Social- och miljöutskottets betänkande 15/2010-2011

Lagtingsår: 2010-2011

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 15/2010-2011

 

Datum

 

Social- och miljöutskottet

2011-09-06

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Social- och miljöutskottets betänkande

Ny landskapslag om hälso- och sjukvård

·       Landskapsregeringens framställning nr 28/2010-2011

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Allmän motivering. 1

Bakgrunden till framställningen. 1

Det övergripande innehållet i framställningen. 2

Organisationen och dess styrning. 2

Verksamhetens grundläggande bestämmelser 3

Hälsofrämjande verksamhet samt hälso- och sjukvård. 3

Mun- och tandvård. 3

Missbruk- och beroendearbete. 4

Ändring av socialvårdslagstiftningen. 4

Ekonomiska verkningar 4

Uppföljning. 5

Detaljmotivering. 5

Ärendets behandling. 9

Utskottets förslag. 9

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag om den offentliga hälso- och sjukvården i landskapet. Lagen ersätter den tidigare landskapslagen om hälso- och sjukvården.

     Den föreslagna lagen innehåller grundläggande bestämmelser om Ålands hälso- och sjukvårds organisation och verksamhet samt om innehållet i och omfattningen av den offentliga hälso- och sjukvården.

     Landskapsregeringen föreslår även en komplettering i förtydligande syfte av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård.

 

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagförslagen antas med föreslagna ändringar och kompletteringar. Utskottet föreslår vidare att 16 § i framställningens förslag till ny landskapslag om hälso- och sjukvård ska utgå, varvid paragrafnumreringen i lagförslaget förändras utgående från detta.

 

Utskottets synpunkter

 

Allmän motivering

 

Bakgrunden till framställningen

 

Framställningen föranleds främst av den brist på reglering i lag av innehållet i och omfattningen av den hälso- och sjukvård som samhället ska erbjuda befolkningen i landskapet. Framställningen utgör således ingen större reform av den åländska hälso- och sjukvården. Landskapsregeringen framhåller i framställningen att alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv enligt grundlagen har rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. Med omsorg avses social- och hälsovårdstjänster. Enligt grundlagen ska var och en genom lag tillförsäkras tillräckliga hälsovårds- och sjukvårdstjänster. Även bestämmelser om hur befolkningens hälsa ska främjas ska enligt grundlagen finnas på lagnivå. Utskottet finner att lagframställningen uppfyller grundlagens krav i fråga om hälso- och sjukvårdstjänster.

     Utskottet finner det ändamålsenligt att i en särskild landskapslag reglera innehållet i och omfattningen av den hälso- och sjukvård som samhället ska erbjuda befolkningen. Utskottet konstaterar samtidigt att landskapsregeringen i framställningen anger att ÅHS (Ålands hälso- och sjukvård) i hög utsträckning följt rikets lagstiftning om hälso- och sjukvård samt med stöd av den utfärdade rekommendationer, trots att dessa inte varit gällande i landskapet. Utskottet finner att denna lagframställning baserar sig på rikslagstiftningen varvid skiljelinjen mellan kommunernas och landskapets ansvar i en del frågor förefaller oklara i framställningen enär kommunerna i riket har hand om både socialvården och hälso- och sjukvården. Utskottet har till denna del infört en del förtydliganden.

 

Det övergripande innehållet i framställningen

 

Landskapsregeringen föreslår att en ny lag om den offentliga hälso- och sjukvården antas. Lagen föreslås innehålla bestämmelser om både ÅHS organisation och verksamhet och innehållet i den hälsofrämjande verksamheten inklusive sjukvården. Syftet med lagen är en helhetsreglering av den offentliga hälso- och sjukvården i landskapet. Avsikten är att lagen senare på förordningsnivå ska kompletteras med mer detaljerade bestämmelser inom olika områden.

     Utskottet betonar vikten av att ÅHS får ett tydligt ramverk för sin verksamhet samtidigt som utskottets principiella inställning är att ÅHS inom detta ramverk ska ha så stort mått av självstyrelse som möjligt. Landskapet tilldelar myndigheten i samband med budgeten resurser och ett tydligt uppdrag. ÅHS har som uppgift att inom givet ramverk och givna resurser tillhandahålla bästa möjliga hälso- och sjukvårdstjänster.

 

Organisationen och dess styrning

 

Liksom tidigare föreslås ÅHS ledas av en styrelse som tillsätts av landskapsregeringen. Mandattiden för styrelsen föreslås vara fyra år och ersättarna i styrelsen föreslås vara personliga. I förslaget tydliggörs styrelsens uppgifter och beslutsfattandet i styrelsen. Styrelsen föreslås anta ett reglemente för ÅHS som nu föreslås ska fastställas av landskapsregeringen. Reglementet reglerar den inre styrningen och organisationen inom myndigheten. ÅHS planen, som varit ett styrmedel för verksamheten i nuvarande system, försvinner och ersätts av lagstiftningen och preciserade budgetskrivningar. Detta får inverkan på budgetupplägget så att målsättningarna tydligt bör framgå av budgeten.

     Landskapsregeringen föreslår att den högsta tjänstemannen inom ÅHS blir benämnd hälso- och sjukvårdsdirektör istället för förvaltningschef för att bättre beskriva tjänstens innehåll. Vidare föreslås ledning och personalfrågor samt verksamhetsenheternas ansvar bli reglerad. Utskottet finner detta lämpligt och tillstyrker en sådan tydligare reglering.

 

Verksamhetens grundläggande bestämmelser

 

I framställningen föreslås bl.a. regler om vårdgaranti, rätten till en andra medicinsk bedömning, enhetliga grunder för vård samt kvalitet och patientsäkerhet. Utskottet finner detta ändamålsenligt och viktigt för patienter och deras anhöriga.

     Utskottet finner att framställningen inte definierar de centrala begreppen som är nödvändiga för en korrekt uppfattning om hur de olika bestämmelserna ska tolkas. Detta kan skapa problem för tillämpningen och tillsynen av lagen framöver. Utskottet konstaterar att det inte är rimligt att i lagtingets behandling definiera alla de begrepp som bör definieras för att säkerställa att lagen ska kunna tillämpas på avsett sätt. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att vid behov återkomma med en kompletterande framställning gällande definition av de begrepp som behöver definieras.

     I framställningen regleras inte enbart ÅHS skyldigheter att tillhandahålla hälso- och sjukvård. På ett flertal ställen i framställningen tangeras kommunernas skyldigheter att tillhandahålla socialvård och framställningen går utöver vad som i normalfall kan uppfattas utgöra hälso- och sjukvård. I framställningen förekommer begreppet ”välfärd” återkommande som ett mål vilket kan leda till en sammanblandning mellan å ena sidan ÅHS uppgifter och å andra sidan kommunernas uppgifter. Utskottet har dock gjort bedömningen att det är svårt att i detta skede göra några ändringar gällande detta och uppmanar landskapsregeringen att följa med situationen och vid behov överväga förändringar av lagstiftningen.

 

Hälsofrämjande verksamhet samt hälso- och sjukvård

 

Framställningens fjärde kapitel berör hälsofrämjande verksamhet. I samband med beredning av beslut föreslås både kommuner och landskapsregering beakta beslutens konsekvenser för befolkningens hälsa och välfärd. Utskottet anser det inte ändamålsenligt att i en hälso- och sjukvårdslag reglera kommunernas skyldigheter varför utskottet föreslår att kommunernas skyldigheter i detta avseende stryks. Vidare föreslås i framställningen regler om uppföljning av befolkningens hälsa och välfärd. Framställningen innehåller bl.a. regler om rådgivning, skol- och studerandehälsovård, företagshälsovård och förebyggande av psykisk ohälsa. Utskottet stöder att lagframställningen resulterar i en ökad satsning på förebyggande hälsovård i landskapet, vilket på sikt kan få kostnadsbesparande effekter på hälso- och sjukvården. Detta kräver att den förebyggande verksamheten inom primärvården ges tillräckliga resurser.

     I framställningens femte kapitel föreslås ÅHS uppgifter att tillhandahålla hälso- och sjukvård närmare bli fastslagna. I kapitlet regleras bl.a. hemsjukvård, hemsjukhusvård, hemservice, mun- och tandvård, medicinsk rehabilitering, akutsjukvård samt alkohol- och drogarbete i ÅHS regi.

     Utskottet konstaterar att de ekonomiska konsekvenserna för ÅHS och kommunerna om begreppet hemsjukhusvård införs i lagstiftningen inte är utredda. Nuvarande hemsjukvård är i princip organiserad så att den erbjuder de tjänster som hemsjukhusvården i riket omfattar. Organiseringen i riket för hemsjukhusvården är sådan att en motsvarande organisering inom ÅHS helt skulle förändra dess organisation och inarbetade rutiner. Utskottet föreslår därför att begreppet hemsjukhusvård utgår ur lagförslaget.

                       

Mun- och tandvård

 

Idag har barn och unga samt av ÅHS styrelse prioriterade grupper rätt till mun- och tandvård i ÅHS regi. De prioriterade grupperna är prioriterade av medicinska eller sociala skäl. Därtill har alla tillgång till jourtandvård i ÅHS regi. I mån av möjlighet bereds även ÅHS personal rätt till mun och tandvård i ÅHS regi.

     I riket täcker den offentliga mun- och tandvården hela befolkningen och alla har rätt att inom sex månader få en bedömning av behovet av mun- och tandvård. Det har åtminstone ställvis visat sig svårt att klara av att tillhandahålla mun- och tandvård inom sex månader eftersom medvetenheten om och därmed trycket på de tjänster som den offentliga tandvården tillhandahåller ökat.

     Landskapsregeringen föreslår att landskapsregeringen i framtiden ska fastställa de prioriterade grupperna utgående från medicinska och sociala skäl. Landskapsregeringen avser att komma med ett förslag till framtidsstrategi för mun- och tandvården. I detta skede föreslås att systemet bibehålls som tidigare, dock så att ÅHS personal inte längre omfattas av den offentliga tandvården.

     Utskottet är tveksamt till effekterna av en sådan åtgärd som rimligen bör ske över tid eftersom borttagande av inarbetade förmåner kan vara problematiska. Utskottet konstaterar att om ÅHS personal exkluderas från den mun- och tandvård som tillhandahålls i ÅHS regi så skulle ca 10 procent av resurserna frigöras varvid ytterligare prioriterade grupper kunde inkluderas i systemet. Utskottet betonar vikten av att informationen ökas vad avser vilka grupper som finns med på prioriteringslistan.

     Utskottet har även ingående diskuterat en större reform av mun- och tandvården i landskapet men konstaterar att detta inte är möjligt inom ramen för lagtingsbehandlingen och uppmanar landskapsregeringen att snarast dock senast i samband utvärderingen av lagstiftningen återkomma med ett kompletterande lagförslag som tar ett helhetsgrepp på hela befolkningens behov av tandvård.

 

Missbruk- och beroendearbete

 

Utskottet konstaterar att regleringen av ÅHS verksamhet inom ramen för det förebyggande alkohol och drogarbetet inte slutligt klargjorts i framställningen. Det finns risk för gränsdragningsproblem mellan kommunernas och ÅHS arbete med alkohol- och drogfrågor. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att senast i samband med revideringen av det alkohol- och narkotikapolitiska programmet närmare redogöra för detta. Tobaksrökningen berörs inte i framställningen varför utskottet har föreslagit att ett förebyggande arbete mot tobaksrökningen införs inom skolhälsovården och studerandehälsovården.

 

Ändring av socialvårdslagstiftningen

I framställningen föreslås en ändring av socialvårdslagstiftningen i syfte att införa begreppet institutionsvård. Utskottet konstaterar att det fortsatt finns ett behov av att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan den omsorg kommunerna tillhandahåller och den hälso- och sjukvård som Ålands hälso- och sjukvård ska tillhandahålla. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att utarbeta närmare anvisningar gällande institutionsvårdens helhetsansvar för klienterna.

     Kommunerna, de äldre och Ålands hälso- och sjukvård skulle ha nytta av en enhetlig och jämförbar vårdtyngdsmätning inom omsorgen mellan kommunerna inför flyttning av de äldre till annan omsorgsnivå.

 

Ekonomiska verkningar

 

Utskottet konstaterar att framställningens ekonomiska konsekvenser inte fullt ut utretts varför lagförslaget riskerar att bli mer kostnadsdrivande än vad som framgått. Den förebyggande hälsovården kommer bl.a. att kräva mer resurser som inte är helt redovisade. Vidare är lagförslagets verkningar i fråga om kostnadsfördelningen mellan ÅHS och kommunerna samt mellan ÅHS och folkpensionsanstalten delvis oklara.

     Utskottet betonar i sammanhanget vikten av att ny verksamhet ska vara tydligt finansierad och eventuella omprioriteringar politiskt förankrade.

 

Uppföljning

 

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att inom två år efter lagens ikraftträdande utvärdera lagstiftningens konsekvenser och vid behov återkomma till lagtinget.

 

Detaljmotivering

 

 

1.      Landskapslag om hälso- och sjukvård

 

1 § Utskottet konstaterar att begreppet välfärd är betydligt bredare än vad som avses med hälso- och sjukvård. Begreppet används i normalt språkbruk för att beteckna ekonomisk och social trygghet för befolkningen. Utskottet har övervägt att ersätta eller ta bort begreppet ”välfärd” men har valt att lämna det kvar eftersom det genomgående tillämpas i framställningen. Vid en revidering bör landskapsregeringen överväga användningen av begreppet ”välfärd”. Utskottet förtydligar därtill att begreppet social trygghet i denna lag ska avse sådan social trygghet som hör till verksamhetsområdet för hälso- och sjukvården. Utskottet föreslår även att begreppet ”patient- och klientorienteringen” används i punkt fem istället för begreppet ”klientorienteringen” eftersom det i framställningen använda begreppet inte är tillräckligt brett.  Vidare föreslås en ny punkt sex i syfte att tydliggöra att lagen även syftar till att utveckla samarbetet med den kommunala socialvården.

 

3 § Utskottet har föreslagit en övergångsbestämmelse som fogas till ikrafträdelsebestämmelsen för den styrelse som första gången tillsätts enligt paragrafen.

 

6 § Utskottet föreslår en övergångsbestämmelse som fogas till ikrafträdelsebestämmelsen.

 

8 § Utskottet har efter omröstning (3-2) beslutat att godkänna framställningens paragrafformulering. Beslutet biträddes av ordförande Mattsson samt ledamöterna Aaltonen och Eriksson.

 

11 § Utskottet föreslår en ändring av rubriken. Utskottet har övervägt behovet av att reglera bokslut och revision men konstaterar att detta inte är nödvändigt med beaktande av den nya finansförvaltningslagen och gällande revisionslagstiftning. Utskottet föreslår en justering av paragrafen i syfte att tydliggöra de olika myndigheternas funktioner och uppdrag. I linje med detta så ska styrelsen tillställa landskapsregeringen ett budgetförslag med tydliga motiveringar som underlag för landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland. Landskapets budget inklusive motiveringar blir därmed landskapets beställning till Ålands hälso- och sjukvård i fråga om hälso- och sjukvårdstjänster.

     Utskottet föreslår vidare ett 2 mom. i syfte att tydliggöra att styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård ansvarar för att den interna kontrollen är ändamålsenlig och tillräcklig. Den interna kontrollen avser uppföljning av både verksamhet och ekonomi. Det praktiska handhavandet av den interna kontrollen regleras närmare i reglementet.

 

12 § Utskottet har övervägt paragrafen och dess innehåll vid sin behandling och konstaterar att paragrafen eventuellt skulle kunna bli tillämplig i några få enstaka fall. Normalt föregås betydande ändringar i organisationen av att dessa åtminstone på ett allmänt plan beskrivs i budgetförslaget och därmed godkänns av lagtinget. Vid en revision av lagstiftningen bör landskapsregeringen överväga om 12 § är nödvändig särskilt mot bakgrund av att landskapsregeringen föreslås få rätt att fastställa styrelsens beslut om betydande inskränkningar eller omprioriteringar av verksamheten enligt lagförslagets 24 §.

 

14 § Utskottet föreslår en ändring av rubriken samt några mindre språkliga ändringar i 1 mom. och konstaterar att alla tre rekvisit ska vara uppfyllda för att en andra medicinsk bedömning ska bli aktuell, vilket torde innebära att relativt få patienter kommer att beröras.

     Utskottet föreslår vidare att 3 mom. förtydligas så att det av beslutet om en andra bedömning ska framgå var denna får göras. Om det finns en annan lämplig läkare inom specialsjukvården vid Ålands hälso- och sjukvård så ska denna läkare i första hand göra den andra medicinska bedömningen. Utskottet noterar att i de flesta fall innebär rätten till en andra bedömning att patienten måste remitteras till ett sjukhus utanför landskapet. Patienten ska då remitteras till de avtalsparter som Ålands hälso- och sjukvård normalt samarbetar med. I de fall specialist inte finns att tillgå hos dessa samarbetspartner kan remiss ges till andra sjukhus.    

 

15 § Utskottet föreslår att landskapsregeringen vid behov utfärdar närmare anvisningar gällande god vårdpraxis. Förslaget hänger samman med att utskottet föreslår att lagförslagets 16 § i sin helhet ska utgå, varvid det finns behov av att förtydliga vad som avses med god vårdpraxis.

 

Framställningens 16 § Utskottet har erfarit att de enhetliga grunderna för icke- brådskande medicinsk vård finns på svenska men att det finns hänvisningar till enbart finskspråkiga förhållningsregler varför utskottet föreslår att paragrafen utgår ur lagförslaget. Utskottet noterar att målsättningarna med paragrafen uppfylls genom bestämmelserna i 15 paragrafen. Uteslutningen föranleder en förändring av paragrafnumreringen.

 

16 § (17 §) Utskottet konstaterar att formuleringen att Ålands hälso- och sjukvård har rätt att ansluta sig till nationella och internationella register är en beslutsdelegering från landskapsregeringen men kommer att fordra avtal med de externa register som avses.

 

18 § (19 §) I förtydligande syfte är det lämpligt att alla övergångsbestämmelser förs till ikrafträdelsebestämmelsen. Utskottet konstaterar att 1 mom. till sin karaktär är en övergångsbestämmelse varför utskottet föreslår att 1 mom. utgår och flyttas till ikraftträdelsebestämmelserna samt att framställningens 2-3 mom. blir nya 1-2 mom.

 

20 § (21 §) Utskottet föreslår en mindre språklig ändring så att brådskande sjuk ändras till akut sjuk.

 

21 § (22 §) Utskottet föreslår en teknisk följdändring då paragrafnumreringen ändrar.

 

22 § (23 §) Utskottet föreslår att 2 mom. utesluts eftersom besvärsrätten redan regleras i lagförslagets allmänna bestämmelse om ändringssökande i utskottets förslag till 54 §.

 

23 § (24 §) Utskottet föreslår en komplettering så att det blir klarare när styrelsens beslut om betydande inskränkningar eller omprioriteringar av verksamheten vid Ålands hälso- och sjukvård ska fastställas av landskapsregeringen innan det verkställs. Styrelsen behöver inte begära fastställelse av landskapsregeringen om inskränkningarna eller omprioriteringarna finns redovisade i av lagtinget antagen budget och landskapsregeringen kan inte i strid med av lagtinget antagen budget bevilja styrelsen rätt att genomföra betydande inskränkningar eller omprioriteringar.

 

24 § (25 §) Utskottet föreslår att kommunerna stryks ur paragrafen eftersom det nu är fråga om en lag som reglerar hälso- och sjukvården varvid utskottet finner det mindre lämpligt att i en sådan lag reglera kommunernas skyldigheter.

 

25 § (26 §) Utskottet betonar vikten av att uppföljning av befolkningens hälsa och välfärd i landskapet som landskapsregeringen ska utföra bör innehålla en könsuppdelad statistik.

 

29 § (30 §) Utskottet föreslår en ny punkt 1 i paragrafens 2 mom., varvid framställningens punkter 1 - 7 blir 2 - 8, i syfte att klarlägga att skolhälsovården ska främja elevernas hälsa och att förebygga psykisk ohälsa. Utskottet betonar vikten av att förebygga psykisk ohälsa genom att uttryckligen ta in detta i förslaget till paragraf. Begreppet psykisk ohälsa innefattas annars normalt av begreppet hälsa.  Utskottet föreslår vidare att det fogas en ny punkt 9 till momentet i syfte att betona vikten av att skolhälsovården ordnar förebyggande tobaks-, alkohol-, och drogarbete.

 

30 § (31 §) Utskottet föreslår att 3 punkten i 2 mom. ändras så att det tydligt framgår att studerandehälsovården även har till uppgift att förebygga psykisk ohälsa och ordna förebyggande tobaks-, alkohol- och drogarbete. Utskottet vill lyfta upp bruket av tobaksprodukter i sammanhanget i syfte att ge studerandehälsovården i uppdrag att särskilt fästa uppmärksamhet på detta eftersom tobak är en vanlig väg även till andra droger.

 

31 § (32 §) Utskottet föreslår en ändring så att Ålands hälso- och sjukvård inom ramen för givna resurser ska ordna företagshälsovård för arbetstagare som arbetar i landskapet. Den av landskapsregeringen föreslagna formuleringen är väl öppen och bindande varför utskottet föreslagit en förändring i syfte att ange ramarna för Ålands hälso- och sjukvårds ansvar inom området. Den i framställningen föreslagna formuleringen kan få oklara budgeteffekter. Utskottet konstaterar liksom landskapsregeringen att den allra största delen av företagshälsovården i praktiken sköts av privata aktörer. Ålands hälso- och sjukvård är i första hand tänkt att vara ett komplement till den privata företagshälsovården.

 

33 § (34 §) Utskottet föreslår att det tydliggörs att Ålands hälso- och sjukvård ska erbjuda hälsofrämjande hembesök hos äldre. Vidare föreslås en språklig justering.

 

34 § (35 §) Utskottet föreslår en förändring av språklig natur.

 

36 § (37 §) Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen tillser att sådana intyg som är allmänt förekommande för den åländska befolkningens behov tillhandahålls inom landskapet Åland.

 

37 § (38 §) Utskottet föreslår en ändring av 3 mom. i syfte att korrigera hänvisningen i momentet till rätt paragraf i lagförslaget samt i syfte att tydliggöra att sjukvården ska genomföras med beaktande av vetenskap och beprövad erfarenhet samt god vårdpraxis och goda rutiner. Se även detaljmotiveringen till betänkandets 15 § avseende god vårdpraxis.

     Utskottet föreslår ett nytt 5 mom. i syfte att tydliggöra gränsdragningen av sjukvården mellan landskapet och kommunerna vid institutionerna. Utskottet föreslår därför ett tillägg till paragrafen i ett nytt moment så att läkartjänsterna oberoende av boendeform finansieras och tillhandahålls av Ålands hälso- och sjukvård. Kostnaden för detta kan för landskapets del beräknas motsvara en primärvårdsläkarlön. Den offentliga läkarvården i landskapet är ålagd Ålands hälso- och sjukvård. I riket är denna uppgift ålagd kommunerna. Därför bör regleringen av läkartjänsterna på institutionerna (De gamlas hem, Sunnanberg och Trobergshemmet) regleras på ett till den åländska hälso- och sjukvårdsorganisationen anpassat sätt och inte som hittills och nu fortsättningsvis föreslås på ett med riket likartat sätt. De åldringar inom socialvården som behöver läkarvård eller läkarkonsultationer, men som inte överförs till Ålands hälso- och sjukvård bör alla behandlas lika, oberoende av den boendeform de från tid till annan använder. Ålands hälso- och sjukvård bör också behandla kommunerna likartat oberoende av om deras klienter bor i sina hem eller på något av kommunen ordnat boende.

 

38 § (39 §) Utskottet framhåller betydelsen av att vård även kan ges i patientens hem. Utskottet har erfarit att primärvårdens hemsjukvårdsenhet samarbetar med kommunernas hemvård inom ramen för projektet sammanhållen hemsjukvård. Syftet är att minimera dubbleringen av hembesök för personalen mellan kommunerna och Ålands hälso- och sjukvård, och därigenom effektivera användningen av befintliga resurser. I praktiken fungerar systemet genom byten av tjänster och ska över tid utgöra ett nollsummespel.

     Utskottet föreslår att 2 mom., utesluts varvid framställningens 3 mom. blir 2 mom. Nuvarande hemsjukvård är i princip organiserad så att den erbjuder patienterna motsvarande tjänster som hemsjukhusvården i riket omfattar. Utskottet konstaterar att varken de sociala eller ekonomiska konsekvenserna inte är tillräckligt utredda för att införa den typ av hemsjukhusvård som finns i riket vare sig i förhållande till patienter, Ålands hälso- och sjukvård eller kommuner. Avsikten från landskapsregeringen har inte heller varit att inom någon nära framtid införa vårdformen. Utskottet konstaterar att det inte föreligger något behov av att i vår lagstiftning införa den form av hemsjukhusvård som finns i riket. Utskottet uppfattar vidare att ett införande av vårdformen riskerar att skapa problem för Ålands hälso- och sjukvårds interna organisation avseende primärvården kontra specialsjukvården.

 

39 § (40 §) Utskottet konstaterar att landskapsregeringen avser utarbeta en framtidsstrategi för mun- och tandvården. Se närmare i den allmänna motiveringen.

 

43 § (44 §) Utskottet föreslår en mindre språklig justering.

 

47 § (48 §) Utskottet konstaterar att landskapsregeringen inte avser ändra nuvarande praxis i fråga om det ekonomiska ansvaret för läkemedelsbehandling. De ändringar utskottet föreslår i denna paragraf är i förtydligande syfte och inte av materiell karaktär.

     Utskottet föreslår att bestämmelsens 1 mom. formuleras så att Ålands hälso- och sjukvård ansvarar ekonomiskt för läkemedel som hänför sig till ett polikliniskt vårdtillfälle vid öppenvårdsmottagning i de fall läkemedlet ges av sådan personal som uppräknas i bestämmelsen.

     I fråga om paragrafens 2 mom. föreslår utskottet att Ålands hälso- och sjukvård ansvarar för de läkemedel som ges till patienten under tiden för inskrivning inom sjukhusvården.

     Utskottet konstaterar att framställningens detaljmotivering ska tolkas så att begreppet institutioner i denna paragraf avser Ålands hälso- och sjukvård.

                     

48 § (49 §) Utskottet föreslår att 1 mom. andra meningen flyttas till att bli ett nytt sista moment i paragrafen.   Syftet är att tydliggöra att paragrafen i sin helhet innehåller sådana tjänster som ska ordnas i samarbete med socialvårdsmyndigheterna. Samtidigt föreslår utskottet att tjänsterna ska tillhandahållas i enlighet med ansvarsfördelningen och regleringen i barnskyddslagstiftningen.

     Utskottet föreslår därtill att begreppet ”socialvård” utgår ur 2 mom. i syfte att betona att lagstiftningen avser hälso- och sjukvård.

 

56 § (57 §) Utskottet föreslår nya 2 – 3 mom. varvid framställningens 2 – 3 mom. blir 4-5 mom.

     Avsikten med det nya 2 mom. är att reglera den första styrelsetillsättningen enligt den nya lagen så att dess mandatperiod blir att harmoniera med lagtingets mandatperiod.                     

     I utskottets förslag till 3 mom. förtydligas att förvaltningschefen automatiskt blir hälso- och sjukvårdsdirektör i enlighet med de villkor som annars gäller för förvaltningschefen avseende tex avlöning och avtalsperiod samt andra för förvaltningschefstjänsten överenskomna villkor.

     Utskottet föreslår en teknisk ändring av framställningens 2 mom., vilket efter utskottets ändringar blir nytt 4 mom. Syftet är att ta in framställningens 19 § 1 och 3 mom. i övergångsbestämmelserna.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 6 juni 2011 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande över framställningen.

     Utskottet har i ärendet hört ministern Katrin Sjögren, avdelningschefen Carina Strand, läkaren Karl Fagerlund, klinikchef Birgitta Hermans vid ÅHS, social- och hälsovårdschefen Otto Ilmonen vid Väståbolands kommun (per telefon), landskapsläkaren Jaana Lignell, förbundsdirektören Sigurd Lindvall från Ålands kommunförbund kf, ekonomichefen Marie Löfgren vid ÅHS, bitr. avdelningschef Conny Nyholm, förvaltningschefen Peter Rask vid ÅHS, ledande tandläkaren Eva Tennstedt vid ÅHS (per telefon) och lagberedaren Lotta Wickström-Johansson.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Åke Mattsson, vice ordföranden Henry Lindström samt medlemmarna Carina Aaltonen, Sirpa Eriksson och Roger Jansson.

     Reservation har inlämnats av ledamoten Carina Aaltonen, vilket fogats till betänkandet.

 

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar det i framställningen ingående andra lagförslaget oförändrat och

 

att lagtinget antar det i framställningen ingående första lagförslaget i följande lydelse.

                     

 

1.

L A N D S K A P S L A G
om hälso- och sjukvård

 

     I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

 

1 kap.
Allmänna bestämmelser

 

1 §

Tillämpningsområde och syfte

     Denna lag tillämpas på den offentliga hälso- och sjukvården i landskapet. Hälso- och sjukvård omfattar hälsofrämjande verksamhet, primärvård och specialiserad sjukvård.

     Lagens syfte är

     1) att främja och upprätthålla hälsa och välfärd, arbets- och funktionsförmåga samt till verksamhetsområdet hörande social trygghet för befolkningen i landskapet,

     2) att minska hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper i landskapet,

     3) att säkerställa att hela befolkningen i landskapet har rätt till sådan hälso- och sjukvård som vars och ens hälsotillstånd förutsätter, inom de gränser som står till hälso- och sjukvårdens förfogande vid respektive tidpunkt,

     4) att säkerställa en hög kvalitet på hälso- och sjukvården i landskapet,               5) att öka patient – och klientorienteringen inom hälso- och sjukvården i landskapet samt

     6) att utveckla samarbetet med den kommunala socialvården.

 

2 §

     (Lika som i framställningen).

 

2 kap.

Ålands hälso- och sjukvårds organisation

 

3-10 §§

     (Lika som i framställningen).

 

11 §

B u d g e t  o c h  i n t e r n  k o n t r o l l

     Styrelsen ska göra upp ett budgetförslag med motiveringar för Ålands hälso- och sjukvård, vilket tillställs landskapsregeringen som underlag för landskapsregeringens förslag till budget för landskapet Åland. (Uteslutning).

     Styrelsen ansvarar för att den interna kontrollen är ändamålsenlig och tillräcklig.

 

12 §

     (Lika som i framställningen). 

 

3 kap.
Grundläggande bestämmelser om Ålands hälso- och sjukvårds verksamhet

 

13 §

     (Lika som i framställningen).

 

14 §

R ä t t  t i l l   e n  a n d r a  b e d ö m n i n g

     Var och en vars hälsotillstånd blivit föremål för en bedömning inom (uteslutning) specialsjukvården har rätt till en andra medicinsk bedömning av samma hälsotillstånd om

     1) han eller hon lider av en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada eller ett sådant långvarigt smärttillstånd som väsentligen påverkar livskvaliteten,

     2) vetenskap eller beprövad erfarenhet inte ger entydig vägledning och

     3) det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för den enskilda eller vara av stor betydelse för dennas livskvalitet.

     (2 mom. lika som i framställningen).

    Beslutet om rätt till en andra medicinsk bedömning och var denna får göras ska fattas av en medicinskt sakkunnig tjänsteman inom Ålands hälso- och sjukvård. Om patienten är missnöjd med beslutet ska detta omprövas av ytterligare en medicinskt sakkunnig tjänsteman inom Ålands hälso- och sjukvård. I reglementet för Ålands hälso- och sjukvård ska anges vem som fattar beslut om rätt till andra bedömning och vem som omprövar ett sådant beslut.

    (4 mom. lika som i framställningen).

 

15 §

Kvalitet och patientsäkerhet

     Verksamheten inom Ålands hälso- och sjukvård ska basera sig på vetenskap och beprövad erfarenhet samt på god vårdpraxis och goda rutiner. Verksamheten ska vara högklassig och trygg och fullgöras på behörigt sätt. Landskapsregeringen utfärdar vid behov närmare anvisningar gällande god vårdpraxis.

     (2 och 3 mom. lika som i framställningen).

 

16 §

Enhetliga grunder för vård

     (Utesluts).

 

16-17 §§

     (Lika som i framställningens 17och 18 §§).

 

 

18 § (Framst. 19 §)

Ersättningsskyldighet

     (1 mom. utesluts, varvid framställningens 2 – 3 mom. blir 1 – 2 mom.).

               

19 §

     (Lika som i framställningens 20 §).

 

20 § (Framst. 21 §)

Vårdgaranti

     (1 - 2 mom. lika som i framställningen).

     Ålands hälso- och sjukvård ska ordna sin verksamhet inom den specialiserade sjukvården så att den som är (uteslutning) akut sjuk omedelbart får den vård som hans eller hennes tillstånd förutsätter. För att få vård inom den specialiserade sjukvården för icke-brådskande sjukvård krävs en på läkarundersökning grundad remiss. Bedömningen av vårdbehovet ska inledas inom tre veckor från det att remissen anlände till den mottagande verksamhetsenheten. Vård som konstateras vara medicinskt nödvändig ska, med beaktande av hur brådskande vården är, ordnas och inledas inom skälig tid, dock senast inom sex månader från det att vårdbehovet konstaterades. Vård inom psykiatrin för barn och ungdomar till och med 22 års ålder som konstateras vara nödvändig ska med beaktande av hur brådskande vården är ordnas inom tre månader, om inte medicinska, terapeutiska eller andra motsvarande omständigheter kräver annat.

     (4 - 5 mom. lika som i framställningen).

 

21 § (Framst. 22 §)

Offentliggörande av väntetider

     Ålands hälso- och sjukvård ska med högst sex månaders mellanrum offentliggöra uppgifter om väntetider som avses i 20 §.

 

22 § (Framst. 23 §)

Förhandstillstånd att söka vård i EU eller EES-området eller Schweiz

     (1 mom. lika som i framställningen.).

     (2 mom. utesluts).

 

23 § (Framst. 24 §)

Ändringar av verksamheten

     Styrelsens beslut om betydande inskränkningar eller omprioriteringar av verksamheten vid Ålands hälso- och sjukvård ska fastställas av landskapsregeringen innan det verkställs, förutsatt att förändringarna inte finns redovisade i budget eller fordrar lagtingets godkännande vid budgetbehandling.

 

4 kap.
Hälsofrämjande verksamhet

 

24 § (Framst. 25 §)

Beaktande av hälso- och välfärdskonsekvenser

     Landskapsregeringen (uteslutning) ska i samband med beredning av beslut bedöma och beakta de konsekvenser besluten har för befolkningens hälsa och välfärd.

 

25- 28 §§

     (Lika som framställningens 26- 29 §§).

 

29 § (Framst. 30 §)

Skolhälsovård

     Ålands hälso- och sjukvård ska ordna skolhälsovård för alla elever i grundskolan. Till skolhälsovården hör också hälso- och sjukvården för de barn som fullgör sin läroplikt genom hemundervisning och under den tid eleven deltar i praktisk arbetslivsorientering.

     Skolhälsovårdens uppgifter är

1)      att främja elevernas hälsa och att förebygga psykisk ohälsa,

     2) att främja en sund och trygg skolmiljö och välbefinnandet i skolan,

     3) att följa med och främja elevernas uppväxt och utveckling samt deras hälsa och välfärd årligen,

     4) att stödja elevernas föräldrar och vårdnadshavare i fostringsarbetet,

     5) att tillhandahålla mun- och tandvård för eleverna, i vilken ingår kontroll av munhälsan minst tre gånger samt enligt det individuella behovet,

     6) att i ett tidigt skede identifiera och stödja elevens behov av särskilt stöd eller undersökningar,

     7) att stödja egenvård av långvarigt sjuka barn i samarbete med övrig personal inom elevvården samt vid behov hänvisa barnet till ytterligare undersökningar och fortsatt vård (uteslutning),

     8) att tillhandahålla de specialundersökningar som är nödvändiga för konstaterande av elevens hälsotillstånd samt

     9) samt att ordna förebyggande tobaks-, alkohol-, och drogarbete.

     (3 och 4 mom. lika som i framställningen).

 

30 § (Framst. 31 §)

Studerandehälsovård

     (1 mom. lika som i framställningen).

     Studerandehälsovårdens uppgifter är

     1) att främja en sund och trygg studiemiljö och välbefinnandet i studiemiljön samt att följa upp detta med högst tre års mellanrum,

     2) att följa och främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga, vilket omfattar två återkommande hälsoundersökningar för studerande på gymnasienivå och hälsoundersökningar för alla studerande enligt det individuella behovet,

     3) att ordna hälso- och sjukvård för de studerande, till vilket hör att förebygga (uteslutning) psykisk ohälsa och att ordna förebyggande tobaks-, alkohol- och drogarbete, främjande av den sexuella hälsan samt mun- och tandvård samt

     4) att i ett tidigt skede identifiera och stödja den studerandes behov av särskilt stöd eller undersökningar samt vid behov hänvisa den studerande till ytterligare undersökningar och fortsatt vård.

     (3-4 mom. lika som i framställningen).

 

31 § (Framst 32 §)

Företagshälsovård

     För arbetstagare som arbetar i landskapet ska Ålands hälso- och sjukvård inom ramen för givna resurser ordna företagshälsovård i enlighet med 12 § lagen om företagshälsovård (FFS 1383/2001).

     (2 och 3 mom. lika som i framställningen).

 

32 §

     (Lika som framställningens 33 §).

 

33 § ( Framst. 34 §)

Rådgivning och andra tjänster för äldre

(1-   2 mom. lika som i framställningen.).

     Ålands hälso- och sjukvård ska (uteslutning) erbjuda hälsofrämjande hembesök hos (uteslutning) äldre. Vid de hälsofrämjande hembesöken ska den äldres behov av hjälp utredas och de förändringar som behövs av bostaden bedömas i syfte att skapa möjlighet för den äldre att bo kvar hemma så länge som möjligt. Den äldre ska även informeras om olika stödmöjligheter och om hur man förebygger ohälsa. Då Ålands hälso- och sjukvård ordnar hälsofrämjande hembesök ska (uteslutning) myndigheten samarbeta med instanser som svarar för socialvård.

 

34 § (Framst 35 §)

Hälsorådgivning för särskilda grupper

     Unga personer och personer i arbetsför ålder som (uteslutning) inte omfattas av studerande- eller företagshälsovården ska ha tillgång till hälsorådgivning och hälsoundersökningar.

 

35 och 36 §§

     (Lika som i framställningens 36 och 37 §§).

 

5 kap.
Hälso- och sjukvård

 

37 § (Framst. 38 §)

Hälso- och sjukvård

     (1 – 2 mom. lika som i framställningen).

     Sjukvården ska genomföras med beaktande av patientens behov av medicinsk vård, (uteslutning) vetenskap och beprövad erfarenhet samt god vårdpraxis och goda rutiner som avses i 15 §. Vården ska genomföras på ett ändamålsenligt sätt och genom ändamålsenligt samarbete. Vården ska genomföras i form av öppenvård när detta är ändamålsenligt samt möjligt med beaktande av patientsäkerheten.

     (4 mom. lika som i framställningen).

     Ålands hälso– och sjukvård tillhandahåller läkartjänster vid de offentliga institutionerna för äldre som finns i landskapet.

 

38 § (Framst. 39 §)

Hemsjukvård (uteslutning) och hemservice

     (1 mom. lika som i framställningen.).

     (2 mom. utesluts, varvid framställningens 3 mom. blir 2 mom.).

    

 

39 - 42 §§

     (Lika som i framställningens 40 - 43 §§).

 

43 § (Framst. 44 §)

Akutsjukvård

     Akutsjukvård, som även omfattar (uteslutning) psykiatrisk vård, missbrukarvård och psykosocialt stöd, ska ges till patienten oberoende av hemort. En patient som intagits för akutsjukvård får flyttas till en plats för fortsatt vård som fastställs på basis av patientens hemkommun, när patientsäkerheten och den mottagande enhetens möjligheter att ordna behövlig fortsatt vård har säkerställts.

     (2 mom. lika som i framställningen.).

 

44 och 45 §§

     (Lika som i framställningens 45 och 46 §§).

 

6 kap.
Särskilda bestämmelser

 

46 §

     (Lika som i framställningens 47 §).

 

47 § (Framst 48 §)

Ekonomiskt ansvar för läkemedelsbehandling

     Ålands hälso- sjukvård ansvarar ekonomiskt för läkemedel som (uteslutning) hänför sig till ett polikliniskt vårdtillfälle vid öppenvårdsmottagning i sådana fall då läkemedlen ges av en läkare, tandläkare eller, under uppsikt av en läkare eller tandläkare, av någon annan yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården.

     Ålands hälso- och sjukvård ansvarar för de läkemedel som ges till patienten under tiden för inskrivning inom sjukhusvården.

 

48 § (Framst. 49 §)

Beaktande av barn i service som riktar sig till vuxna

     Ålands hälso- och sjukvård ska ordna sådana tjänster som är nödvändiga för att gravida kvinnor och deras ofödda barn ska ges särskilt skydd. (Uteslutning).

     Barnets behov av vård och stöd ska utredas och barnet garanteras tillräcklig vård och tillräckligt stöd då barnets förälder, vårdnadshavare eller någon annan som svarar för barnets vård och fostran får missbrukarvård eller psykiatrisk vård eller annan (uteslutning) hälso- och sjukvård, och hans eller hennes förmåga att svara för barnets vård och fostran anses försvagad.

     Tjänsterna ska ordnas i samarbete med kommunerna i enlighet med ansvarsfördelningen och regleringen i landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen.

 

49 – 55 §§

     (Lika som i framställningens 50 – 56 §§).

 

7 kap.
Ikraftträdande

 

56 § (Framst. 57 §)

Ikraftträdande

     Denna lag träder ikraft den      .

     När lagen trätt i kraft ska landskapsregeringen inom tre månader tillsätta en ny styrelse enligt bestämmelserna i 3 § dock så att den nya styrelsens mandatperiod inte får överstiga lagtingets mandatperiod med mer än tre månader.

     När lagen träder ikraft benämns innehavaren av förvaltningschefstjänsten hälso- och sjukvårdsdirektör för återstoden av dennes avtalsperiod för tjänsten.

     Från och med att lagen trätt ikraft till och med den 31 december 2012, ska kommunerna ersätta landskapet för kostnaderna för vården vid Ålands hälso- och sjukvårds geriatriska klinik, med undantag för kostnaderna för den palliativa cancervården. Ersättningen ska erläggas som en fast ersättning per vårddygn. Avgiftens storlek fastställs årligen på förhand som den genomsnittliga kostnaden för vård vid Trobergshemmet och De Gamlas hem, med en förhöjning om fem procent. Avgiften ska erläggas av patientens hemkommun till den del den inte täcks med avgifter och andra ersättningar som betalas av patienten. Kommunernas ersättningsskyldighet gäller endast driftskostnaderna. Vid beräkning av kostnaderna används senast fastställda bokslut.

     ( 5 mom. lika som framställningens 3 mom.)

 

__________________

 

 

 

 

Mariehamn den 6 september 2011

 

 

Ordförande

 

 

Åke Mattsson

 

 

Sekreterare

 

 

Niclas Slotte

 

 

RESERVATION

 

 

 

Förslaget till landskapslag om hälso- och sjukvård är ett steg i rätt riktning. Ålänningarnas rätt till hälso- och sjukvård ska vara lagfäst. Regeringens förslag är i stora drag en kopia av rikets lag om hälso- och sjukvård (FFS 1326/2010). Detta överensstämmer med självstyrelselagens § 40 om samma förmåner som i riket förutom rätten till allmän tandvård. Reservationen avser två huvudfrågor. Allmän tandvård och äldres hälso- och sjukvård.

 

Äldres hälso- och sjukvård

Äldre personer har samma rätt till ÅHS:s hälso- och sjukvårdstjänster som alla andra invånare i landskapet.

     Hur denna rätt ska tillgodoses i praktiken är en sak som landskapsregeringen och kommunerna måste reglera antingen i lag och/eller i avtal. Det medicinska ansvaret för de äldre dvs. läkartjänster och hemsjukvård kan bara ligga på ÅHS. Samarbetet mellan ÅHS och kommunerna utvecklas inom ramen för den sammanhållna hemsjukvården. Landskapets ansvar är tillsyn, utveckling och finansiering.

     Utskottets tillägg i § 37 att ÅHS ska betala läkartjänster vid de offentliga institutionerna för äldre skapar oklarheter i den principiella ansvarsfördelningen mellan ÅHS och kommunerna gällande de äldres behov av vård. Tillägget bör därför avvisas och hela problematiken bör granskas på nytt efter att lagen godkänts.

 

 

Allmän tandvård

Undertecknad kräver att allmän tandvård införs på Åland. Den finländska modellen för allmän tandvård ska införas i landskapet. Munhälsovården ska ha samma status som övrig hälsovård. Man bör satsa på att upprätthålla munhälsan hos barn och unga och bibehålla funktionsförmågan hos äldre och andra specialgrupper. En förnuftig munhälsovård kan inte basera sig bara på det vårdbehov patienten själv känner. Om man söker vård först efter att man känner symptom är man redan för sent ute då det gäller vanliga infektionssjukdomar i munnen (karies och parodontit) Då blir behandlingen mera omfattande och dyrare och förändringarna är ofta irreversibla. Det förebyggande munhälsovårdsarbetet har stora positiva privatekonomiska och samhällsekonomiska följder. De hälsopolitiska konsekvenserna är också goda.

     Införande av allmän tandvård får inte göras på bekostnad av den tandvård som tillhandahålls av ÅHS prioriterade grupper. Munhälsovården ska grunda sig på vilken vård munnens och tändernas hälsotillstånd kräver.

     ÅHS kan köpa munhälsovårdstjänster av privata serviceproducenter. Köptjänsterna ska vara ett komplement till den allmänna tandvården. De köpta tjänsterna ska garantera regelbunden helhetsvård och långa vårdförhållanden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår jag att utskottets förslag till 20, 37 samt 39 §§ i till ny landskapslag om hälso- sjukvård får och följande lydelse:

 

 

20 §

Vårdgaranti

     (1-4 mom. lika som i utskottets betänkande).

     Vårdgarantin ska även omfatta mun- och tandvård.

 

37 §

Hälso- och sjukvård

     (1 – 4 mom. lika som i utskottets betänkande).

     (5 mom. i utskottets betänkande utesluts).

 

 

39 §

Mun- och tandvård

     Ålands hälso- och sjukvård ska ordna allmän mun- och tandvård för alla invånare i landskapet (uteslutning).

     (2 – 3 mom. lika som i utskottets betänkande).

    

 

                     

 

 

 

Mariehamn den 6 september 2011

 

Carina Aaltonen