Social- och miljöutskottets betänkande 7/2017-2018

Lagtingsår: 2017-2018

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 7/2017-2018

 

Datum

 

Social- och miljöutskottet

2018-04-05

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Social- och miljöutskottets betänkande

Om att utreda betydande miljöpåverkan

·       Landskapsregeringens lagförslag nr 13/2017-2018

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 4

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

I förslaget föreslås en ny landskapslag om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning för att genomföra ändringar i det s.k. MKB-direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Ändringarna har gjorts för att effektivisera och höja kvaliteten på MKB-förfarandet.

     Den nya lagen får en ny struktur och vissa nya begrepp och uttryck introduceras i syfte att tydliggöra de processer som regleras i lagen. När det gäller miljökonsekvensbedömning av projekt föreslås ändringar som syftar till att genomföra de senaste ändringarna i MKB-direktivet, bl.a. föreslås nya och förtydligade krav på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla. När det gäller miljöbedömning av planer och program innehåller lagen framför allt förtydliganden av vad som redan gäller, men även vissa förenklingar för medborgare, myndigheter och kommuner.

     Det ändrade MKB-direktivet 2014/52/EU skulle ha varit genomfört i medlemsstaternas lagstiftning senast den 16 maj 2017 och eftersom det datumet har passerats utan att någon implementering kommit till kommissionens kännedom utfärdade kommissionen den 19 juli 2017 en formell underrättelse gällande Finlands implementering av direktivet. Landskapsregeringen har i sitt svar på Europeiska kommissionens formella underrättelse meddelat att avsikten är att direktivet ska vara notifierat i maj 2018.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslagen utan ändringar.

 

Utskottets synpunkter

 

Allmänt

 

I lagförslaget föreslås att landskapslagen (2006:82) om miljökonsekvensbedömning ersätts med en ny landskapslag om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning. Genom lagförslaget genomförs det ändrade MKB-direktivet 2014/52/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt samtidigt som lagens struktur förtydligas och görs mera förståelig. Utskottet tillstyrker lagförslaget med följande kommentarer.  

 

Miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning

 

I gällande landskapslag om miljöbedömning behandlas både miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar parallellt i samma paragrafer och bägge benämns som MKB, trots att det är fråga om två olika sorters bedömningar som har sitt ursprung i två separata EU-direktiv. I föreliggande lagförslag föreslås dessa olika bedömningar separeras så att miljökonsekvensbedömningar av projekt som grundar sig på MKB-direktivet och miljöbedömningar av planer och program som grundar sig på SMB-direktivet regleras i olika kapitel. Skillnaderna mellan de olika förfarandena föreslås även tydliggöras genom att begreppet MKB inte längre föreslås användas även för miljöbedömningar av planer och program. Utskottet konstaterar att de föreslagna ändringarna innebär en bättre överskådlighet och en tydligare struktur, vilket utskottet välkomnar.

 

ÅMHM:s granskning av miljökonsekvensbeskrivningen

 

Av lagförslagets 10 § framgår att verksamhetsutövaren ska lämna den färdigställda miljökonsekvensbeskrivning till ÅMHM för granskning. ÅMHM ska i ett särskilt beslut avgöra om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i lagen. Det innebär att om en miljökonsekvensbedömning underkänns måste den kompletteras till dess myndigheten godkänner den. Utskottet anser att det är positivt att det ska fattas ett uttryckligt beslut om godkännande av miljökonsekvensbeskrivningen, men vill i sammanhanget understryka vikten av ÅMMH:s rådgivande roll under processen.

 

Landskapsförordningar

 

I lagförslaget till ny landskapslag om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning föreslås landskapsregeringen ges rätt att utfärda närmare bestämmelser i landskapsförordning i fem paragrafer. I lagförslagets 4 § stadgas att i landskapsförordning ska anges vilken typ av projekt som har en betydande miljöpåverkan och vilka kriterier som ska beaktas för att bedöma om ett projekt ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. I lagförslagets § 5 sägs att landskapsregeringen i landskapsförordning kan ange vilken typ av information som ska finnas i underlaget för behovsbedömningen. Vidare stadgas i lagförslagets 9 § att landskapsregeringen i landskapsförordning kan utfärda närmare bestämmelser om vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla och hur miljökonsekvensbeskrivningen ska tas fram. I samma paragraf stadgas att landskapsregeringen kan utfärda närmare bestämmelser om vilken kompetens som kan krävas av de experter som utarbetar miljökonsekvensbeskrivningar. Ytterligare stadgas i lagförslagets 15 § att landskapsregeringen i landskapsförordning kan meddela föreskrifter om att vissa slag av planer och program ska antas medföra betydande miljöpåverkan.  Slutligen stadgas i lagförslagets 16 § att landskapsregeringen kan i landskapsförordning ge närmare bestämmelser om sådana omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan.

     Utskottet konstaterar att det inte är möjligt att utan förordningstexterna bilda sig en helhetsbild av effekterna av lagförslaget och hur regelverket för MKB- respektive SMB-förfarandet slutligt kommer att utformas. Utskottet  utgår från att förordningstexten/texterna kommer att komplettera lagbestämmelserna på ett sådant sätt att det blir tydligt för berörda aktörer vilka villkor och krav som gäller för förfarandena.    

    

 

Ekonomiska konsekvenser

 

I lagförslaget, under förslagets verkningar, konstateras att förslaget med avseende på de krav som ställs på ÅMHM kommer att innebära ökade kostnader för myndigheten. Hur mycket större arbetsbelastningen blir för myndigheten konstateras vara svårt att bedöma eftersom antalet ärenden som kräver en miljökonsekvensbedömning under åren har pendlat mellan noll och fem per år. Landskapsregeringens bedömning är att arbetsbelastningen kommer att öka med i genomsnitt en månads arbete per år för en person.

     I lagförslaget redogörs inte för eventuella ekonomiska och administrativa konsekvenser för verksamhetsutövarna. Den största kostnaden i samband med MKB-förfarandet orsakas av utarbetandet av en miljökonsekvensbeskrivning och de bakgrundsutredningar som krävs för detta. Av lagförslagets 14 § framgår att verksamhetsutövaren ska bekosta miljökonsekvensbeskrivningen för ett projekt samt förfarandet när miljökonsekvensbeskrivningen tas fram. I detaljmotiveringen förtydligas att den som har ansvar för och avsikt att genomföra ett projekt också ska stå för kostnaderna för hela miljökonsekvensbedömningen. Även enligt gällande landskapslag om miljökonsekvensbedömning är det verksamhetsutövaren som ska bekosta och ansvara för att en miljökonsekvensbedömning görs för projekt som kräver det. Nytt i det ändrade MKB-direktivet är dock dels att verksamhetsutövaren ska se till att miljökonsekvensbeskrivningen utarbetas av behöriga experter dels att den ansvariga myndigheten, i landskapet ÅMHM, ska se till att den har, eller vid behov kan tillgå, tillräcklig expertis för att granska miljökonsekvensbeskrivningen. Av lagförslagets 9 § framgår att landskapsregeringen i landskapsförordning kan utfärda närmare bestämmelser om vilken kompetens som krävs av de experter som utarbetar miljökonsekvensbeskrivningar. Om landskapsregeringen väljer att införa särskilda kompetenskrav för de experter som utarbetar miljökonsekvensbeskrivningar kan verksamhetsutövarens kostnader öka i någon mån. Av lagförslagets 10 § framgår att ÅMHM ska se till att myndigheten har eller kan tillgå tillräcklig expertis för att granska miljökonsekvensbeskrivningen. Eftersom ÅMHM:s personella resurser är begränsade bedömer utskottet att det finns en risk för att ÅMHM i större utsträckning än myndigheter i omkringliggande regioner behöver anlita utomstående expertis, vilket kan innebära att de åländska verksamhetsutövarnas kostnader för förfarandet ökar och försätter dem i en sämre konkurrenssituation jämfört med verksamhetsutövare i omkringliggande regioner. Utskottet ber landskapsregeringen följa med utvecklingen till den delen.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 12 mars 2018 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande i ärendet.

     Utskottet har i ärendet hört vicelantrådet Camilla Gunell, myndighetschefen Stig Abrahamsson från ÅMHM, byråchefen Helena Blomqvist, samhällsplaneraren Karolina Gottberg, vikarierande kansliledaren Simon Holmström från Ålands Natur och Miljö r.f., lagberedaren Patrik Lönngren, förbundsdirektören Magnus Sandberg från Ålands kommunförbund k.f., miljöinspektören Mikael Stjärnfelt från ÅMHM och myndighetsjuristen Robert Sundström från ÅMHM.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Carina Aaltonen, viceordföranden Mikael Lindholm samt ledamöterna Fredrik Fredlund, Igge Holmberg, Annette Holmberg-Jansson, Torsten Sundblom och Pernilla Söderlund.

 

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar lagförslagen i oförändrad lydelse.

 

    

    

Mariehamn den 5 april 2018

 

 

Ordförande

 

 

Carina Aaltonen

 

 

Sekreterare

 

 

Carina Strand