Landskapsregeringen föreslår att klientavgiftslagen ändras för att utjämna och lindra ekonomiska orättvisor i hur avgifter uppbärs på olika omsorgsnivåer och för att styra socialservicen från service på institution till service inom öppenvården, med fokus på tidiga insatser som hemservice.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget utan ändringar.

Utskottets synpunkter

Allmänt

I syfte att styra utvecklingen mot tidiga och förebyggande insatser i enlighet med målsättningen i gällande socialvårdslagstiftning föreslås bland annat att avgiften för fortlöpande och regelbunden hemservice och avgiften för långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg ändras till en nivå som bedöms vara skäligare för klienterna. Genom att få klienterna att ansöka om och ta emot hemservice i ett tidigare skede är förhoppningen att behovet av service som är mer kostsam för kommunen kan förebyggas eller skjutas upp. Avsikten med ändringarna i avgiftsnivån är även att främja att klienten får service och vård på rätt nivå. I syfte att öka möjligheten till avlastning för närståendevårdare, anhöriga och närstående som ger vård och omsorg till en vårdbehövande föreslås att avgiften för tjänster som ersätter den vård och omsorg som ges under vårdarens ledighet slopas. Genom skäligare avgifter för fortlöpande och regelbunden hemservice, långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg och avgiftsfria tjänster under närståendevårdares ledighet förväntas fler klienter ta emot servicen, vilket bedöms vara till fördel för både klienten och kommunen. Genom att stärka servicen och tjänsterna inom öppenvården bedöms kommunernas kostnadsprognos beträffande äldres omsorg och vård kunna stävjas.

Utskottet konstaterar att de föreslagna ändringarna i landskapslagen (2022:91) om klientavgifter inom socialvården stöder ibruktagande av tidiga, förbyggande insatser och målsättningen att äldre ska ha möjlighet att bo kvar hemma. Genom lagförslaget främjas även målsättningen att klienten alltid ska få service och vård på rätt nivå. Utskottet stöder lagförslaget med följande synpunkter och kommentarer.

Närståendevårdares, närståendes och anhörigas rätt till ledighet

I lagförslaget föreslås att de tjänster som en kommun eller ett kommunalförbund ska tillhandahålla en vårdbehövande under en närståendevårdares, närståendes eller anhörigs ledighet och som ersätter den vård och omsorg som ges av vårdaren ska vara avgiftsfria om ledigheten beviljas med stöd av 4 § 1 mom. i lagen om stöd för närståendevård (FFS 937/2005), så som den tillämpas enligt 2g § i landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård eller med stöd av 28 § i landskapslagen (2020:12) om socialvård.

Lagen om stöd för närståendevård gäller med vissa avvikelser som så kallad blankettlag på Åland enligt landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård. En närståendevårdare har rätt till minst två dygn ledig tid per kalendermånad enligt 4 § 1 mom. i lagen om stöd för närståendevård. Närståendevårdare som oavbrutet eller med få avbrott är bunden vid vården dygnet runt eller fortgående varje dag har avvikande från 4 § 1 mom. i lagen om stöd för närståendevård med stöd av 2g § i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård rätt till ledig tid minst fem dygn per kalendermånad.

Enligt 4 § 2 mom. i lagen om närståendevård kan kommunen eller kommunförbundet och närståendevårdaren avtala om att närståendevårdaren tar ut de lediga dagarna i form av flera ledigheter som är kortare än ett dygn så att ledigheternas längd är sammanlagt högst ett dygn. Avsikten med bestämmelsen är enligt regeringens proposition nr 85/2016 med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för närståendevård (s. 14, detaljmotiveringen till 4 §) att stödja närståendevårdarens möjlighet att sköta ärenden som hör till ett normalt vardagsliv samt också att erbjuda möjlighet att för en kort tid komma loss från närståendeuppdraget. Avsikten är att sporra särskilt de närståendevårdare som inte vill ta ut långa oavbrutna ledigheter att utnyttja sin ledighet.

En kommun eller ett kommunalförbund kan med stöd av 28 § i landskapslagen om socialvård vid behov bevilja en anhörig eller en närstående, som utan avtal om närståendevård dagligen beviljar en stödbehövande bindande vård och omsorg och som uppfyller förutsättningarna för att vara en närståendevårdare i enlighet med 3 § i lagen om stöd för närståendevård, lediga dagar samt rekreationsledighet som är kortare än ett dygn.

Utskottet delar landskapsregeringens bedömning att avgifter för ersättande tjänster som behövs under närståendevårdares, anhörigs eller närståendes ledighet kan vara ett möjligt hinder för att ta ut ledighet och stöder förslaget att tjänsterna ska vara avgiftsfria. För att närståendevård ska vara ett reellt, välfungerande alternativ bedömer dock utskottet att det förutom avgiftsfrihet även är viktigt att de avlastningstjänster som erbjuds är flexibla och anpassade efter de behov som den vårdbehövande och den som ger närståendevård har. Utskottet konstaterar att under såväl närståendevårdarens som närståendes och anhörigs ledighet ska kommunen eller kommunförbundet sörja för att vården av den vårdbehövande ordnas på ett ändamålsenligt sätt. I den vård- och serviceplan som görs upp tillsammans med den vårdbehövande och närståendevårdaren ska det framgå hur vården av den vårdbehövande ska ordnas under vårdarens ledighet. I regeringens propositionen 131/2005 (s. 23) med förslag till lagar om närståendevård konstateras att ”Det är motiverat att sträva efter att vården under ledigheten i första hand ordnas på det sätt som den vårdbehövande önskar. Kommunen har dock inte någon ovillkorlig skyldighet att ordna vården under närståendevårdarens ledighet i just den form som den vårdbehövande eller vårdaren önskar. Enligt propositionen bör tillämpningen av lagen dock alltid utgå från den vårdbehövandes bästa. Vårdarrangemanget bör alltid trygga den vårdbehövandes välbefinnande, hälsa och säkerhet.”

Utskottet anser mot bakgrund av det ovan sagda att det finns orsak att överväga om de avlastningstjänster som erbjuds idag är välfungerande, tillräckliga och anpassade efter de behov som finns.

Kartläggning över närståendevården

I regeringsprogrammet Tillsammans för Åland konstateras att närståendevårdarna behöver ökat stöd. En utredning ska enligt regeringsprogrammet se över hur stödet kan ökas och hur närståendevårdarna kan ges möjligheter till en mer flexibel avlastning. Utskottet konstaterar att närståendevård är en kostnadseffektiv vårdform som främjar målsättningen att äldre ska ha möjlighet att bo kvar hemma. En välfungerande närståendevård kräver dock som konstaterats ovan att de avlastningstjänster som erbjuds är välfungerande, flexibla och anpassade efter de behov som finns. Dessutom är det enligt utskottet viktigt att bestämmelserna i lagen om stöd för närståendevård efterlevs. Enligt lagen ska närståendevårdare vid behov förberedas för vårduppdraget genom utbildning, närståendevårdares hälsa och välmående ska vid behov undersökas och närståendevårdaren tillhandahållas sådana social- och hälsovårdstjänster som stöder välmåendet och vårduppdraget. För att kunna utforma och utveckla närståendevården på bästa sätt behövs enligt utskottet inledningsvis en kartläggning göras över hur närståendevården ser ut och fungerar på Åland.

Ekonomiska konsekvenser för barnfamiljer i behov av hemservice

Utskottet konstaterade i betänkandet nr 8/2021-2022 över förslaget till ny landskapslag om klientavgifter inom socialvården att klientavgifterna inom socialvården påverkar personer som på grund av ålder, sjukdom, funktionshinder eller missbruk är i ett sårbart läge. Utskottet underströk därför vikten av att det i den kommande totalrevideringen av klientavgiftslagstiftningen noggrant analyseras vilka konsekvenser klientavgifterna får för de klienter som är i behov av socialservicen. Utskottet konstaterade att en konsekvensbedömning för barn och jämställdheten mellan könen är av särskilt stor vikt i ett sådant analysarbete.

Utskottet noterar att de jämförelser som gjorts i lagförslaget mellan gällande hemserviceavgifter och föreslagna hemserviceavgifter har gjorts utgående från de hemserviceavgifter som gäller för äldre. I lagförslaget har en jämförelse gjorts med Mariehamn som exempelkommun. I det fallet konstateras att ingen skillnad i avgiften märks mellan nuvarande och föreslaget system för de personer som har ett omfattande hemservicebehov.

Utskottet har erfarit att de föreslagna hemserviceavgifterna i flera fall leder till ökade avgifter för barnfamiljer i behov av hemservice. Exempelvis får en familj bestående av fyra personer med en bruttoinkomst om 5 000 euro och behov av 24 timmar hemservice per månad en ökad avgift om 85,80 euro per månad. Utskottet noterar dock att en kommun eller ett kommunalförbund även i fortsättningen har möjlighet att fastställa en lägre avgift än den högsta avgift som föreslås i klientavgiftslagen. En kommun eller ett kommunalförbund ska dessutom enligt 27 § i landskapslagen (2022:91) om klientavgifter inom socialvården efterskänka eller nedsätta en avgift som fastställts för socialservice och som bestämts utifrån en persons betalningsförmåga om förutsättningarna för personens eller familjens försörjning eller förverkligandet av personens lagstadgade försörjningsplikt äventyras av att avgiften tas ut eller om det är befogat med beaktande av vårdsynpunkter. Oaktat möjligheterna att fastställa lägre avgifter än vad lagen stipulerar samt efterskänka eller nedsätta avgifterna anser utskottet att det hade varit viktigt att i lagförslaget tydligt redogöra även för de ekonomiska konsekvenserna för barnfamiljer i behov av hemservice.

Lagförslagets ekonomiska konsekvenser

I lagförslaget redogörs för lagförslagets ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Eftersom det är svårt att i förväg bedöma vilka ekonomiska effekter förslaget kommer att få för kommunerna och kommunalförbunden konstateras det i lagförslaget att en uppföljning behöver göras när lagen har varit i kraft i två år. Om det visar sig att effekterna blir betydande kommer det enligt lagförslaget att krävas en justering av landskapsandelarna på socialvårdsområdet.

Utskottet konstaterar att slopandet av avgiften för den vård och omsorg som tillhandahålls en vårdbehövande under en närståendevårdares, anhörigs och närståendes ledighet förväntas leda till en ökad efterfrågan och därmed sannolikt till högre kostnader för kommunerna för personal och flexibla, behovsanpassade avlastningstjänster. Utskottet saknar en närmare analys av de merkostnader för personal och avlastningstjänster som förväntas uppstå på grund av de slopade avgifterna. Utskottet delar landskapsregeringens förhoppning om att slopade avgifter ska leda till att behovet av kommunal service som är mer kostsam att producera förebyggs eller senareläggs, men anser att det är viktigt att ökade kostnader för personal och avlastningstjänster beaktas och analyseras i den utvärdering som planeras efter att lagen har varit i kraft i två år.

Anvisningar och information

Utskottet konstaterade i betänkandet över förslaget till ny landskapslag om klientavgifter inom socialvården (bet. nr 8/2021-2022) att det råder en stor osäkerhet om hur grunderna för uträkning av olika avgifter ska tolkas samt att det finns flera områden där det finns tydliga skillnader i hur kommunerna och kommunalförbunden tillämpar den gällande lagstiftningen. För att säkerställa likabehandling upprepar utskottet ånyo nödvändigheten av att landskapsregeringen i anvisningar och vid utbildningstillfällen riktade till såväl kommuner och kommunalförbund som till klienter beskriver och redogör för hur klientavgiftslagstiftningen ska tillämpas.

Ibruktagande av servicesedlar

Genom landskapslagen (2016:15) om tillämpning på Åland av lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården har lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården gjorts tillämplig på Åland till den del den avser användningen av servicesedlar för socialvårdstjänster som ordnas av kommunerna. Utskottet konstaterar att syftet med ibruktagande av servicesedlar är att öka klientens valmöjligheter, förbättra tillgången på tjänster och göra serviceproduktionen mångsidigare. En ökad valfrihet för socialvårdsklienter kan enligt utskottet bidra till att skapa ett mer varierat och flexibelt serviceutbud och som en följd av detta en ökad konkurrens mellan serviceproducenter. Ökad konkurrens kan förutom att inverka sänkande på kostnadsnivån även leda till att tillgången på service ökar och till en ökad kompetens inom branschen.

Utskottet konstaterar att kommunerna och kommunalförbunden inte hittills valt att ta i bruk ett system med servicesedlar. Utskottet bedömer dock att ibruktagande av servicesedlar skulle vara till socialvårdsklienternas fördel och lämpa sig särskilt väl för tjänster som ingår i hemservicen och för avlastningstjänster som behövs under en närståendevårdares ledighet. Eftersom antalet privata socialserviceproducenter på Åland är få anser utskottet att kommunerna behöver främja och uppmuntra företagsverksamhet inom den sociala sektorn genom att ta i bruk användandet av servicesedlar.

Uppföljning av avgiftstaket

Utskottet konstaterade i betänkandet över förslaget till ny landskapslag om klientavgifter inom socialvården (bet. nr 8/2021-2022) att det kommer att vara svårt eller omöjligt för många äldre personer, personer med funktionsnedsättning eller annars utsatta personer att märka när deras avgiftstak har överskridits. Även om de ändringar som föreslås i föreliggande lagförslag inte berör de avgifter som ingår i avgiftstaket vill utskottet ändå ånyo påminna om vikten av att ett digitalt stöd för uppföljningen tas fram och ansvaret för att följa upp det ackumulerade avgiftstaket överförs från klienten till den som tillhandahåller servicen.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 12 juni 2023 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört ministern Annette Holmberg-Jansson, VD:n Johanna Björkvall från Björkkö Ab, specialsakkunniga Susanne Broman, förbundsdirektören Katarina Dahlman från Kommunernas socialtjänst k.f., förbundsdirektören Minna Hellström från Ålands kommunförbund k.f., personliga ombudet Cecilia Lund från Funktionsrätt Åland r.f. och lagberedaren Patrik Lönngren.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Pernilla Söderlund, ledamöterna Stellan Egeland, Simon Holmström, Jesper Josefsson, Simon Påvals och Wille Valve samt ersättaren Tage Silander.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar lagförslaget i oförändrad lydelse.

Mariehamn den 22 augusti 2023

Ordförande

Pernilla Söderlund

Sekreterare

Carina Strand

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter