Social- och miljöutskottets betänkande 5/2020-2021

Lagtingsår: 2019-2020

Ladda ner Word-dokument

 

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 5/2020-2021

 

Datum

 

Social- och miljöutskottet

2021-03-09

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Social- och miljöutskottets betänkande

Åland behöver fler artrika vägar

·      Ltl. John Holmbergs m.fl. åtgärdsmotion nr 12/2019-2020

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Motionärenas förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 3

 

 

Sammanfattning

 

Motionärernas förslag

 

Motionärerna föreslår att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att uppgöra skötselplaner av vägrenar för att öka attraktionskraften och den biologiska mångfalden.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att åtgärdsmotionen förkastas.

 

Utskottets synpunkter

 

Allmänt om biologisk mångfald

 

På Åland och i resten av världen minskar den biologiska mångfalden. Av Finlands miljöcentrals publikation Finlands rödlista 2019 framgår att Åland har något mindre än 7900 arter. Av dessa arter bedöms cirka 20 procent vara hotade.  

     Åland har bland annat genom hållbarhets- och utvecklingsagendans strategiska utvecklingsmål nummer fyra om ekosystem i balans och biologisk mångfald och lagtingets samtycke till ikraftträdandet av konventionen om den biologiska mångfalden förbundit sig till att verka för att bevara och främja den biologiska mångfalden. Ålands långsiktiga målsättning är att ingen förlust av biologisk mångfald ska förekomma på land och i havet senast år 2030. Enligt färdplanen för mål fyra ska ekosystem och biologisk mångfald vara integrerade i alla utvecklings- och planeringsprocesser för mark- och havsanvändning och användas som redskap för att mildra effekterna av klimatförändringarna.

 

Vägrenars betydelse för den biologiska mångfalden

 

Vägrenar är av stor betydelse för den biologiska mångfalden. Många växter och insekter använder vägrenarna som livsmiljö och för födans skull. Vägrenarna utgör en särskilt viktig biotop för hotade och rödlistade arter, som på grund av jordbrukets strukturomvandling och monokulturer trängts undan till vägrenar.  

     På Åland finns sammanlagt 423 km landskapsvägar, 446 km kommunalvägar och 214 km bygdevägar. I Mariehamn finns 46 km cykelvägar och på landsbygden 95 km (Källa: Statistisk årsbok 2020, tabell 7.10, ÅSUB). Ingen inventering av större omfattning har gjorts på Åland för att fastställa vilka vägrenar som bedöms som särskilt artrika och skyddsvärda, men inom vissa exploateringsprojekt görs det som ett led i att uppnå lagstiftningens krav.

     I Sverige fick Trafikverket redan år 1993 i uppdrag av regeringen att ta fram ett program för hur myndigheten skulle arbeta för biologisk mångfald inom sitt verksamhetsområde. Uppdraget utmynnade bland annat i ett program för skötsel av vägkanter där man på ett konkret sätt tar ansvar för den biologiska mångfalden. Arbetet inleddes med en inventering av vägkanterna. Cirka 600 mil väg med artrika vägkanter och 106 rödlistade kärlväxter hittades i vägkanterna. Den artrikaste vägkanten innehöll 115 arter. På Gotland delades vägnätet in i 143 inventeringsytor, som varierade mellan 50 och 100 meter i längd. Av inventeringsytorna klassificerades 10 procent som mycket artrika (mer än 80 arter totalt), medan de flesta ytorna eller 72 procent var tämligen artrika (50 - 80 arter totalt). Av inventeringsytorna bedömdes 19 procent vara av mycket stort biologiskt värde och resten eller 81 procent av stort biologiskt värde. Ålands natur kan inte i alla avseenden jämföras med den gotländska naturen, men utskottet bedömer att sannolikheten är stor att även en stor del av de åländska vägrenarna är av stort biologiskt värde.          

 

Binas betydelse för fruktodlingen på Åland

 

Utskottet har erfarit att blommande artrika vägrenar är mycket viktiga för bina, som står för den största delen av pollineringen av både vilda växter och grödor.  Utskottet konstaterar att binas pollination är av stor betydelse för den åländska fruktodlingen samtidigt som de senaste decenniernas strukturomvandling av jordbruket och förlusten av ängs- och betesmarker har lett till att binas och övriga pollinatörers boplatser och föda har minskat.  

     På Åland finns idag cirka 310 hektar äppel- och päronodlingar och nästan 1200 bikupor. Fyra bisamhällen per hektar fruktodling behövs för pollineringen. Då endast en del av de befintliga bisamhällena används för fruktodlingens pollinering skulle ytterligare flera hundra bisamhällen behövas för att tillgodose fruktodlingens behov. För fruktodlingens del beräknas pollineringens värde vara 60 procent eller cirka fyra miljoner per år.  

      Då behovet av pollinerande bin är stort på Åland och vägrenar med rätt skötsel kan utgöra viktiga habitat för pollinerande bin och övriga insekter anser utskottet att det är angeläget att skötseln av vägrenar anpassas så att mängden habitat för pollinerande bin och övriga insekter kan öka. Blommande artrika vägrenar innebär även att landskapet och vägsträckorna förskönas, vilket är värdefullt även för Ålands attraktionskraft ur ett turistiskt perspektiv.    

    

Trafiksäkerhet och biologisk mångfald

 

Utskottet konstaterar att den slåtter av vägrenar som av trafiksäkerhetsskäl genomförs för att skapa fri sikt för trafikanter och för att hindra sly från att sprida sig allt för nära körbanorna är viktig. Vägkrökar med dålig sikt, korsningar och viltolyckor utgör risker som kan minimeras genom att slå vägrenarna och hålla dem fria från sly. Utskottets bedömer dock, inte minst mot bakgrund av Trafiksäkerhetsverkets i Sverige arbete på området, att det är möjligt att värna om såväl trafiksäkerheten som den biologiska mångfalden bland annat genom anpassning av slåttertidpunkten, slåtterfrekvensen och slåtterbredden.       

 

 

 

Behov av inventering av vägrenar

 

Ett första nödvändigt steg för att kunna förverkliga en naturvårdsanpassad skötsel av vägrenar på Åland är att genomföra en inventering av värdefulla artrika vägrenar utefter landskapets vägar. Det är viktigt att inventeringar genomförs enligt en på förhand fastställd metod för att säkerställa att inventeringarna görs på ett systematiskt och likartat sätt. Trafikverket i Sverige har antagit en metodhandbok för hur inventeringarna ska genomföras och har erbjudit sig att bistå med sin kunskap och erfarenhet och även den kompetens som forskare knutna till Trafikverket har på området.

 

Landskapsregeringens arbete på området

 

Vissa inventeringar av vägrenar har gjorts i samband med framför allt planeringen av gång- och cykelbanor. Landskapsregeringen avser att fortsätta inventeringarna i samarbete med botaniker knutna till Åbo Akademi. Tanken är att en pilot ska genomföras längs med en lämplig vägsträcka. Därefter ska en metodhandbok utarbetas och antas till grund för det fortsatta inventeringsarbetet. Efter att inventeringsarbetet slutförts kan befintliga skötselplaner revideras och naturanpassade skötselåtgärder tas i bruk.    

 

Utskottets slutsats

 

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att våra vägrenar utgör en viktig resurs och livsmiljö för många värdefulla och hotade arter och delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att den biologiska mångfalden beaktas vid uppgörande och revidering av skötselplaner för vägrenar. Utskottet konstaterar dock att arbetet har påbörjats och föreslår därför att motionen förkastas.                                                                                                                                                                                                                                          

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 7 september 2020 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande i ärendet.

     Utskottet har i ärendet hört ministern Alfons Röblom, ministern Christian Wikström, vikarierande naturvårdsintendenten David Abrahamsson, VD:n Lotta Berner-Sjölund från Visit Åland, styrelsemedlemmen Torbjörn Eckerman från Ålands Biodlarförening r.f., naturvårdsintendenten Maija Häggblom, ledande vägmästaren Thomas Idman, skadechefen Robert Knahpe från Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag, ordföranden Yngve Påvall från Ålands Biodlarförening r.f. och senior sakkunniga och nationella samordnaren Anders Sjölund från Trafikverket i Sverige.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Pernilla Söderlund, viceordföranden Mikael Lindholm samt ledamöterna Stellan Egeland, Simon Holmström, Jesper Josefsson, Simon Påvals och Wille Valve.

     Utskottets beslut har tillkommit efter en omröstning som utföll 5-2. Beslutet biträddes av viceordföranden Mikael Lindholm samt ledamöterna Stellan Egeland, Simon Holmström, Jesper Josefsson och Wille Valve. Ordföranden Pernilla Söderlund och ledamoten Simon Påvals har fogat en gemensam reservation till betänkandet.

     Viceordföranden Mikael Lindholm utsågs att presentera betänkandet.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget förkastar åtgärdsmotion nr 12/2019-2020 men bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

 

 

Mariehamn den 9 mars 2021

 

 

Ordförande

 

 

Pernilla Söderlund

 

 

Sekreterare

 

 

Carina Strand