Social- och miljöutskottets betänkande 7/2021-2022
|
| ||
Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 7/2021-2022 | ||
| Datum |
| |
Social- och miljöutskottet | 2022-10-27 |
| |
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
| Till Ålands lagting |
| |
| |||
| |||
| |||
|
Social-och miljöutskottets betänkande
Ändring av jaktlagen
· Landskapsregeringens lagförslag LF 19/2021-2022
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om ändring av jaktlagen för landskapet Åland. De föreslagna ändringarna är föranledda av ett behov att uppdatera vissa av jaktlagens bestämmelser för att uppnå bättre överensstämmelse med rådande förhållanden.
I syfte att underlätta predatorkontrollen och säkerställa sjöfågelstammens fortbestånd, föreslås ändringar i bestämmelserna om fågelskyddsområden, fångstredskap och fångstsätt. Vidare föreslås att paragrafen om jaktfria helgdagar upphävs i sin helhet på grund av att den bedöms vara otidsenlig. Rådande oklarhet vad gäller rätten att vid jakt ta med jaktgäster med hemkommun utanför Åland har i sin tur påkallat ett förtydligande i bestämmelsen om jakt på allmänningar. Lagförslaget innehåller även bestämmelser som berör användandet av enhandsskjutvapen och motordrivna fordon. Det övergripande syftet med dessa sistnämnda ändringar är att förbättra möjligheterna till en säker och human avlivning av vilt i olika situationer.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget med de ändringar som framgår av betänkandet.
Utskottets synpunkter
Allmän motivering
Allmänt
Social- och miljöutskottet konstaterade i sitt betänkande över medborgarinitiativet om att skydda sjöfågelstammarna (bet. nr 8/2020-2021) att åtgärder behöver vidtas i större omfattning och i snabbare takt för att minska predatortrycket på sjöfågelstammen från främst havsörn, mårdhund och mink. I syfte att underlätta predatorkontrollen och säkerställa sjöfågelstammens bevarande föreslås i föreliggande lagförslag ändringar i jaktlagens bestämmelser om fågelskyddsområden, fångstredskap och fångstsätt. Utskottet välkomnar de ändringar som föreslås och bedömer att de ändringar som föreslås är steg i rätt riktning för att minska predatortrycket på sjöfågelstammarna. Utskottet har dock erfarit att de åtgärder som föreslås sannolikt inte är tillräckliga för att kunna bevara sjöfågelstammarna utan att ytterligare åtgärder kommer att behöva vidtas.
Samarbete
Utskottet har erfarit att samarbetet mellan olika aktörer för att bevara sjöfågelstammarna och bekämpa de invasiva främmande arterna är gott. Aktörerna har idag en gemensam målbild och samsyn över vad som behöver göras. Utrymme finns dock enligt utskottet att ytterligare utveckla och förbättra samarbetet för att bekämpa invasiva främmande arter. I syfte att effektivisera utrotandet av invasiva främmande arter på samtliga av landskapets fastigheter anser utskottet exempelvis att det skulle vara till fördel om landskapsregeringen, utöver de jaktlag till vilka marken utarrenderats, överväger att tillåta att även andra aktörer än de som arrenderar marken får delta i utrotandet av invasiva främmande arter på fastigheterna i fråga. Utskottet har erfarit att det finns möjligheter att från EU:s fond för miljö och klimat ansöka om finansiering för samarbetsprojekt för bekämpning av invasiva främmande arter. Ett sådant projekt skulle utöver själva finansieringen även kunna bidra till ett stärkt samarbete och utbyte av erfarenheter mellan lokala aktörer och omkringliggande regioner i bekämpningen av invasiva främmande arter.
Fågelskyddsområden
Utskottet konstaterar att mänsklig aktivitet i ytterskärgården är viktig för att bevara den biologiska mångfalden och trygga sjöfåglarnas häckningsplatser. I syfte att göra häckningsplatserna tryggare efterlyste utskottet i sitt betänkande över medborgarinitiativet om att skydda sjöfågelstammarna att jaktlagens absoluta förbud mot landstigning på fågelskyddsområden under häckningstiden skulle ändras och en mer situationsanpassad lagstiftning antas. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att det nu i lagförslaget föreslås att landskapsregeringen efter prövning kan bevilja undantag från det absoluta landstigningsförbudet på fågelskyddsområden under häckningsperioden om det är motiverat för att bevara den biologiska mångfalden och skydda sjöfåglarnas häckningsmiljö. För att nå målsättningarna i EU:s strategi för biologisk mångfald kan inrättandet av fågelskyddsområden vara ett alternativ till inrättandet av naturreservat, som har flera begränsningar och ett mera strikt skydd.
Dialog med EU-kommissionen
Havsörnen tillhör de fågelarter som omfattas av det striktaste skyddet i Europarlamentets och rådets direktiv om bevarande av vilda fåglar (2009/147/EG), nedan fågeldirektivet. Enligt fågeldirektivets artikel 9, implementerat i jaktlagens 28 §, kan dock undantag medges från förbudet att fånga och döda fredat och fridlyst vilt förutsatt att det inte finns någon annan lämplig lösning för att skydda flora och fauna. För att minska örnens predatortryck på sjöfågelstammarna efterlyste utskottet i betänkandet över medborgarinitiativet att en dialog inleds med EU-kommissionen om eventuella aktiva örnbegränsande åtgärder såvida säsongens passiva åtgärder inte når önskvärt resultat. Utskottet konstaterar att de passiva åtgärder som vidtagits för att minska predatortrycket från havsörnen inte har haft avsedd effekt och välkomnar landskapsregeringens avsikt att inleda en dialog med EU-kommissionen om aktiva örnbegränsande åtgärder som exempelvis förvaltning av örnbon eller en kontrollerad skyddsjakt.
Termiska sikten
I lagförslagets 51b § föreslås att användandet av nattsiktesanordningar ska tillåtas vid jakt på bisam, mink, mårdhund, räv, tvättbjörn, råtta och vildsvin, dock inte användandet av termiska sikten. Förslaget att förbjuda användande av termiska sikten motiveras med att det ställs stora krav på jägarens omdöme och erfarenhet eftersom det jämfört med användande av bildförstärkare/bildomvandlare är svårare att tolka bilden och göra säkra artbestämningar, vilket innebär att risken för felbedömningar och misstag ökar. Utskottet bedömer utgående från erfarenheter från omkringliggande regioner där dessa sikten är tillåtna att det i det här skedet är klokt att avvakta med att tillåta användande av termiska sikten för att minska risken för olyckor och att vilt tillfogas onödigt lidande. Utskottet noterar att landskapsregeringen avser att följa utvecklingen på området och kontinuerligt utvärdera behovet av eventuella ändringar i jaktlagen till den delen.
Jaktfria helgdagar
Trots att antalet dagar som jakt får bedrivas i någon mån föreslås utökas i lagförslaget bedömer utskottet att alla genom fortsatt god dialog fortsättningsvis kan nyttja skogens resurser.
Jaktturism
Utskottet har erfarit att det finns en viss potential att utveckla jaktturismen på Åland under förutsättning att det finns entreprenörer som är villiga att paketera och marknadsföra jakten. Utskottet konstaterar att det är positivt att det i jaktlagens 5 § föreslås intas ett nytt moment som förtydligar att det är möjligt att medta jaktgäster med hemort utanför Åland vid jakt på allmänna vattenområden och kronoallmänningar.
Detaljmotivering
Ingressen Ändringarna är av teknisk eller språklig natur.
54 § 4 mom. Enligt gällande 54 § 4 mom. kan en person som inte föregående jaktår betalat jaktvårdsavgift eller inte blivit tillsänd inbetalningskort anskaffa inbetalningskort hos landskapsregeringen, polismyndigheten eller examinator som tillsatts av landskapsregeringen. I samband med övergången till ett nytt jägarregister har administrationen setts över och landskapsregeringen bedömt att det är mest ändamålsenligt att landskapsregeringen administrerar inbetalningskorten. Utskottet föreslår därför att ”polismyndigheten eller examinator som tillsatts av landskapsregeringen” stryks.
60b § 1 mom. I momentet förtydligas att polismyndigheten och gränsbevakningsväsendet fortsättningsvis ska ha tillgång till de uppgifter i jägarregistret som behövs för att fullgöra tillsynsuppgifter och övriga myndighetsuppgifter.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 15 juni 2022 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört ministern Fredrik Karlström, ministern Alfons Röblom, naturvårdsintendenten David Abrahamsson, ordföranden Johan Ekholm från Ålands fågelskyddsförening r.f., jaktförvaltaren Robin Juslin, polismästaren Johan Pawli, lagberedaren Matias Pentti och ordföranden Lucas Wideman från Archipelago Pares r.f.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Pernilla Söderlund, viceordföranden Mikael Lindholm samt ledamöterna Stellan Egeland, Simon Holmström, Jesper Josefsson, Simon Påvals och Wille Valve.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antar lagförslaget i följande lydelse:
L A N D S K A P S L A G
om ändring av jaktlagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 19 § jaktlagen (1985:31) för landskapet Åland,
ändras 5 § 1 mom., 26 §, 47 § 1 mom. 4 - 5 punkterna, 48 § 2 mom., 50 § 1 mom., 51b § och 54 § 2 och 4 mom., av dessa lagrum 47 § 1 mom. 4 - 5 punkterna sådan punkt 4 lyder i landskapslagen 2019/89 och punkt 5 sådan den lyder i landskapslagen 1997/10, 48 § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2005/77, 50 § 1 mom. och 54 § 4 mom. sådana de lyder i landskapslagen 1995/68, 51b § sådan den lyder i landskapslagen 2012/13 och 54 § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen 1995/19, samt
fogas till lagens 5 § ett nytt 2 mom., varvid nuvarande 2 mom. blir nytt 3 mom., till 50 § ett nytt 4 mom. samt till lagen en ny 60b § som följer:
5 §
På vattnet utanför byarågång, vid havsstränder samt på holmar och skär som tillhör landskapet och inte underlyder viss lägenhet eller av någon under särskilda villkor innehas, har den som enligt lagen om hemkommun (FFS 201/1994) har hemkommun i Finland rätt att jaga.
Den som har rätt att jaga i enlighet med vad som föreskrivs i 1 mom. har även rätt att medta jaktgäster med hemkommun utanför Åland. I denna paragraf avses med jaktgäst en person som uppfyller de i 54 § uppställda villkoren för idkande av jakt.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
26 §
Visar sig fridlysning av särskild holme eller ögrupp med eller utan intilliggande vattenområde nödvändig för skydd av sjöfåglar som avses i 20 § kan landskapsregeringen, såvida områdets ägare det begär, förordna att området ska utgöra fågelskyddsområde. I ett område som utsetts till fågelskyddsområde är det under tiden 15 mars – 31 juli förbjudet vid vite att landstiga och, om även vattenområde ingår, förbjudet att med högre hastighet än sju knop framföra motorbåt och annan liknande motordriven farkost, såvida inte landskapsregeringen beslutat om undantag från dessa förbud.
Visar sig särskild fridlysning av holme eller ögrupp och intilliggande vattenområde nödvändig för sälstammarnas bevarande kan landskapsregeringen, såvida områdets ägare det begär, förordna att området ska utgöra sälskyddsområde. Det är förbjudet vid vite att vistas i ett område som utsetts till sälskyddsområde, såvida inte landskapsregeringen beslutat om undantag från detta.
47 §
Vid jakt är det förbjudet att använda följande fångstredskap och fångstmetoder:
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
4) konstgjorda ljuskällor, anordningar för belysning av viltet samt för nattskytte avsedda siktanordningar vilka elektroniskt förstärker eller förändrar bilden, dock får konstgjorda ljuskällor användas vid grytjakt, vid avlivning av djur som befinner sig i hjälplöst tillstånd, när fångstredskap vittjas, vid jakt enligt 28a § samt när belysning och för nattskytte avsedda sikt-
anordningar får användas enligt 51b §,
5) bandspelare eller härmed jämförbara anordningar för ljudåtergivning, dock får bandspelare eller härmed jämförbara anordningar användas vid jakt enligt 51b §,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
48 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Vid grytjakt, vid avlivning av djur som fångats i en fälla, vid avlivning av djur som befinner sig i ett hjälplöst tillstånd i samband med jakt med ställande hund, samt vid avlivning av skadat djur får dock lämpligaste vapen användas.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
50 §
Jakt får inte bedrivas från motordrivet fordon, flyg eller med direkt tillhjälp av motordrivet fordon, av annat maskindrivet fortskaffningsmedel eller av ljudframkallande maskin. Under tiden 15 mars – 25 maj får jakt på sjöfågel inte idkas från något slag av båt eller annan därmed jämförbar anordning. Utan hinder av bestämmelserna i denna paragraf får skadat vilt avlivas eller förföljas i avlivningssyfte från båt.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Utan hinder av bestämmelserna i denna paragraf får lövblåsare användas för att driva ut mårdhund och mink.
51b §
Vid jakt på bisam, mink, mårdhund, räv, tvättbjörn, råtta och vildsvin, samt vid eftersök på skadat vilt, får konstgjorda ljuskällor, för nattskytte avsedda siktanordningar vilka elektroniskt förstärker eller omvandlar bilden användas, dock inte termiska sikten. Vid jakt på dessa arter får även bandspelare och härmed jämförbara anordningar användas.
54 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Jaktvårdsavgift betalas en gång per år till landskapet. Kvittering på betald jägaravgift gäller såsom jaktkort under jaktåret som börjar den 1 augusti och avslutas den 31 juli. Landskapsregeringen ska per post sända inbetalningskort till de personer som föregående år betalat jaktvårdsavgift. På inbetalningskortet ska antecknas fullständigt namn, personbeteckning och hemort beträffande den för vars räkning jaktvårdsavgiften betalas och det jaktår avgiften gäller. Den som har tagit i bruk landskapsregeringens elektroniska tjänst för jägare, som innefattar elektroniskt jaktkort och betalning av jaktvårdsavgiften, kan avstå från att få inbetalningskort för jaktvårdsavgiften hemskickad per post.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Person som inte föregående jaktår betalt jaktvårdsavgift eller som inte blivit tillsänd inbetalningskort kan anskaffa inbetalningskort hos landskapsregeringen. För erhållande av inbetalningskort skall företes kvitto på tidigare år betald jaktvårdsavgift eller företes intyg över av landskapsregeringen föreskriven kännedom om denna lag, övriga jaktbestämmelser samt om hantering av skjutvapen, av vilket ingetdera får vara äldre än fem år. Den som inte har hemkommun i landskapet kan erhålla inbetalningskort för jaktvårdsavgift genom att förete en av landskapsregeringen godkänd motsvarighet till nämnda intyg.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
60b §
Landskapsregeringen får tillhandahålla elektroniska tjänster som stöd för administration av uppgifter hänförliga till jakt och viltvård. Landskapsregeringen och jaktvårdsföreningarna har delat personuppgiftsansvar för den personuppgiftsbehandling som sker i de elektroniska tjänsterna. Landskapsregeringen ansvarar för tillgängligheten och säkerheten av de elektroniska tjänsterna. Jaktvårdsföreningarna ansvarar för riktigheten av de uppgifter som de för in i de elektroniska tjänsterna. Polismyndigheten och gränsbevakningsväsendet har tillgång till uppgifter i de elektroniska tjänsterna för att fullgöra sina tillsynsuppgifter enligt 57 § 1 mom. samt för att utföra övriga myndighetsuppgifter.
Personuppgifter tillhörande den som under de fem senaste jaktåren inte har betalat jaktvårdsavgiften ska före utgången av det följande året raderas ur sådana elektroniska tjänster som avses i 1 mom.
Denna lag träder i kraft
Mariehamn den 27 oktober 2022 | |
Ordförande |
Pernilla Söderlund |
Sekreterare |
Carina Strand |