Social- och miljöutskottets betänkande 4/2019-2020

Lagtingsår: 2019-2020

Ladda ner Word-dokument

LSvapen

5x5px

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 4/2019-2020

 

Datum

 

Social- och miljöutskottet

2020-04-23

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Social- och miljöutskottets betänkande

Rätt att få uppgifter ur inkomstregistret

·      Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2019-2020

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Allmän motivering. 1

Detaljmotivering. 5

Ärendets behandling. 5

Utskottets förslag. 5

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

I förslaget föreslås ändringar av flera landskapslagar i syfte att ge åländska myndigheter rätt att få uppgifter ur rikets inkomstdatasystem.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagförslaget antas med en mindre ändring av teknisk natur.

 

Utskottets synpunkter

 

Allmän motivering

 

Allmänt

 

Genom en lagändring (FFS 176/209) som trädde i kraft den 15 februari 2019 kompletterades lagen om inkomstdatasystemet (FFS 53/2018) med en bestämmelse (5 kap. 13 § 25 punkten) om att även till landskapet Åland och dess myndigheter och kommuner kan lämnas uppgifter ur inkomstregistret, trots sekretessbestämmelser och andra begränsningar, för utförande av uppdrag enligt en i självstyrelselagen för Åland avsedd landskapslag, med iakttagande av vad som i den föreskrivs om landskapets, myndigheternas eller kommunens rätt till information. Enligt motiveringen till lagförslaget (RP 244/2018) är bestämmelsen en allmän bestämmelse med stöd av vilken sådana uppgifter som i fortsättningen kommer att införas i inkomstregistret ska lämnas ut till behöriga myndigheter som enligt landskapslagarna har rätt att få dem för att sköta sina uppgifter enligt lagarna ifråga. En förutsättning för att uppgifterna i inkomstregistret ska lämnas ut är att det finns ett uttryckligt lagstöd i någon annan landskapslag om rätten att få uppgifterna. Landskapsregeringen föreslår därför ändringar i de lagar i vilka det enligt landskapsregeringens bedömning finns ett behov av ändringar för att landskapet, kommunerna eller andra myndigheter ska ha rätt att få uppgifter ur inkomstregistret.

     Utskottet stöder lagförslaget och bedömer att tillgång i realtid till heltäckande löne- och förmånsuppgifter och andra uppgifter om anställningsförhållanden i ett centraliserat datasystem i de flesta fall underlättar och försnabbar handläggningen av ärenden då behovet av att begära löne- och andra intyg som behövs för fastställande av avgifter eller för beslut om stöd och andra förmåner kan försvinna. Det elektroniska inhämtandet av uppgifterna underlättar i synnerhet för personer som på grund av ålderdom, funktionsnedsättning eller andra orsaker har svårigheter att få fram de uppgifter som krävs för fastställande av avgifter och för beslut om stöd och andra förmåner.

     Utskottet har erfarit att vårdnadshavare idag kan samtycka till att den högsta barnomsorgsavgiften fastställs för barnet genom att avstå från att lämna in inkomstuppgifter. Om kommunerna framdeles med stöd av den rätt att inhämta uppgifter från inkomstregistret, som föreslås införas i landskapslagen om barnomsorg och grundskola, väljer att inhämta inkomstuppgifter från inkomstregistret för samtliga vårdnadshavare leder det enligt utskottet till merarbete och onödigt röjande av inkomstuppgifter. Utskottets förhoppning är att ett liknande förfarande som idag ska kunna tillämpas även framöver.  

 

Inkomstdatasystemet och dataskyddsförordningen

 

I lagen om inkomstdatasystemet (FFS 53/2018) finns bestämmelser om ett riksomfattande informationssystem för arbetsgivare och andra prestationsbetalare och för uppgiftsanvändare. Med hjälp av inkomstdatasystemet lämnar arbetsgivare och övriga prestationsbetalare uppgifter om löner, pensioner och övriga förmånsinkomster till ett centraliserat inkomstregister som förmedlar uppgifterna vidare till alla uppgiftsanvändare som har en lagstadgad rätt att få ta del av uppgifterna. Registeransvarig och personuppgiftsansvarig för inkomstregistret är Inkomstregisterenheten. Inkomstregistret består dels av uppgifter som det är obligatoriskt att lämna, dels av uppgifter som det är frivilligt att lämna in. Obligatoriska uppgifter är sådana uppgifter som tidigare lämnades in som årsanmälningar till Skatteförvaltningen, pensionsanstalter, försäkringsbolag och arbetslöshetsförsäkringsfonden. Frivilliga uppgifter är sådana kompletterande uppgifter som gäller arbetsavtal och anställnings- och uppdragsförhållanden som prestationsbetalarna med stöd av någon annan lagstiftning är skyldiga att lämna. Inkomstuppgifterna samlas in och förmedlas i realtid.

     Inkomstdatasystemet behandlar en stor mängd personuppgifter och Europarådets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandlingen av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, nedan dataskyddsförordningen, som är direkt tillämplig i EU:s medlemsstater från och med den 28 maj 2018, ska tillämpas på inkomstdatasystemet. Lagstiftningen om inkomstdatasystemet hör till rikets behörighet. Utskottet har således inte fördjupat sig i eller tagit ställning till lagstiftningens överensstämmelse med dataskyddsförordningens bestämmelser om skydd för personuppgifter och den kompletterande lagens om dataskydd (FFS 1050/2018) bestämmelser om undantag. På rikssidan har dock, under den stegvisa beredningen av lagstiftningen, bedömts att lagens bestämmelser är förenliga med dataskyddsförordningens bestämmelser och inom ramen för det nationella handlingsutrymme som medges i lagen om dataskydd.

 

Landskapslagarna och dataskyddsförordningen

 

I lagförslaget föreslås att landskapets myndigheter och de åländska kommunerna ges rätt att hämta uppgifter från inkomstregistret för skötseln av   uppgifter inom landskapets behörighet. På hanteringen av personuppgifterna ska dataskyddsförordningen och den kompletterande landskapslagstiftningen om dataskydd tillämpas.    

     Inhämtandet av uppgifter från inkomstregistret innebär att ett nytt personregister, skilt från det personregister som Inkomstregisterenheten är personuppgiftsansvarig för, bildas hos den åländska myndigheten. Ifrågavarande myndighet är i och med det personuppgiftsansvarig för personuppgifterna och skyldig att föra ett register över behandlingen av personuppgifterna. I de fall myndigheterna redan idag har en lagstadgad rätt att få ta del av inkomstuppgifterna torde myndigheterna redan hantera de insamlade uppgifterna i enlighet med bestämmelserna i dataskyddsförordningen och kompletterande landskapslagstiftning om dataskydd. Sättet på vilket uppgifterna insamlas kan dock behöva korrigeras i registerbeskrivningarna.

     Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att landskapsregeringen alltid i förslag till ny eller ändrad lagstiftning som gäller behandling av personuppgifter analyserar och redogör för förslagets överensstämmelse med dataskyddsförordningens och den kompletterande landskapslagstiftningens bestämmelser om dataskydd. 

 

Tillgång till uppgifterna i inkomstregistret och sekretess

 

Inkomstregistret innehåller betydligt mer omfattande och känsligare uppgifter än de inkomstuppgifter som är offentliga enligt lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (FFS 1346/1999). Alla uppgifter i inkomstregistret avseende inkomster och andra prestationer är därför sekretessbelagda. De uppgiftsanvändare som får tillgång till inkomstuppgifter från inkomstregistret, trots sekretessbestämmelser och andra begränsningar, har i sin tur en skyldighet att iaktta sekretess i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om offentlighet för myndigheternas verksamhet (FFS 621/1991) eller annan lagstiftning som gäller för myndigheten och i fråga om de åländska myndigheterna enligt vad som föreskrivs i landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet eller annan landskapslagstiftning som gäller för myndigheten.

             De uppgiftsanvändare som har en lagstadgad rätt att få uppgifter ur inkomstregistret kommer inte att få ta del av alla uppgifter som finns i registret. Datainnehållet i de uppgifter som utlämnas från inkomstregistret kommer enligt regeringens proposition (RP 134/2017) med förslag till lag om inkomstdatasystemet att variera beroende på användare och respektive uppgiftanvändares rätt att få uppgifter för skötseln av sina uppdrag. Utlämnandet av uppgifter till användarna ska enligt propositionen ske automatiskt med iakttagande av behandlingsregler som finns inprogrammerade i inkomstdatasystemet och som gäller varje uppgift som förs in i inkomstdatasystemet och i enlighet med respektive uppgiftsanvändares lagstadgade rätt till information för de olika ändamål som anges i lagen om inkomstdatasystemet. För de åländska myndigheternas del anges ändamålen för vilka uppgifterna kan insamlas i landskapslagstiftningen.

    

Laglig grund för behandling av personuppgifter

 

Enligt dataskyddsförordningens artikel 6 krävs en laglig grund för att få behandla personuppgifter. En laglig grund är enligt artikel 6.1 e om behandlingen av personuppgifter är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvarigas myndighetsutövning. En ytterligare förutsättning enligt 5 § 3 mom. i landskapslagen (2019:9) om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen är att uppgiften av allmänt intresse eller den personuppgiftsansvarigas myndighetsutövning grundar sig på lag. De åländska myndigheterna, som föreslås få rätt att hämta uppgifter från inkomstregistret, kan således med stöd av 6.1 e i dataskyddsförordningen och 5 § 3 mom. i landskapslagen om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen behandla personuppgifterna. Någon ytterligare laglig grund, som exempelvis samtycke, krävs inte enligt dataskyddsförordningen för att behandlingen av personuppgifterna ska anses laglig. 

    

Informationsplikt

 

Skatteförvaltningens Inkomstregisterenhet är personuppgiftsansvarig för inkomstregistret och ska i den egenskapen bland annat tillämpa dataskyddsförordningens bestämmelser om den registrerades rätt till information såvida inte rätten till information har begränsats med stöd av den kompletterande nationella lagstiftningen om dataskydd. Eftersom inkomstdatasystemet är ett system som endast förmedlar information från prestationsbetalarna till uppgiftsanvändarna ges informationen endast elektroniskt på Inkomstdatasystemets hemsida där även blanketten för begäran om de egna personuppgifterna finns. Även de åländska myndigheter som föreslås få rätt att hämta uppgifter från inkomstregistret blir personuppgiftsansvariga och har därmed en skyldighet att tillämpa dataskyddsförordningens bestämmelser om information till den registrerade såvida inte landskapslagen om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen medger undantag. I dataskyddsförordningen anges utförligt vilken information som ska ges. Information ska bland annat lämnas om kontaktuppgifter till den personuppgiftsansvarige, den rättsliga grunden för behandlingen och ändamålet med behandlingen. Informationen ska ges skriftligt, vilket kan vara i elektronisk form.

 

Automatiserat beslutsfattande

 

Ett av syftena med inkomstregistret är att handläggningen av förmåner och stöd på sikt ska kunna automatiseras. Utskottet anser att det är positivt att inkomstuppgifterna kan hämtas elektroniskt från ett i realtid heltäckande inkomstregister och handläggningen på så sätt underlättas, men vill samtidigt understryka att det finns en skyldighet för myndigheterna att beakta klientens hela livssituation och även bedöma behovet av annan socialservice. Bland annat stadgas det i lagen om klientens ställning och rättigheter (FFS 812/2000), tillämplig på Åland med stöd lav landskapslag (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård, att socialvårdspersonalen för klienten ska utreda hans eller hennes rättigheter och skyldigheter samt olika alternativ och deras verkningar liksom också andra omständigheter som är av betydelse för klientens sak. Även klientens önskemål, åsikt, fördel och individuella behov ska beaktas då socialvård lämnas. För att kunna göra en helhetsbedömning av klientens individuella behov behöver således handläggaren och klienten träffas personligen.

 

Utbildningsbehov

 

Utskottet understryker i sammanhanget vikten av att de myndigheter och offentliga organ, som enligt dataskyddsförordningen är skyldiga att utnämna dataskyddsombud, utnämner dataskyddsombud i den omfattning som behövs för att kunna fullgöra de uppgifter som åligger dataskyddsombuden enligt dataskyddsförordningen.  Den övergripande och viktigaste uppgiften för dataskyddsombuden är att övervaka att myndigheten följer dataskyddsförordningen. Dataskyddsombuden ska enligt dataskyddsförordningen bland annat informera och ge råd om de skyldigheter som åligger myndigheten enligt dataskyddsförordningen. Utskottet konstaterar således att uppgiften att utbilda och fortbilda myndigheterna om dataskyddsförordningens bestämmelser om skyddet av personuppgifter vid behandling av personuppgifter åvilar dataskyddsombuden, inte Datainspektionen.  Med beaktande av den kritik som framkommit om myndigheters otillräckliga kunskaper om dataskyddsförordningens bestämmelser bedömer utskottet att det fortsättningsvis finns behov av utbildningsinsatser om tolkningen och tillämpningen av dataskyddsförordningens bestämmelser och den kompletterande landskapslagstiftningen på området.    

 

Remissförfarandet

 

Av lagförslaget framgår att lagförslaget har beretts som tjänstemannaberedning vid lagberedningen tillsammans med berörda avdelningar. Utskottet understryker vikten av att remissförfaranden, som ger berörda myndigheter och övriga aktörer möjlighet att inkomma med synpunkter, tillämpas.

 

Språket i inkomstregistret

 

Utskottet har erfarit att inkomstregistret finns på svenska. Inkomstregistrets e-tjänst, som ger inkomsttagaren möjlighet att granska de egna inkomstuppgifterna finns på finska, svenska och engelska.   

 

Detaljmotivering

 

10. Landskapslag om ändring av 2a § landskapslagen på Åland om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård

 

Lagens rubrik Lagens namn föreslås korrigerat.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 15 januari 2020 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande i ärendet.

     Utskottet har i ärendet hört vicelantrådet Harry Jansson, verksamhetsledaren Susanne Broman från Ålands handikappförbund, avdelningsjuristen Ida Hellgren, socialchefen Jan Mattsson från Jomala kommun, förbundsdirektören Magnus Sandberg från Ålands kommunförbund k.f., klient- och patientombudsmannen Benjamin Sidorov, lagberedaren Sören Silverström, myndighetschefen Joakim Söderberg från Datainspektionen, lagberedaren Lotta Wickström och ekonomichefen Ulrika Österlund från Ålands hälso- och sjukvård.  

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Pernilla Söderlund,

viceordföranden Mikael Lindholm samt ledamöterna Stellan Egeland, Simon Holmström, Jesper Josefsson, Simon Påvals och Wille Valve.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar lagförslagen nr 1-9 och 11 i oförändrad lydelse samt lagförslag 10 i följande lydelse:

 

 

     10.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 2a § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård

 

     I enlighet med lagtingets beslut fogas till 2a § landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård, sådan den lyder i landskapslagen 2017/123, en ny 7 punkt som följer:

 

2a §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     7) De befogenheter som ett kommunalt organ har enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården, har kommunerna på Åland till den del förvaltningen grundar sig på landskapets behörighet på området.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

__________________

 

 

 

 

Mariehamn den 23 april 2020

 

 

Ordförande                                Pernilla Söderlund

 

 

 

 

 

Sekreterare                                 Carina Strand