Meddelandet innehåller en redogörelse av landskapsregeringens externpolitiska prioriteringar inför år 2024 samt verksamhet under år 2023 i förhållande till Nordiska ministerrådet, till dagordningen inom Europeiska unionen samt till övriga externa samarbeten. Dessutom innehåller meddelandet en statistikbilaga över EU-ärenden under år 2023.

Självstyrelsepolitiska nämndens förslag

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Nämndens synpunkter

Utlåtanden från fackutskotten

Nämnden har under beredningen av landskapsregeringens externpolitiska meddelande berett samtliga fackutskott tillfälle att yttra sig över meddelandet till de delar det berör utskottens ansvarsområden. Samtliga fackutskott har yttrat sig över meddelandet. Lag- och kulturutskottet har yttrat sig om åländsk representation i Europaparlamentet, EU:s ökade krav på en lösning per medlemsstat, tillämpningen av självstyrelselagens 9a kapitel och det nordiska samarbetet för krisberedskap och civilt förvar. Finans- och näringsutskottet har yttrat sig om skattegränsen och sjöfartens utsläppsrätter och social- och miljöutskottet om förordningen om ett europeiskt hälsodataområde och det internationella samarbetet inom vattenområdet. Nämnden omfattar utskottens synpunkter i utlåtandena.

Färöarna, Grönland och Åland i det nordiska samarbetet

Inom Nordiska rådet pågår ett arbete som eventuellt kan utmynna i att rådet ger de nordiska regeringarna i uppdrag att påbörja en översyn av Helsingforsavtalet, samarbetsöverenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige som utgör grunden för det nordiska samarbetet.

Rådet tillsatte under år 2023 en arbetsgrupp för att göra en förberedande studie av förnyelsebehovet. Arbetsgruppen avgav sin rapport till Nordiska rådets presidium i början av april 2024. I rapporten föreslås att Helsingforsavtalet utökas med ett antal nya politikområden inom vilka samarbete redan bedrivs, till exempel inom beredskaps- och säkerhetsområdet. En betydande del av arbetsgruppens arbete ägnades åt Färöarnas önskan om att Färöarna skulle erhålla ett fullvärdigt medlemskap i Nordiska rådet och således även i Nordiska ministerrådet och alla övriga nordiska organ. Under arbetets gång anslöt sig även Grönland till Färöarnas strävanden. Arbetsgruppen föreslår i rapporten att autonomiernas status ska utredas vidare.

Arbetsgruppens rapport ska behandlas av presidiet som ger ett slutligt förslag till sessionen på Island i slutet av oktober 2024. Om sessionen godkänner presidiets förslag går det vidare till de nordiska regeringarna för behandling.

Nämnden stöder i likhet med landskapsregeringen Färöarnas och Grönlands ambition om ett fullvärdigt medlemskap. Enligt nämnden är det viktigt att samma rättigheter ges till samtliga autonomier ifall det sker förändringar i Helsingforsavtalet.

Högskoleprovet

För att motverka att fusk sker vid högskoleprovet med hjälp av elektroniska hjälpmedel har ny lagstiftning om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet antagits i Sverige. Lagen (2022:1011) om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet och förordning (2022:1014) om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet trädde i kraft den 1 juli 2023. I lagen finns bestämmelser om kontroller med kroppsvisitation av provdeltagare vid inpassering till eller utpassering från en lokal där högskoleprovet genomförs för att söka efter elektroniska hjälpmedel. Om en sådan kontroll görs ska alla som ska delta eller har deltagit i provpasset genomgå kontrollen. En in- eller utpasseringskontroll ska enligt lagen utföras av en polisman eller av en ordningsvakt som förordnats av Polismyndigheten och genomföras med metalldetektor eller annan liknande anordning.

Universitets- och högskolerådet, UHR ska besluta om och ansvara för genomförandet av in- och utpasseringskontroller och andra åtgärder enligt lagen om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet. UHR har på grund av den nya lagstiftningen bedömt att de inte kan säkerställa att kontrollerna görs på rätt sätt utomlands och därför beslutat att högskoleprovet från hösten 2023 endast kan skrivas i Sverige. UHR har inte i förväg informerat landskapsregeringen om följderna av den nya lagstiftningen. Högskoleprovet, som kan skrivas två gånger per år, har före pandemin kunnat skrivas i flera länder. Efter pandemin har Åland varit den enda platsen utanför Sverige där högskoleprovet har kunnat skrivas. Vid dessa tillfällen har mellan 130 - 240 personer skrivit provet.

Cirka 60 procent av de ålänningar som fortsätter sina studier efter gymnasialstadiet väljer att studera i Sverige. Orsaken är att utbildningsmöjligheterna på svenska i Finland är begränsade och tillträde till svenska högskolor och universitet ofta är det enda reella alternativet för ålänningar att studera på sitt modersmål. För Ålands del är en säkrad tillgång till studier i Sverige viktig för bildningsnivån på Åland. Ålänningar som söker till högskolor och universitet i Sverige antas antingen på grundval av sitt gymnasiebetyg eller på grundval av resultatet från högskoleprovet. Om det finns flera behöriga sökanden till en högskoleutbildning än som kan tas emot ska ett urval göras. Huvudregeln är att minst en tredjedel av platserna ska fördelas på grundval av resultat från högskoleprovet. Högskoleprovet ger således den som inte har tillräckligt höga betyg från gymnasiet för att kunna antas genom betyg en andra chans. Ålänningar som önskar studera vidare vid högskolor och universitet kan i fortsättningen skriva högskoleprovet på plats i Sverige. Eftersom provet skrivs under en hel dag kommer det dock att innebära rese- och övernattningskostnader för de som vill skriva provet.

Nämnden konstaterade i betänkandet nr 2/2022-2023 över landskapsregeringens externpolitik att Sverige genom Ålandsöverenskommelsen från år 1921 har åtagit sig att bidra till det svenska språkets bevarande och därmed har ett särskilt ansvar för att säkerställa de åländska studerandes tillgång till studier på svenska på högskolenivå. Landskapsregeringen har i en skrivelse av den 25 april 2024 till utbildningsminister Mats Persson bett Sverige omvärdera frågan och medge fortsatt möjlighet för åländska studeranden att skriva högskoleprovet på Åland med hänvisning till Ålandsöverenskommelsen från år 1921. För att inte försämra de åländska studerandes möjlighet att antas till högskolor på grundval av resultat från högskoleprovet är det viktigt att högskoleprovet kan skrivas på Åland. Nämnden anser att frågan behöver lösas snarast och uppmanar landskapsregeringen till fortsatt dialog på politisk nivå och med UHR om hur högskoleprovet ska kunna genomföras på Åland.

Lagtingets hantering av EU-ärenden

I lagtingsordningens 59 och 61 §§ samt i arbetsordningens 8 kapitel finns bestämmelser om lagtingets hantering av EU-ärenden. EU-samarbetet är primärt ett samarbete mellan regeringar och landskapsregeringen är det organ som inom Ålands behörighetsområde bevakar och utreder frågorna. Landskapsregeringen ska dock hålla lagtinget underrättat om framtidsplaner och initiativ i viktiga frågor genom diskussioner och samråd.

Det övergripande målet för lagtingets hantering av EU-ärendena är att EU-ärendena bör vara en del av lagtingets löpande arbete. Lagtinget ska genom sitt engagemang i EU-ärenden utöva såväl inflytande som kontroll. För att lagtinget ska kunna utöva inflytande bör lagtingsorganen komma in i ett tillräckligt tidigt skede av ärendenas hantering inom EU. För att lagtinget ska kunna utöva kontroll bör informationen till lagtinget vara kontinuerlig och tillräcklig.

Samråd- och informationsärenden

Arbetsordningens 45 § som reglerar samråd i EU-ärenden tar sikte på olika förslag som är under beredning inom EU. När ett kommissionsförslag är av intresse för landskapet ska lagtinget informeras om landskapsregeringens syn på förslaget i form av en skrivelse som utan dröjsmål sänds till talmannen för vidarebefordran till självstyrelsepolitiska nämnden eller ett utskott.

Det är angeläget att bestämmelsen i arbetsordningens 45 § efterlevs i praktiken så att samråd utan dröjsmål förs med lagtinget i frågor som är av intresse för landskapet. Samrådet bör om möjligt hållas före arbetet börjar i ministerrådets arbetsgrupper och helst innan regeringen i enlighet med grundlagens 96 § sänder sin skrivelse i ärendet till riksdagen.

En del EU-ärenden är av intresse för Åland utan att för den skull vara sådana ärenden som ska föras till samråd. Det kan vara fråga om ärenden som inte längre är under beredning som till exempel redan antagna vit- och grönböcker samt kommissionens arbetsprogram. Redan fattade beslut kan vara av intresse med tanke på implementeringen eller för att de kan ge vägledning i fråga om kommande lagstiftning eller andra åtgärder från EU:s sida.

Nämnden konstaterar att målsättningen att EU-ärenden ska vara en del av lagtingets löpande arbete har förbättrats jämfört med år 2022. Av meddelandet framgår att av 12 diarieförda kommissionsinitiativ under år 2023 fördes åtta ärenden till lagtinget för samråd och två för information. Orsaken till att två ärenden endast fördes till lagtinget för information berodde på tidsbrist. Varför två av ärendena varken fördes till lagtinget för samråd eller information framgår inte av meddelandet. Nämnden påminner om vikten av att lagtings- och arbetsordningens bestämmelser om samråd efterlevs i praktiken.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 29 januari 2024 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande i ärendet.

Nämnden har i ärendet hört lantrådet Katrin Sjögren och ministerrådet Anton Nilsson.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, viceordföranden Marcus Måtar, andra viceordföranden Rainer Juslin, ledamöterna Stellan Egeland, Harry Jansson, Mika Nordberg och Simon Påvals samt ersättaren Peter Lindbäck.

Nämndens förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

att lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 17 maj 2024

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Carina Strand

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 1/2023-2024

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 1/2023-2024

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter