Landskapsregeringen har överlämnat den i 36 § arbetsordningen för Ålands lagting föreskriva redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur. Redogörelsen avser tiden från 3 mars 2016 fram till tidpunkten för överlämnandet.

Nämndens förslag

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig redogörelsen för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Nämndens synpunkter

Självstyrelsepolitiska nämnden har valt att i detta betänkande koncentrera sig på de konstitutionella frågorna och då främst på relationerna Finland-Åland kring vilka också landskapsregeringen uppehåller sig i sin redogörelse. Reformering av självstyrelsesystemet berörs inte närmare eftersom arbetet i den parlamentariska kommittén, Ålandskommittén 2013, befinner sig i ett slutskede och lagtinget får därför anledning att senare återkomma till reformen.

1. Relationerna Finland – Åland

Synen på Åland

Nämnden konstaterar att synen på Åland varierar. Ur åländskt perspektiv är Åland ett på internationella beslut baserat autonomt område vars självbestämmanderätt bygger på ett åtagande från finländsk sida i en tid då statstillhörigheten var en öppen fråga. Åtagander framgår av Finlands regerings proposition med förslag till en lag om självstyrelse för Åland där regeringens mål är att ”ålänningarna tillförsäkras möjlighet att själva ordna sin tillvaro så fritt det överhuvudtaget är möjligt för ett landskap, som icke utgör en egen stat”. Numera händer det att representanter för statsmakten istället betraktar Åland enbart som ett av flera landskap i Finland.

I nordiska sammanhang talas det, till följd av Färöarnas ansökan om fullvärdigt medlemskap i Nordiska rådet, inte längre om de självstyrande områdena utan om ”de små länderna”. Detta speglar enligt nämndens mening den till synes mer generösa attityd som den danska staten uppvisar gentemot sina små länder Färöarna och Grönland. Som ett belysande exempel vill självstyrelsepolitiska nämnden nämna det protokollsenliga bemötande som kommer Ålands politiska representanter till del i samband med besök i de nordiska ländernas parlament och regeringar. Bemötandet i Helsingfors ligger oftast på en annan nivå.

Relationerna

Landskapsregeringen inleder sin redogörelse med att konstatera att samarbetet mellan landskapsregeringen och ministerierna i många fall fungerar väl såväl på politisk nivå som på tjänstemannanivå. Landskapsregeringen framhåller dock samtidigt sin oro för att relationerna mellan Finland och Åland sammantaget utvecklas i negativ riktning. Regeringen säger sig uppleva att det har skett en grundläggande förändring i hur man i riket ser på Ålands självstyrelse vilket även återspeglar sig i hur Åland behandlas.

Nämnden konstaterar att det upplevt hårdnande samhällsklimatet på ett allmänt plan i Finland sannolikt är en följd av bland annat ekonomiska åtstramningar och att de negativa attityderna inte alltid specifikt behöver vara riktade mot Åland. Hos riksmyndigheterna finns många kunniga tjänstemän och politiker som visar förståelse och respekt för självstyrelsen och samarbetet fungerar många gånger väl. Statsministern, Ålandsministern och andra ministrar har vid ett flertal tillfällen besökt Åland, det har hållits både en aftonskola och ett strategimöte för åländska frågor och alldeles nyligen har ministeriernas kanslichefer besökt Åland. Kontakterna har alltså, såsom landskapsregeringen också framhåller, varit många.

Samtidigt konstaterar nämnden i likhet med landskapsregeringen att det finns gott om friktionsytor. Viljan till en utveckling av självstyrelsen så att ålänningarna tillförsäkras möjlighet att själva ordna sin tillvaro så fritt det är möjligt för ett landskap som inte utgör en egen stat, tycks vara begränsad liksom kunskapen om självstyrelsens bakgrund och om självstyrelselagen. Beredvilligheten att diskutera en höjning av den s.k. klumpsumman till följd av den stora befolkningsökningen på Åland, har inte varit stor medan Ålands lagting däremot förväntas medverka till en sänkning av klumpsumman på grund av rikets planerade landskaps- och hälsovårdsreform som i praktiken kringskär den enda beskattningsbehörighet som i dagsläget tillkommer Åland, d.v.s. kommunalskattebehörigheten. Pågående behörighetstvister gällande statsborgen för gårdsbruksenheter samt nationellt genomförande av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik vilka båda förts för avgörande till högsta domstolen hör också till friktionspunkterna. Till detta kan också läggas den allmänna oron för svenska språkets långsiktiga utveckling som ett statsbärande språk i Finland.

Nämnden förväntar sig att man från Finlands regerings håll tar landskapsregeringens och nämndens oro för att relationerna mellan Finland och Åland sammantaget utvecklas i negativ riktning, på allvar. Särskilt viktigt är det att återställa förtroendet för att de överenskommelser som nåtts efter förhandlingar mellan Finland och Åland, ska efterlevas.

Strukturer för kontakterna

Nämnden anser det angeläget att de båda regeringarna strävar till att på olika plan stärka kontakterna mellan Finland och Åland vilket kan kräva tydligare strukturer och mer resurser. Behovet accentueras av att kunskaperna i svenska inte förefaller förbättras inom tjänstemannakåren i allmänhet.

På tjänstemannaplanet har justitieministeriet en nyckelroll i fråga om kontakter till Åland. Därtill finns Ålandsansvariga tjänstemän utsedda vid de olika fackministerierna och vid utrikesministeriet finns en särskild kontaktgrupp med både tjänstemän och utomstående sakkunniga. Även om en koordinering vid statsministerns kansli enligt dansk modell vore att föredra har nämnden inga invändningar gentemot nuvarande arrangemang men konstaterar att ett behov av nya och förstärkta kontaktytor.

Nämnden konstaterar att justitieministeriet även har varit i en nyckelroll i fråga om utvecklingen av självstyrelsen i och med att den ålandsansvarige tjänstemannen samtidigt har fungerat som Ålandskommitteens generalsekreterare vilket inneburit en orimlig arbetsbörda. Nämnden välkomnar därför de extra resurser som nu har tillförts ministeriet och ställer sin förhoppning till att de blir permanenta.

Kontaktgruppen vid UM fungerar mycket väl och kan fungera som en förebild för andra ministerier. Justitieministeriet förser regelbundet de Ålandsansvariga tjänstemännen vid ministerierna med information och utbildning och därtill vore det till fördel med mer regelbundna möten med Ålands regerings tjänstemän. Erfarenheterna från en tidigare kontaktgrupp på statssekreterarnivå var goda och en fortsättning kan enligt nämndens mening övervägas.

På politisk nivå bedömer nämnden att en kontaktgrupp i riksdagen med ”Ålandsansvariga riksdagsledamöter” från samtliga partier, vore till fördel. Det är också av yttersta vikt att aftonskolorna och regeringarnas strategimöten hålls kontinuerligt. Det är viktigt att det som idag inom regeringen finns en minister med kunskap om och stor förståelse för Ålandsärenden varför Ålandsministern fortsatt har en central roll. Med beaktande av justitieministeriets nyckelroll i Ålandsärenden anför nämnden som sin principiella ståndpunkt att det är till fördel om Ålandsministern är kopplad till justitieministeriet.

Självstyrelsepolitiska nämnden värnar slutligen om att Ålandsdelegationens roll i självstyrelsesystemet ska respekteras och att delegationens slutsatser inte enbart ska ses som utlåtanden bland andra remissutlåtanden.

2. Svenska språket

Landskapsregeringen framhåller det faktum att svenskakunskaperna vid rikets myndigheter minskar i snabb takt och landskapsregeringen upplever att det i dag finns brister i rikets kommunikation med Åland.

Nämnden delar landskapsregeringens farhågor att det bara är en tidsfråga innan rikets myndigheter riskerar att inte längre kunna upprätthålla kontakterna på svenska med Åland på det sätt som självstyrelselagen för Åland förutsätter. Självstyrelsepolitiska nämnden vill även framhålla att frågan om service på svenska ytterst är en fråga om rättssäkerhet.

Enligt nämndens mening bör det övervägas om den statliga servicen gentemot ålänningarna kan ges på Åland som därigenom kan bli ett centrum för svenskspråkig statlig service i Finland. Ett annat alternativ är att överväga ett djupare samarbete med myndigheter i Sverige.

3. Vård- och landskapsreformen i riket

I landskapsregeringens redogörelse beskrivs rikets planerade vård- och landskapsreform och hur den påverkar Åland trots att social- och hälsovården hör till lagtingets behörighet. Efter det att redogörelsen lämnades till lagtinget har Finlands regering dessutom överlämnat en proposition med förslag till lagar om kundens valfrihet inom social- och hälsovården men reformens konsekvenser för Åland har ännu inte till fullo kartlagts. Valfrihetsreformen förväntas dessutom föranleda ändringar i socialförsäkringssystemet så att sjukförsäkringens ersättningar sammanslås med statens helhetsfinansiering av social- och hälsovården vilket också kan komma att påverka Åland.

Förhandlingar pågår för närvarande mellan regeringarna i fråga om vård- och landskapsreformens inverkan på Åland. Från Finlands regerings sida förväntas en tillmötesgående inställning från åländsk sida i fråga om en sänkning av avräkningsgrunden till följd av riksreformen, medan en justering av avräkningsgrunden till följd av den förändrade befolkningsrelationen har mötts med totalt oförstående från Finlands regerings sida vilket, såsom landskapsregeringen skriver, upplevs som djupt orättvist. Landskapsregeringen har kontinuerligt överlagt med självstyrelsepolitiska nämnden i frågan och nämnden stöder fullt ut regeringens förslag till lösning vilken utgår från att behörigheten för de direkta förvärvsinkomsterna överförs till lagtinget.

Nämnden erfar att respekten för riksdagens budgetmakt är stor men utgår från att respekt även ska visas för den autonomi som Åland tillförsäkrats genom en av riksdagen i grundlagsenlig ordning antagen lag vilken innebär inskränkningar både i riksdagens lagstiftnings- och budgetmakt.

4. Ålands demilitarisering och neutralisering

Landskapsregeringen redogör för den säkerhetspolitiska situationen i Östersjön och i Europa samt konstaterar att Ålands demilitarisering och neutralisering är i allra högsta grad relevant och utgör en stabiliserande faktor i Östersjöområdet. Nämnden delar landskapsregeringens bedömning.

I redogörelsen ingår även en statistik över marinen planerade fartygsbesök i åländska vatten. Från landskapets och försvarsministeriets sida har det länge rått olika uppfattningar om hur artikel IV i 1921 års konvention om Ålandsöarnas icke-befästande och neutralisering ska tolkas i fråga om fartygens rätt att temporärt förankra i de till öarna hörande vattnen. Landskapsregeringen och försvarsministeriet har dock" varit överens om att man inte är överens" ifråga om tolkningen. Fartygsbesöken föregås av meddelanden som marinen på förhand sänder till landshövdingen som vidareförmedlar dem till talmannen och lantrådet. Meddelandena innebär inte att något godkännande har inhämtats från vare sig lantrådet eller talmannen och de innebär, såsom nämnden tidigare har framhållit, inte heller något konkludent samtycke.

Nämnden konstaterar att antalet fartygsbesök varit konstant under ett antal år och att ingenting tyder på att antalet kommer att öka under innevarande år.

Möten mellan marinen och representanter för lagtinget och landskapsregeringen hålls årligen varvid Ålands representanter informerar marinen om sin syn på tolkningen av konventionerna.

5. Högskolestudier i Sverige

Landskapsregeringen redogör för att Universitets- och högskolerådet inför antagningen 2017 i Sverige gjort ändringar i föreskrifter om grundläggande behörighet och urval till svensk högskola. Förslaget innebar justeringar i beräkningsgrunden för den preliminära meritvärderingen för bl.a. åländska utbildningar. Landskapsregeringen avser att tillsammans med UHR under de kommande åren försäkra sig om att meritvärderingen av de åländska sökandena görs på en rättvis grund och så att det ansvar Sverige har för Åland enligt Ålandsöverenskommelsen uppfylls.

Nämnden anser det vara av yttersta vikt att landskapsregeringen prioriterar bevakningen av de åländska studerandenas intressen i fråga om meritvärderingen och uppmanar landskapsregeringen att tillse att det arrangeras årliga träffar med Universitets- och högskolerådet.

6. Om redogörelsen

Enligt 36 § arbetsordningen för Ålands lagting ska landskapsregeringen i början av varje lagtingsår och därefter så ofta omständigheterna det kräver, lämna en skriftlig redogörelse till lagtinget över självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur. Enligt nämndens mening är det önskvärt att redogörelsen koncentrerar sig på de frågor som är av närmast konstitutionell natur medan information till lagtinget om övriga frågor kan lämnas på andra sätt såsom genom meddelanden eller landskapsregeringens årsredovisning.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 29 mars 2017 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande över ärendet.

Nämnden har i ärendet hört lantrådet Katrin Sjögren, vicelantrådet Camilla Gunell, landshövdingen Peter Lindbäck, ministern Tony Asumaa och rektorn Markus Koskinen-Hagman.

Nämnden företog dessutom en resa till Helsingfors och hörde där Ålandsministern Anne Berner, riksdagsledamoten Mats Löfström, lagstiftningsrådet Sten Palmgren, lagstiftningsrådet vid statsrådets kansli Heidi Kaila, lagstiftningsrådet vid justitieministeriet Janina Groop-Bondestam, statssekreteraren Martti Hetemäki och budgetrådet Pertti Syrjänen vid finansministeriet, rättschefen Päivi Kaukoranta vid utrikesministeriet samt språkrättsrådet Corinna Tammenmaa.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Johan Ehn, viceordförande Viveka Eriksson, Bert Häggblom, Roger Nordlund, Axel Jonsson och Sara Kemetter.

Nämnden utsåg vicetalman Viveka Eriksson att presentera betänkandet.

Nämndens förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

att lagtinget antecknar sig redogörelsen för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 10 maj 2017

Ordförande

Johan Ehn

Sekreterare

Susanne Eriksson

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 1/2016-2017

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter