Landskapsregeringen föreslår att 1 § i landskapslagen (1988:8) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om produktsäkerhet ändras. Ändringen innebär att lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet (FFS 75/2004), med vissa avvikelser, görs tillämplig i landskapet samtidigt som produktsäkerhetslagen (FFS 914/1986) upphör att gälla i landskapet. Även lagen om kosmetiska produkter (FFS 22/2005) samt lagen om underrättelser till Europeiska gemenskapernas kommission om åtgärder för att begränsa utsläppande på marknaden, saluföring och användning av vissa produkter som medför allvarlig risk (FFS 76/2004) görs tillämpliga i landskapet. Förslaget innehåller även vissa följdändringar i den ifrågavarande landskapslagens 5 och 6 §§.

Utskottets förslag

Utskottet omfattar landskapsregeringens förslag till lagändringar med ett tillägg i första paragrafen och på delvis andra grunder än de som anges i framställningen.

Utskottets synpunkter

Utskottet konstaterar att rikslagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet i huvudsak ersätter rikets produktsäkerhetslag. Lagens tillämpningsområde har utvidgats något och lagen har moderniserats. Rikslagen om kosmetiska produkter ersätter i huvudsak riksförordningar och –beslut som har gjorts tillämpliga i landskapet genom landskapsförordningen (1995:64) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om produktsäkerhet. Utskottet konstaterar även att rikslagen om underrättelser till Europeiska gemenskapernas kommission om åtgärder för att begränsa utsläppande på marknaden, saluföring och användning av vissa produkter som medför allvarlig risk (underrättelselagen) endast innehåller bestämmelser om underrättelser och vem som skall sända underrättelser till kommissionen medan rikslagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet innehåller i huvudsak bestämmelser om näringsidkares och andra tjänsteleverantörers skyldigheter, tillsynsmyndigheternas skyldigheter och befogenheter inklusive att planera, styra och utveckla övervakningen.

De tre nya rikslagarna gäller i huvudsak produktsäkerhet. Enligt HD:s utlåtande 17.12.1987 (OH 87/302) hänför sig landstingsbeslutet om att anta produktsäkerhetslagen som blankettlag till näringslagstiftningen och hälsovården på vilka områden landskapet har lagstiftningsbehörigheten. I regeringens proposition nr 73/1990 med förslag till ändring av självstyrelselagen anges att konsumentskyddet ansetts höra till rikets behörighet. Däremot skall landskapet ha lagstiftningsbehörighet i fråga om produktsäkerhet. Lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet gäller även för konsumenttjänster. Utskottet anser att konsumenttjänster hör till landskapets lagstiftningsbehörighet då dessa på samma sätt som konsumtionsvaror hör till områdena näringsverksamhet och hälsovård där landskapet har lagstiftningsbehörigheten enligt 18 § 12 och 22 punkterna självstyrelselagen, SjL. Av den orsaken bör även konsumenttjänster anges i första paragrafens första mening.

Enligt utskottets bedömning gäller även underrättelselagen områdena näringsverksamhet och hälsovård, varför landskapet har lagstiftningsbehörigheten i fråga om sådana underrättelser som gäller områden där landskapet har lagstiftningsbehörigheten. I regeringens proposition nr 127/2003 med förslag till ändring av lagstiftningen om allmän produktsäkerhet anges att skyldigheten att underrätta om begränsningar av saluföringen och marknadsföringen i fråga om produkter som medför allvarlig risk är en allmän skyldighet som gäller också produkter som inte omfattas av rikets allmänna produktsäkerhetslagstiftning utan omfattas av speciallagstiftning, t.ex. elsäkerhetslagen. Landskapet har lagstiftningsbehörigheten på flera specialreglerade områden t.ex. elsäkerhet, kemikalier och tobak.

Enligt 59b § 4 mom. SjL har landskapsregeringen rätt att stå i kontakt med Europeiska gemenskapernas kommission i ärenden som hör till landskapets behörighet och som gäller verkställighet i landskapet av beslut som har fattats inom Europeiska unionen. Om endast en åtgärd kan vidtas i medlemsstaten i ett förvaltningsärende där både landskapet och riket har behörighet fattas beslutet enligt 59b § 2 mom. SjL om åtgärden av riksmyndigheten, dock så att beslutet skall fattas efter samråd med landskapsmyndigheten så att samförstånd eftersträvas och landskapsmyndighetens ståndpunkter så långt som möjligt blir beaktade. Får medlemsstaterna enligt gemenskapsrätten i något fall där både landskapet och riket har behörighet utse endast en förvaltningsmyndighet, utser riket denna myndighet enligt 59b § 3 mom. SjL. När denna myndighet fattar ett beslut som annars skulle höra till landskapets behörighet, skall beslutet fattas i enlighet med landskapsregeringens ståndpunkt. Enligt artikel 12 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG om allmän produktsäkerhet skall en medlemsstat underrätta kommissionen om den vidtar eller beslutar att vidta, rekommendera eller komma överens med tillverkare och distributörer om att vidta åtgärder för att hindra, inskränka eller knyta speciella villkor till den eventuella saluföringen eller användningen inom sitt territorium av produkten på grund av en allvarlig risk. I regeringens proposition anges att enligt den uppgift som erhållits från kommissionen skall varje medlemsstat utse en kontaktpunkt som sänder alla underrättelser till kommissionen. Utskottet konstaterar att det inte går att läsa ut den tolkning av direktivet som anges i propositionen och utskottet anser därför att 59b § 4 mom. SjL är tillämpligt här varför landskapet här bör anses ha lagstiftningsbehörigheten även gällande underrättelselagen.

Utskottet framhåller att det är viktigt att rollfördelningen i övervakningsarbetet är tydlig för myndigheterna.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 2 juni 2005 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har i ärendet hört lagberedaren Mathias Lundqvist och ledande veterinären Rauli Lehtinen.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Sune Mattsson, vice ordföranden Fredrik Lindqvist samt medlemmarna Göte Winé, Åke Mattsson och Veronica Thörnroos.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar det i framställningen ingående lagförslaget med följande ändring:

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om produktsäkerhet

(Ingressen lika som i framställningen)

1 §

I syfte att förebygga risk för skada som konsumtionsvaror och konsumenttjänster kan orsaka på person eller egendom skall, med de undantag som följer av denna lag, följande författningar tillämpas i landskapet

1) lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet (FFS 75/2004), nedan kallad konsumentsäkerhetslagen,

2) lagen om kosmetiska produkter (FFS 22/2005),

3) lagen om leksakers säkerhet (FFS 287/1997) samt

4) lagen om underrättelser till Europeiska gemenskapernas kommission om åtgärder för att begränsa utsläppande på marknaden, saluföring och användning av vissa produkter som medför allvarlig risk (FFS 76/2004).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

5 §

(Lika som i framställningen)

6 §

(Lika som i framställningen)

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen)

Mariehamn den 15 september 2005

Ordförande

Sune Mattsson

Sekreterare

Helena Blomqvist

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter