Meddelandet innehåller en redogörelse av landskapsregeringens externpolitiska prioriteringar inför år 2022 samt verksamhet under år 2021 i förhållande till Nordiska ministerrådet, till dagordningen inom Europeiska unionen samt till övriga externa samarbeten. Dessutom innehåller meddelandet en statistikbilaga över EU-ärenden under år 2021.

Nämndens förslag

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Nämndens synpunkter

Samarbete med Europaparlamentariker

Nämnden delar landskapsregeringens uppfattning att samarbetet med europarlamentariker är mycket viktigt med tanke på Europarlamentets ökade lagstiftningsmakt och avsaknaden av en egen plats i Europaparlamentet. För att få största möjliga gehör för Ålands synpunkter i lagstiftningsarbetet och i övriga frågor av vikt för Åland anser nämnden att det är angeläget att kontakt etableras och upprätthålls till Europaparlamentariker från flera olika partigrupper.

Ålands deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden

Då det gäller landskapets möjligheter till inflytande över beslutsfattandet inom EU är språket en central fråga, eftersom landskapsregeringen enligt nuvarande system förutsätts delta i Finlands beredning av positioner. Enligt justitieministeriets anvisningar om Ålands ställning i lagberedningen och i EU-ärenden har landskapsregeringen rätt att få beredningssektionernas dagordningar på svenska, övrigt material översatt på begäran samt tolkning vid deltagande i beredningssektionsmöten. Under flera års tid har det av det externpolitiska meddelandet framgått att det är problem att få relevanta översättningar i tid samt att det saknas kunskaper hos enskilda ministerier om Ålands språkliga rättigheter i beredningen av EU-ärenden. För att Åland ska kunna delta i och påverka den nationella beredningen av EU-ärenden är det helt avgörande att justitieministeriets anvisningar följs och att den svenskspråkiga servicen fungerar. För att säkerställa Ålands möjligheter att delta i och påverka beredningen av EU-ärenden uppmanar nämnden landskapsregeringen att ånyo upplysa statsrådet om Ålands språkliga rättigheter i beredningen av EU-ärenden och kräva att statsrådet kontinuerligt informerar berörda statstjänstemän om Ålands ställning i EU-ärenden och att relevanta dokument översätts i tid.

Åländsk representation i Europaparlamentet

I meddelandet redogör landskapsregeringen för behovet av åländsk representation i Europarlamentet samt för orsaken till att kraven är berättigade och hur ärendet hittills har framskridit. Landskapsregeringen konstaterar att kommissionen i anslutning till konferensen om EU:s framtid för fram bland annat transnationella vallistor och att en eventuell revidering av vallagen kan vara en välkommen plattform för att på nytt föra fram frågan om åländsk representation.

Nämnden delar landskapsregeringens bedömning att kravet är berättigat och att det blivit allt viktigare då EU-lagstiftningen ökat i omfattning och Europaparlamentet fått en mer central roll vid sidan av rådet i lagstiftningsprocessen. Nämnden anser att arbetet för en ökad representation i första hand bör riktas mot Finlands regering som är i en nyckelposition men att frågan även kan lyftas internationellt för att belysa att Finland hittills inte medverkat till åländsk representation trots att man även från Finlands håll ansett att kravet är legitimt.

Skydd av mark- och vattenområden

I EU:s strategi för biologisk mångfald 2030, som är en del av den gröna given, konstateras att det nuvarande nätverket av rättsligt skyddade områden, inklusive områden som omfattas av strikt skydd, inte är stort nog för att skydda den biologiska mångfalden. Målsättningen är därför att skydda minst 30 procent av EU:s landyta och 30 procent av havsområdet, vilket innebär att ytterligare minst 4 procent av landytan och minst 19 procent av havsytan behöver skyddas. Enligt strategin bör minst en tredjedel eller 10 procent av EU:s landyta och 10 procent av EU:s hav vara strikt skyddade. Medlemsstaterna kommer enligt strategin att ha ansvaret för att utse dessa skyddade områden, som antingen bör ingå i Natura 2000-nätverket eller i nationella skyddssystem. Medlemsländerna har enligt strategin tid till i slutet av år 2023 att visa betydande framsteg i fråga om att utse rättsligt skyddade områden. Kommissionen kommer senast år 2024 att utvärdera om EU är på väg att uppfylla sina mål för 2030 eller om strängare åtgärder, inklusive EU-lagstiftning, krävs. Även om det åligger medlemsstaterna att förverkliga målsättningarna behöver Åland som har lagstiftningsbehörighet på området analysera vad målsättningarna innebär för Ålands del. Eftersom betydande framsteg ska kunna visas redan år 2023 i fråga om att utse rättsligt skyddade områden anser nämnden att det är viktigt att landskapsregeringen redan nu analyserar vad målsättningen och typ av skydd innebär för Ålands del och inleder en dialog med privata vatten- och markägare ifall landskapsägda mark- och vattenområden inte bedöms vara tillräckliga för att uppfylla de åländska målsättningarna. Nämnden konstaterar att det finns olika grader av skyddsbestämmelser och att balansen mellan målsättningarna och åtgärderna bör vara väl avvägda och beakta samhällsutvecklingen.

EU:s klimatpaket Fit for 55

Som en del av den europeiska gröna given har EU genom den europeiska klimatlagen satt upp ett bindande mål om att uppnå klimatneutralitet senast år 2050. Som ett delmål på vägen mot klimatneutralitet har EU höjt sina klimatambitioner och åtagit sig att minska växthusgasutsläppen med minst 55 procent senast år 2030 jämfört med 1990 års nivåer. I meddelandet 55 %-paketet (”Fit for 55”): nå EU:s klimatmål 2030 för klimatneutralitet, COM(2021) 550 final, redogörs för de förslag till nya lagar eller ändringar i nuvarande EU-lagstiftning som ska leda till att EU når sina klimatmål. De lagstiftningsåtgärder som presenteras i Fit for 55-paketet är en översyn av EU:s utsläppshandelssystem, inbegripet utvidgningen till sjöfarten, en översyn av förordningen om ansvarsfördelning vad gäller medlemsländernas minskningsmål i sektorer utanför EU:s utsläppshandelssystem, en översyn av förordningen om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, en översyn av direktivet om förnybar energi, en omarbetning av energieffektivitetsdirektivet, en översyn av direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen, en ändring av förordningen om fastställande av normer för koldioxidutsläpp för personbilar och lätta lastbilar, en översyn av energiskattedirektivet, en gränsjusteringsmekanism för koldioxid, initiativet ReFuel om hållbart flygbränsle, initiativet FuelEU om ett grönt europeiskt sjöfartsområde, inrättandet av en social klimatfond, en översyn av direktivet om byggnaders prestanda, en minskning av metanutsläppen i energisektorn, en översyn av tredje energipaketet för gas och EU:s skogsstrategi.

Nämnden konstaterar i likhet med landskapsregeringen att en stor del av de lagförslag som aviserats är inom Ålands lagstiftningsbehörighet. Nämnden delar landskapsregeringens bedömning att följderna av det omfattande lagstiftningspaketet troligtvis kommer att vara betydande för det åländska samhället. Landskapsregeringen kommer enligt meddelandet att analysera kommissionsförslagens inverkan och följder för det åländska samhället. Nämnden understryker vikten av att tillräckliga och tidiga resurser avsätts för att noggrant kunna bedöma lagstiftningens konsekvenser för det åländska samhället och de åtgärder som krävs för lagstiftningens genomförande på Åland. Nämnden förutsätter att landskapsregeringen kontinuerligt informerar lagtinget om de lagstiftningsinitiativ som ingår i Fit for 55 - paketet genom samråd och information med lagtinget.

Stöd till jordbrukare och konsumenter i EU och globala livsmedelsförsörjningen

I Europeiska rådets Versaillesförklaring av den 10 - 11 mars 2022 uppmanas kommissionen att så snart som möjligt lägga fram alternativ för att ta itu med de stigande livsmedelspriserna och frågan om global livsmedelstrygghet. EU-kommissionen har i ett meddelande av den 23 mars 2022, Säkra livsmedelsförsörjningen och stärka motståndskraften i livsmedelssystemen, COM(2022) 133, lagt fram ett antal åtgärder på kort och medellång sikt för att förbättra den globala livsmedelsförsörjningen och för att stödja jordbrukare och konsumenter i EU.

I meddelandet konstateras att den oprovocerade ryska invasionen av Ukraina ytterligare har destabiliserat redan känsliga jordbruksmarknader. Även om EU är i stort sett självförsörjande på viktiga jordbruksprodukter och animaliska produkter driver invasionen av Ukraina och en global uppgång i råvarupriserna upp priserna på jordbruksprodukter och blottlägger EU:s livsmedelssystems beroende av import av energi, gödselmedel och djurfoder. Detta ökar producenternas kostnader och påverkar konsumentpriserna, vilket i sin tur påverkar producenternas inkomster och konsumenternas köpkraft.

För att stödja EU:s jordbrukare har kommissionen föreslagit ett stödpaket om 500 miljoner euro i nationella anslag för att stödja de producenter som drabbats hårdast av de allvarliga konsekvenserna av kriget i Ukraina. EU:s medlemsstater kan komplettera stödet med upp till 200 procent med nationella medel. För att hantera eventuella likviditetsproblem i höst kommer kommissionen från och med den 16 oktober 2022 att tillåta medlemsstaterna att till jordbrukare betala ut högre förskott på direktstöd och areal- och djurrelaterade landsbygdsutvecklingsåtgärder. För att öka EU:s produktionskapacitet tillåts även medlemsstaterna undantagsvis och tillfälligt att tillåta produktion av alla grödor för livsmedel och foder på mark i träda under år 2022 utan att miljöanpassningsstödet minskas. Vidare tillåts särskilda flexibilitetskrav för import av djurfoder för att minska trycket på fodermarknaden. Den nyligen inrättade europeiska mekanismen för beredskap och insatser vid livsmedelsförsörjningskriser kommer att genomföra en grundlig kartläggning av risker och sårbarheter i EU:s livsmedelskedja, vilket sedan ska följas upp med rekommendationer och lämpliga begränsningsåtgärder. Kommissionen har även antagit en ny tillfällig fristående ram för krisstöd, som även omfattar jordbrukare. Ramen tillåter stöd inklusive direkta bidrag till producenter som drabbats av krisen, till exempel de som drabbats av betydande insatskostnader för särskilt foder och gödselmedel. För att förbättra tillgången till livsmedel till ett rimligt pris för EU:s konsumenter får medlemsstaterna tillämpa reducerade momssatser. Medlemsstaterna kan också nyttja EU-medel från fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, som stöder medlemsstaternas åtgärder för att tillhandahålla livsmedelsbistånd eller grundläggande materiellt bistånd till de mest utsatta.

Kriget i Ukraina riskerar även att få allvarliga konsekvenser för den globala livsmedelstryggheten då Ukraina och Ryssland är viktiga aktörer på den globala marknaden för spannmål och oljeväxter. Länder som är starkt beroende av spannmålsimport från Ukraina och Ryssland, främst i Nordafrika och Mellanöstern, löper en ökad risk för avbrott i sin livsmedelsförsörjning, vilket i sin tur riskerar leda till social oro och instabilitet. I syfte att stödja livsmedelsförsörjningen i Ukraina och globalt stöder kommissionen Ukraina i utarbetandet och genomförandet av en strategi för tryggad livsmedelsförsörjning för att om möjligt säkerställa att insatsvaror som spannmål, utsäde och gödselmedel når jordbruken och att transport- och lagringsmöjligheter upprätthålls. Vidare ska ett nödhjälpsprogram på 330 miljoner euro från EU till Ukraina bidra till att säkra tillgången till basvaror och grundläggande tjänster. Inom programmet för internationellt samarbete 2021 - 2027 kommer EU att arbeta med ungefär 70 partnerländer för att utveckla livsmedelssystemens hållbarhet. EU har även för perioden 2021 - 2024 utlovat minst 2,5 miljarder euro för det internationella samarbetet för förbättrad näringstillgång. Dessutom kommer EU att fortsätta sitt arbete för att den inre marknaden ska fungera väl och för att förhindra exportrestriktioner och exportförbud på livsmedel.

Nämnden anser att det mot bakgrund av den pågåendet anfallskriget och den globala uppgången i råvarupriser är behövligt och bra att krisstödsåtgärder införs för att stödja EU:s jordbrukare och konsumenter men understryker samtidigt vikten av omorienteringen av EU:s livsmedelssystem mot hållbarhet, i linje med gröna given och den reformerade jordbrukspolitiken och med stöd av de åtgärder som föreslås i En långsiktigt vision för EU:s landsbygdsområden – starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden 2040, COM(2021) 345 final. Nämnden konstaterar att förutom en öppen handel, fri från handelshinder och med bibehållen rörlighet av varor på den inre marknaden är även en hög grad av självförsörjning av vikt för att kunna trygga livsmedelsförsörjningen i kristider. Nämnden konstaterar att Åland har en hög självförsörjningsgrad. Det är viktigt att jordbrukarna på Åland har sådana verksamhetsförutsättningar att den på Åland höga självförsörjningsgraden kan bibehållas och förstärkas.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 2 februari 2022 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande i ärendet.

Nämnden har i ärendet hört vicelantrådet Harry Jansson, ministern Alfons Röblom, specialsakkunnige Mats Björkendahl från Rederierna i Finland r.f., vikarierande byråchefen Gustav Blomberg, Europaparlamentarikern Miapetra Kumpula-Natri, ministerrådet Anton Nilsson, rättssakkunniga Anna-Lena Sjöberg och Europaparlamentarikern Nils Torvalds.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Bert Häggblom, ledamöterna Gyrid Högman, Tage Silander och Ingrid Zetterman samt ersättarna Annette Bergbo och Simon Påvals.

Nämnden utsåg ledamoten Gyrid Högman att presentera betänkandet.

Nämndens förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

att lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 29 april 2022

Ordförande

Bert Häggblom

Sekreterare

Carina Strand

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 2/2021-2022

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 2/2021-2022

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter