Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om ändring av landskapslagen om naturvård. De föreslagna ändringarna härrör från Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter, vilken kräver att det på nationell nivå vidtas lagstiftningsåtgärder för att motverka spridningen av invasiva främmande arter dvs. främmande arter vilkas introduktion eller spridning har konstaterats hota eller negativt inverka bl.a. på den biologiska mångfalden.

Lagförslaget innehåller bestämmelser om förbud mot att släppa ut främmande arter i miljön, fastighetsägares och -innehavares samt olika marknadsaktörers omsorgsplikt att tillse att spridningen av invasiva främmande arter motverkas, allmän styrning och särskilda förvaltningsuppgifter, landskapsregeringens rätt att få uppgifter och utföra inspektioner. Det innehåller även bestämmelser om administrativa ingrepp och straffbestämmelser.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagförslaget antas med de ändringar som framgår av betänkandet.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Allmänt

Genom lagen utfärdas kompletterande bestämmelser för genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter, nedan EU-förordningen. I lagförslaget föreslås också vissa andra åtgärder för att förebygga och minska de skador som invasiva främmande arter orsakar.

Enligt utskottet är det nödvändigt att lagstifta om främmande arter för att effektivare kunna förebygga och bekämpa de skador som invasiva främmande arter orsakar. De invasiva främmande arterna är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Främmande arter kan orsaka omfattande ekonomisk skada. Många invasiva främmande arter är betydande skadegörare inom jord- och skogsbruket. Även fiske och fiskodling kan lida av att invasiva främmande arter sprider sig. Främmande arter kan fungera som sjukdomsvektorer och indirekt utgöra ett hot också för människors hälsa. Det uppskattas att det för närvarande i Europa finns cirka 12 000 främmande arter, varav ungefär 10-15 procent räknas som invasiva främmande arter, som orsakar ekologisk och ekonomisk skada.

EU-förordningen om invasiva främmande arter

Syftet med EU-förordningen om invasiva främmande arter är att så långt som möjligt förebygga och minska de negativa effekterna på biologisk mångfald av såväl avsiktlig som oavsiktlig introduktion och spridning av invasiva främmande arter inom unionen. Med introduktion avses enligt EU-förordningen förflyttning, till följd av mänsklig aktivitet, av en art utanför dess naturliga utbredningsområde. De invasiva främmande arter som omfattas av EU-förordningens bestämmelser fastställs i en av kommissionen antagen förteckning. Enligt EU-förordningen får en invasiv främmande art inte avsiktligt föras in till EU, transporteras, släppas ut på marknaden, säljas, bytas, användas, odlas, födas upp eller hållas, tillåtas att reproducera sig eller släppas ut i miljön. Åtgärder för hantering av invasiva främmande arter är utrotning av arten, populationsbegränsning eller inneslutning.

Främmande art och invasiv främmande art

I gällande landskapslag om naturvård är begreppen främmande art och invasiv främmande art inte definierade. I lagförslagets 3 § 2 mom. hänvisas till EU-förordningen för definition av begreppen.

Enligt artikel 3 pt. 1 avses med främmande art ett levande exemplar av en art, underart eller lägre taxonomisk enhet av djur, växter, svampar eller mikroorganismer som introduceras utanför sitt naturliga utbredningsområde, inbegripet alla delar, gameter, frön, ägg och förökningskroppar av dessa samt hybrider, sorter eller raser som kan överleva och sedan reproducera sig.

Med en invasiv främmande art avses enligt artikel 3 pt. 2 en främmande art vars introduktion eller spridning har konstaterats hota eller negativt inverka på biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster. Med biologisk mångfald avses variationsrikedomen bland levande organismer i alla ekosystem, inklusive landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka de ingår. Detta innefattar även mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Med ekosystemtjänster avses ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande.

Förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse

I lagförslagets 3 § 2 mom. pt 1 hänvisas till EU-förordningen om invasiva främmande arter för definition av invasiv främmande art som ingår i unionsförteckningen. Med invasiv främmande art av unionsbetydelse avses enligt EU-förordningen en invasiv främmande art vars negativa effekter anses vara sådana att de kräver samordnade åtgärder på unionsnivå. De invasiva främmande arter som upptas i unionsförteckningen ska uppfylla alla de kriterier som anges i EU-förordningens artikel 4.3. Arterna ska baserat på tillgängliga vetenskapliga belägg ha konstaterats vara främmande för hela unionens territorium, dvs. arter som har spridit sig utanför sitt naturliga utbredningsområde. Arterna ska vara i stånd att etablera en livskraftig population och sprida sig i miljön i en biogeografisk region som är gemensam för fler än två medlemsstater eller en marin region. Vid bedömningen ska beaktas både rådande förhållanden och förutsebara klimatförhållanden. Arterna ska sannolikt ha stora negativa effekter på mänsklig hälsa eller ekonomi. Genom en riskbedömning ska det också ha konstaterats att det krävs samordnade åtgärder på unionsnivå för att förhindra att arten introduceras, etableras eller sprids. För att arterna ska tas in i unionsförteckningen ska det också vara sannolikt att intagandet i unionsförteckningen effektivt kommer att förhindra, minimera eller mildra de effektiva effekterna av dem. Arter som ändrat sitt naturliga utbredningsområde utan mänsklig aktivitet, till följd av förändrade ekologiska villkor och klimatförändring omfattas inte av EU-förordningen och tas därmed inte med i unionsförteckningen.

Invasiva främmande arter av betydelse för landskapet

Enligt artikel 12 i EU-förordningen får medlemsstaterna upprätta en nationell förteckning över invasiva främmande arter av nationell betydelse. I lagförslagets 19a § 1 mom. föreslås att invasiva främmande arter av betydelse för landskapet inte får släppas ut i miljön eller avsiktligt innehas, födas upp eller odlas, transporteras, släppas ut på marknaden, förmedlas eller på annat sätt överlåtas. Enligt 19 § 2 mom. kan landskapsregeringen genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om de arter som är invasiva främmande arter av betydelse för landskapet. Enligt lagförslagets 3 § 2 mom. pt. 2 avses med en invasiv främmande art av betydelse för landskapet en art som inte ingår i unionsförteckningen och som på grundval av tillgängliga vetenskapliga belägg kan orsaka betydande skada för den biologiska mångfalden eller annan skada på vilda organismer eller medföra fara för människors hälsa eller egendom.

Fastighetsägares eller fastighetsinnehavares ansvar

Om en invasiv främmande art som ingår i unionsförteckningen eller en invasiv främmande art av betydelse för landskapet förekommer på en fastighet ska fastighetsägare eller -innehavare enligt 19b § i lagförslaget se till att skäliga åtgärder vidtas för att utrota eller innesluta arten, om förekomsten av den invasiva främmande arten eller spridningen av den kan orsaka betydande skada för den biologiska mångfalden eller medföra fara för människors hälsa eller egendom. Omsorgsplikten gäller endast när en invasiv främmande art har spridit sig till fastigheten på naturlig väg eller annars oavsiktligt, till exempel genom oavsiktlig odling. Utskottet konstaterar att även till fastigheter hörande vattenområden omfattas av omsorgsplikten. Vid bedömningen av om de åtgärder som föreslås är skäliga ska hänsyn tas till vilka sedvanliga metoder som kan användas för utrotning eller inneslutning av den invasiva främmande arten, vilka kostnaderna för åtgärderna är och den nytta som kan fås med åtgärderna i förhållande till kostnaderna. Enligt lagförslaget ska det vid bedömningen av vad som är skäligt beaktas om det finns allmänt använda metoder att tillgå för att utrota den invasiva främmande arten eller för att begränsa dess spridning. På skälighetsbedömningen ska också kostnaderna inverka. Fastighetsägares eller -innehavares skyldigheter att vidta åtgärder gäller enligt lagförslaget oftast endast invasiva främmande arter som förekommer på en fastighets landområde då en framgångsrik och kostnadseffektiv utrotning eller inneslutning av en invasiv främmande art i vattendrag eller havsområden i allmänhet inte är möjlig. Utskottet har erfarit att det är landskapsregeringens skyldighet att vidta behövliga åtgärder om åtgärderna som behöver vidtas för att utrota eller innesluta arten inte bedöms vara skäliga. Inte heller medlemsstaterna åläggs dock enligt EU-förordningen att ovillkorligen vidta utrotningsåtgärder, utan åtgärdernas innehåll ska bestämmas med beaktande av bland annat deras kostnader i förhållande till den nytta som fås. Bestämmelserna förutsätter att fastighetsägare eller -innehavare är medvetna om vilka arter som ingår i unionsföreteckningen och vid behov också känner igen arterna. Utskottet förutsätter att fastighetsägare eller -innehavare i samband med lagens ikraftträdande informeras om vad omsorgsplikten innebär och i ord och bild informeras om vilka invasiva främmande arter som omsorgsplikten omfattar.

Invasiva främmande arter i marina områden

EU-förordningen omfattar såväl medlemsstaternas territorium som deras marina vatten. I förteckningen över invasiva främmande arter av unionsbetydelse finns ett flertal vattenlevande växter, fiskarter och kräftarter. Utskottet konstaterar att EU-förordningens krav på analys av spridningsvägar och upprättandet av en handlingsplan utgående från identifierade spridningsvägar kan vara utmanande avseende de invasiva främmande vattenlevande arterna då tekniskt och ekonomiskt effektiva metoder saknas för att påverka vattenekosystemens nuvarande status på annat sätt än att försöka hindra att nya invasiva främmande arter kommer ut i vattnen.

Skarven

Utskottet har under beredningen av ärendet försökt utröna om skarven är en invasiv främmande art som omfattas av EU-förordningens bestämmelser. Utskottet har erfarit att det inte i dagens läge finns tillräckliga vetenskapliga belägg för att skarven har spridits till Europa till följd av mänsklig aktivitet. Skarven är därmed inte en art som kan upptas i förteckningen över invasiva främmande arter av unionsbetydelse eller i den kommande förteckningen över invasiva främmande arter av betydelse för landskapet. Det är således inte möjligt att med stöd av EU-förordningens regelverk vidta hanteringsåtgärder mot skarven. Utskottet konstaterar dock att skarvens utbredning medför negativa skadeverkningar i den åländska skärgården. För att förhindra allvarlig skada på fiske, vatten och skog kan landskapsregeringen med stöd av 28 § i jaktlagen (1985:31) för landskapet Åland tillåta skyddsjakt i fråga om djur som avses i direktivet 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar om det inte finns någon annan lämplig lösning. Landskapsregeringen tillåter med stöd av bestämmelsen skyddsjakt av ett visst antal skarvar under en del av året i enlighet med riktlinjer som årligen antas av landskapsregeringen. Utskottet understryker i sammanhanget även vikten av ett samarbete Östersjöländer emellan.

Samråd och samverkan

Enligt artikel 26 i EU-förordningen ska medlemsstaterna när de upprättar handlingsplaner enligt artikel 13 och fastställer handlingsplaner enligt artikel 19 se till att allmänheten på ett tidigt stadium ges en faktisk möjlighet till deltagande på ett likadant sätt som avses i artikel 2.3 andra stycket i direktiv 2003/35/EG om rätt till deltagande. Enligt artikel 2 i direktivet ska medlemsstaterna se till att allmänheten informeras om förslag till planer eller program och att allmänheten har rätt att framföra sina åsikter om dem. Även av lagförslagets 19d § 4 mom. framgår att berörda myndigheter och intressegrupper ska ges tillfälle att avge utlåtanden över utkast till handlingsplaner som förutsätts enligt EU-förordningen. Utkasten ska publiceras i det allmänna datanätet och allmänheten ska i tillräckligt god tid innan planerna godkänns ges tillfälle att framföra sina åsikter om planerna. Även information om en godkänd plan och om hur framförda åsikter har blivit beaktade ska ges i det allmänna datanätet. Utskottet anser att det är positivt att allmänheten ges möjlighet att delta i och påverka beslutsprocessen, men vill samtidigt understryka vikten av ett samarbete etableras med civilsamhället även beträffande verkställigheten av åtgärder för bekämpning av invasiva främmande arter.

Landskapsregeringens uppgifter

Landskapsregeringen ska med stöd av EU-förordningen kartlägga spridningsvägar av invasiva främmande arter, upprätta handlingsplaner samt besluta om och verkställa hanteringsåtgärder för begränsning av spridningen av invasiva främmande arter. Landskapsregeringen ska enligt lagförslagets 19d § utöva tillsyn över efterlevnaden av EU-förordningen och bestämmelserna om invasiva främmande arter i landskapslagen om naturvård. Landskapsregeringen ska även bevilja de tillstånd om undantag som med stöd av artiklarna 8 och 9 i EU-förordningen kan beviljas för användning av invasiva främmande arter. Enligt artikel 14 i EU-förordningen ska medlemsstaterna inrätta ett övervakningssystem för de invasiva främmande arter som ingår i unionsförteckningen. Med hjälp av systemet ska en omfattande rapportering göras till kommissionen. Avsikten med systemet är att det bland annat ska gå att övervaka hur effektiva hanteringsåtgärderna är för invasiva främmande arter. Övervakningssystemet ska även enligt EU-förordningens artikel 16 användas för att möjliggöra tidig upptäckt av invasiva främmande arter. Utskottet konstaterar att det är omfattande uppgifter och skyldigheter som ankommer på landskapsregeringen och bedömer i likhet med landskapsregeringen att det kan krävas tilläggsresurser, men utskottet anser samtidigt att tidig upptäckt är det klart ekonomiskt mest fördelaktiga sättet att begränsa spridningen av invasiva främmande arter på. En del uppgifter kan komma att kräva tillgång till särskild sakkunskap och särskilda tekniska lösningar som det kan vara en fördel att samarbeta med riksmyndigheterna om.

Information

Utskottet delar landskapsregeringens bedömning att en effektiv hantering av de risker som invasiva främmande arter orsakar förutsätter att information och rådgivning tillhandahålls. Utskottet bedömer att behovet av informations- och rådgivningsinsatser är stort och förutsätter att informationsmaterial utarbetas och utbildningstillfällen ordnas för såväl allmänhet som andra berörda aktörer om dels vilka arter som räknas till invasiva främmande arter dels vilka förpliktelser som följer av EU-förordningen och landskapslagstiftningen på området.

Detaljmotivering

Ingressen Ändringarna är av språklig natur.

19a § 2 pt. Skogsodlingsmaterial definieras i allmänhet som plantor, sticklingar eller frön. Utskottet föreslår därför att punkten kompletteras med ”sticklingar”.

Enligt pt. 2 krävs tillstånd för alla arter av främmande skogsodlingsmaterial, vilket innebär att tillstånd även krävs för vissa utländska skogsträdarter som sedan 1930-talet har odlats på Åland, främst i försöks- och informationssyfte, och vars påverkan på landskapet är väl känd. För att kunna undanta någon eller några av dessa arter från tillståndskravet föreslås att ordet ”och” ersätts med ”eller”. Ändringen möjliggör för landskapsregeringen att genom landskapsförordning reglera vilka skogsträdarter som kan godkännas i landskapet utan ett särskilt tillståndsförfarande.

19b § Utskottet föreslår att ”och” i paragrafens rubrik och i paragraftexten byts ut mot ”eller” för att tydliggöra att antingen fastighetsägaren eller fastighetsinnehavaren har ansvaret för att omsorgsplikten uppfylls utgående från en skälighetsbedömning. Exempelvis ska i skälighetsbedömningen beaktas vilken aktör som närmast är att betrakta som ansvarig vid tidpunkten för det oavsiktliga spridandet.

19e § Föreslås ett förtydligande om att med ”förvaltningslagen” avses förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland.

42b § 1 mom. pt. 4 föreslås att hänvisningen korrigeras till 19b §. Övrig ändring är av språklig natur.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 9 mars 2020 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört vikarierande naturvårdsintendenten David Abrahamsson, byråchefen Helena Blomqvist, styrelsemedlemmen Tony Cederberg från Ålands Natur & Miljö r.f., viltvårdaren Alexander Fredriksen, landskapsveterinären Mohammad Jaber Alipour, kansliledaren Erin Gäddnäs från Ålands Natur & Miljö r.f., jaktförvaltaren Robin Juslin, verksamhetsledaren Fredrik Lundberg från Ålands fiskare r.f., byråchefen Mikael Sandvik, Europaparlamentarikern Nils Torvalds och ordföranden Lucas Wideman från Archipelago Pares r.f.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Pernilla Söderlund, viceordföranden Mikael Lindholm samt ledamöterna Stellan Egeland, Simon Holmström, Jesper Josefsson, Simon Påvals och Wille Valve.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar lagförslaget i följande lydelse:

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om naturvård

I enlighet med lagtingets beslut

ändras 19 § landskapslagen (1998:82) om naturvård samt

fogas till lagens 1 § ett nytt 3 mom., till 3 § ett nytt 2 mom., till 41 § sådan den lyder i landskapslagarna 2011/43 och 2013/109 ett nytt 3 mom. samt till lagen nya 19a – 19e §§ samt nya 41a och 42b §§ som följer:

1 §

Lagens syfte

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Denna lag syftar även till att komplettera bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EU-förordningen om invasiva främmande arter).

3 §

Definitioner

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Definitioner av främmande art, invasiv främmande art, utrotning och inneslutning finns i artikel 3 i EU-förordningen om invasiva främmande arter. Vidare avses i denna lag med

1) invasiv främmande art som ingår i unionsförteckningen en art som ingår i den förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse som avses i artikel 4.1 i EU-förordningen om invasiva främmande arter,

2) invasiv främmande art av betydelse för landskapet en art som inte ingår i unionsförteckningen och som på grundval av tillgängliga vetenskapliga belägg kan orsaka betydande skada för den biologiska mångfalden eller annan skada på vilda organismer eller medföra fara för människors hälsa eller egendom,

3) aktör en fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt producerar, lagrar, på marknaden släpper ut, transporterar, förmedlar eller säljer eller på annat sätt överlåter produkter eller material med vilka en sådan invasiv främmande art som ingår i unionsförteckningen eller en sådan invasiv främmande art av betydelse för landskapet som anges i landskapsförordning med stöd av 19a § utifrån allmänt tillgänglig information sannolikt kan spridas ut i miljön.

19 §

Förbud mot att släppa ut främmande arter i miljön

En främmande art får inte hållas, födas upp eller odlas, planteras, sås eller på annat motsvarande sätt behandlas så att den kan komma ut i miljön.

Det som föreskrivs i 1 mom. gäller inte

1) plantering av växtplantor eller sådd av växtfrön på gårdsområden, åkrar eller bebyggda områden, om det inte finns någon risk för att arten sprider sig utanför planterings- eller såddområdet,

2) plantering av trädplantor, sticklingar eller sådd av trädfrön av främmande art i skogsbruksområden med tillstånd av landskapsregeringen eller i enlighet med bestämmelserna i landskapslagen (1998:83) om skogsvård eller med stöd av bestämmelser utfärdade med stöd av landskapslagen om skogsvård,

3) utsättande i frihet av vilt och viltbestånd av främmande ursprung med tillstånd av landskapsregeringen,

4) utplantering av främmande fiskarter med tillstånd av landskapsregeringen enligt 25 § i landskapslagen (1956:39) om fiske i landskapet Åland,

5) användning av makroorganismer som anses vara främmande arter för biologisk bekämpning eller pollinering när det är tillåtet med stöd av landskapslagen (2013:98) om tillämpning på Åland av lagen om skydd för växters sundhet.

Sådana i 2 mom. 2-4 punkterna avsedda tillstånd ska inte beviljas om landskapsregeringen bedömer att de däri angivna åtgärderna kan medföra skada på den biologiska mångfalden eller på de växt- och djurarter som utgör ett naturligt inslag i landskapets flora och fauna. I 40 § förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland (förvaltningslagen) finns bestämmelser om motivering av beslut. Den som ansöker om tillstånd ska i anslutning till ansökan inkomma med en utredning om vilka arter som den sökande avser att införa i landskapets miljö på i nämnda punkter föreskrivet sätt och vilka effekter på miljön och människors hälsa och säkerhet de bedöms medföra.

19a §

Invasiva främmande arter av betydelse för landskapet

Invasiva främmande arter av betydelse för landskapet får inte

1) släppas ut i miljön,

2) avsiktligt innehas, födas upp eller odlas, transporteras, släppas ut på marknaden, förmedlas eller säljas eller på annat sätt överlåtas.

Landskapsregeringen kan i landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om de arter som är invasiva främmande arter av betydelse för landskapet eller om de artgrupper vars arter är invasiva främmande arter av betydelse för landskapet.

Landskapsregeringen kan i landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om villkoren för att de förbud som avses i 1 mom. 2 punkten eller de skyldigheter som åvilar fastighetsägare och fastighetsinnehavare enligt 19b § eller aktörer enligt 19c § inte ska gälla för en invasiv främmande art eller för användningen av den i visst syfte i hela landskapet eller i någon del av landskapet, om landskapsregeringen bedömer att en tillämpning av bestämmelserna om förbuden eller skyldigheterna ifråga inte kan anses motiverad för att minska en sådan i 3 § 2 mom. 2 punkten avsedd skada eller fara som arten orsakar.

Landskapsregeringen kan i landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om att något av de förbud som avses i 1 mom. 2 punkten inte ska gälla för individer av en sådan i 1 mom. avsedd art som dessas innehavare har fått i sin besittning före ikraftträdandet av denna förordning under en i nämnda förordning fastställd övergångsperiod. En sådan övergångsperiod får inte sträcka sig längre än två år räknat från den tidpunkt då förordningen ifråga trätt i kraft. Om förbudet ifråga gäller en djurart, får det dock i landskapsförordningen föreskrivas att ägaren får hålla djuret i sin besittning tills djuret dör en naturlig död och det kan säkerställas att djuret inte kan föröka sig eller rymma.

19b §

Fastighetsägares eller fastighetsinnehavares omsorgsplikt

Om en invasiv främmande art som ingår i unionsförteckningen eller en invasiv främmande art av betydelse för landskapet förekommer på en fastighet, ska fastighetens ägare eller innehavare se till att skäliga åtgärder vidtas för att utrota eller innesluta arten, om förekomst av den invasiva främmande arten eller spridning av den kan orsaka betydande skada för den biologiska mångfalden eller medföra fara för människors hälsa eller egendom.

Det som föreskrivs i 1 mom. gäller inte däggdjur eller fåglar.

Vid bedömning av om de åtgärder som avses i 1 mom. är skäliga ska hänsyn tas till vilka sedvanliga metoder som kan användas för utrotning eller inneslutning av den invasiva främmande arten, vilka kostnaderna för åtgärderna är och den nytta som kan fås med åtgärderna i förhållande till kostnaderna.

19c §

Aktörers omsorgsplikt

En aktör ska se till att det i produkter eller material som aktören producerar, lagrar, släpper ut på marknaden, transporterar, förmedlar, säljer eller på annat sätt överlåter inte finns sådana invasiva främmande arter som ingår i unionsförteckningen eller invasiva främmande arter av betydelse för landskapet som med produkten eller materialet kan sprida sig utanför det område som aktören innehar.

Det som i 1 mom. föreskrivs om aktörens omsorgsplikt gäller inte lagring eller transport av produkter eller material för någon annans räkning.

19d §

Allmän styrning och särskilda förvaltningsuppgifter

Landskapsregeringen utövar tillsyn över efterlevnaden av EU-förordningen om invasiva främmande arter samt efterlevnaden av bestämmelserna som hänför sig till invasiva främmande arter i denna lag och i landskapsförordning som utfärdats med stöd därav, om inte något annat föreskrivs nedan i denna paragraf.

Landskapsregeringen fattar beslut om genomförande av snabba utrotningsåtgärder i enlighet med artiklarna 17 och 18 i EU-förordningen om invasiva främmande arter.

Landskapsregeringen är den i artiklarna 8 och 9 i EU-förordningen om invasiva främmande arter behöriga tillståndsmyndigheten och ansvarar för tillsynen över de verksamhetsställen som avses i de i dessa artiklar angivna tillstånden. Landskapsregeringen får hos Europeiska kommissionen ansöka om godkännande enligt artikel 9 i EU-förordningen om invasiva främmande arter. Landskapsregeringen kan även återkalla ett tillstånd som beviljats med stöd av artikel 8 eller 9 i EU-förordningen om invasiva främmande arter, om det på ett väsentligt sätt har brutits mot villkoren i tillståndet och verksamheten inte har gjorts förenlig med tillståndet inom en skälig tidsfrist som sätts ut av landskapsregeringen. Landskapsregeringen kan i landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om innehållet i de ansökningar som avses i artikel 8.4 i EU-förordningen om invasiva främmande arter och om de för tillståndsprövningen behövliga utredningarna som ska bifogas till ansökningen, de tillståndsvillkor som ska meddelas i enlighet med artiklarna 8 och 9 i EU-förordningen om invasiva främmande arter samt om förfarandet vid återkallande av med stöd av artikel 8 eller 9 i EU-förordningen om invasiva främmande arter beviljade tillstånd.

Landskapsregeringen ska utarbeta och godkänna en handlingsplan i enlighet med artikel 13 och en plan för hanteringsåtgärder i enlighet med artikel 19 i EU-förordningen om invasiva främmande arter. När planerna utarbetas ska de myndigheter och intressegrupper vilka berörs av planerna ges tillfälle att avge utlåtande över utkast till planerna. Utkasten ifråga ska publiceras i det allmänna datanätet och allmänheten ska i tillräckligt god tid innan planerna godkänns ges tillfälle att framföra sina åsikter om planerna. Information om en godkänd plan och om hur de framförda åsikterna har blivit beaktade ska ges i det allmänna datanätet.

Tullen utövar i enlighet med vad som föreskrivs särskilt tillsyn över i artikel 15 i EU-förordningen om invasiva främmande arter avsedd import.

19e §

Landskapsregeringens rätt att få uppgifter och utföra inspektioner

Landskapsregeringen eller en tjänsteman eller tjänsteinnehavare som landskapsregeringen förordnat har rätt att för utförandet av sina uppgifter

1) röra sig på annans område,

2) få tillträde till en plats där det bedrivs sådan verksamhet som kräver tillstånd enligt artikel 8 eller 9 i EU-förordningen om invasiva främmande arter eller som avses i 19a § 1 mom. 2 punkten,

3) utföra inspektioner, undersökningar och mätningar samt ta prover.

Vid inspektioner ska bestämmelserna i 34 § i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas.

Det som föreskrivs i 1 mom. gäller inte utrymmen som används för boende av permanent natur.

41 §

Naturvårdsbrott

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Inom landskapets behörighet döms för naturvårdsbrott den som på ett i 48 kap. 5 § 3 punkten i strafflagen (FFS 39/1889) angivet sätt handlar i strid med rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem, i enlighet med vad som enligt den bestämmelsen i strafflagen föreskrivs om straffansvar och straff för sådana överträdelser.

41a §

Otillåten hantering av en invasiv främmande art

Den som uppsåtligen i strid med artikel 7 i EU-förordningen om invasiva främmande arter eller i strid med 19a § 1 mom. 2 punkten eller i strid med ett tillstånd som beviljats med stöd av artikel 8 eller 9 i EU-förordningen om invasiva främmande arter

1) innehar, föder upp, odlar, säljer eller på något annat sätt överlåter,

2) för egen räkning använder, transporterar eller för transport överlämnar, eller

3) på marknaden släpper ut,

en invasiv främmande art som ingår i unionsförteckningen eller en invasiv främmande art av betydelse för landskapet ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för otillåten hantering av en invasiv främmande art dömas till böter.

Om strängare straff för gärningen inte föreskrivs någon annanstans i lag ska för otillåten hantering av en invasiv främmande art också dömas den som uppsåtligen eller av oaktsamhet i strid med artikel 7 i EU-förordningen om invasiva främmande arter eller i strid med 19 § 1 mom. eller 19a § 1 mom. 1 punkten i miljön släpper ut en invasiv främmande art som ingår i unionsförteckningen eller en invasiv främmande art av betydelse för landskapet eller en främmande art som avses i 19 § 1 mom.

Den som bryter mot ett med vite förenat förbud eller föreläggande som har meddelats med stöd av 42b § kan lämnas obestraffad för samma gärning, om vitet har dömts ut genom ett lagakraftvunnet beslut.

Inom landskapets behörighet tillämpas även bestämmelserna om straff för regleringsbrott i 46 kap. 1-3 §§ i strafflagen (FFS 39/1889), bestämmelserna om straff för smuggling i 46 kap. 4 och 5 §§ i strafflagen samt bestämmelserna om straff för olaga befattningstagande med infört gods i 46 kap. 6 och 6 a §§ i strafflagen på otillåten hantering av en invasiv främmande art.

42b §

Förbud och förelägganden vid överträdelser och försummelser som hänför sig till invasiva främmande arter

Landskapsregeringen kan

1) förbjuda den som i strid med artikel 7.1 i EU-förordningen om invasiva främmande arter eller i strid med denna lag eller bestämmelser som utfärdats eller förelägganden som meddelats med stöd av den, innehar, föder upp eller odlar, transporterar, på marknaden släpper ut, förmedlar eller säljer eller på annat sätt överlåter en invasiv främmande art som ingår i unionsförteckningen eller en invasiv främmande art av betydelse för landskapet, från att fortsätta eller upprepa det förfarande som strider mot bestämmelserna,

2) förelägga den som uppsåtligen eller av oaktsamhet i miljön släpper ut en invasiv främmande art som ingår i unionsförteckningen eller en invasiv främmande art av betydelse för landskapet att utrota förekomsten av den art som kommit ut i miljön,

3) förelägga den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbudet enligt 19 § 1 mom. mot att släppa ut främmande arter i miljön att utrota förekomsten av den art som till följd av överträdelsen har kommit ut i miljön,

4) förelägga en fastighetsägare eller fastighetsinnehavare att fullgöra sin skyldighet enligt 19b §,

5) förelägga en aktör att fullgöra sin skyldighet enligt 19c §.

Landskapsregeringen ska när ett sådant i 1 mom. 2 eller 3 punkten avsett föreläggande meddelas även bestämma på vilket sätt en däggdjurs- eller fågelart som betraktas som främmande art eller invasiv främmande art ska utrotas.

Landskapsregeringen ska, om det inte är uppenbart onödigt, förena ett förbud eller ett föreläggande som den har meddelat med stöd av 1 mom. med vite eller med hot om att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad.

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

Mariehamn den 2 juni 2020

Ordförande

Pernilla Söderlund

Sekreterare

Carina Strand

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter