Social- och miljöutskottets betänkande 14/2010-2011

Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård ändras. Enligt förslaget skulle högkostnadsskyddet inom Ålands hälso- och sjukvård ändras så att det lägre kostnadstaket på 120 euro utvidgas till att omfatta även sådana personer som har blivit beviljade sjuk- eller invalidpension, eller rehabiliteringsstöd på heltid och som vid fyllda 63 år övergår till ålderspension. Genom förslaget kvarstår personen i fråga vid det lägre kostnadstaket vid en övergång till ålderspension oberoende av ålder.

Samtidigt föreslås att den avgiftsprocent som långvårdsavgiften högst får uppgå till höjs från 80 procent till 85 procent av patientens månadsinkomst. För patienter som har levt i gemensamt hushåll i äktenskap eller under äktenskapsliknande förhållanden höjs procentsatsen på motsvarande sätt från 40 procent till 42,5 procent av den sammanräknade månadsinkomsten. Den som får institutionsvård föreslås dock alltid ha minst 97 euro i månaden till sitt förfogande. Tidigare låg minimibeloppen på 80 euro i månaden. Dessutom föreslås att det månadsbelopp som patienten minst ska ha till sitt förfogande ska justeras vartannat år utifrån förändringen i arbetspensionsindex.

Slutligen förslås att vårdbidrag för barn, vårdbidrag för pensionstagare och handikappbidrag inte längre ska undantas som inkomst vid fastställandet av långvårdsavgiften.

Avsikten är att den föreslagna lagen ska träda i kraft så snart som möjligt.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagförslaget oförändrat antas av lagtinget.

Utskottets synpunkter

Allmänt

Det är viktigt att avgifter till ÅHS uppbärs på ett ändamålsenligt, likartat och icke diskriminerande sätt. Det är därmed viktigt att det finns tydliga bestämmelser om hur avgifterna ska beräknas. Det förefaller vara oklart i vilken mån en patients normala boendekostnader i sin vanliga hemmiljö ska beaktas vid fastställande av avgift.

Utskottet noterar att landskapsregeringen inte i framställningen berör den principiella frågan om det riktiga i att ta ut en avgift om upp till 85 procent av en patients inkomster vilket i vissa fall kan få oönskade konsekvenser och resultera i betydande ojämlikhet. Denna principfråga har länge diskuterats och frågan om en form av högkostnadsskydd i form av t.ex. maxtaxa eller enhetstaxa har diskuterats under tidigare mandatperioder. Utskottet har funnit att det i samband med detta ärendes behandling i lagtinget inte är rimligt att föreslå några ändringar. Bland annat de betydande ekonomiska konsekvenserna av en ändring bör ingående utredas och lämplig övergångstid bör övervägas. Utskottet uppmanar därför att denna fråga särskilt utreds av landskapsregeringen.

Högkostnadsskyddet

Utskottet finner det ändamålsenligt att högkostnadsskyddets lägre kostnadstak utvidgas till omfatta även sådana personer som har blivit beviljade sjuk- eller invalidpension, eller rehabiliteringsstöd på heltid och som vid fyllda 63 år övergår till ålderspension.

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att överväga huruvida det vore ändamålsenligt att en person som gått i ålderspension före 65 års ålder kommer i åtnjutande av högkostnadsskyddets lägre kostnadstak och vid behov återkomma till lagtinget i frågan.

Långvarig institutionsvård

Ändringen av långvårdsavgiften är ändamålsenlig så att bl.a. det minimibelopp som patienten alltid ska ha till sitt förfogande höjs från minst 80 euro till minst 97 euro i månaden. Vidare torde förändringen innebära att kommunernas kostnader för vården vid hälso- och sjukvårdsmyndighetens långvårdsenhet kommer att minska och att avgiftssystemet till denna del ska motsvara det som gäller för kommunernas motsvarande långvård.

Utskottet finner det lämpligt att grunderna för ÅHS avgifter för långvarig institutionsvård så långt som möjligt överensstämmer med kommunernas. Utskottet finner det oklart vad den långvariga institutionsvård som ÅHS tillhandahåller ska innehålla och vilka tjänster som ska tillhandahållas inom ramen för densamma. Utskottet anser för sin del att långvarig institutionsvård ska innefatta vid sidan av vård också kost, läkemedel, hygien, klädsel samt tjänster som främjar socialt välbefinnande. Med beaktande av att frågan anses oklar uppmanar utskottet därför landskapsregeringen att klargöra att åtminstone dessa förmåner ska ingå i den långvariga institutionsvården.

Utskottet finner det inte ändamålsenligt att systemet med långvårdsavgift kan tillämpas på sjuka barn under 18 år. Landskapsregeringen uppmanas därför överväga att det för barn under 18 år inte uppbärs långvårdsavgift för långvarig institutionsvård.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 25 maj 2011 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har i ärendet hört ministern Katrin Sjögren, landskapsläkaren Jaana Lignell, ekonomen Leif Lindén vid Mariehamns stad, ekonomichefen Marie Löfgren vid ÅHS, socialkuratorn Maria Sandqvist vid ÅHS, lagberedaren Hans Selander och verksamhetsledaren Susanne Winberg vid Ålands handikappförbund rf.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Åke Mattsson, vice ordföranden Henry Lindström samt medlemmarna Carina Aaltonen, Sirpa Eriksson och Roger Jansson.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar det i framställningen ingående lagförslaget oförändrat.

Mariehamn den 6 juni 2011

Ordförande

Åke Mattsson

Sekreterare

Niclas Slotte

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter