Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en lag som syftar till att hindra spridning och inblandning av genetiskt modifierade grödor i andra grödor och känsliga biotoper samt att förebygga de ekonomiska skador som inblandning kan orsaka.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagförslaget antas med de ändringar som föreslås i betänkandet. Utskottet föreslår bl.a. att skyddsavstånden till biodlingar, naturskyddsområden och Natura 2000-områden utökas. Vidare föreslås att också biodlare ska ha rätt till ersättning för skada som orsakats till följd av odling av genetiskt modifierade grödor.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Bakgrund

Med genetisk modifiering avses att levande organismers arvsmassa förändras. Vanligen har förändringen uppstått genom att en främmande gen introduceras i organismen. Den nya genen leder till produktion av ett protein som sedan kan leda till att växten får en förändrad egenskap. Den genetiskt förändrade organismen kallas en GMO (genetically modified organism). Med genetisk modifiering kan vissa förändringar uppnås som är svåra att uppnå med traditionell växtförädling. De vanligaste egenskaperna som uppnåtts hos de GMO som odlas kommersiellt är resistens mot insekter eller tolerans mot herbicider. I försöksodlingar har GMO tagits fram för andra syften t.ex. för att få fram sorter med ett förändrat näringsvärde eller för att ge en växt förmågan att rensa marken från tungmetaller.

När GMO odlas kommersiellt finns en potentiell risk för att GMO sprids, dvs. genspridning. Med genspridning avses allt från fysisk spridning av individer, frön, pollen, etc., till att introducerade gener, genom hybridisering och efterföljande återkorsning införlivas i vilda populationers genförråd (s.k. introgression). Förutsättningarna för spridning varierar mellan olika arter och transgena sorter. När en främmande art, population eller genotyp sprids kan detta leda till ekologiska och genetiska förändringar i naturen. Konsekvenserna och riskerna som är förknippade med genspridning beror på många faktorer, såsom vilken art det är fråga om och ekosystemets känslighet. Följderna är därför svåra att till fullo beräkna och förutse. Generellt sett kan sägas att spridning av främmande arter och gener kan leda till förlust av genetisk variation, sänkt ”fitness” (överlevnads- och reproduktionsförmåga) samt, i vissa fall, utdöenden. Det är också möjligt att ”nya” gener resulterar i tidigare ej observerade ekologiska effekter. Inom jordbruket kan genspridning orsaka ”genetisk nedsmutsning” av konventionella eller ekologiska odlingar, vilket medför praktiska och ekonomiska problem för jordbrukare som inte vill eller får ha inblandning av GMO i sin skörd.

Det har under utskottsbehandlingen framkommit att de sorter som godkänts för kommersiell odling inom EU vanligen inte har sådana egenskaper som gör att de lätt skulle kunna spridas utanför en odling, med undantag för raps där det finns en viss risk för korsning med vilda besläktade arter. De potentiella risker som trots detta är förknippade med genspridning motiverar att odling och annan hantering av GMO-material regleras särskilt. Skyddsavstånd och försiktighetsåtgärder bör alltid iakttas för att skydda andra jordbrukare från ekonomisk skada och för att GMO inte ska spridas i naturen och därigenom orsaka förändringar i ekosystemen. Utskottet konstaterar att föreliggande lagförslags huvudsakliga syfte är att reglera under vilka förutsättningar GMO får odlas i landskapet så att GMO inte sprids. Andra bestämmelser i lagförslaget avser att reglera hur en skada ska ersättas när försiktighetsåtgärderna har varit otillräckliga.

Behörigheten

I landskapsregeringens lagförslag framgår att grundläggande regler om godkännande, övervakning samt märkning av genetiskt modifierade livsmedel och foder har antagits på EU-nivå i form av en förordning (EG) nr 1829/2003. Produktgodkännandet sker centraliserat på gemenskapsnivå och gäller i alla gemenskapsländer i tio år. Vidare har det i samband med lagstiftningskontrollen slagits fast att rikets gentekniklag, som bl.a. antagits för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön, hör till rikets behörighet. Det ärende som nu behandlas baseras på en rekommendation som Europeiska kommissionen antog den 13 juli 2010 med riktlinjer för utarbetandet av nationella samexistensåtgärder för att undvika oavsiktlig förekomst av genetiskt modifierade organismer i konventionella och ekologiska grödor (2010/C 200/01). Landskapsregeringen anser att de s.k. samexistensfrågorna som rör genmodifierade grödor (GMO-grödor) hör till landskapets behörighet med stöd av 18 § 15, 18 och 22 punkten självstyrelselagen. Rikets myndigheter har gjort samma bedömning i ett utlåtande från justitieministeriet från den 6 mars 2009 (10/08/2009 JM). I utlåtandet konstateras att samexistensen är en fråga som hänför sig till jord- och skogsbruk och att den därmed med stöd av 18 § i självstyrelselagen faller inom ramen för landskapets självstyrelse.

Lagstiftningsbehovet

Utskottet har erfarit att Finlands regering år 2009 ansåg att det inte fanns några godkända GMO-grödor som är lämpliga för kommersiell odling på finländska breddgrader. Det finns inte heller i landskapet några tecken på att det skulle finnas odlare som planerar att börja odla GMO-grödor inom den närmaste framtiden. Det har dock framkommit att provodlingar av raps och genetiskt modifierad stärkelsepotatis (amylopektinpotatis) avsedd för industriell användning har genomförts i Sverige. Det är därför inte helt osannolikt att någon åländsk jordbrukare vill pröva på att odla någon godkänd GMO-sort.

Eftersom det idag saknas bestämmelser om förutsättningarna för odling av GMO-grödor finns det enligt lag inte några hinder mot att inleda odling av GMO-grödor i landskapet. En GMO-odling behöver inte anmälas till vare sig landskapsregeringen eller till jordbrukare som odlar på angränsande marker. Mot denna bakgrund anser utskottet att det finns ett behov av att anta den föreslagna lagstiftningen.

Tillämpningsområdet

Utskottet vill förtydliga att lagförslaget endast omfattar odling av växtsorter som är godkända för odling enligt EG-förordningen eller rikets gentekniklag. Om icke-godkända GMO-grödor införs olagligen eller med tillstånd i forskningssyfte är det rikets lagstiftning som ska tillämpas. För närvarande är det endast ett fåtal arter, såsom olika typer av majs, raps, potatis, sojabönor och sockerbetor, som är godkända för kommersiell odling inom EU.

Med hänsyn till att godkännandet av nya grödor och regleringen av införsel av GMO-grödor hör till rikets behörighet har utskottet inte närmare fördjupat sig i frågan vilka andra typer av GMO-grödor som i framtiden kan bli godkända av EU. Det är möjligt att nya sorter godkänns framöver och att dessa därefter kan importeras, odlas och t.o.m. säljas till konsumenter för odling i trädgårdar. Den föreslagna lagen ska tillämpas på all odling av godkända GMO-sorter, oavsett var odlingen bedrivs och om den bedrivs i näringsverksamhet eller som hobbyodling. En verksamhetsidkare är enligt lagförslagets 2 § 8 punkten en fysisk eller juridisk person som i sin näringsverksamhet eller annars odlar genetiskt modifierat växtmaterial. Enligt förslagets 2 § 7 punkten omfattas odling på åker, annan mark eller växthusareal, en gårds driftscentrum och området i omedelbar anslutning till dessa. Lagens bestämmelser om t.ex. anmälan och skyddsavstånd ska därför tillämpas vid all odling av genetiskt modifierat växtmaterial.

Skyddsavstånd till andra odlingar och naturskyddsområden

Landskapsregeringen föreslår olika skyddsavstånd mellan en GMO-odling och en konventionell odling respektive en GMO-odling och en ekologisk odling. Utskottet konstaterar att en viss inblandning av genetiskt modifierade organismer är godkänd i konventionell odling. Om en produkt innehåller mindre än 0.9 procent genmodifierat växtmaterial behöver produkten inte märkas som genmodifierad. Motsvarande är inte tillåtet för ekologisk odling där en nolltolerans gäller. Mot denna bakgrund anser utskottet att ett större skyddsavstånd till ekologiska odlingar är motiverat. Vidare är det motiverat att ersätta en ekologisk odlare för inkomstbortfall när spridning eller inblandning i dennas odling lett till att åkerskiften under viss tid inte kan användas för ekologisk odling.

När det gäller skyddsavståndet mellan en GMO-odling och ett naturskyddsområde finner utskottet att det föreslagna avståndet om 2000 meter är för litet. Utskottet har bl.a. inhämtat uppgifter (Naturvårdsverkets rapport 5597, 2006) som härrör från en omfattande forskning som bedrivs om genmanipulerad raps (GM-raps). GM-raps har en dokumenterad förmåga att sprida gener inom den egna arten upp till tre kilometer, om än i begränsad omfattning (andelen hybrider ≤0,03% vid tre km). På kortare avstånd, som mellan angränsande fält, kan genspridningen vara betydligt högre. Raps förmår också att hybridisera med närbesläktade vilda arter, varav några enligt rapporten förekommer mer eller mindre allmänt i den svenska floran, såsom åkerkål, åkerrättika och åkersenap. Förmågan att hybridisera varierar kraftigt mellan arter och experimentella förhållanden. Genspridning från GM-raps till åkerkål kan ske spontant under naturliga förhållanden, medan motsvarande genspridning till andra arter är betydligt mer sällsynt. Bland annat med hänvisning till att flera av de ovan uppräknade växterna är vanliga i den åländska floran föreslår utskottet att det skyddsavstånd som landskapsregeringen kan besluta om mellan en GMO-odling och ett naturskyddsområde utökas till 3000 meter.

När det gäller skyddsavståndet mellan en GMO-odling och en biodling hänvisas till avsnittet nedan ”Skyddsavstånd till ett bisamhälle”

Anmälan och information

Utskottet har diskuterat den föreslagna tidpunkten för när en jordbrukare senast ska anmäla att denna avser att odla GMO. Anmälan ska ske senast den 1 februari före sådd och plantering. Enligt utskottet är det viktigt att anmälan görs i god tid. Den föreslagna tidpunkten infaller i god tid före odlingssäsongen och de tidpunkter som gäller för övriga anmälningar och ansökningar med uppgifter om vilka grödor som ska odlas på respektive åkerskiften.

GMO-odlarens anmälan har ingen rättsverkan så att anmälaren därmed skulle ha en rättighet att odla GMO i enlighet med anmälan. Om det senare visar sig att skyddsavstånden inte räcker till p.g.a. att det som odlas på angränsande marker förutsätter ett större skyddsavstånd måste den som avser att odla GMO ta hänsyn till detta. För att säkerställa en god framförhållning och för att skydda sig mot ekonomiska förluster har GMO-odlaren möjlighet att ingå avtal med jordbrukare som odlar på angränsande marker. I praktiken torde avtal mellan jordbrukare på angränsande marker vara den enda möjligheten att lösa planeringen i tillräckligt god tid.

Utbildning och examen

Landskapsregeringen ska enligt förslaget ordna examen för verksamhetsidkare som avser odla genetiskt modifierade växter. Av detaljmotiveringen framgår att landskapsregeringen avser att ordna både utbildning och examination. Med hänvisning till att utbildningen och examen bör anpassas till den gällande lagstiftningen i landskapet konstateras att det knappast är möjligt att erhålla nödvändig utbildning och examina utanför Åland. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att fastställa avgifterna så att full kostnadstäckning uppnås för både utbildning och examina.

Biodlare och odling av GMO

Bland biodlare finns en oro för odling av GMO. Det har framförts att bin kan bli skadade av genetiskt modifierade växter, särskilt GMO-växter som gjorts resistenta mot insekter. Sådana växter har fått en gen som kodar för ett s.k. Cry-protein som binder till receptorer i insekternas tarm. GMO som är resistenta mot insekter kallas för Bt-grödor. Cry-proteinerna ger resistens mot fjärilar och skalbaggar. Det sägs också finnas Cry-proteiner som är toxiska för steklar, till vilken grupp även honungsbiet hör. Eftersom vissa växtsteklar är växtskadegörare finns det ett intresse av att modifiera växter med resistens mot steklar. Tillsvidare finns det inga kända GMO-grödor med Cry-protein verksamt mot steklar. (källa: Jordbruksverkets rapport 2009:24 Massdöd av bin, samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder)

Bland biodlarna finns det också en oro för att pollen från GMO-växter skulle kunna orsaka problem med honungen. Bin livnär sig av nektar och pollen. Nektarn innehåller vanligen inget protein och innehåller därför inte beståndsdelar som är genetiskt modifierade. Däremot är ett pollenkorn en hel växtcell som innehåller protein. Pollen utgör binas främsta proteinkälla. Om pollenkornet är insamlat direkt från en växts ståndare är det sannolikt fortfarande livsdugligt och producerar fortfarande proteiner (högst ett par dagar). Pollen från en GMO kan därför innehålla protein från genmodifieringen. Honung uppges innehålla ca.0,1 viktprocent pollen vilket är mindre än gränsen för den mängd GMO som livsmedel får innehålla utan särskild märkning. För livsmedel som marknadsförs som ekologiskt är gränsen 0,0 procent.

Utskottet har tagit del av riksdagens miljöutskotts utlåtande nr 24/2010 till jord- och skogsbruksutskottet om regeringens proposition med förslag till lag om produktion av genetiskt modifierade växter. I utlåtandet framgår att det inte får förekomma genetiskt modifierade grödor i närheten av biodlingar enligt gällande regler om ekologisk odling i Finland. Vidare sägs i utlåtandet att pollen är en normal beståndsdel i honung enligt honungsdirektivet 2001/110/EG och att pollen inte får avlägsnas från honungen om den ska marknadsföras som honung. Vidare konstateras i utlåtandet att alla genetiskt modifierade växter inte godkänns för användning i livsmedel. Om pollen från en sådan växt påträffas i honung duger den enligt miljöutskottet inte som livsmedel.

Skyddsavstånd till ett bisamhälle

När det gäller de skyddsavstånd som landskapsregeringen föreslår har utskottet erfarit att de är otillräckliga. Aktuell forskning från 2000-talet och lokal erfarenhet visar att bin kan färdas betydligt längre sträckor i sitt sökande efter nektar än de skyddsavstånd som nu föreslås. Utskottet har bl.a. tagit del av forskningsartiklar från universitetet i Sheffield i Storbritannien i vilka det kartläggs hur långt bin kan färdas i sökandet efter föda. I den aktuella undersökningen flög vissa bin upp till 9500 m från bikupan. Även i landskapet har binas förmåga att förflytta sig dokumenterats. En biodlare har uppmätt att en bisvärm vid ett tillfälle förflyttade sig 7000 m. I allmänhet förflyttar sig bina inom en radie om 1000 m från bikupan.

Med hänvisning till det som framkommit anser utskottet att ett skyddsavstånd om 3000 meter mellan en GMO-odling och ett bisamhälle är ett minimum som inte bör underskridas.

Åland som varroafritt område

Under år 2011 genomfördes en stor undersökning som omfattade alla kända bisamhällen i landskapet för att kartlägga om varroakvalster (Varroa destructor) finns i landskapet. Kvalstret parasiterar på bin. Utan förebyggande och bekämpande åtgärder kommer ett smittat bisamhälle att dö ut inom några år. Undersökningen visade att alla undersökta bikupor var fria från kvalstret. Det är sedan tidigare känt att landskapet tillsammans med Australien tillhör de få områden i världen där varroakvalster inte förekommer. Biodlarna i landskapet har därför aktivt arbetat för att få Åland erkänt som ett varroafritt område. Detta skulle medföra att biodlarna förutom honung skulle kunna bedriva avel och exportera bin. För att bevara landskapets varroafria status måste också åtgärder vidtas för att hindra att smittade bin importeras till landskapet. Varroakvalstret har en vidsträckt spridning. Kvalstret är bl.a. vanligt förekommande i övriga Finland.

Som en följd av biodlarnas initiativ har Jord- och skogsbruksministeriet berett ett förslag om förbud mot att föra in täckta yngel och kläckta, fullvuxna bin till Åland från andra områden i Finland. Landskapsregeringen ska före 1 mars 2012 ge utlåtande om förslaget. Jord- och skogsbruksministeriet har dessutom för avsikt att ändra klassificeringen på varroatos till en sådan djursjukdom som måste bekämpas om den upptäcks i landskapet.

Rikets myndigheter avser vidare att ansöka hos Europeiska kommissionen om att landskapet Åland ska beviljas ställning som varroafritt område och föreslå att import av täckta yngel och kläckta fullvuxna bin till landskapet Åland från sådana områden utanför Finland som inte beviljats formell ställning som varroafritt område ska förbjudas.

Ändringsförslag för att skydda biodlingen på Åland

Utskottet konstaterar att landskapsregeringens lagförslag inte till alla delar tar hänsyn till biodlarnas intressen. Biodlarna producerar honung som livsmedel och vid sidan av honungsproduktionen är bisamhällena mycket viktiga för pollineringen i frukt- och bärodlingar. Ett utvecklat samarbete av ekonomisk betydelse finns sedan många år mellan biodlare och äppelodlare i landskapet.

Med hänvisning till att biodlarna har ett starkt intresse av att hindra bisamhällen från att hämta pollen och nektar från GMO-odlingar anser utskottet att det finns skäl att komplettera lagförslaget med bestämmelser som ger ett bättre skydd för biodlingar. Verksamhetsidkare som avser att odla GMO-grödor bör vara skyldiga att meddela biodlare samt biodlarnas intresseorganisation före en GMO-odling inleds. Biodlarnas intresseorganisation har med sina kontakter och kunskap möjlighet att se till att informationen i god tid når alla de biodlare som bör meddelas om en planerad GMO-odling.

Eftersom också biodlarna kan drabbas av ekonomisk skada till följd av att skyddsavstånden eller andra skyddsbestämmelser inte följs föreslås vidare att lagtexten kompletteras så att också biodlare ska vara berättigade till ersättning för skada.

Enligt utskottet är landskapets eventuella status som varroafritt område inom en snar framtid ett viktigt tilläggsargument för att iaktta stor försiktighet när det gäller åtgärder som kan utgöra ett hot mot eller åsamka skada på de bisamhällen som finns i landskapet.

Finans- och näringsutskottets utlåtande

I samband med att lagtinget remitterade lagförslaget till social- och miljöutskottet beslöts med stöd av arbetsordningens 44 § 3 mom. att finans- och näringsutskottet ska ge ett utlåtande i ärendet. Social- och miljöutskottet har tagit ställning till de olika frågor som finans- och näringsutskottet lyfter fram i utlåtandet under respektive avsnitt ovan.

Avslutningsvis konstaterar social- och miljöutskottet att landskapsregeringen har överlämnat ett lagförslag som en följd av att GMO-grödor har godkänts för odling i EU och för att behovet av denna lagstiftning har lyfts fram i de diskussioner som förts i lagtinget om GMO. Utskottet utgår från att landskapsregeringen även fortsättningsvis följer med utvecklingen på området.

Detaljmotivering

1 § Utskottet föreslår en ändring i 1 mom. så att ordet ”känsliga” stryks. Enligt utskottet är syftet med lagen att försöka förhindra all spridning utanför det område som används för odling av genmodifierade grödor.

Vidare föreslås ett tillägg i 4 punkten i förtydligande syfte.

Slutligen föreslås att det tas in en uttrycklig bestämmelse som anger att lagen även omfattar ersättning till biodlare för skada som uppkommer till följd av att bestämmelserna i lagen inte följts.

2 § I punkt 1 anges att en genetiskt modifierad växtsort är en växtsort som har godkänts för odling genom ett förfarande enligt EG-förordningen (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder eller enligt gentekniklagen, FFS 1995/377.

EG-förordningen omfattar bara växtsorter som används till livsmedel eller foder medan gentekniklagens tillämpningsområde är vidare. Gentekniklagen omfattar innesluten användning och avsiktlig utsättning i miljön av genetiskt modifierade organismer. Med genetiskt modifierade organismer avses en organism vars genetiska material har modifierats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom parning eller naturlig rekombination. Mot denna bakgrund kan också en genmodifierad gröda som odlas som energigröda omfattas av den nu föreslagna lagen förutsatt att den har godkänts enligt gentekniklagen.

Ändringsförslagen är av teknisk eller språklig natur.

3 § I förtydligande syfte föreslås att ordet ”eventuellt” stryks i 1 mom.

4 § Ändringsförslagen är av teknisk eller språklig natur. För utskottets överväganden beträffande de olika skyddsavstånden hänvisas till betänkandets allmänna motivering ovan.

5 § Utskottet föreslår att skyddsavståndet mellan en odling av genetiskt modifierade växter som kan korspollineras och biodlingar eller platser med pollineringsbin ska utökas från 2000 meter till 3000 meter. Det har under behandlingen framkommit att det av landskapsregeringen föreslagna skyddsavståndet inte är tillräckligt. Utskottet har tagit del av forskning om bin som bl.a. visar hur långa sträckor bin förmår flyga mellan sin bikupa och det område där de hämtar sin föda. För utskottets närmare motivering hänvisas till betänkandets allmänna motivering ovan.

6-7 §§ Ändringsförslagen är av teknisk eller språklig natur.

8 § I landskapsregeringens förslag är verksamhetsidkaren skyldig att vidta vissa skyddsåtgärder när odlingen av genetiskt modifierade växter avslutas, om området ska användas för annan odling. Utskottet föreslår att den avslutande bisatsen stryks i 1 mom. första meningen så att skyldigheten även gäller då användningen av området ändrar karaktär eller om området lämnas obrukat. Övriga ändringar är av språklig karaktär.

9 § Ändringsförslagen är av teknisk eller språklig natur. En felaktig paragrafhänvisning föreslås rättad.

10 § Utskottet föreslår att 1 mom. kompletteras med en bestämmelse om att en verksamhetsidkare även ska informera en intresseorganisation för biodlare med hemort i landskapet och vars verksamhetsområde omfattar hela landskapet.

11 § Ändringsförslagen är av språklig natur.

12 § En ändring av språklig natur föreslås. Vidare föreslås att en felaktig paragrafhänvisning rättas.

14-16 §§ Ändringsförslagen är av språklig natur.

17 § I 2 mom. anges att inspektioner inte får utföras i en lokal som används som stadigvarande bostad. Därefter föreslås ett undantag från huvudregeln så att inspektion ändå får utföras om det finns grundad anledning att misstänka att någon har gjort sig skyldig till ett förfarande som är straffbart enligt lagen.

Den inledande huvudregeln ger uttryck för den grundlagsskyddade hemfriden d.v.s. 10 § grundlagen. Ingrepp i hemfriden kan endast göras med stöd av lag. Enligt 27 § 1 punkten självstyrelselagen är det rikets behörighet att göra avvikelse från grundlagen. Om det i rikslagstiftningen hade funnits en motsvarande bestämmelse som medger inspektioner i en bostad när det finns grundad anledning att misstänka brott skulle denna bestämmelse ha kunnat tas in med stöd av 19 § 3 mom. självstyrelselagen enligt vilket bestämmelser av rikslagstiftningsnatur, som i sak överensstämmer med motsvarande stadganden i rikslag, kan intas för vinnande av enhetlighet och överskådlighet. Utskottet konstaterar att det i riksdagen fanns ett sådant förslag i 19 § 2 mom. i regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om produktion av genetiskt modifierade växter, RP 246/2009. Lagförslaget färdigbehandlades inte utan förföll. Med hänvisning till att andra meningen i 2 mom. utgör en behörighetsöverskridning föreslår utskottet att meningen utgår.

En ändring av språklig natur föreslås i 1 mom.

18 § Ändringsförslaget är av språklig natur.

19 § Ändringsförslagen är av teknisk eller språklig natur. En felaktig paragrafhänvisning föreslås rättad.

20 och 21 §§ Ändringsförslagen är av teknisk eller språklig natur.

22 § Utskottet föreslår att den andra meningen stryks såsom onödig. Av lagförslagets hänvisningar i 18 § 1 mom. och 20 § 4 mom. följer att sådana uppgifter som är sekretessbelagda med stöd av annan lagstiftning inte får offentliggöras.

23 § Ändringsförslagen är av språklig natur.

24 § Utskottet föreslår en ändring i 2 mom. så att ”allvarlig” ekonomisk skada” ändras till ”betydande” ekonomisk skada. Ändringen innebär en skärpning eftersom tröskeln för att ett förbud får meddelas sänks från allvarlig till betydande. Övriga ändringsförslag är av teknisk eller språklig natur. De felaktiga paragrafhänvisningarna föreslås rättade.

25-26 §§ Ändringsförslagen är av teknisk eller språklig natur. Felaktiga paragrafhänvisningar föreslås rättade.

27 § Utskottet föreslår att också biodlare ska ersättas för den skada som uppkommer till följd av att skyddsbestämmelserna i denna lag inte har följts. Biodlare med ekologisk produktion ska också ersättas för inkomstbortfall till följd av bestämmelser om ekologisk produktion av honung. Dessutom ska biodlare ersättas för kostnader för undersökningar och provtagningar som behövs för att utreda skadan samt de åtgärder som måste vidtas för att återställa produktionen.

Övriga ändringsförslag är av teknisk eller språklig natur.

28 § De felaktiga paragrafhänvisningarna föreslås rättade.

30 § Ändringsförslagen är av språklig natur.

31 § Utskottet föreslår att paragrafen omformuleras i förtydligande syfte. Samtidigt konstateras att ansvaret för skada som orsakas genom odling av genmodifierade grödor begränsas för verksamhetsidkaren i 28 §. Det medför att landskapsregeringen endast kan utnyttja sin regressrätt i de fall då det kan påvisas att en verksamhetsidkare uppsåtligen eller av oaktsamhet har försummat att iaktta de krav och skyddsavstånd som föreskrivs i lagen.

Eftersom regressrätten utövas genom att talan väcks mot verksamhetsidkaren vid domstol är det inte givet att landskapsregeringen kan återfå den utbetalda ersättningen.

32 § Paragrafen motsvarar lagförslagets 33 §. Utskottet föreslår i förtydligande syfte att bestämmelsen om ersättning av miljöskador flyttas till 6 kap. som har rubriken ”Ersättning för skada.”

33 § Paragrafen motsvarar lagförslagets 32 §.

Utskottet föreslår att det skyddsavstånd som landskapsregeringen kan besluta om enligt förslagets 2 mom. utökas till 3000 meter. Utskottets motiveringar till det utökade skyddsavståndet framgår av avsnittet ”Skyddsavstånd till andra odlingar och naturskyddsområden” under allmänna motiveringarna ovan.

I förtydligande syfte föreslås att förordningsfullmakten omformuleras och flyttas till 4 mom. Övriga ändringar är av språklig natur.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 14 november 2011 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande över lagförslaget.

Utskottet har i ärendet hört byråchefen Helena Blomqvist, ordföranden för Ålands natur och miljö r.f. Adam Conway, biodlaren Torbjörn Eckerman, lagberedaren Olle Ekström, naturvårdsintendenten Jörgen Eriksson, vikarierande VD för Ålands producentförbund Tage Eriksson, vikarierande landsbygdsinspektören Maija Häggblom, landskapsagronomen Sölve Högman, lagberedningschefen Lars Karlsson, ekoodlaren Isabell Kvarnfors, odlingschefen vid Ålands trädgårdshall Paul-Mårten Sjölund och fabrikschefen för Chips Ab Christer Söderström.

Finans- och näringsutskottet har avgett ett utlåtande om lagförslaget som fogas till betänkandet.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Christian Beijar, viceordföranden Åke Mattsson samt medlemmarna Anders Eriksson (delvis), John Hilander, Runar Karlsson, Sara Kemetter och Torsten Sundblom.

Ledamoten Torsten Sundblom har lämnat en reservation till betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar lagförslaget i följande lydelse:

L A N D S K A P S L A G
om produktion av genetiskt modifierade växter

(Ingressen lika som i lagförslaget).

1 kap.
Allmänna bestämmelser

1 §

Syfte och tillämpningsområde

Syftet med denna lag är att hindra spridning och inblandning av genetiskt modifierade grödor i andra grödor och (uteslutning) biotoper samt att förebygga de ekonomiska skador som inblandning kan orsaka.

Denna lag tillämpas avseende genetiskt modifierat växtmaterial på

1) odling,

2) hantering och lagring på en gårdsbruksenhet,

3) transporter på en gårdsbruksenhet och mellan gårdsbruksenheter,

4) ersättning till en odlare som bedriver ekologisk eller konventionell växtproduktion för skada som uppkommer som en följd av inblandning av genetiskt modifierade grödor,

5) ersättning till en biodlare för skada som uppkommer som en följd av att en odlare av genmodifierade grödor inte följer bestämmelserna i denna lag samt

6) tillsyn över verksamhet som avses i punkterna 1 – 3.

2 §

Definitioner

I denna lag avses med

1) genetiskt modifierad växtsort en växtsort som har godkänts för odling genom ett förfarande enligt EG-förordningen (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder eller enligt gentekniklagen, FFS 1995/377,

2) genetiskt modifierat växtmaterial genetiskt modifierade växtsorter eller sådant växtbestånd, utsäde eller sådana skördar av en gröda där genetiskt modifierade växtindivider av samma växtart eller genetiskt modifierade växtindivider av en annan växtart som är korsningsbara med den föregående eller dessa växtarters genetiskt modifierat material förekommer i sådana halter som överstiger tröskelvärdet för märkningen enligt artiklarna 12 och 24 i enligt EG- förordningen (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder,

3) produktion av genetiskt modifierade växter odling där det odlas eller där landskapsregeringen har konstaterat att det växer genetiskt modifierat växtmaterial,

4) ekologisk växtproduktion en sådan produktionsmetod som avses i EG-förordningen (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91, nedan kallad EG-förordningen om ekologisk produktion,

5) konventionell växtproduktion annan växtproduktion än produktion av genetiskt modifierade växter eller ekologisk växtproduktion,

6) inblandning inblandning av genetiskt modifierat växtmaterial eller däri förekommande genetiskt modifierat material i arvsmassan, växtbeståndet eller skörden av en annan sort av samma art eller annan art som är korsningsbar med denna och som odlas konventionellt eller ekologiskt,

7) odlingsområde en åker, annan mark eller växthusareal som används för odling, diken och dikesrenar i anslutning till dem och en gårds driftscentrum samt området i omedelbar anslutning till dessa,

8) verksamhetsidkare en fysisk eller juridisk person som i sin näringsverksamhet eller annars odlar genetiskt modifierat växtmaterial samt (uteslutning)

9) skyddsavstånd minsta tillåtna avstånd mellan en av verksamhetsidkaren odlad växtindivid av genetiskt modifierat växtmaterial och en annan odlares konventionellt eller ekologiskt odlade individ av samma växtart eller en annan som är korsningsbar med det genetiskt modifierade växtmaterialet samt minsta tillåtna avstånd till vissa specifika känsliga biotoper eller till biodlingar eller platser med pollineringsbin.

2 kap.
Villkor för verksamheten

3 §

Allmänna krav

Genetiskt modifierat växtmaterial ska för hindrande av inblandning och spridning hållas åtskilt både från andra växter av samma växtart som från växter av en annan växtart som är korsningsbara med den, med undantag av inblandning som (uteslutning) behövs med tanke på användningsändamålet.

(2 och 3 mom. lika som i lagförslaget).

4 §

Skyddsavstånd vid odling av genetiskt modifierade växter

som förökas vegetativt

Allmänna skyddsavstånd vid odling av genetiskt modifierade växter som förökas vegetativt är följande:

1) 100 meter till konventionellt odlad motsvarande gröda,

2) 300 meter till ekologiskt odlad motsvarande gröda,

3) 70 meter till övrig konventionell odling samt

4) 200 meter till övrig ekologisk odling.

Landskapsregeringen kan för avgränsade biotoper, som bedöms vara särskilt känsliga och skyddsvärda, besluta att skyddsavståndet mellan biotopen och en odling av genetiskt modifierade växter som förökas vegetativt ska vara minst 900 meter.

5 §

Skyddsavstånd vid odling av genetiskt modifierade

växter som kan korspollineras

Allmänna skyddsavstånd vid odling av genetiskt modifierade växter som kan korspollineras är följande:

1) 300 meter till konventionellt odlad motsvarande gröda,

2) 900 meter till ekologiskt odlad motsvarande gröda,

3) 100 meter till övrig konventionell odling,

4) 500 meter till övrig ekologisk odling samt

5) 3 000 meter till biodlingar eller platser med pollineringsbin.

Landskapsregeringen kan för avgränsade biotoper, som bedöms vara särskilt känsliga och skyddsvärda, besluta att skyddsavståndet mellan biotopen och en odling av genetiskt modifierade växter som kan korspollineras ska vara minst 1 000 meter.

6 §

Markägarens samtycke

Verksamhetsidkaren måste ha markägarens samtycke till produktion av genetiskt modifierade växter, om verksamhetsidkaren inte äger området som används för odling.

7 §

Examen gällande produktion av genetiskt modifierade växter

(1 mom. lika som lagförslaget).

Verksamhetsidkaren eller den som ansvarar för odlingsverksamheten ska avlägga examen enligt 1 mom. Intyg över avlagt examen är bevis över att den som avlagt examen behärskar produktion av genetiskt modifierade växter på ett tryggt och ändamålsenligt sätt samt har kännedom om den lagstiftning som gäller sådan verksamhet. Examen är giltig under högst fem år efter att den har avlagts.

(3 mom. lika som i lagförslaget).

8 §

Åtgärder efter produktion av genetiskt modifierade växter

När odlingen av genetiskt modifierade växter avslutas på ett område ansvarar verksamhetsidkaren för växtföljden, behandling av området och destruktion av spillplantor (uteslutning) för att hindra inblandning och spridning av genetiskt modifierade växter på området (uteslutning). Skyldigheten att ansvara för dessa åtgärder övergår till en ny verksamhetsidkare om besittningen av området överförs.

(2 mom. lika som i lagförslaget).

Om besittningen av ett område, som omfattas av sådana skyldigheter som avses i 1 mom., överförs till någon annan så är överlåtaren och områdets innehavare skyldiga att lämna information om skyldigheterna till den nye verksamhetsidkaren innan området överlåts. En verksamhetsidkare som besitter ett område med nyttjanderätt ska dessutom informera markägaren om detta när nyttjanderätten upphör.

9 §

Anmälningsskyldighet

(1 mom. lika som i lagförslaget).

Ansökan ska uppta minst följande uppgifter:

1) verksamhetsidkarens namn och adress samt övriga kontaktuppgifter,

2) lägenhetssignum samt företags- och organisationsnummer eller om sådant saknas, verksamhetsidkarens personbeteckning,

3) odlad art, sort och nummer på det basskifte som antecknats i basskiftesregistret eller ett annat exakt område där genetiskt modifierat material odlas samt arealen för odlingen av genetiskt modifierat material,

4) planerad tidpunkt för inledandet av odlingen samt

5) namnet på den person som avlagt examen enligt 7 § och datum då examen avlagts.

(3 mom. lika som i lagförslaget).

Landskapsregeringen kan i förordning besluta om närmare bestämmelser om innehållet i anmälan och om ansökningsförfarandet som avses i denna paragraf.

10 §

Information till grannar och andra aktörer

Verksamhetsidkaren ska årligen i god tid, senast den 1 februari, innan odlingen inleds ge skriftlig information om produktionen av genetiskt modifierade växter till andra odlare med odlingsområde inom skyddsavstånden (uteslutning) samt till biodlare med bikupor inom 5 000 meter från en odling med genetiskt modifierade växter. Verksamhetsidkaren ska skriftligen vid samma tidpunkt ge samma information till en intresseorganisation för biodlare med hemort i landskapet och vars verksamhetsområde omfattar hela landskapet.

(2 mom. lika som i lagförslaget).

Landskapsregeringen kan i förordning besluta om närmare bestämmelser om omfattningen av den information som avses i denna paragraf och till vilka den ska ges.

11 §

Plan

Verksamhetsidkaren ska för varje odlingssäsong göra en plan över de åtgärder och arbetsmetoder som verksamhetsidkaren avser att tillämpa för att hindra inblandning och spridning av genetiskt modifierat växtmaterial vid odling, hantering och lagring samt vid transporter på en gårdsbruksenhet och mellan gårdsbruksenheter.

(2 mom. lika som i lagförslaget).

12 §

Krav på spårbarhet och dokumentering

Verksamhetsidkaren ska föra anteckningar om odling, lagring, anskaffning och överlåtelse av genetiskt modifierat material. Anteckningarna ska omfatta uppgifter med vars hjälp det genetiskt modifierade växtmaterialet kan spåras och fullföljandet av skyldigheterna enligt 3, 8 och 11 §§ kan verifieras.

(2 och 3 mom. lika som i lagförslaget).

3 kap.
Myndigheter

13 §

(Lika som i lagförslaget).

14 §

Auktoriserad inspektör

(1 mom. lika som i lagförslaget).

En auktoriserad inspektör ska visa upp ett skriftligt intyg över sitt bemyndigande enligt 1 mom. om den vars odling, hantering, (uteslutning) lagring eller transport (uteslutning) granskas begär det.

4 kap.
Tillsyn

15 §

Allmänna principer för organisering av tillsyn

Tillsynen ska vara ändamålsenlig och objektiv och den ska med utgångspunkt i en riskbedömning omfatta odling, hantering,(uteslutning) lagring samt transport som avses i 1 § 1 – 3 punkterna.

16 §

Tillsynsplan

Landskapsregeringen ska årligen göra upp en plan för (uteslutning) tillsynen. Av tillsynsplanen ska framgå vad som ska granskas samt frekvensen av tillsynen.

17 §

Inspektionsrätt och rätt att få upplysningar

Landskapsregeringen och landskapsregeringens auktoriserade inspektörer har rätt att för tillsynen över genomförandet och efterlevnaden av denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den göra inspektioner, ta del av handlingar samt få tillträde till platser där grödor odlas eller växtdelar, utsäde eller skörd hanteras, används eller lagras eller där uppgifter som är relevanta för tillsynen av efterlevnaden av denna lag förvaras. Landskapsregeringen och landskapsregeringens auktoriserade inspektörer har rätt att inspektera redskap, utrustning och utrymmen som använts i verksamheten samt dokumentation liksom också vid behov avgiftsfritt ta prov av grödorna eller skörden av dem för undersökning.

Inspektioner får inte utföras i lokaler som används för stadigvarande boende. (Uteslutning).

(3 mom. lika som i lagförslaget).

18 §

Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter

(1 mom. lika som i lagförslaget).

Utöver vad som bestäms i landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet (uteslutning) får uppgifter som erhållits under tillsynen, utan hinder av tystnadsplikten, lämnas ut till åklagar- och polismyndigheter för utredande av brott.

19 §

Tillsynsregister

Landskapsregeringen för ett register för tillsynsändamål över de anmälningsskyldiga verksamhetsidkarna. I registret ska följande uppgifter finnas:

1) verksamhetsidkarens namn och adress samt övriga behövliga kontaktuppgifter,

2) verksamhetsidkarens lägenhetssignum samt företags- och organisa-tionsnummer eller om sådant saknas, personbeteckning,

3) den art och den sort som ska odlas och nummer på det basskifte som finns i basskiftesregistret eller ett annat exakt område där genetiskt modifierat växtmaterial odlas samt den areal som ska odlas,

4) tidpunkten då odlingen avses inledd,

5) namnet på den som avlagt den i 7 § avsedda examen och tidpunkten då examen avlagts,

6) uppgifter om föreläggande, förbud, straff eller andra tvångsmedel eller påföljder som med stöd av 23 – 28 §§ meddelats verksamhetsidkaren,

7) verkställda tillsynsåtgärder samt andra för tillsynen behövliga uppgifter enligt denna lag eller enligt bestämmelser och föreskrifter som har utfärdats med stöd av den samt

8) det område där tillsynsmyndigheten har konstaterat produktion av genetiskt modifierade växter.

(2 och 3 mom. lika som i lagförslaget).

20 §

Offentliggörande, användning och utlämnande av registeruppgifter

Utgående från anmälningar publicerar och uppdaterar landskapsregeringen på sin hemsida en förteckning över de platser där produktion av genetiskt modifierade växter bedrivs. I förteckningen ska odlingsarealerna och växtsorterna framkomma. I förteckningen publiceras även motsvarande uppgifter (uteslutning) om sådana områden som har använts för odling och som landskapsregeringen har infört i registret i enlighet med 19 § 1 mom. 8 punkten.

Kommunerna har rätt att använda det register som avses i 19 § i den omfattning som deras föreskrivna uppgifter kräver (uteslutning).

(3 och 4 mom. lika som i lagförslaget).

21 §

Handräckning

Landskapsregeringen och en av landskapsregeringen auktoriserad inspektör har rätt att av polis- och räddningsmyndigheterna få handräckning vid utförandet av uppgifter enligt denna lag samt (uteslutning) bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den.

22 §

Offentliggörande av tillsynsresultat

Landskapsregeringen offentliggör årligen en berättelse om genomförandet av tillsynen. (Uteslutning).

5 kap.
Administrativa tvångsmedel och påföljder

23 §

Föreläggande

Landskapsregeringen kan besluta att den som inte följer denna lag eller bestämmelser som har utfärdats med stöd av den (uteslutning) och om bristerna inte förutsätter ett förbud enligt 26 § (uteslutning) ska uppfylla sina plikter inom en tid som med avseende på ärendets natur är tillräckligt lång.

24 §

Förbud

Landskapsregeringen kan för att hindra inblandning eller spridning förbjuda

1) produktion av genetiskt modifierade växter på ett visst område om produktionen inte uppfyller de krav som ställs i denna lag eller med stöd av den eller om verksamhetsidkaren eller den som ansvarar för odlingsverksamheten inte har avlagt examen enligt 7 §,

2) produktion av en viss växtart på ett sådant område som avses i 8 § 1 mom., om verksamhetsidkaren eller områdets innehavare inte iakttar de krav på växtföljd och behandling av området som föreskrivits med stöd av 8 § samt

3) hantering, transport eller lagring av genetiskt modifierat växtmaterial, om hanteringen, transporten eller lagringen, hanterings- eller lagringsutrymmena, hanteringsutrustningen eller materiel för transport inte uppfyller det krav som ställs i denna lag eller med stöd av den (uteslutning) eller om verksamhetsidkaren inte har avlagt examen enligt 7 §.

Ett förbud får meddelas endast om verksamheten kan orsaka andra betydande ekonomisk skada, om verksamhetsidkaren inte iakttar ett föreläggande som meddelats med stöd av 23 § eller om missförhållandet som ligger till grund för föreläggandet fortgår eller upprepas eller om missförhållandet orsakas uppsåtligen.

(3 och 4 mom. lika som i lagförslaget).

25 §

Vite och tvångsutförande

Landskapsregeringen kan förena ett föreläggande som har meddelats med stöd av 23 § eller ett förbud enligt 24 § med vite eller med hot om att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad. I ett ärende som gäller vite eller tvångsutförande iakttas landskapslagen (2008:10) om tillämpning i landskapet Åland av viteslagen.

(2 mom. lika som i lagförslaget).

26 §

Straffbestämmelse

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

1) försummar de krav på särhållning, omsorgsfullhet och varsamhet eller de krav på ändamålsenlighet eller rengöring i fråga om utrymmen, utrustning och materiel som föreskrivs i 3 § eller med stöd av den,

2) försummar det krav på skyddsavstånd som anges i 4 och 5 §§,

3) bedriver produktion av genetiskt modifierade växter utan den examen som avses i 7 §,

4) bryter mot skyldigheten i 8 § att sörja för växtföljden, behandla området, destruera spillplantor eller lämna uppgifter,

5) försummar anmälningsskyldigheten enligt 9 § eller skyldigheten att lämna information enligt 10 § eller uppgöra och bevara dokumentation enligt 12 § eller

6) försummar skyldigheten enligt 17 § 3 mom. att lämna uppgifter eller

bryter mot ett föreläggande som meddelats med stöd av 23 § eller ett förbud som meddelats med stöd av 24 § ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs (uteslutning) i någon annan lag, för förseelse mot bestämmelserna om produktion av genetiskt modifierade växter dömas till böter.

Landskapsregeringen anmäler för de enligt 14 § auktoriserade inspektörernas del (uteslutning) förseelser enligt 1 mom. till åtalsprövning. Anmälan behöver inte göras, om förseelsen som helhet betraktad kan anses vara uppenbart ringa. I sådana fall kan landskapsregeringen ge den verksamhetsidkare som gjort sig skyldig till förseelsen en anmärkning med uppmaning att korrigera felen.

6 kap.
Ersättning för skada

27 §

Skada som ersätts

Såsom skada enligt denna lag ersätts det inkomstbortfall som drabbar en biodlare eller den som bedriver konventionell eller ekologisk jordbruksproduktion till följd av att inblandning av genetiskt modifierat växtmaterial i en konventionellt eller ekologiskt odlad växtsort skett så att de produkter som odlas eller de produkter som framställs (uteslutning) överskrider de tröskelvärden för genetiskt modifierat material som i Europeiska gemenskapens lagstiftning anges för produkterna, så att produkterna

1) inte får marknadsföras (uteslutning) eller

2) får marknadsföras endast om de är försedda med märkning som visar att de är genetiskt modifierade eller innehåller beståndsdelar som är genetiskt modifierade.

Den som bedriver ekologisk produktion ersätts också för det inkomstbortfall som orsakas av att det i fråga om dennes åkerskiften eller ekologiskt uppfödda djur måste iakttas en övergångsperiod enligt EG-förordningen om ekologisk produktion. På motsvarande sätt ska biodlare med ekologisk produktion ersättas för inkomstbortfall till följd av bestämmelser om ekologisk produktion.

Med stöd av denna lag ersätts dessutom följande:

1) kostnader som orsakas en biodlare eller den som bedriver konven-tionell eller ekologisk jordbruksproduktion för de undersökningar, provtagningar och andra motsvarande åtgärder som behöver vidtas för att utreda skadan, när tröskelvärdet har överskridits eller när det har funnits grundad anledning att misstänka att det har överskridits samt

2) kostnader för de behövliga åtgärder som på grund av spridning eller inblandning av genetiskt modifierat växtmaterial måste vidtas av en biodlare eller den som bedriver konventionell eller ekologisk jordbruksproduktion för att återställa en odling så att den motsvarar de krav som ställs på produktionsformen.

28 §

Verksamhetsidkarens ansvar

Den som orsakar en sådan skada som avses i 27 § genom att uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar att iaktta de krav och skyddsavstånd som anges i 3-6 §§, 8-10 §§ eller 12 § i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av dem, är ansvarig för skadan.

29 §

(Lika som i lagförslaget).

30 §

Villkor för landskapets ersättningsansvar

Landskapsregeringen kan besluta att ersättning för skada ska betalas till den skadelidande inom ramen för det anslag som tagits in i landskapsbudgeten, om det kan påvisas att skadan sannolikt orsakats av sådan verksamhet som avses i 1 § 2 mom. 1 – 3 punkterna i denna lag.

(2 mom. lika som i lagförslaget).

(3 mom. utesluts).

31 §

Landskapets regressrätt

Om landskapsregeringen har betalat ersättning till en skadelidande med stöd av 30 § ska landskapsregeringen kräva motsvarande ersättningsbelopp av den verksamhetsidkare som är ansvarig för skadan genom verksamhet som avses i 1 § 2 mom. 1-3 punkterna i denna lag.

Vid jämkning av ersättningsskyldigheten gäller vad som föreskrivs i 2 kap. i skadeståndslagen (FFS 412/1974).

32 § (Lagförslagets 33 §)

Ersättning av miljöskador

(Lika som i lagförslagets 33 §).

7 kap.
Särskilda bestämmelser

33 § (Lagförslagets 32 §)

Begränsningar av odling av genetiskt modifierade växter

(1 mom. lika som i lagförslaget).

(2 mom. utesluts).

Odling av genetiskt modifierat växtmaterial är inte tillåtet inom naturskyddsområden och sådana Natura 2000-områden som har fredningsskydd enligt (uteslutning) EG-direktivet 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) eller EG-direktivet 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (habitatdirektivet). Odling av genetiskt modifierat växtmaterial är heller inte tillåtet i sådana områdens omedelbara närhet. Landskapsregeringen kan för enskilda sådana områden, eller delar av sådana områden, besluta om ett skyddsavstånd med högst 3 000 meter till odlingar av genetiskt modifierade växter.

(3 mom. lika som i lagförslagets 4 mom.).

Landskapsregeringen beslutar i förordning om begränsningar eller förbud mot odling i enlighet med denna paragraf.

34-37 §§

(Lika som i lagförslaget).

__________________

Mariehamn den 28 februari 2012

Ordförande

Christian Beijar

Sekreterare

Marine Holm-Johansson

Reservation

Undertecknad vill med denna reservation reservera mig mot Social- och miljöutskottets betänkande nr 3/2011-2012 med anledning av Landskapsregeringens lagförslag nr 1/2011-2012 Produktion av genetiskt modifierade växter.

Motivering;

De i lagförslaget ingående 30-31 §§ där villkoren för landskapets ersättningsansvar 30 § och landskapets regressrätt 31 § normeras kan ge upphov till budgetutgifter och kan behöva personella resurser som är svåra att förutse.

Med beaktandet av att landskapets budgetutgifter nödvändigt måste komma i balans med inkomsterna är det inte ansvarsfullt att genom lagstiftning göra landskapet till mellanhand vid rättsliga tvister som resultatet blir enligt 30 § i denna lag. Med anledning av detta bör 30 § lyftas ut ur lagförslaget och då behövs inte 31 § som därmed också kan slopas.

Med anledning av ovanstående motivering föreslås att 30 – 31 §§ stryks i lagförslaget om Produktion av genetiskt modifierade växter.

Mariehamn 28 februari 2012

Torsten Sundblom


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2011-2012
		Datum
	Finans- och näringsutskottet	2011-11-23



	Till Social- och miljöutskottet

Finans- och näringsutskottets utlåtande

Produktion av genetiskt modifierade växter

· Landskapsregeringens lagförslag nr 1/2011-2012

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 1

Bakgrunden till lagförslaget 1

Allmänna synpunkter på lagförslaget 1

Ersättningsansvar 2

Odling av GMO gröda ur ett näringsperspektiv. 2

Ärendets behandling. 2

Utskottets förslag. 3

Lagtinget har i enlighet med arbetsordningens 44 § 3 mom. beslutat att finans- och näringsutskottet ska lämna ett utlåtande till social- och miljöutskottet.

Utskottets synpunkter

Bakgrunden till lagförslaget

Landskapsregeringens lagförslag går ut på att hindra spridning och inblandning av genetiskt modifierade grödor i andra grödor och känsliga biotoper samt att förebygga de ekonomiska skador som inblandning kan orsaka. Utskottet har erfarit att förslaget framförallt tillkommit på önskemål från ekologiska och konventionella odlare. Frågan om GMO grödor har även behandlats i samband med Mika Nordbergs m.fl. finansmotion nr 28/2008-2009 varvid lagtinget gav landskapsregeringen i uppdrag att ge lagtinget möjlighet att ta ställning till om Åland kan och bör hållas GMO-odlingsfritt.

Utskottet har erfarit att GMO odling inte reglerats i riket och att risken för att någon skulle börja odla GMO grödor på Åland för tillfället bedöms som liten. Därtill har utskottet erfarit att odling av GMO grödor inom EU är strikt reglerat så att enbart av EU godkända grödor får odlas.

Allmänna synpunkter på lagförslaget

Utskottet noterar att lagförslaget tar sikte på odling av GMO grödor. Däremot definieras inte vad som avses med odling på ett tillfredställande sätt. Lagförslaget kan således uppfattas att omfatta även odling för privat bruk i hemträdgårdar och inomhus. Om så ska vara fallet bör lagförslaget närmare granskas utgående från bl.a. grundlagens bestämmelser avseende individens rättigheter gällande bl.a. inspektioner och liknande.

Lagförslagets 4 och 5 §§ reglerar de skyddszoner som ska tillämpas på odling av GMO grödor. Utskottet har erfarit att skyddszonen i förhållande till ekologisk gröda är större bl.a. på grund av att ekologisk gröda representerar ett större ekonomiskt värde. I 9 och 10 §§ lagförslaget regleras tidpunkt för anmälan och information till berörda om att odling av GMO gröda ska bedrivas på ett visst odlingsområde. Denna tidpunkt överensstämmer inte med tidpunkten för då andra odlare i allmänhet avgör val av odling och frågan om anmälans rättsverkan gentemot eventuellt berörda grannar är otydlig, särskilt med beaktande av de olika skyddsavstånd som föreslås i lagförslaget. Utskottet anser att det borde övervägas att införa en informationsplikt vid en i lagen angiven tidpunkt även för andra än GMO odlare som erhållit information om att en GMO gröda ska odlas i dennes närområde. Med en ömsesidig informationsplikt kunde det föreslagna systemet fungera till denna del.

Ersättningsansvar

Utskottet noterar att landskapet tar på sig ett ersättningsansvar enligt 30 § lagförslaget gentemot skadelidande om det kan påvisas att skadan sannolikt orsakats av sådan verksamhet som avses i 2 § 1-3 p i lagförslaget. Landskapsregeringen föreslås besluta om ersättning för skadan och ersättningen ska betalas inom ramen för det anslag som upptagits i landskapsbudgeten. Om ersättning utbetalats föreslås landskapet sedan få regressrätt gentemot verksamhetsidkaren.

Utskottet anser att det finns anledning att se över kopplingen mellan anslagets storlek i landskapsbudgeten och ersättningens storlek. Vidare finns det anledning att se över hur systemet föreslås fungera i fråga om landskapsregeringens beslut om att utbetala ersättning och i förlängningen i förhållande till den regressrätt landskapet har gentemot verksamhetsidkaren så att det blir ett för alla inblandade parter rättssäkert system. I sammanhanget föreslår utskottet att social- och miljöutskottet överväger ett rent civilrättsligt ersättningsystem utan landskapets inblandning i ersättningsfrågan.

Odling av GMO gröda ur ett näringsperspektiv

Åland är en integrerad del av resten av världen och därmed långt beroende av de trender som uppstår även utanför Åland. Utgående från detta inverkar utveckling av jordbruksproduktion utanför Åland även på lönsamheten av det åländska jordbruket. Jordbruket har en stor samhällsekonomisk nytta för hela Åland.

I det fall det utvecklas GMO grödor som har bättre kvalitet, genererar större skördar, kräver mindre kemisk bekämpning eller som tillhandahåller andra fördelar som kan mätas i ekonomiska termer kommer detta att få inverkan på behovet att odla GMO gröda även på Åland. Särskilt om marknaden accepterar GMO grödan.

Även om det idag inte odlas GMO grödor på Åland kan det mot bakgrund till det ovanstående vara en fördel om frågan om odling av GMO grödor hanteras på ett nyanserat sätt. Utskottet ber därför social- och miljöutskottet närmare överväga lagförslaget så att alla gruppers intressen tillgodoses.

Utskottet ber social- och miljöutskottet att uppmana landskapsregeringen att följa med utvecklingen på området och ha beredskap att öppna lagstiftningen i syfte att möjliggöra GMO odling i det fall utvecklingen på området det kräver.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 14 november 2011 enligt 44 § 3 mom. arbetsordningen inbegärt ett utlåtande från finans- och näringsutskottet till social- och miljöutskottet i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört ministern Torbjörn Eliasson, lagberedaren Olle Ekström, byråchefen Sölve Högman, lantbruksingenjören Maija Häggblom, fabrikschefen Christer Söderström vid Chips Ab och odlingsansvarig Paul-Mårten Sjölund vid Ålands Trädgårdshall andelslag.

I ärendets avgörande behandling har deltagit ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden Mika Nordberg samt medlemmarna Tom Grahn, Johan Ehn, Tony Asumaa och Brage Eklund.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att social- och miljöutskottet vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

Mariehamn den 23 november 2011

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Niclas Slotte

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter