Social- och miljöutskottets betänkande 3/2023-2024

Tillhör ärendet: Miljöskadeavgifter
Lagtingsår: 2023-2024

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 03/2023-2024

 

Datum

 

Social- och miljöutskottet

2024-04-16

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Social- och miljöutskottets betänkande

Miljöskadeavgifter

·       Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2023-2024

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 3

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår en blankettlag om att rikets lag om miljöskadefonden ska tillämpas på Åland till de delar det är landskapets lagstiftningsbehörighet. Att uppbära miljöskadeavgifter från verksamheter som medför risk för förorening av miljön är landskapets behörighet. Även att besluta om systemet för ersättning för miljöskador är landskapets behörighet, däremot är det system som finns i rikslagen rikets behörighet. Landskapsregeringen bedömer att ett gemensamt system med riket är det bästa alternativet för Åland.

     Avsikten är att så långt som möjligt samordna det åländska systemet med rikets system, vilket även framgår av rikslagen och propositionen att riksmyndigheterna önskar. En överenskommelseförordning planeras för att överföra myndighetsuppgifterna inom landskapets behörighet till den riksmyndighet som sköter dessa uppgifter i riket.

    

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagförslaget antas utan ändringar.

 

Utskottets synpunkter

 

Allmänt om lagen om miljöskadefonden

 

Lagen om miljöskadefonden (FFS 1262/2022) träder i kraft den 1 januari 2025. Avsikten är att landskapslagen om tillämpning av lagen om miljöskadefonden ska träda i kraft samtidigt.

     I lagen föreslås bestämmelser om en miljöskadefond. Miljöskadefonden ska vara en fond utanför statsbudgeten som ska lyda under miljöministeriet. Ur miljöfonden ska ersättning betalas för kostnader för bekämpning av miljöförorening och återställande av förorenad miljö samt för skador som orsakats, i de fall ersättning inte kan tas ut av den egentliga parten på grund av bland annat insolvens eller för att det inte har kunnat utredas vem som är den ansvariga parten. Dessutom ska det ur fonden beviljas understöd enligt prövning till de aktörer som ansvarar för ordnandet av räddningsväsendet för anskaffningar av material för bekämpning av miljöskador.

     Enligt lagen om miljöskadefonden ska de fondmedel som är avsedda för betalning av ersättningar samlas in hos dem som bedriver sådan verksamhet som medför risk för förorening av miljön genom årliga miljöskadeavgifter eller genom miljöskadeavgifter av engångsnatur.

     För de understöd som ska beviljas för anskaffningar för bekämpning av miljöskador ska användas ett anslag som överförs från statsbudgeten till fonden. Ersättning för skador som orsakats och kostnader för bekämpning och återställande som föranletts av ett och samma föroreningsfall eller av någon annan motsvarande störning ska kunna vara högst 30 miljoner euro. Uppbörden av den årliga miljöskadeavgiften ska avbrytas vid utgången av det år under vilket miljöskadefondens kapital den sista dagen i november överstigit 30 miljoner euro. Uppbörden inleds på nytt efter utgången av det år då kapitalet den sista dagen i november understiger 15 miljoner euro.

 

Miljöskadeavgifter

 

I lagförslaget redogörs för vilka bestämmelser i lagen om miljöskadefonden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. Regleringen om miljöskadeavgifter är att hänföra till natur- och miljövård som med stöd av 18 § 10 punkten i självstyrelselagen hör till landskapets behörighet. Regleringen berör även näringsverksamhet som enligt 18 § 22 punkten i självstyrelselagen hör till landskapets behörighet. Genom antagande av föreliggande lagförslag blir bestämmelserna om miljöskadeavgifter i lagen om miljöskadefonden tillämpliga på Åland. Miljöskadeavgifter ska tas ut av de verksamheter som orsakar risk för miljöförorening och som räknas upp i lagens bilagor 1 och 2. Den årliga miljöskadeavgiften är som lägst 200 euro och som högst 30 000 euro medan engångsavgiften är 400 euro. I lagförslaget uppges att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet uppskattat att omkring 140 verksamheter på Åland kommer att omfattas av skyldigheten att erlägga miljöskadeavgifter. Engångsavgifterna uppskattas till cirka 30 000 euro och de årliga miljöskadeavgifterna till cirka 15 000 euro.

     I och med att Åland genom föreliggande lagförslag föreslås anslutas till rikets miljöskadefond är det i praktiken inte möjligt att avvika från bestämmelserna om miljöskadeavgifter i lagen om miljöskadefonden. Utgångspunkten är att de som är skyldiga att erlägga miljöskadeavgift ska behandlas lika och konkurrensneutraliteten tryggas. En jämlik behandling av de avgiftsskyldiga verksamhetsutövarna förutsätter att avgiftsskyldigheten för samma verksamhet fastställs på ett enhetligt sätt. Överensstämmande bestämmelser är även en förutsättning för att avgiftsmyndighetens uppgifter ska kunna överföras från Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet till närings-, trafik- och miljöcentralen i södra Österbotten med stöd av en överenskommelseförordning.

 

Ersättningssystem för miljöskador              

 

Av lagförslaget framgår att det med stöd av 18 § 10 punkten i självstyrelselagen även hör till landskapets behörighet att besluta om vilket ersättningssystem som ska användas för de influtna miljöskadeavgifterna. I lagförslaget konstateras dock att det inte finns hinder för att ersättning till Åland kan betalas ut med stöd av rikslagstiftning inom ett område trots att det hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. I lagen om miljöskadefondens 13 § 4 mom. har en bestämmelse intagits om att den skadelidande har rätt till ersättning ur miljöskadefonden även för skada som orsakats i landskapet Åland och i lagens 15 § 4 mom. har en bestämmelse intagits om att myndigheter även har rätt till ersättning ur miljöskadefonden för kostnader för bekämpning och återställande som orsakats i landskapet Åland. Landskapsregeringen bedömer att det är mest ändamålsenligt att de medel som influtit från miljöskadeavgifter enligt den föreslagna lagen ska betalas till miljöskadefonden och att  ersättningsbestämmelserna i lagen om miljöskadefonden därmed blir tillämpliga på eventuella ersättningar till Åland.  

     Utskottet konstaterar att bestämmelserna i 20 § i lagen om miljöskadefonden som anger att även Ålands landskapsregering och de åländska kommunerna kan beviljas understöd ur miljöskadefonden för att delvis täcka kostnader för anskaffning av material för bekämpning av miljöskador anses höra till rikets lagstiftningsbehörighet med stöd av bland andra 27 § 3 punkten i självstyrelselagen.

      

Utskottets ställningstagande

 

Utskottet stöder lagförslaget och delar landskapsregeringens bedömning att det är mest ändamålsenligt att Åland ansluter sig till rikets miljöskadefond. De flesta miljöskador är gränsöverskridande och hanteringen därmed ett gemensamt ansvar för både Åland och riket. Åländska vatten utgör en stor del av rikets totala vattenareal vilket gör att den livliga fartygstrafiken gör Åland särskilt sårbart vid olje- eller kemikalieutsläpp, vilket i värsta fall kan leda till mycket omfattande och allvarliga föroreningar av miljön såväl på Åland som i riket. Utskottet konstaterar därtill att rikets miljöskadefond kommer att ha betydligt starkare finansiella resurser jämfört med ett för Åland eget ersättningssystem då de årliga miljöskadeavgifterna för Ålands del beräknas bli endast cirka 15 000 euro.

     Av skäl som redogjorts för ovan är det inte möjligt att på Åland ha från lagen om miljöskadefonden avvikande bestämmelser om miljöskyddsavgifterna. Utskottet anser dock att det finns skäl att överväga inkludering av vissa havsbaserade verksamheter, som riskerar förorena miljön, i avgiftsskyldigheten.  Utskottet anser även att indelningen av verksamheter i de olika avgiftsklasserna inte till alla delar är optimal för åländska förhållanden, exempelvis är det tveksamt att fiskodlingarna ska erlägga en engångsavgift medan vissa andra verksamheter ska erlägga årliga avgifter. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att inleda en dialog med riksmyndigheterna i syfte att få till stånd relevanta ändringar av miljöskadeavgifterna och de verksamheter som omfattas av avgiftsskyldigheten.       

      

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 20 mars 2024 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande i ärendet.

     Utskottet har i ärendet hört ministern Jesper Josefsson, sektionschefen Helena Boman från Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, lagberedaren Helena Blomqvist, biträdande avdelningschefen Niklas Karlman, juristen Sanna Karlsson och miljöskyddsinspektören Mikael Stjärnfelt från Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.    

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Christian Wikström, viceordföranden Pernilla Söderlund samt ledamöterna Annette Holmberg-Jansson, Mogens Lindén, Mikael Lindholm, Robert Mansén och Benny Pettersson.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar lagförslaget i oförändrad lydelse.

 

    

 

Mariehamn den 16 april 2024

 

 

Ordförande

 

 

Christian Wikström

 

 

Sekreterare

 

 

Carina Strand