självstyrelsesystemet och självstyrelselagen för Åland i oktober samma år.

En arbetsgrupp under ledning av Alec Aalto tillsattes därefter av justitieministeriet med uppdrag att kartlägga hur Ålands självstyrelse fungerar och vilka behov det kan finnas av att utveckla självstyrelselagen för Åland. Arbetsgruppen skulle särskilt göra bedömningar av de frågor och förslag som togs upp i den åländska parlamentariska kommittén. Aalto-gruppens betänkande presenterades den 13 december 2012.

En ny åländsk parlamentarisk kommitté under ledning av lagtingsledamoten Roger Jansson tillsattes i maj 2012 med uppdrag att fungera som referensgrupp för landskapsregeringen i arbetet med att reformera självstyrelsesystemet och självstyrelselagen för Åland samt att komplettera och fördjupa utredningens frågeställningar från den tidigare åländska kommittén samt förtydliga och vidareutveckla argumentationen för ett nytt självstyrelsesystem. Kommittén avgav sin rapport den 29 augusti 2013.

Den 19 september 2013 tillsatte statsrådet den s.k. Ålandskommittén, en parlamentariskt sammansatt kommitté med representanter från samtliga lagtingsgrupper och riksdagsgrupper och med president Tarja Halonen som ordförande. Uppgiften var att göra upp ett förslag till förnyelse av Ålands självstyrelsesystem och sådana ändringar av självstyrelselagen som motiveras av samhällsutvecklingen samt att föreslå åtgärder för att utveckla den ekonomiska självstyrelsen. Kommitténs slutbetänkande överlämnades i juni 2017 och innehöll bland annat ett självstyrelsesystem för Åland som är mer dynamiskt och som därmed med tiden och vid behov möjliggör en smidigare överföring av nya behörighetsområden till Ålands lagting.

Remissvaren på kommitténs betänkande var delvis negativa och en tjänstemannarbetsgrupp under ledning av justitierådet Niilo Jääskinen tillsattes för att fortsätta beredningen utifrån Ålandskommitténs slutbetänkande samt remissvaren. Arbetsgruppen, som skulle ringa in de teman och sakfrågor som kräver fortsatt beredning, avgav sitt betänkande i mars 2018.

Efter förhandlingar mellan statsrådet och landskapsregeringen avgavs i februari 2019 en proposition enligt vilken självstyrelselagen för Åland ändrades så att bestämmelserna om landskapet Ålands ekonomi förnyades. Förslaget godkändes av både riksdagen och lagtinget och det nya sjunde kapitlet om Landskapet Ålands ekonomi kunde träda i kraft den 1 januari 2021.

Bygglingruppen

I mars 2023 tillsatte justitieministeriet en tjänstemannaarbetsgrupp under ledning av justitierådet Gustav Bygglin, för fortsatt beredning av propositionen för Ålands självstyrelselag och för att utarbeta ett förslag till en skyndsam ändring av nuvarande självstyrelselag för Åland. Den 25 januari 2024 överlämnade den s.k. Bygglingruppen ett delbetänkande till justitieministeriet med tre förslag; administrativa ingrepp i den personliga friheten, bekämpning av smittsamma sjukdomar samt hörande av landskapsregeringen vid beredningen av lagstiftning. Den 22 oktober samma år presenterades det slutliga betänkandet.

I betänkandet behandlas förhållandet mellan grundlagen och självstyrelselagen, överföringen av riksuppgifter på myndigheter på Åland och vice versa samt tillämpningen av sådan rikslagstiftning, landshövdingen på Åland och utnämningen av denne, vissa språkbestämmelser i självstyrelselagen samt behörighetsfördelningen mellan lagtinget och riksdagen under undantagsförhållanden. I betänkandet ingår några alternativa lösningar på de ovan nämnda frågeställningarna. Processerna för reformen av självstyrelselagen, översynen av beredskapslagen och behovet av och möjligheterna att se över behörighetsfördelningen för beredskap inför undantagsförhållanden och under undantagsförhållanden på Åland på rättsområden som under normalförhållanden hör till landskapets behörighet hänger samman.

Arbetsgruppen konstaterade att det därför i det fortsatta arbetet med en ny självstyrelselag parallellt med översynen av beredskapslagen finns ett fortsatt behov av att återkomma till frågan om hur behörighetsfördelningen för beredskapsfrågor och undantagsförhållanden slutligt bör beaktas i reformen av självstyrelselagen. I arbetsgruppen rådde delad uppfattning om den bedömning som mot bakgrund av arbetsgruppens mandat bör ges eller kan göras i betänkande. I fråga om lösningsalternativet för exceptionella situationer som inte är undantagsförhållanden fanns en gemensam uppfattning.

Redan innan Bygglingruppens slutbetänkande presenterades, fördes diskussioner mellan landskapsregeringen och de finländska ministerierna om att tillsätta en ny arbetsgrupp. Den 12 september 2024 var lantrådet Katrin Sjögren och Ålandsministern Anna-Kaisa Ikonen överens om att en sådan grupp ska tillsätts med mandat att arbeta mellan februari 2025 och februari 2026. Den 15 januari 2025 fattades beslut om gruppens sammansättning.

Självstyrelsepolitiska nämndens överväganden

Självstyrelsepolitiska nämnden understryker att målet för en reform fortfarande ska vara självstyrelsens utveckling. Förhandlingarna om självstyrelselagen pågår alltjämt och resultatet av den övergripande reformen är ännu oklar.

Nämnden påpekar att reformer av självstyrelselagen har präglats av långdragna och resurskrävande processer för både riksmyndigheter och landskapsregeringen. Trots Ålandskommitténs ambition om ett mer dynamiskt och flexibelt självstyrelsesystem har målsättningen visat sig svår att uppnå. Nämnden efterlyser fortfarande ett enklare och mindre resurskrävande system som möjliggör en smidigare överföring av behörigheter till Åland.

På Åland upplevs självstyrelsens utveckling vara lågt prioriterad på rikssidan, trots tidigare internationella åtaganden. Samtidigt menar nämnden att självkritik från åländsk sida också är befogad, särskilt vad gäller att hålla fast vid den inledande visionen för självstyrelsens framtid. Detta skulle kunna öka förståelsen från rikets sida för Ålands rätt att utvecklas efter egna förutsättningar.

Ålandskommitténs arbete fokuserade på att ge politiken företräde framför juridiken, vilket återspeglades i att kommittén enbart bestod av politiker. Ministeriernas negativa respons på förslaget kan delvis förklaras av deras bristande delaktighet, vilket skapade osäkerhet om förslagets innebörd. Nämnden föreslår att framtida processer bör inleda med dialog med ministerierna för att öka förståelsen för Ålands behov och visa på det ömsesidiga värdet av självstyrelseutveckling.

Nämnden betonar vikten av ett förtroendefullt samarbete mellan statsmakten och självstyrelseorganen, präglat av dialog och politisk samverkan. Samtidigt framhålls värdet av det legalistiska systemet, som ger Åland trygghet genom att självstyrelselagen inte kan ändras utan lagtingets samtycke. Nämnden understryker att lagtinget fortsättningsvis bör träffa och föra dialog med sina relevanta samarbetspartners i Finland för att öka förståelsen för behovet av en reform av självstyrelselagen.

Näringsrätten

Landskapsregeringen tillsatte i februari 2020 en arbetsgrupp för att utreda behovet av att modernisera lagstiftningen kring närings- och jordförvärvsrätt. Arbetsgruppen fick stöd av en parlamentarisk referensgrupp med representanter från alla lagtingspartier. Under 2021 lämnades två delbetänkanden, ett om näringsrätt och ett om jordförvärvsrätt, och ett lagförslag om en ny landskapslag om näringsrätt och näringstillstånd överlämnades till lagtinget. Lagen antogs 2022, men Högsta domstolen (HD) invände att vissa språkbestämmelser stred mot EU-rätten och grundlagen, vilket ledde till att republikens president förordnade att centrala delar av lagen skulle falla. Detta förhindrade att lagen trädde i kraft.

Landskapsregeringen skickade ett nytt lagutkast till EU-kommissionen, som efter granskning inte framförde några invändningar. I maj 2023 överlämnades ett reviderat lagförslag om näringsrätt och näringstillstånd samt ett nytt lagförslag om jordförvärvsrätt till lagtinget. Båda lagarna antogs i september 2023 med kvalificerad majoritet. I januari 2024 lämnade HD utlåtanden, där man återigen hade omfattande invändningar mot språkbestämmelserna i näringslagen och ansåg att dessa stod i konflikt med EU-rätten och näringsfriheten. I januari 2024 beslöt republikens president att fälla de bestämmelser som HD bedömde problematiska. Landskapsregeringen anser att HD:s utlåtanden tyder på en bristande förståelse för Ålands självstyrelse, vars syfte är att skydda det svenska språket.

Det är enligt nämnden anmärkningsvärt att HD bedömer språkkrav som är accepterade i andra EU-länder som oförenliga med EU-rätten. Vidare uttrycker landskapsregeringen oro över att Åland inte skulle kunna lagstifta om nödvändiga språkkrav för att säkerställa att näringslivet på Åland fungerar på svenska, särskilt då flera finländska företag som etablerat sig på Åland inte erbjuder service på svenska. Nämnden understryker att frågan är avgörande för att självstyrelsens nationellt och internationellt förankrade nationalitetsskydd ska kunna uppfyllas, vilket enligt nämnden bör säkras i form av en ny självstyrelselag där det tydligt framgår att självstyrelselagen är på samma hierarkiska nivå som Finlands grundlag.

Nämnden konstaterar att landskapsregeringen redan vid införandet av Finlands nya grundlag uttryckte oro över hur självstyrelsen skulle påverkas, medan rikets företrädare då försäkrade att självstyrelsen inte skulle inskränkas. Att detta ännu inte åtgärdats är enligt nämnden beklagligt.

Den säkerhetspolitiska utvecklingen

Resiliens

Resiliens avser samhällens förmåga att stå emot och återhämta sig från katastrofer, sociala förändringar eller ekonomiska påfrestningar. Begreppet har fått ökad betydelse på Åland efter Finlands NATO medlemskap och Rysslands fortsatta anfallskrig mot Ukraina.

Finlands statsidentitet bygger på tre grundpelare: rättsstaten, det territoriella försvaret och diplomatin. Nämnden noterar att den offentliga diskussionen fortfarande i huvudsak kretsar kring det territoriella försvaret, medan diplomatin och frågor som autonomi, språkliga och kulturella rättigheter samt konfliktlösning har hamnat i bakgrunden.

I dagens osäkra säkerhetspolitiska läge är långsiktig diplomati av avgörande betydelse. Den utgör en grund för att förebygga konflikter, bygga förtroende mellan parter och skapa hållbara lösningar som kan minska spänningar och undvika eskalering. Diplomati är inte bara ett verktyg för att lösa kriser utan också en central komponent för att etablera stabila relationer och säkerhetsarrangemang över tid. I en värld där militarisering och maktpolitik ofta prioriteras är det viktigare än någonsin att upprätthålla diplomatiska kanaler och stärka det internationella samarbetet kring fredliga lösningar.

Ålands status som demilitariserat och neutraliserat område kan spela en viktig roll i att lyfta diplomatin tillbaka på agendan. Åland kan bidra med praktiska exempel på hur regionala säkerhetslösningar kan integreras i en global strategi för fred och stabilitet.

Nämnden ser det därför som en prioritet att lyfta fram Ålands potential som en modell för konfliktförebyggande diplomati i en tid då världen står inför växande säkerhetspolitiska utmaningar, ett arbete som bör återupptas av kontaktgruppen mellan utrikesministeriet och landskapsregeringen. Kontaktgruppen var den första som skapades för att bygga en struktur för kontakterna mellan landskapet och ett ministerium och den har fått flera efterföljare i grupper med andra ministerier.

Kontaktgruppen har två uppgifter, att främja Ålandsexemplet i syfte att i samarbete främja globalt fredsarbete och minska våldsanvändning samt att i övrigt främja kontakterna mellan landskapsregeringen och ministeriet. En klarare politisk vision för kontaktgruppen vore enligt nämndens mening önskvärd. Nämnden önskar även en återkoppling från de åländska medlemmarna i kontaktgruppen. Nämnden konstaterar att lagtinget har möjligheter att lyfta Ålands internationella status gentemot sina externa partners, och anser att frågan bör beredas vidare inom lagtinget. I augusti 2024 tog Ålands delegation över ordförandeskapet i den parlamentariska östersjökonferensen, BSPC. Konferensen är ett forum för dialog mellan parlamentariker i östersjöregionen, och fokuset på säkerhetspolitik återspeglas också i BSPC. I augusti 2025 hålls BSPCs årliga konferens, och detta år på Åland. Nämnden konstaterar att mötet samt det åländska medlemskapet är en plattform att informera om vikten av Ålands särställning som del för fred i östersjöområdet.

Hagasamarbetet

Hagasamarbetet är ett nordiskt samarbete som inleddes 2009 och fokuserar på att stärka samverkan mellan de nordiska länderna inom krisberedskap, civilförsvar och samhällssäkerhet. Samarbetet syftar till att förbättra kapaciteten att hantera kriser, naturkatastrofer och andra samhällsstörningar genom gemensamma åtgärder, kunskapsutbyte och samordning av resurser. Det omfattar områden som cybersäkerhet, energiförsörjning, pandemi- och katastrofberedskap. En föreslagen revision av Helsingforsavtalet, som är grundbulten för det nordiska samarbetet, kan kopplas till Hagasamarbetet och ambitionen att utvidga det nordiska samarbetet till att omfatta säkerhetspolitik. Helsingforsavtalet reglerar samarbete mellan de nordiska länderna men täcker i dagsläget inte säkerhetspolitik och försvar explicit. Givet de förändrade säkerhetspolitiska förutsättningarna i Europa, särskilt efter Rysslands invasion av Ukraina och Sveriges och Finlands NATO-anslutning, har det förts diskussioner om att inkludera frågor om säkerhetspolitik och försvar i det nordiska samarbetet. En revidering av Helsingforsavtalet är nödvändigt för att skapa en tydligare juridisk grund för sådant samarbete.

Åland strävar efter att delta i Hagasamarbetet och är aktivt inom Nordiska rådets fokus på civil beredskap. Eftersom Nordiska ministerrådet ofta hänvisar frågor om civil beredskap till Hagasamarbetet är det enligt nämnden viktigt att Åland blir medlem eller får observatörsstatus i Hagasamarbetet. Diskussioner om Ålands deltagande har förts mellan landskapsregeringen och inrikesministeriet men utan resultat hittills. Nämnden ställer sig bakom landskapsregeringens strävan till åländskt medlemskap i Hagarsamarbetet.

Demilitariseringen

I sitt betänkande från mars 2022 över landskapsregeringens redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor (RS 2/2022-2023) redogör nämnden för demilitariseringens bakgrund och för alla gällande konventioner samt för de ställningstaganden som framfördes i samband med lagtingets demilitariseringsseminarium på 100 års dagen av konventionen om Ålandsöarnas ickebefästande och neutralisering.

Gällande anslutningen till försvarsalliansens Nato hänvisar nämnden till den externpolitiska redogörelsen samt till nämndens betänkanden över den.

Den 4 april 2023 blev Finland medlem av Nato, vilket inte påverkar Ålands demilitariserade och neutraliserade status. Ålands bibehållna särställning ifrågasattes inte vid förhandlingarna om ett finländskt Natomedlemskap. Diskussionerna om Ålands demilitarisering och neutralisering samt om Rysslands konsulat på Åland har fortsatt varit intensiva under året, vilket inte är oväntat med tanke på det säkerhetspolitiska läget. I tider av säkerhetspolitisk oro brukar en debatt om Ålands särställning uppkomma.

Diskussionen om Ålands demilitariserade status har dock intensifierats i både Finland och Sverige i ljuset av ländernas NATO-anslutning och Rysslands invasion av Ukraina. Finland har dock klargjort att Ålands demilitarisering ska respekteras inom NATO. Trots säkerhetspolitiska förändringar konstaterar nämnden att det finns enighet om att Ålands demilitariserade och neutraliserade status ska bevaras, både som en del av internationella avtal och som en modell för fred och stabilitet i en tid av ökade spänningar i regionen.

Nämnden konstaterar att utrikesministeriets publikation 2023:11 Folkrättslig utredning om Ålands internationella särställning och rättsliga frågor som gäller Rysslands konsulat i Mariehamn är en viktig sammanställning av Finlands aktuella syn på Ålands folkrättsliga ställning.

Självstyrelsepolitiska nämnden konstaterar att sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Finlands inträde i NATO har nytt internationell rätt blivit dagsaktuellt. Folkrätt, rättsstatsprincipen och att internationella avtals bindande verkan är helt avgörande för små staters säkerhet. Nämnden understryker att Ålands demilitarisering och neutralisering står fast. Ålands status är föremål för sedvanerätt som binder även andra stater än konventionernas undertecknande och sedvanerätten står stark i folkrätten.

Nämnden hävdar fortsatt att demilitariseringen och neutraliseringen ska stå fast oavsett förändringar i omvärlden. Denna syn har inte reviderats trots den förändringar i det globala säkerhetsläget. Nämnden uppmanar fortsättningsvis landskapsregeringen att mot bakgrund av säkerhetsläget i Östersjön samt Finlands Nato-inträde att uppdatera Policy för Ålands demilitarisering och neutralisering från 2015 och inkomma med ett nytt meddelande till lagtinget.

Självstyrelsens företrädare följer utvecklingen och håller sig informerade både genom presidentens kansli och utrikesministeriet.

Det svenska språket

Det finns flera utmaningar kring hanteringen av lagstiftningsprocesser mellan Finland och Åland. Bristen på material på svenska, korta tidsfrister för utlåtanden och den korta tiden mellan riksdagens beslut och lagstiftningens ikraftträdande försvårar Ålands möjligheter att delta i nationella lagberedningen samt att bedöma behovet av egna lagstiftningsåtgärder. Enligt självstyrelselagen ska all kommunikation mellan landskapsmyndigheterna och statsmyndigheter ske på svenska. Under 2023 och 2024 har det dock förekommit att regeringens propositioner endast delvis översatts, ibland utan viktiga delar som detaljmotiveringar. Detta har gjort det svårt för landskapsregeringen att ge heltäckande utlåtanden och säkerställa att relevanta synpunkter för Åland lyfts fram. I vissa fall har begäran om utlåtande uteblivit helt, trots att självstyrelselagen kräver detta när föreskrifter berör Åland särskilt.

Landskapsregeringen framhåller i redogörelsen att Ålands självstyrelse i grunden är utformad som ett språkskydd för det enspråkigt svenska. Nämnden delar den synen och betonar den internationella bakgrunden till Ålands unika status som det enda officiellt enspråkiga svenska området i Finland. Nämnden instämmer också i landskapsregeringens uppfattning om vikten av att det finns heltäckande bestämmelser på svenska. Självstyrelselagen ger en i internationell jämförelse stark garanti för att skydda minoritetsspråket, garantier som Finland starkt ställer sig bakom i tex publikation 2023:11 Folkrättslig utredning om Ålands internationella särställning och rättsliga frågor som gäller Rysslands konsulat i Mariehamn. Nämnden anser att det fortsatt är undermåligt att Finland inte i praktiken kan efterleva de garantier de internationellt står bakom.

Nämnden noterar att digitaliseringen utgör en utmaning för det svenska språket, då nationella system i Finland ofta är enbart finskspråkiga. När det gäller datalager och styrningen av dem noterar nämnden att finansministeriet i Finland ansvarar för lagstiftningens utveckling, medan varje ministerium själv ansvarar för informationshanteringen inom sitt eget förvaltningsområde. Nämnden understryker att riksmyndigheterna är skyldiga att följa språklagen i sin verksamhet. Enligt 23 § i språklagen är det myndigheternas ansvar att på eget initiativ säkerställa att enskilda personers språkliga rättigheter tillgodoses i praktiken. Landskapsregeringen framhåller att kostnaden för tvåspråkiga system är marginell om de planeras från början, vilket nämnden till fullo ställer sig bakom.

Nämnden noterar att EU-lagstiftning inom politikområdet digitalisering, som cybersäkerhet och AI, är omfattande och ofta kostnadsdrivande. Detta kan enligt nämnden leda till ökad lagstiftningsintegrering mellan Åland och Finland, då självstyrelsens myndigheter väljer blankettlagstiftning eller att ingå i de nationella digitala systemen. Nämnden konstaterar att det visserligen finns möjligheter att stärka samhällsutvecklingen genom samarbete med finländska myndigheter kring datalager, men att detta alltid måste föregås av garantier för att språklagen efterlevs och att servicen på svenska till både medborgare och myndigheter på Åland säkerställs.

Folktinget i Finland, formellt Svenska Finlands folkting, är en samarbetsorganisation som arbetar för att främja det svenska språkets ställning och svenskspråkigas rättigheter i Finland. Det representerar de politiska partier som är verksamma i Svenskfinland och fungerar som en röst för den svenskspråkiga befolkningen i frågor som rör språk, kultur och utbildning. Folktingets huvuduppgifter inkluderar att bevaka språkliga rättigheter, driva opinionsarbete för tvåspråkighetens betydelse, samt att lyfta fram och stärka den finlandssvenska kulturen och identiteten.

Folktinget saknar lagstiftande makt men har en roll som remissinstans och intresseorganisation. Det arbetar för att säkerställa att språklagen efterlevs och att offentliga tjänster på svenska fungerar. Lagtinget ska under 2025 utse nya ledamöter och folktinget, vilket är ett sätt för lagtinget att även arbeta för det svenska språkets ställning i hela Finland.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 11 april 2024 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande över ärendena.

Nämnden har i ärendet hört lantrådet Katrin Sjögren, ministern Ingrid Zetterman, förvaltningschefen John Eriksson, landskapsregeringens representant i Helsingfors Johan Ehn, och kommunikationsministern Lulu Ranne.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden talman Jörgen Pettersson, viceordföranden Marcus Måtar, viceordföranden Pernilla Söderlund, ledamöterna Jessy Eckerman, Stellan Egeland, Harry Jansson, Mika Nordberg, Simon Påvals, och Aino Waller.

Nämndens förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

att lagtinget antecknar sig redogörelserna för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 17 januari 2025

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Julia Lindholm

Självstyrelsepolitiska nämnden 1/2024-2025

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter