Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar ändringar i landskapslagen om allmänna vatten och avloppsverk, blankettlagen om hälsoskydd och landskapslagen om marknadskontrollen av vissa produkter för genomförande av nya dricksvattendirektivet. Dessutom föreslås att tillsynen av leksakers säkerhet sker genom marknadskontroll och följdändringar i blankettlagen om konsumentsäkerhet. Mindre tekniska ändringar föreslås i plan- och bygglagen för landskapet Åland och i landskapslagen om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagförslagen antas med några mindre ändringar som framgår av betänkandet.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Allmänt

Lagförslagets huvudsakliga syfte är att genomföra Europaparlamentets och rådets omarbetade direktiv (EU) 2020/218 om kvaliteten på dricksvatten, nedan dricksvattendirektivet. De allmänna målen med dricksvattendirektivet är att skydda människors hälsa från de skadliga effekterna av alla slags föroreningar av dricksvatten genom att säkerställa att det är hälsosamt och rent samt att förbättra tillgången till dricksvatten. Dricksvattendirektivet innehåller bestämmelser om tryggande av kvaliteten på dricksvatten genom riskhantering i vattenproduktionskedjan, om hygieniska krav för material och produkter som kommer i kontakt med dricksvatten, om information till vattenanvändarna om vattnets kvalitet och om andra indikatorer som beskriver vattenverkens verksamhet, om säkerställande av tillgången till vatten särskilt för utsatta och marginaliserade befolkningsgrupper samt om nya parametrar för dricksvattnets kvalitet. Utskottet stöder lagförslaget med följande synpunkter och kommentarer.

Skyddet av dricksvattentäkterna

Enligt artikel 7.3 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) måste dricksvattenförekomster få ett skydd som syftar till att undvika försämring av deras kvalitet samt minska den nivå av vattenrening som krävs. Säkerhetszoner får enligt artikeln upprättas för dessa vattenförekomster. Med stöd av 5 kap. 3 § 1 mom. i vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland kan landskapsregeringen bestämma att ett visst område skall vara ett vattenskyddsområde vilket innebär att området åtnjuter särskilt skydd för att förebygga föroreningar eller annan skadlig förändring av vattenkvaliteten. Landskapsregeringen kan enligt 5 kap. 3 § 2 mom. i vattenlagen förorda om ytterligare skyddsåtgärder eller inskränkningar i rätten att nyttja området samt om tillståndsplikt för olika typer av verksamheter och åtgärder. I gällande lagstiftning och regelverk har införts ett flertal bestämmelser som syftar till att skydda dricksvattentäkterna. Ålands Vattens dricksvattentäkter Dalkarby träsk, Markusbölefjärden och Långsjön har genom Västra Finlands vattendomstols utslag nr 32/1988/3 upprättats som skyddsområden med föreskrifter. Landskapsregeringen har i ett dokument förtydligat tillsynen och ansvarsfördelningen avseende de fastslagna föreskrifterna för Ålands vattens dricksvattentäkter. Av Förvaltningsplanen för de åländska vattnen 2022 - 2027 framgår att landskapsregeringen har utarbetat en strategi för att skydda de dricksvattentäkter som idag saknar skydd. Allmänna skyddsföreskrifter för dricksvattentäkter har tagits fram som grund för det fortsatta långsiktiga vattenskyddsarbetet. Avsikten är att de allmänna skyddsföreskrifterna ska användas när ett vattenskyddsområde inrättas. I Åtgärdsprogrammet för grundvatten, sjöar och kustvatten 2022 - 2027 konstateras att dricksvattnet ska skyddas långsiktigt, vilket innefattar att upprätta skydd för ytvattentäkter samt viktiga grundvattentäkter genom upprättande av vattenskyddsområden för värdefulla dricksvattenresurser.

Mot bakgrund av att flera dricksvattentäkter uppvisar en otillfredsställande ekologisk status bedömer utskottet att ytterligare politiska åtgärder krävs för att uppnå målet om att allt vatten ska ha god kvalitet senast år 2030. Framför allt bör särskild vikt läggas vid att minska utsläppen av näringsämnen och andra förorenande ämnen från vattenpåverkande verksamheter. En mer sporrande vattenlagstiftning är sålunda central i sammanhanget. Utskottet betonar också vikten av ett fungerande system med skyddszoner som anpassas enligt risken för tillrinning, som bland annat beror på jordmån och topografi. En förutsättning för att lyckas är att det finns en möjlighet att utbetala ersättning till de som berörs av de situationsanpassade restriktionerna. Utskottet ser vidare ett behov av att förstärka skyddsföreskrifterna för dricksvattentäkter samt förbättra övervakningen av de nuvarande föreskrifterna och lagkraven.

Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets resurser

I lagförslaget föreslås att de landskapslagar som omfattas av tillämpningsområdet för marknadskontrollagen utökas med landskapslagen (2016:84) om tillämpning på Åland av hälsoskyddslagen, vilket innebär att de nya kraven på hygien för produkter i produktionskedjan för dricksvatten framöver ska kontrolleras med stöd av marknadskontrollagen. I lagförslaget konstateras att det är mest kostnadseffektivt att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet sköter marknadskontrollen eftersom myndigheten sedan tidigare är tillsynsmyndighet enligt blankettlagen om miljöskydd och lagen om leksakers säkerhet enligt blankettlagen om konsumentskydd. Utskottet har erfarit att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet som föreslås handha marknadskontrollen inte idag har den byggnadstekniska spetskompetens som krävs för att handha uppgiften.

Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet är även tillsynsmyndighet enligt landskapslagen om tillämpning på Åland av hälsoskyddslagen. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ska enligt 20 § i hälsoskyddslagen godkänna den riskhanteringsplan för vattenproduktionskedjan som den som levererar hushållsvatten ska utarbeta för att förebygga och hantera sådana risker som kan medföra sanitära olägenheter. Riskhanteringsplanen ska utarbetas i samarbete med Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ska även bland annat regelbundet övervaka att kvaliteten på hushållsvatten uppfyller lagstadgade kvalitetskrav, att egenkontrollen hos den anläggning som levererar hushållsvatten är tillräcklig och att den anläggning som levererar hushållsvatten genomför riskhanteringsplanen.

På grund av flera av dricksvattentäkternas otillfredsställande status anser utskottet att det är angeläget att tillsynen sker regelbundet och i tillräcklig omfattning. Enligt utskottet finns det skäl att överväga om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets resurser är tillräckliga för att handha de tilläggsuppgifter som Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet orsakas på grund av det omarbetade dricksvattendirektivet.

Gemensam digital plattform för information

Det nya dricksvattendirektivet utvidgar avsevärt skyldigheten att informera allmänheten och vattenanvändarna. Enligt dricksvattendirektivet ska informationen vara transparent och användarvänlig och åtminstone delvis finnas på en webbplats. Skyldigheten att presentera aktuella uppgifter om kvaliteten på dricksvatten gäller alla anläggningar som omfattas av dricksvattendirektivets tillämpningsområde, även de minsta anläggningarna, som levererar minst 10 kubikmeter dricksvatten per dygn eller för 50 personers behov. På rikssidan kommer webbplatsinformationen att genomföras med hjälp av den riksomfattande befintliga webbtjänsten vatten.fi där de uppgifter som dricksvattendirektivet förutsätter om alla anläggningar som levererar dricksvatten sammanställs. På Åland finns flera små anläggningar som idag kanske saknar en egen webbplats, och att lägga upp en webbplats, underhålla och upprätta den information som direktivet förutsätter kan bli besvärligt för dem. För att minska den administrativa bördan för anläggningarna anser utskottet att det är ändamålsenligt att det även för Ålands del upprättas en liknande gemensam digital plattform som i riket.

Samordnade provtagningar

Av lagförslaget framgår att förteckningen över de parametrar som ska kontrolleras i dricksvattnet har anpassats till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Vissa parametrar föreslås tas bort för att ersättas av nya som bedöms vara mer relevanta ur risksynpunkt, för andra föreslås justerade parametervärden. Nya parametrar som ska övervakas i dricksvattnet är bland annat bisfenol A, poly- och perfluorerade föreningar (PFAS) och uran. Legionellabakterier som ska kontrolleras i fastighetsinstallationer och somatiska kolifager som ska kontrolleras vid egenkontroll är också nya parametrar. Utskottet konstaterar att det är ett stort antal provtagningar som ska göras av vattenverken med regelbundna tidsintervaller. I syfte att få till stånd en effektiv och samlad provtagning av dricksvattentäkterna anser utskottet att det vore till fördel om landskapsregeringen skulle åta sig ett ansvar för att samordna provtagningarna.

Undantag från kravet att utarbeta en riskhanteringsplan

I lagförslaget föreslås att anläggningar som levererar i snitt mindre än 100 kubikmeter hushållsvatten per dygn eller för färre än 500 personers behov per dygn ska undantas från skyldigheten att upprätta en riskhanteringsplan om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet bedömer att ett sådant undantag inte skulle äventyra kvaliteten på dricksvattnet. Utskottet konstaterar att undantaget inte innebär en befrielse från skyldigheten att upprätta ett egenkontrollprogram för verksamheten. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet kan via tillsynen förtydliga vilka processer och områden som verksamhetsutövaren behöver hålla särskild kontroll på. Innan Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet fattar ett beslut om att en mer omfattande riskbedömning inte behöver göras kommer Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet att göra en helhetsbedömning där verksamhetens risker, processer och utmaningar beaktas. Om det vid bedömningen framkommer sådant som gör att verksamheten har ett behov av en mer omfattande kontroll och riskbedömning kommer ett sådant krav att ställas på dem.

I statsrådets förordning (FFS 7/2023) av den 5 januari 2023 om riskhantering och egenkontroll inom produktionskedjan för hushållsvatten som planeras att antas som en blankettförordning förtydligas vad som ska ingå i egenkontrollen hos anläggningar som levererar hushållsvatten och i riskhanteringsplanen. I förordningens 7 § framgår att anläggningar som levererar hushållsvatten ska utarbeta en plan för egenkontroll som är specifik för vattenproduktionskedjan och som beskriver de åtgärder som ingår i egenkontrollen. I social- och hälsovårdsministeriets förordning om kvalitetskrav på och kontrollundersökning av hushållsvatten (FFS 1352/2015) som gäller som blankettförordning i landskapet finns bestämmelser som reglerar de hälsomässiga krav som ställs på hushållsvatten, med tydliga gränsvärden på allt från bakterier till tungmetaller och pesticider med mera. Utskottet konstaterar därmed att det i kommande och gällande blankettförordningar finns tydliga krav och regler på hur vattenverkens verksamhet ska hanteras och utformas.

Prissättningen av hushållsvatten

Enligt 13 § 1 mom. landskapslagen (1979:29) om allmänna vatten- och avloppsverk ska priset på hushållsvatten som distribueras från vattenverk mot betalning i enlighet med landskapslagen (2016:84) om tillämpning på Åland av hälsoskyddslagen bestämmas så att det täcker kostnaderna för vattentjänsten. Avgifter ska bestämmas för förbrukningskategorierna industri, jordbruk och hushåll. Vid beräkningen ska miljö- och resurskostnader beaktas. Enligt 13 § 2 mom. får dock undantag från kravet på beaktande av principen om kostnadstäckning göras och gällande avgifter fortsättningsvis tillämpas om de inte äventyrar syftena och möjligheten att uppnå de mål för vattenkvalitet som följer av bestämmelserna i 4 kap. 1 § och 5 kap. 1 och 2 §§ i vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland. Av lagförslagets (Framställning nr 5/2004 - 2005) detaljmotivering till 13 § framgår att i enlighet med artikel 9 i vattendirektivet skall medlemsländerna beakta principen om kostnadstäckning för vattentjänster och att förorenaren betalar inberäknat miljö- och resurskostnader, med beaktande av en ekonomisk analys. Utskottet har inte fördjupat sig i vattenleverantörernas prissättning, men mot bakgrund av flera av dricksvattentäkternas otillfredsställande ekologiska status och vattenverkens behov av investeringar och andra vattenförbättrande åtgärder bedömer utskottet att priset för hushållsvatten kommer att öka i framtiden.

Vattenläckage och vattensvinn

EU har en ambition att minska vattenläckaget och vattensvinnet. Vid utvärderingen av 1998 års dricksvattendirektiv identifierades att ett stort problem var den allmänt bristande medvetenheten om vattenläckage som orsakas av underinvestering i underhåll och förnyelse av vatteninfrastruktur. Genom artikel 4.3 i dricksvattendirektivet infördes därför en skyldighet för medlemsstaterna att bedöma vattenläckagenivåer och potentialen för minskat läckage. Bedömningen ska göras med hjälp av infrastrukturläckageindexets (ILI) värderingsmetod eller någon annan lämplig metod. Vid bedömningen ska hänsyn tas till relevanta folkhälsorelaterade, miljömässiga, tekniska och ekonomiska aspekter. Bedömningen ska åtminstone omfatta vattenleverantörer som tillhandahåller minst 10 000 kubikmeter per dag eller försörjer minst 50 000 personer. Resultatet ska överlämnas till Europeiska kommissionen senast den 12 januari 2026. Kommissionen kommer därefter att genom en delegerad akt fastställa ett tröskelvärde. Även om dricksvattendirektivet inte i dagsläget förpliktar de åländska vattenverken att vidta åtgärder för att minska vattenläckaget är det enligt utskottet viktigt att i takt med klimatförändringen och ökade kostnader för hushållsvattnet vidta konkreta åtgärder för att minska vattenläckaget och vattensvinnet.

Behovet av en vattentjänstlag

Landskapslagen om allmänna vatten- och avloppsverk, som föreslås ändrad, har på grund av dess ålder grundläggande förändringsbehov, inte minst i fråga om begreppsapparat. Utskottet har erfarit att landskapsregeringen under mandatperioden har verkat för framtagande av en vattentjänstlag som bättre motsvarar förändringar i riket och kommunsektorns samt landskapsregeringens förväntningar och önskemål, men att implementeringen av dricksvattendirektivet har prioriterats i lagberedningsarbetet. Med beaktande av dricksvattenresursernas kritiska betydelse för samhället förutsätter utskottet att landskapsregeringen prioriterar vattentjänstlagen i sitt fortsatta arbete på området.

Detaljmotivering

De ändringar som föreslås är av språklig eller teknisk natur. I 1 § i förslaget till ändring av landskapslagen om allmänna vatten- och avloppverk föreslås i förtydligande syfte att ”per dag” ersätts med ”per dygn”.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 13 mars 2023 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört ministern Christian Wikström, lagberedaren Helena Blomqvist, sektionschefen Helena Boman från Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, verksamhetsledaren Josefine Egenfelt från Ålands Natur & Miljö r.f., miljöinspektören Magnus Eriksson från Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, viceordföranden Runar Karlsson från Andelslaget Tjenan Vatten, VD:n Christian Nordas från Ålands Vatten Ab och f.d. VA-utredaren David Ståhlman.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Pernilla Söderlund, viceordföranden Mikael Lindholm samt ledamöterna Stellan Egeland, Simon Holmström, Jesper Josefsson och Simon Påvals.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar det första, femte och sjätte lagförslaget i oförändrad lydelse samt det andra, tredje och fjärde lagförslaget i följande lydelser:

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om allmänna vatten- och avloppsverk

I enlighet med lagtingets beslut fogas till 1 § landskapslagen (1979:29) om allmänna vatten- och avloppsverk ett nytt 3 mom., till lagen en ny 13a §, en ny 16 § i stället för den 16 § som upphävts genom landskapslagen 2021:80 och nya 16a - 16b §§ som följer:

1 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Ett allmänt vattenverk anses som litet om dess vattenanskaffning är mindre än 10 kubikmeter hushållsvatten per dygn eller betjänar färre än 50 personer. Ett allmänt vattenverk anses som medelstort om dess vattenanskaffning är mellan 10 och 10 000 kubikmeter hushållsvatten per dygn eller betjänar mellan 50 och 50 000 personer. Ett allmänt vattenverk anses som stort om dess vattenanskaffning är minst 10 000 kubikmeter hushållsvatten per dygn eller betjänar minst 50 000 personer.

13a §

Ett allmänt vattenverk ska ge information om kvaliteten på det hushållsvatten som det levererar och om grunderna för hur avgifterna för tjänsterna bildas.

Ett allmänt vattenverk som levererar hushållsvatten ska minst en gång om året i samband med fakturan eller annars i lättillgänglig form ge kunderna information om kvaliteten och priset på och förbrukningen av det hushållsvatten som verket levererar.

Ett allmänt vattenverks kunder ska förmedla den information som avses i 2 mom. till slutförbrukarna av hushållsvatten.

Bestämmelserna i 2 och 3 mom. om allmänna vattenverk och kunder gäller också i landskapslagen om tillämpning på Åland av hälsoskyddslagen avsedda anläggningar som levererar hushållsvatten för användning till en volym av minst 10 kubikmeter per dygn eller motsvarande minst 50 personers behov.

Närmare bestämmelser om den information om kvaliteten, priset och konsumtionen i fråga om hushållsvatten som avses i 2 och 3 mom. och om lämnandet och vidareförmedlingen av informationen får utfärdas genom landskapsförordning.

16 §

Ett medelstort och stort allmänt vattenverk ska hålla sig informerat om dels de risker som hänför sig till kvantiteten av eller kvaliteten på det råvatten som det använder, dels i vilket skick verkets anordningar är. I detta syfte ska verket kontrollera kvantiteten av och kvaliteten på det råvatten som det använder och anordningarnas skick. Uppgifterna om ledningsnätens placering ska omvandlas till elektronisk form. Ett stort allmänt vattenverk ska informera Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet om mängden läckvatten i verkets vattenledningsnät, ägarstrukturen och klagomål från konsumenter.

Ett medelstort eller stort allmänt vattenverk ska kontrollera de parametrar utifrån den riskbaserade metod och den riskhantering i fråga om råvatten som avses i landskapslagen om tillämpning på Åland av hälsoskyddslagen. Vattenverket ser till att resultaten av den råvattenkontroll som utförts vid uttagspunkten samt uppgifterna om placeringen av och egenskaperna hos grundvattentäkten sänds till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet på det sätt myndigheten bestämmer.

Ett medelstort eller stort allmänt vattenverk ska, till den del det är ansvarigt för kontroll, underrätta Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet om sådana exceptionella förändringar som upptäckts i de parametrar som kontrolleras i fråga om råvatten och som avses i 2 mom.

Närmare bestämmelser om ett allmänt vattenverks skyldigheter att hålla sig informerat och om kontrollskyldigheten får utfärdas genom landskapsförordning.

16a §

Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet deltar vid behov och om det är ändamålsenligt i sammanställning av de miljöuppgifter som behövs för sådan riskhantering i fråga om råvatten som avses i landskapslagen om tillämpning på Åland av hälsoskyddslagen samt i identifiering av riskhanteringsåtgärder.

Landskapsregeringen och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ska samarbeta med riksmyndigheterna i arbetet med så kallade dataset, som förutsätts i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 om kvaliteten på dricksvatten. Landskapsregeringen i samarbete med Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ska svara för det tekniska genomförandet av informationstjänster för tillhandahållande av webbinformation till vattenanvändarna.

Medelstora och stora allmänna vattenverk är skyldiga att inlämna de uppgifter landskapsregeringen och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet behöver för att sammanställa miljöuppgifter och data enligt 1 och 2 mom.

16b §

Landskapsregeringen ska i samarbete med Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet förvalta ett informationssystem för vattentjänster med information om vattenanskaffning och avloppsreglering.

Medelstora och stora allmänna vattenverk ska till informationssystemet minst en gång om året lämna uppgifter om priserna på sina vattentjänster och grunderna för fastställande av dem samt de uppgifter som behövs för att beskriva vattentjänsternas effektivitet, kvalitet och lönsamhet. Det gäller också anläggningar som levererar vatten till ett vattenverk.

Närmare bestämmelser om informationssystemet för vattentjänster och de uppgifter som ska lämnas till det får utfärdas genom landskapsförordning.

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 1 och 4 §§ landskapslagen om marknadskontrollen av vissa produkter

I enlighet med lagtingets beslut

ändras 4 § 4 mom. landskapslagen (2017:37) om marknadskontrollen av vissa produkter, sådant det lyder i landskapslagarna 2022/15 och 202X/XX samt

fogas till 1 § 1 mom., sådant det lyder i landskapslagarna 2017/141, 2019/66, 2021/160, 2022/15, 202X/XX, 202X/XX och 202X/XX, nya 21 och 22 punkter som följer:

1 §

Tillämpningsområde

I denna lag finns bestämmelser om tillsyn och övervakning av om vissa produkter överensstämmer med gällande tillgänglighets- och produktsäkerhetskrav (marknadskontroll). Denna lag är tillämplig på den marknadskontroll som omfattas av tillämpningsområdet för följande lagstiftning, om inte något annat föreskrivs i någon av följande lagar:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

21) Landskapslagen (2016:84) om tillämpning på Åland av hälsoskyddslagen.

22) Lagen om leksakers säkerhet (FFS 1154/2011) enligt landskapslagen (1988:8) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om konsumentsäkerhet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

4 §

Tillsynsmyndighet

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet är tillsynsmyndighet enligt landskapslagen om tobak och relaterade produkter, landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om begränsning av användning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning, landskapslagen om tillämpning på Åland av hälsoskyddslagen och lagen om leksakers säkerhet enligt landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om konsumentsäkerhet samt för produkter som avses i 27b § 1 mom. i landskapslagen om miljöskydd.

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 5 och 7 §§ landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om konsumentsäkerhet

I enlighet med lagtingets beslut ändras 5 § 2 mom. och 7 § 2 mom. landskapslagen (1988:8) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om konsumentsäkerhet, ~~sådant~~ 5 § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagarna 2016/17, 2021/20 och 2021/121 och 7 § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2016/17, som följer:

5 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Inom landskapets behörighet ska hänvisningen till

1) förvaltningslagen (FFS 434/2003) i 30 § i konsumentsäkerhetslagen avse förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland,

2) språklagen (FFS 423/2003) och samiska språklagen (FFS 1086/2003) i 30 § i konsumentsäkerhetslagen avse 36 § i självstyrelselagen (1991:71) för landskapet Åland,

3) lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (FFS 621/1999) och lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (FFS 13/2003) i 30 § i konsumentsäkerhetslagen avse offentlighetslagen (2021:79) för Åland,

4) viteslagen (FFS 1113/1990) i 45 § i konsumentsäkerhetslagen avse landskapslagen (2008:10) om tillämpning i landskapet Åland av viteslagen,

5) polislagen (FFS 872/2011) i 46 § i konsumentsäkerhetslagen avse landskapslagen (2021:12) om tillämpning på Åland av polislagen,

6) lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet i 47 § i konsumentsäkerhetslagen avse offentlighetslagen för Åland,

7) kemikalielagen (FFS 744/1989) i 2 § i lagen om kosmetiska produkter avse landskapslagen (1990:32) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om kemikalier,

8) lagen om marknadskontrollen av vissa produkter (FFS 1137/2016) i 2 § i lagen om kosmetiska produkter avse landskapslagen (2017:37) om marknadskontrollen av vissa produkter,

9) lagen om försöksdjursverksamhet (FFS 62/2006) i 2 § i lagen om kosmetiska produkter avse landskapslagen (2013:75) om tillämpning av lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål,

10) språklagen i 21 § i lagen om kosmetiska produkter avse 36 § i självstyrelselagen för landskapet Åland,

11) språklagen i 12 § i lagen om leksakers säkerhet avse 36 § i självstyrelselagen för landskapet Åland,

12) kemikalielagen i 25 § i lagen om leksakers säkerhet avse landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om kemikalier,

13) språklagen i 29 § i lagen om leksakers säkerhet avse 36 § i självstyrelselagen för landskapet Åland,

14) lagen om marknadskontrollen av vissa produkter i 56 och 57 §§ i lagen om leksakers säkerhet avse landskapslagen om marknadskontrollen av vissa produkter och

15) lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet i 5 § i lagen om underrättelser till Europeiska kommissionen om marknadskontrollen av vissa produkter som medför risk avse offentlighetslagen för Åland.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

7 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Inom landskapets behörighet ska utöver straffbestämmelsen i 1 mom. och bestämmelserna i 50 § i konsumentsäkerhetslagen, 23 § i lagen om kosmetiska produkter och 61 a § i lagen om leksakers säkerhet även bestämmelserna om straff för hälsobrott i 44 kap. 1 § strafflagen (FFS 39/1889) tillämpas i landskapet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

Mariehamn den 20 april 2023.

Ordförande

Pernilla Söderlund

Sekreterare

Carina Strand

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter