Social- och miljöutskottets betänkande 9/2018-2019
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 9/2018-2019 | ||
|
| Datum |
| |
| Social- och miljöutskottet | 2019-09-03 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Social- och miljöutskottets betänkande
Ny landskapslagslagstiftning om socialvård
· Landskapsregeringens lagförslag LF 21/2018-2019
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny landskapslag om socialvård. Samtidigt upphävs den socialvårdslag som för närvarande gäller på Åland i form av blankettlag.
I den nya lagen kommer de viktigaste bestämmelserna om främjande av välfärd, socialservice, tillhandahållande av socialvård, säkerställande av kvaliteten på tjänsterna samt bestämmelser om ändringssökande att finnas samlade. Den nya socialvårdslagen liknar till viss del den gällande blankettlagen om socialvård, men innehåller nyheter. Lagen har som helhet fått en ny struktur och gjorts mer detaljerad. Socialvårdslagen ska fortsättningsvis fungera som en primär lag på basen av vilken socialvård och socialservice i första hand ska tillhandahållas, medan speciallagstiftningen fortsättningsvis gäller då servicen enligt den nya socialvårdslagen inte är tillräcklig för den enskilde. Den nya landskapslagen om socialvård följer i huvudsak Finlands socialvårdslag med ett fåtal avvikelser.
Genom förslaget till ny landskapslag om socialvård uppnås en starkare klientorientering och i lagförslaget ingår bestämmelser om klientprocessen på ett samlat sätt. Service som kommunerna redan tillhandahåller, social handledning, social rehabilitering och ordnandet av tillfälligt boende, definieras i lagförslaget. Service som stöder rörligheten föreslås i lagförslaget lyftas upp på lagnivå och ersätta de nuvarande bestämmelserna om färdtjänst som finns i socialvårdsförordningen inom ramen för hemservice.
Avsikten med förslaget till ny landskapslag om socialvård är att förstärka basservicen för barn och unga. Barnfamiljer ska i större utsträckning få hemservice med stöd av socialvårdslagen. Bestämmelser om förebyggande barnskydd och öppenvård som i dagsläget finns i barnskyddslagen flyttas till socialvårdslagen. Avsikten är att sänka tröskeln för barnfamiljer och unga att söka hjälp från den kommunala socialvården och därmed se till att stöd ges i ett tidigt skede, vilket kan minska behovet av mer ingripande korrigerande åtgärder inom t.ex. barnskyddet och missbrukarvården.
Bestämmelser om multiprofessionellt samarbete ingår i lagförslaget där socialvården vid behov ska samarbeta med andra myndigheter och sektorer så att en servicehelhet som tillgodoser klientens intressen uppnås. En bestämmelse föreslås i lagförslaget beträffande andra myndigheters skyldighet att styra en person att söka socialservice, och i vissa fall som anges i lagförslaget har myndigheten en anmälningsskyldighet beträffande behovet av socialvård.
I lagförslaget ingår ett krav på ökad formalisering i samarbetet mellan Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) och den kommunala socialvården på områdena missbrukarvård, arbete för psykisk hälsa och beträffande service för personer som får boendeservice eller institutionsvård inom den kommunala socialvården, där kommunerna och ÅHS ska ingå samverkansavtal. Sammanhållen hemvård blir obligatoriskt, och även beträffande hemvård ska samverkansavtal ingås.
Kvaliteten på de sociala tjänsterna ska förbättras genom förslag till bestämmelser om egenkontroll och anmälningsskyldighet.
I lagförslaget ingår ett förslag om socialjour som ska trygga brådskande och nödvändig hjälp för alla åldrar. Socialjouren ska liksom den nuvarande barnskyddsjouren inte verka dygnet runt, utan utanför ordinarie arbetstid under veckodagar och helger.
Lagförslaget innehåller även ett förslag till landskapslag om socialvårdens förvaltning och tillsyn på Åland med bestämmelser om de sociala myndigheternas ansvarområden samt samlade tillsynsbestämmelser för socialvården på Åland.
Dessutom föreslås vissa ändringar av landskapslagen om Ålands hälso-och sjukvård samt i blankettlagstiftningen om barnskydd, familjevård, handikappservice, tolkningstjänster för handikappade, specialomsorg, klientavgifter, stöd för närståendevård, klientens ställning och rättigheter, privat socialservice, utkomststöd samt av landskapslagen om skyddshem.
Avsikten är att de föreslagna lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2021
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslagen med de ändringar som framgår av betänkandet.
Utskottets synpunkter
Allmän motivering
Målet med lagförslaget är att främja tillgång och tillgänglighet till socialvård på lika villkor, flytta fokus inom socialvården från korrigerande åtgärder till tidigt, förebyggande stöd, stärka klientorienteringen, definiera socialvårdens uppgifter samt främja det sektors- och myndighetsövergripande samarbetet.
Utskottet konstaterar att det är positivt att socialvården i högre grad föreslås fokusera på förebyggande, tidiga insatser och en starkare klientorientering där klienternas behov är styrande och inte de myndighetsstrukturer som byggts upp för att tillhandahålla servicen. Förebyggande och tidiga insatser är av största vikt både ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Om man låter bli att satsa resurser på förebyggande och tidiga insatser ökar behovet av och kostnaderna för dyra ersättande tjänster som ofta erbjuds för sent och i värsta fall är verkningslösa. För att fokus ska kunna förändras på det sätt som föreslås i lagförslaget kommer det dock att krävas omfattande utbildningsinsatser samt att arbetssätten och attityderna inom socialvården förändras.
Familjecenter
Utskottet anser att s.k. familjecenter är ett utmärkt sätt att koordinera resurserna inom familjearbetet och tillstyrker därför starkt att kommunerna skulle initiera samarbeten som skulle skapa ett familjecenter för en förbättrad samverkan inom familjearbetet. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen och kommunerna att utreda verksamhetsförutsättningarna för ett familjecenter på Åland.
Barn och unga, ungdomsservicegaranti
Utskottet noterar med tillfredsställelse att förslaget till socialvårdslag särskilt fokuserar på att stärka servicen för barn och unga. I fortsättningen ska det till exempel vara möjligt att få förebyggande stödåtgärder utan att vara en klient inom barnskyddet. Barnfamiljer ska till exempel i större utsträckning än för närvarande ha rätt att få hemservice med stöd av socialvårdslagen då det är nödvändigt för att trygga barnens välfärd. Enligt uppgifter från Sotkanet erhöll 0,1 procent av barnfamiljerna på Åland hemservice enligt socialvårdslagen år 2016. Avsikten är att sänka tröskeln för barnfamiljer och unga att söka hjälp från den kommunala socialvården och därmed se till att stöd ges i ett tidigt skede, vilket enligt utskottet är lovvärt och välbehövligt.
Utskottet konstaterar vidare att den föreslagna socialvårdslagen garanterar unga en form av ungdomsgaranti i och med att förslaget till den nya socialvårdslagen garanterar en ung person social rehabilitering (17 § 2 mom.), bedömning av servicebehovet (36 §) och egen kontaktperson (42 §). Unga som varken arbetar eller studerar ska genom social rehabilitering stödas att få en arbets- eller arbetsprövningsplats, en studieplats eller en ungdomsverkstads- eller rehabiliteringsplats och avhopp i sådan verksamhet ska förebyggas. Utskottets förhoppning är att ungdomsservicegarantin ska minska antalet unga som är utanför utbildning och arbetsliv och bidra till att förhindra marginalisering och utanförskap hos unga.
Utskottet har erfarit att utmaningen för kommunerna är bristen på stödarbetsplatser. I lagförslaget uppges att det är svårt att hitta platser inom den egna kommunen då resurser för handledning ofta krävs och de resurser som finns för detta inte är tillräckliga. Utskottet konstaterar att det i sammanhanget är det viktigt att notera det värdefulla arbete som görs på området inom den tredje sektorn. Fixtjänst tillhandahåller stödarbetsplatser, Pelaren tillhandahåller arbetsinriktad verksamhet som bygger på förmåga till arbete och Emmaus arbetsträning och arbetspraktik.
Verksamhet i sysselsättningssyfte och arbetsverksamhet för personer med funktionsnedsättning
Utskottet konstaterar att bestämmelserna i 70 - 71 §§ om verksamhet i sysselsättningssyfte och arbetsverksamhet för personer med funktionsnedsättning i förslaget till ny socialvårdslag i sin helhet motsvaras av gällande bestämmelser i 27 d – 27 e §§ i socialvårdslagen (FFS 710/1982), tillämplig på Åland genom landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård. Bestämmelserna i 70 – 71 §§ innebär således inte att kommunerna påförs nya uppgifter.
Av lagförslaget framgår att bristen på stödarbetsplatser är ett problem för kommunerna. Det är svårt att hitta platser inom den egna kommunen då resurser för handledning ofta krävs och de resurser som finns inte är tillräckliga. Utskottet anser att det är angeläget att kommunerna lever upp till lagens krav och ser till att det antingen i egen regi eller i samarbete med näringslivet eller tredje sektorn finns verksamhet i sysselsättningssyfte för personer som på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller någon annan motsvarande orsak behöver stödåtgärder för att komma ut på den öppna arbetsmarknaden samt arbetsverksamhet för personer med funktionsnedsättning i syfte att bevara och främja deras funktionsförmåga.
Socialjouren (29 §)
I lagförslaget ingår en bestämmelse om att en socialjour ska ordnas utom kontorstid för att trygga brådskande och nödvändig hjälp för alla åldrar. Enligt 40a § i gällande socialvårdslag på Åland (FFS 710/1982), vilken tillämpas på Åland med stöd av 1 § 1 mom. 1 punkten i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar av socialvård, är kommunerna skyldiga att bedöma ett brådskande behov av socialvård utan dröjsmål. Detta förutsätter i praktiken att jourverksamhet redan idag upprätthålls. Jourverksamheten har dock på Åland hittills enbart omfattat barnskydd. Utskottet anser att det är positivt att en socialjour nu föreslås införas som tydligt omfattar alla åldrar och alla former av socialservice som kräver brådskande beslut. Utskottet utgår från att socialvårdens personal alltid kan nås utanför kontorstid och inte som idag endast under vissa begränsade tider på vardagarna.
Obligatoriskt sammanhållen hemvård
På Åland har sammanhållen hemvård, där Ålands hälso- och sjukvård och kommunerna samarbetar om att tillhandahålla hemservice och hemsjukvård i hemmet för främst hemmaboende äldre på Åland pågått i form av ett frivilligt samarbete sedan 2011. I förevarande lagförslag föreslås att landskapslagen (2011:114) om hälso- och sjukvård ändras så att samarbetet inte längre är frivilligt, utan blir obligatoriskt, och att en motsvarande bestämmelse intas i landskapslagen om socialvård. Utskottet konstaterar att sammanhållen hemvård innebär fördelar på flera plan och stöder förslaget att samarbetet fortsätter som lagstadgad verksamhet. Utskottet anser dock att problematiken gällande avgifterna för servicen behöver lösas. Idag erläggs avgiften för kommunens hemservice och Ålands hälso- och sjukvårds hemsjukvård enligt respektive organisations avgifter för servicen, vilket innebär att en person som uppnått Ålands hälso- och sjukvårds högkostnadsskydd inte behöver erlägga någon avgift för servicen, medan avgift alltid erläggs om hemvården tillhandahålls av kommunens hemservicepersonal.
Ökad formalisering av samarbetet mellan Ålands hälso- och sjukvård och den kommunala socialvården
Enligt landskapslagen om hälso- och sjukvård ska Ålands hälso- och sjukvård i sin verksamhet samarbeta med socialvården på ett sådant sätt att uppgifterna kan skötas på ett behörigt sätt och så som patientens behov av socialvårdstjänster och hälso- och sjukvårdstjänster förutsätter. I landskapslagen stadgas särskilt att Ålands hälso- och sjukvård ska ordna tjänsterna i samarbete med kommunerna beträffande rådgivning för gravida och barn under läropliktsåldern, vid anordnandet av hälsofrämjande hembesök för äldre, i arbetet för att förebygga psykisk ohälsa, i arbetet för psykisk hälsa, i alkohol- och drogarbetet samt i de tjänster som riktar sig till vuxna där barn ska beaktas. Då den nuvarande regleringen inte anses tillräcklig föreslås att kommunerna och Ålands hälso- och sjukvård åläggs ett krav på att ingå formaliserade samverkansavtal avseende hemvård, boendeservice, service på institution, alkohol- och drogarbete och förebyggande av psykisk ohälsa, då behovet av samtidiga och väl samordnade tjänster bedöms vara särskilt stort på dessa områden. Utskottet anser att det är nödvändigt att ytterligare stärka det multiprofessionella samarbetet och delar landskapsregeringens bedömning att det finns behov av att ingå formaliserade avtal för att tydliggöra ansvarfördelningen mellan kommunerna och Ålands hälso- och sjukvård för att undvika att vissa grupper av personer faller mellan stolarna och inte i rätt tid erbjuds koordinerade socialvårdstjänster och hälso- och sjukvårdstjänster.
Landskapsregeringen har för avsikt att stödja implementering av samverkansavtalen genom att i Ålands budget för år 2022 och 2023 föreslå att medel upptas för en tvåårig projektanställning som ska fungera som stöd i arbetet för Ålands hälso- och sjukvård och den kommunala socialvården i framtagandet av samverkansavtal. Utskottet anser i likhet med landskapsregeringen att det är nödvändigt att landskapsregeringen stödjer framtagandet av samverkansavtalen, men anser att medel bör upptas redan i budgeten för år 2020 då såväl förslaget till landskapslag om socialvården som förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om hälso- och sjukvård föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.
Service som stöder rörligheten
Genom lagförslaget lyfts serviceformen service som stöder rörligheten upp på lagnivå och ersätter de nuvarande bestämmelserna om färdtjänst som finns i socialvårdsförordningen. Omfattningen av servicen som stöder rörligheten definieras inte i förslaget till ny socialvårdslag utan omfattningen ska vara beroende av klientens uppskattade individuella behov, vilket är positivt. Utskottet konstaterar att beviljandet av service som stöder rörligheten framdeles kommer att beviljas av myndigheten för en kommunalt samordnad socialtjänst för alla på Åland oavsett ålder, vilket torde främja en likvärdig behandling vid beviljandet av servicen.
Bestämmelsen om service som stöder rörligheten utgår från att en tillräcklig och tillgänglig kollektivtrafik utvecklas som även den del av befolkningen som har nedsatt rörelseförmåga har möjlighet att nyttja. Utskottet konstaterar att det ur miljösynpunkt är positivt att personer med nedsatt rörelseförmåga kan nyttja kollektivtrafiken, men konstaterar samtidigt att kollektivtrafiken på Åland behöver utvecklas för att i större omfattning kunna tillgodose de behov av transporter som de med nedsatt rörelseförmåga har. Utskottet önskar vidare uppmuntra till en koordinerad samåkning.
Utbildning och uppföljning
Utskottet konstaterar att den nya socialvårdslagen för med sig många omstruktureringar inom socialvården. Det går inte att förändra arbetssätt och attityder i en handvändning. Genomförandet av reformen förutsätter att kommunerna får tydliga anvisningar och personal och beslutsfattare ges adekvat och tillräcklig utbildning om den nya lagen.
Utskottet bedömer att en bättre kostnadseffektivitet torde kunna uppnås på sikt om kommunerna anpassar verksamheten till den nya lagstiftningen med fokus på förebyggande, tidiga insatser och sektors- och myndighetsövergripande samarbete. Utskottet anser dock att landskapsregeringen noggrant bör följa upp kostnadseffekterna samt att fokus i verkställigheten flyttas till förebyggande och tidiga insatser. Utskottet anser att en utvärdering av lagförslagets effekter bör göras inom rimlig tid för att ligga till grund för eventuella kommande justeringar av landskapsandelarna.
Detaljmotivering
1. Landskapslag om socialvården
1 § Ändringen är av språklig natur.
10 § 1 mom. Ändringen är av språklig natur.
14 § Ändringarna är av språklig natur.
20 § 2 mom. I övriga paragrafer i lagtexten används ”Ålands hälso- och sjukvård” inte ÅHS, varför utskottet föreslår att ”ÅHS” ersätts med ”Ålands hälso- och sjukvård”.
21 § I 1 mom. föreskrivs att boendeservice ska ordnas för personer som av särskild orsak behöver hjälp eller stöd i boendet eller med att ordna boende. Boendeservicen kan antingen vara stödboende eller serviceboende. Med boendeservice avses vanligtvis en helhet där bostaden och service som stöder boendet är nära kopplade till varandra. Service som stöder boendet kan vara vård och omsorg, stödtjänster som måltids-, klädvårds-, hygien- och städservice samt kombinationer av dessa. Servicen kan grupperas till servicehelheter utifrån klienternas funktionsförmåga, hur bindande och krävande vården är samt omfattningen och arten av den service som lämnas. Klienten betalar i allmänhet hyra för boendet och en klientavgift för servicen.
Enligt 2 mom. är stödboendet avsett för personer som behöver stöd för att bo självständigt eller vid övergången till självständigt boende. Stödboende kan användas som stödform för bland annat unga inom barnskyddets eftervård, ungdomar med lätt utvecklingsstörning samt klienter inom missbrukar- eller psykiatriska vården. Avsikten är att inom stödboendet ska den service som stöder boendet bilda en servicehelhet som utformas individuellt i enlighet med klientens behov. Stödboende kan ordnas så att bostaden skaffas från det vanliga bostadsbeståndet och det stöd och den service som klienten behöver ges i antingen i den egna bostaden eller på något annat serviceställe eller så att bostaden och servicen utgör en fast helhet.
Serviceboende ska enligt 3 momentet ordnas för personer som behöver såväl en lämplig bostad som vård och omsorg. Effektiverat serviceboende ordnas i synnerhet för äldre personer som är i behov av vård och omsorg dygnet runt.
Ändringen i 6 mom. är av språklig natur.
25 § 1-2 mom. Ändringarna är av språklig natur
27 § 4 mom. Ändringen är av språklig natur.
36 § 4 mom. Ändringen är av språklig natur.
42 § 2 mom. Ändringen är av språklig natur.
49 § 1 mom. Föreslås att förkortningen av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) kursiveras i enlighet med gällande praxis.
50 § Ändringarna föreslås i förtydligande syfte.
51 § Ändringarna är av språklig eller teknisk natur.
61 § 2 mom. Begreppet anstaltsvård ersätts med begreppet institutionsvård, vilket med stöd av 2 §, 1 mom. 7 punkten i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård är det begrepp som används på Åland.
64 § 2 mom. Ändringen är av språklig natur.
67 § 1 mom. Ändringen är av språklig natur.
69 § Ändringarna är av språklig natur.
71 § 3 mom. Ändringarna är av språklig natur.
2. Landskapslag om socialvårdens förvaltning och tillsyn på Åland
1 § 3 mom. Föreslås att förkortningen av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) kursiveras i enlighet med gällande praxis. Övrig ändring är av språklig natur.
2 § 2-3 mom. ÅFS numret för landskapslagen om en kommunalt samordnad socialtjänst intas då lagen omnämns för första gången i lagtexten. Övriga ändringar är av språklig natur.
5 § Ändringen är av språklig natur.
7 § 2 mom. Hänvisningen till 47 § ska avse landskapslagen (2017:120) om landskapsandelar till kommunerna.
8 § 3 mom. ÅFS numret för förvaltningslagen för landskapet Åland intas då lagen omnämns för första gången i lagtexten.
11 § 1 mom. Ändringen är av språklig natur.
12 § ÅFS numret anges endast då lagen omnämns för första gången i lagtexten, vilket görs i 2 §.
3. Landskapslag om ändring av landskapslagen om hälso- och sjukvård
19 § 3 – 4 mom. Ändringarna är av språklig natur.
19a § Ändringarna är av språklig natur.
35 § ”förebygga psykisk hälsa” föreslås korrigerat till ”förebygga psykisk ohälsa”. Övrig ändring är av språklig natur.
37 § Ändringarna är av språklig natur.
38 § 2 mom. I övriga paragrafer i lagtexten används ”Ålands hälso- och sjukvård” inte ÅHS, varför utskottet föreslår att ”ÅHS” ersätts med ”Ålands hälso- och sjukvård”. Övrig ändring är av språklig natur.
45a § Föreslås att förkortningen av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet anges på samma sätt som i övriga lagförslag som ingår i föreliggande lagförslag.
45d § 1 mom. Ändringarna är av språklig karaktär.
4. Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen
Ingressen Ändringarna är av språklig eller teknisk natur.
5. Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av familjevårdarlagen
Ingressen Ändringarna är av språklig natur.
1a § För att paragrafen ska få en könsneutral lydelse inte enbart i 3 mom. föreslås att efter ”hans” läggs till ”eller hennes” även i 1 och 2 mom.
1b § Ändringarna är av språklig natur.
6. Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om service och stöd på grund av handikapp
Ingressen Ändringarna är av språklig eller teknisk natur.
7. Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om tolkningstjänster för handikappade personer
Lagens namn Lagens namn föreslås korrigerat .
Ingressen Föreslås att den felaktiga hänvisningen till landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om service och stöd på grund av handikapp ändras till landskapslagen om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lag om tolkningstjänster för handikappade personer.
8. Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda
Lagens namn Lagens namn föreslås korrigerat.
Ingressen Föreslås att en ändring av 3a § intas i lagförslaget, vilket innebär att även ingressen behöver ändras.
3a § Föreslås att en ändring av paragrafen intas i lagförslaget så att hänvisningen till den lag som framöver kommer att reglera behörighetsvillkoren för den yrkesutbildade personalen inom socialvården är korrekt.
9. Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård
Ingressen Ändringarna är av språklig och teknisk natur.
2a § Föreslås att ÅFS numret inte intas för landskapslagen om socialvård då numret föreslås intas då lagen omnämns för första gången i lagförslagets 1 §. Övrig ändring är av språklig natur.
2f § Föreslås ett förtydligande om att det är 23 a § 1 mom. i lagen om klientens ställning och rättigheter som avses.
10. Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om privat socialservice
Ingressen Ändringarna är av språklig natur
3 § Tabellen är densamma som finns i gällande lag. Den korrekta tabellen är den som finns i parallelltexten. Föreslås att tabellen ersätts med samma tabell som finns i parallelltexten, dock med vissa språkliga korrigeringar.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 24 april 2019 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört ministern Wille Valve, verksamhetsledaren Susanne Broman från Ålands handikappförbund, omsorgsdirektören Katarina Dahlman från Ålands omsorgsförbund k.f., verksamhetsledaren Susan Enberg från De Utvecklingsstördas Väl på Åland r.f., handledaren Myran Forsström från Klubbhuset Pelaren, personal- och hållbarhetsansvariga Martha Hannus från Emmaus Åland, ordföranden Henrik Lagerberg från Ålands intresseförening för psykisk hälsa – Reseda r.f., specialsakkunniga Gunilla Lindqvist, verksamhetsledaren Cita Nylund från Fixtjänst, specialsakkunniga Tove Nylund, hälso- och sjukvårdsdirektören Jeanette Pajunen från Ålands hälso- och sjukvård, specialsakkunnige Fredrik Rönnlund, vikarierande juristen Salome Saar, förbundsdirektören Magnus Sandberg från Ålands kommunförbund k.f., patient- och klientombudsmannen Benjamin Sidorov från Ålands ombudsmannamyndighet, styrelseordföranden Clas Öfverström från Ålands omsorgsförbund k.f. och byråchefen Maj-Len Österlund.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Carina Aaltonen,
viceordföranden Mikael Lindholm samt ledamöterna Fredrik Fredlund, Igge Holmberg, Annette Holmberg-Jansson, Torsten Sundblom och Pernilla Söderlund.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antar lagförslagen 11 – 12 i oförändrad lydelse och lagförslagen 1 – 10 i följande lydelse:
1.
L A N D S K A P S L A G
om socialvård
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §
Lagens syfte
Syftet med denna lag är att
1) främja och upprätthålla välfärd och social trygghet,
2) minska ojämlikhet och främja delaktighet,
3) på lika grunder trygga behövlig och tillräcklig socialservice av god kvalitet samt andra åtgärder som främjar välfärden,
4) främja klientorientering och klientens rätt till god service och gott bemötande inom socialvården,
5) förbättra samarbetet mellan socialvården och kommunens olika sektorer, under landskapsregeringen lydande myndigheter samt andra aktörer för att de mål som avses i 1– 4 punkterna ska nås.
2 – 5 §§
(Lika som i lagförslaget).
2 kap.
Främjande av välfärd
6 – 9 §§
(Lika som i lagförslaget).
10 §
Utvecklande av service och stöd i fostran
Då service avsedd för barn, unga personer och barnfamiljer tillhandahålls och utvecklas, ska det ses till att föräldrarna, vårdnadshavarna och andra personer som svarar för barns vård och fostran genom denna service får stöd i fostran av barn och att barns, unga personers och barnfamiljers behov av särskilt stöd klarläggs genom servicen. Vid behov ska verksamhet som stöder barn och unga personer i behov av särskilt stöd ordnas.
(2 mom. lika som i lagförslaget).
3 kap
Socialservice
11 §
ÅMHM vidtar på basis av ett klagomålsärende eller ett tillsynsärende som kommit till dess kännedom de åtgärder som myndigheten anser vara befogade med tanke på säkerställandet av klientsäkerheten eller efterlevnaden av lag.
(2 – 3 mom. lika som i lagförslaget).
12 - 13 §§
(Lika som i lagförslaget).
14 §
Socialservice som möter stödbehoven
Som kommunal socialservice ska följande ordnas med det innehåll och i den omfattning som föreskrivs i denna eller i någon annan lag:
1) socialt arbete,
2) social handledning,
3) social rehabilitering,
4) familjearbete,
5) hemservice,
6) hemvård,
7) boendeservice,
8) service på en institution,
9) service som stöder rörlighet,
10) alkohol- och drogarbete,
11) förebyggande av psykisk ohälsa,
12) rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor,
13) övervakning av umgänge mellan barn och förälder,
14) ledighet för personer som vårdar en anhörig eller närstående,
15) verksamhet i sysselsättningssyfte för personer med funktionsnedsättning,
16) arbetsverksamhet för personer med funktionsnedsättning,
17) annan socialservice som är nödvändig för klientens välfärd och som tillgodoser de behov som avses i 11 §.
Som kommunal socialservice ska det även sörjas för specialomsorger om personer med utvecklingsstörning, service och stöd på grund av funktionsnedsättning, tillhandahållande av utkomststöd till en person som vistas i kommunen, service i anslutning till missbrukarvård, ordnande av stöd för närståendevård, ordnande av familjevård, vårdnad om barn och unga personer, barnskydd, adoptionsrådgivning, medling i familjefrågor, uppgifter i samband med att beslut om vårdnad av barn och umgängesrätt fastställs och avgörs och ordnande av åtgärder i samband med medling vid verkställighet av besluten, ordnande av de sakkunnigtjänster som hör till medling i domstol i ett ärende som gäller vårdnad om barn och umgängesrätt och uppgifter i samband med utredande och fastställande av faderskap, enligt vad som dessutom bestäms särskilt om dessa serviceformer i:
1) landskapslagen (2010:50) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om service och stöd på grund av handikapp,
2) landskapslagen (1978:48) om tillämpning av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda,
3) landskapslagen (1998:66) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd,
4) lagen om missbrukarvård (FFS 41/1986), med stöd av 71 § i självstyrelselagen (1991:71) för landskapet Åland tillämplig i den lydelse lagen hade i riket den 31 december 1992 samt i sin i riket aktuella lydelse beträffande bestämmelser av riksbehörighetskaraktär,
5) mentalvårdslagen (FFS 1116/1990), tillämplig gällande bestämmelser av riksbehörighetskaraktär,
6) lagen om stöd för närståendevård (937/2005), tillämplig i landskapet Åland genom landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård,
7) landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen,
8) adoptionslagen (FFS 22/2012),
9) äktenskapslagen (FFS 234/1929),
10) lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (FFS 361/1983),
11) faderskapslagen (FFS 11/2015),
12) lagen om underhåll för barn (FFS 704/1975),
13) lagen om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt (FFS 619/1996),
14) landskapslagen (2015:18) om tillämpning i landskapet Åland av familjevårdarlagen.
15 – 19 §§
(Lika som i lagförslaget).
20 §
Hemvård
(1 mom. lika som i lagförslaget).
Den kommunala socialvården och Ålands hälso- och sjukvård tillhanda-håller hemvård i samarbete. Personalen inom Ålands hälso- och sjukvård utför vissa uppgifter av hemservicekaraktär och den kommunala hemser-
vicepersonalen utför vissa uppgifter av hemsjukvårdskaraktär i enlighet med vad som överenskoms enligt 3 mom. Arbetet ska planeras och genom-föras så att det bildar en funktionell helhet för klienten. De vårdåtgärder som kommunens hemservicepersonal utför förutsätter att den anställda per-sonen inom kommunens hemservice fått åtgärden delegerad till sig av en ansvarig läkare vid Ålands hälso- och sjukvård.
(3 mom. lika som i lagförslaget).
21 §
Boendeservice
(1- 5 mom. lika som i lagförslaget).
Beträffande rehabiliterings- och hälso- och sjukvårdstjänster som i enlighet med 37 § 5 mom. i landskapslagen om hälso- och sjukvård tillhandahålls av Ålands hälso- och sjukvård för klienter som får boendeservice ska den kommunala socialvården och Ålands hälso- och sjukvård samarbeta så att Ålands hälso- och sjukvårds tjänster och övrig socialvård och omsorg vid serviceboendet bildar en funktionell helhet för klienten. Beträffande samarbetet mellan den kommunala socialvården och Ålands hälso- och sjukvård ska samverkansavtal ingås enligt 69 §.
22 – 24 §§
(Lika som i lagförslaget).
25 §
Förebyggande av psykisk ohälsa
Syftet med arbetet för förebyggande av psykisk ohälsa är att stärka de faktorer som skyddar individens och gemenskapens psykiska hälsa samt avlägsna och minska faktorer som äventyrar den psykiska hälsan.
Förebyggande av psykisk ohälsa enligt denna lag omfattar
1) handledning och rådgivning inom socialservicen i fråga om de faktorer som skyddar och äventyrar den psykiska hälsan och, vid behov, psykosocialt stöd till individen och familjen,
2) samordning av det psykosociala stödet till individen och samhället i akuta och traumatiska situationer,
3) socialvårdens övriga arbete för förebyggande av psykisk ohälsa, med vilket avses socialservice enligt 14 § som stödjer individens psykiska hälsa.
(3 mom. lika som i lagförslaget).
26 §
(Lika som i lagförslaget).
27 §
Övervakning av umgänge mellan barn och förälder
(1 – 3 mom. lika som i lagförslaget).
Behörighetskrav för uppgiften som barnatillsyningsman samt för den till vars uppgifter hör att svara för beredningen av de avtal som avses i 8 § i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt eller i 8 § i lagen om underhåll för barn finns i 66 § i denna lag.
28 – 29 §§
(Lika som i lagförslaget).
4 kap.
Tillhandahållande av socialvård
30 – 35 §§
(Lika som i lagförslaget).
36 §
Bedömning av servicebehovet
(1-3 mom. lika som i lagförslaget).
Bedömningen görs i den omfattning som klientens livssituation kräver i samarbete med klienten och vid behov med klientens anhöriga och närstående samt andra aktörer. När bedömningen görs ska det redogöras för klienten vilka hans eller hennes rättigheter och skyldigheter enligt den allmänna lagstiftningen eller speciallagstiftningen är samt för de olika alternativen vid tillhandahållandet av tjänster och deras effekter liksom också för andra omständigheter som är av betydelse för klientens ärende. Redogörelsen ska ges så att klienten tillräckligt väl förstår dess innehåll och betydelse. Vid bedömningen ska klientens självbestämmanderätt respekteras och hans eller hennes önskemål, åsikter och individuella behov beaktas. Särskild vikt ska läggas vid att självbestämmanderätten respekteras för barn och unga personer (uteslutning) samt andra personer i behov av särskilt stöd. När utredningen av den äldre befolkningens servicebehov görs ska dessutom bestämmelserna i äldrelagen för Åland följas. Barnskyddslagen innehåller bestämmelser om utredning av barnskyddsbehovet i samband med bedömning av servicebehovet.
(5 mom. lika som i lagförslaget).
37 – 41 §§
(Lika som i lagförslaget).
42 §
Egen kontaktperson
(1 mom. lika som i lagförslaget)
Den egna kontaktpersonen ska vara en sådan yrkesutbildad person som avses i landskapslagen om yrkesutbildade personer inom socialvården. Den egna kontaktpersonen kan i stället för den yrkesutbildade person som avses i nämnda paragraf vara en sådan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som avses i 2 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, om det är motiverat med hänsyn till klientens samlade service. Den egna kontaktpersonen för ett barn som behöver särskilt stöd och för andra personer som behöver särskilt stöd eller den anställde som utför klientarbete tillsammans med kontaktpersonen ska vara en sådan socialarbetare som avses i landskapslagen om yrkesutbildade personer inom socialvården.
(3 – 4 mom. lika som i lagförslaget).
43 – 46 §§
(Lika som i lagförslaget).
5 kap.
Att säkerställa kvaliteten på tjänsterna
47 – 48 §§
(Lika som i lagförslaget).
49 §
Åtgärder med anledning av en anmälan
Den person som tar emot en anmälan som avses i 48 § 2 mom. ska vidta åtgärder för att rätta till missförhållandet eller avvärja risken för ett uppen-bart missförhållande. Personen ska trots sekretessbestämmelserna under-rätta Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) om ärendet, såvida missförhållandet eller risken för ett uppenbart missförhållande inte åt-gärdas utan dröjsmål.
(2 mom. lika som i lagförslaget).
6 kap.
Ändringssökande
50 §
Rättelseyrkande
Rättelseyrkande gällande ett beslut som avses i 45 och 46 §§ får begäras hos det organ som svarar för den kommunala socialvården. I enlighet med 41 § i förvaltningslagen för landskapet Åland ska en anvisning om använd-ning av rättelseyrkande lämnas samtidigt som beslutet meddelas. Gällande innehållet i anvisningen om rättelseyrkande gäller i tillämpliga delar vad som bestäms om besvärsanvisning i 42 och 44 §§ i förvaltningslagen för landskapet Åland.
Rättelseyrkandet ska göras i skriftlig form inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Bestämmelser om delgivning finns i förvaltningslagen för landskapet Åland. Av skrivelsen om rättelseyrkandet ska framgå vilket beslut som avses, hurudan omprövning som begärs och på vilka grunder omprövning begärs. Har rättelseyrkandet inte gjorts inom föreskriven tid tas det inte upp till prövning. Rättelseyrkandet ska behandlas utan dröjsmål.
51 §
Anförande av besvär hos Ålands förvaltningsdomstol
Ett beslut som meddelats av det organ som ansvarar för den kommunala socialvården med anledning av ett rättelseyrkande får överklagas genom besvär. I enlighet med 25 § i självstyrelselagen för Åland överklagas beslutet till Ålands förvaltningsdomstol. Om anförande av besvär finns bestämmelser i förvaltningsprocesslagen (FFS 586/1996). Under besvärstiden får besvär även lämnas till organet som ansvarar för den kommunala socialvården, som ska sända besväret och sitt utlåtande till Ålands förvaltningsdomstol.
52 – 54 §§
(Lika som i lagförslaget).
7 kap.
Särskilda bestämmelser
55 – 60 §§
(Lika som i lagförslaget).
r kontroll faller emellertid under landskapets lagstiftningsbehörighet. Bristerna i rättsläget i landskapet beror inte på de föreliggande landskapslagarna utan har andra orsaker. Den tid som stod till förfogande för att förhindra en oönskad och oreglerad mellanperiod kan inte återställas. De svårigheter som uppkommit på grund av strukturella problem kan inte botas med de medel som står till buds. Skulle nu gällande okontrollerade övergångsperioden ytterligare förlängas. Lagstiftningskontrollen gäller frågan om landskapet överskridit sin
61 §
Rätt till ersättning för annan kommuns invånares institutionsvård
(1 mom. lika som i lagförslaget).
Ansökan om ersättning enligt 1 mom. ska anhängiggöras hos förvaltningsdomstol inom sex månader från det institutionsvården börjat. Anhängiggörs inte ansökan inom nämnda tid, förlorar kommunen sin rätt att få ersättning för den institutionsvård som den givit innan ansökan anhängiggjordes och som vederbörande kommun inte skriftligen samtyckt till att ersätta.
(3 mom. lika som i lagförslaget).
62 – 63 §§
(Lika som i lagförslaget).
64 §
Socialvårdens personal, lokaler och hjälpmedel
(1 mom. lika som i lagförslaget).
Varje kommun ska, till dess att myndigheten för en kommunalt samordnad socialtjänst inlett sin verksamhet, till sitt förfogande ha tjänster vilka tillhandahålls av en socialarbetare i tjänsteförhållande som deltar i klientarbetet.
(3 – 4 mom. lika som i lagförslaget).
65 – 66 §§
(Lika som i lagförslaget).
67 §
Rätt till tillträde till bostad
Är någon i uppenbart behov av socialvård och kräver hans eller hennes intresse på grund av allvarlig risk för hans eller hennes hälsa, utveckling eller trygghet ovillkorligen detta och kan behovet av socialvård annars inte utredas, har en socialarbetare på förordnande av en ledande tjänsteinnehavare inom socialvården, som har utsetts av det organ som ansvarar för den kommunala socialvården enligt 4 § i landskapslagen om socialvårdens förvaltning och tillsyn på Åland, för utredning av behovet av socialvård rätt att få tillträde till personens bostad eller någon annan plats där han eller hon vistas.
(2 mom. lika som i lagförslaget).
68 §
(Lika som i lagförslaget).
69 §
Samverkansavtal med Ålands hälso- och sjukvård
Beträffande samarbetet mellan den kommunala socialvården och Ålands hälso- och sjukvård som det föreskrivs om i 20 – 22 §§ (uteslutning), 24 och 25 §§ i denna lag och genom vilket den kommunala socialvårdens och Ålands hälso- och sjukvårds service tillsammans ska bilda en funktionell helhet för klienten, ska kommunen ingå ett avtal om samverkan med Ålands hälso- och sjukvård (samverkansavtal).
I samverkansavtalet ska parterna komma överens om gemensamma mål för de samordnade tjänsterna, ansvarsfördelning och övergripande rutiner för samarbetet och övriga åtgärder för säkerställandet av funktionella servicehelheter för klienterna.
(3 mom. lika som i lagförslaget).
Närmare bestämmelser om de i 2 mom. avsedda områdena som ska ingå i samverkansavtalet samt om tidsfrister inom vilka samverkansavtalet ska vara godkänt av parterna och träda i kraft utfärdas genom landskapsförordning.
70 §
(Lika som i lagförslaget).
71 §
Arbetsverksamhet för personer med funktionsnedsättning
(1 – 2 mom. lika som i lagförslaget).
På arbetsverksamhet för personer med funktionsnedsättning tillämpas bestämmelserna om arbetarskydd även när personen i fråga inte står i anställningsförhållande till arbetsgivaren. Den som anordnar arbetsverksamhet för personer med funktionsnedsättning ska för den som deltar i arbetsverksamhet teckna en försäkring enligt 3 § 1 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (FFS 459/2015). På den som deltar i arbetsverksamheten tillämpas vad som i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar föreskrivs om arbetstagare, och på den som anordnar arbetsverksamheten tillämpas vad som i den lagen föreskrivs om arbetsgivare. Med avvikelse från 71–78 §§ i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar används som årsarbetsinkomst det i 79 § i den lagen avsedda minimibeloppet av årsarbetsinkomst. Med avvikelse från 58 och 59 §§ i den lagen är dagpenningen 1/360 av årsarbetsinkomsten.
72 – 73 §§
(Lika som i lagförslaget).
2.
L A N D S K A P S L A G
om socialvårdens förvaltning och tillsyn på Åland
(Ingressen lika som i lagförslaget).
1 kap.
Socialvårdens förvaltning på Åland
1 §
Den allmänna styrningen över socialvården på Åland
(1- 2 mom. lika som i lagförslaget).
I enlighet med vad som föreskrivs närmare i kapitel 2 i denna lag ansvarar Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (uteslutning) (ÅMHM) för övervakningen av socialvården på Åland till den del den omfattas av åländsk lagstiftningsbehörighet.
2 §
Kommunala myndigheters uppgifter gällande socialvården
(1 mom. lika som i lagförslaget).
En myndighet för kommunalt samordnad socialtjänst ombesörjer i enlighet med 1 § i landskapslagen (2016:2) om en kommunalt samordnad socialtjänst övrig socialvård på sätt som föreskrivs i landskapslagen om socialvård.
Vad i landskapslag föreskrivs om en kommun och dess invånare ska i fråga om socialvård som ankommer på ett kommunalförbund på motsvarande sätt tillämpas på detta och på invånare i någon av dess medlemskommuner. På samma sätt ska vad i landskapslag föreskrivs om en kommun på motsvarande sätt tillämpas i fråga om socialvård som enligt 2 mom. ankommer på en myndighet för kommunalt samordnad socialtjänst och på invånare i någon av de kommuner som hör till ett socialvårdsområde enligt 3 § 1 mom. i landskapslagen om en kommunalt samordnad socialtjänst, om inte annat föreskrivs i annan lagstiftning.
3 – 4 §§
(Lika som i lagförslaget).
5 §
Valbarhet till organ som ansvarar för den kommunala socialvården
En tjänsteman vid landskapsregeringen eller (uteslutning) ÅMHM, till vars uppgifter hör den övergripande ledningen av socialvården eller övervakning av socialvården är inte inom sitt tjänsteområde valbar till ett organ som avses i 4 §.
6 §
(Lika som i lagförslaget).
2 kap.
Myndighetstillsyn
7 §
Tillsynsmyndighet
(1 mom. lika som i lagförslaget).
Landskapsregeringen kan på det sätt som närmare föreskrivs i 29 § landskapslagen om planering av socialvården pröva ändamålsenligheten i kommunens sociala servicesystem och i denna granskning vidta de åtgärder som föreskrivs i 29 § i nämnda lag och i 47 § (uteslutning)i landskapslagen (2017:120) om landskapsandelar till kommunerna.
8 §
Inspektionsrätt
(1-2 mom. lika som i lagförslaget).
Vid behov får utomstående experter assistera ÅMHM vid utförandet av inspektioner. En utomstående expert ska ha sådan sakkännedom och kompetens som uppgifterna kräver. Förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland är tillämplig på en utomstående experts förvaltningsuppgifter enligt denna lag. På en utomstående expert tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när han eller hon utför uppgifter som avses i denna paragraf. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (FFS 412/1974).
(4 – 5 mom. lika som i lagförslaget).
9 - 11 §§
(Lika som i lagförslaget).
3 kap.
Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser
12 §
Ikraftträdande
(1 mom. lika som i lagförslaget).
Till dess att en myndighet för en kommunalt samordnad socialtjänst inlett sin verksamhet i enlighet med landskapslagen (uteslutning) om en kommunalt samordnad socialtjänst ansvarar kommunen för planeringen, tillhandahållandet och verkställandet av samtlig kommunal socialvård på sätt som föreskrivs i 14 § i landskapslagen om socialvård.
3.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om hälso-och sjukvård
(Ingressen lika som i lagförslaget).
19 §
Samarbetet med socialvården
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
(2 mom. lika som i lagförslaget).
Om hälso- och sjukvårdens sakkunskap och tjänster krävs med beaktande av en persons individuella behov vid bedömningen av servicebehovet, beslutsfattandet eller tillhandahållandet av socialvård i enlighet med 41 § i landskapslagen om socialvård, ska en inom hälso- och sjukvård yrkesutbildad person vid Ålands hälso- och sjukvård på begäran av den anställde inom socialvården delta i bedömningen av en persons servicebehov och vid utarbetandet av en klientplan. Gällande beaktande av patienter som är barn som behöver särskilt stöd eller annan person som behöver särskilt stöd då vård- och rehabiliteringsplaner utarbetas finns bestämmelser i 37 § 2 mom. 4 punkten.
En inom hälso- och sjukvård yrkesutbildad person ska i samband med bedömning av patientens vårdbehov bedöma om patienten har ett uppenbart behov av socialvård. Om patienten är i uppenbart behov av socialvård ska patienten styras att söka socialservice. Om patienten samtycker till det kan den inom hälso- och sjukvård yrkesutbildade personen kontakta den myndighet som ansvarar för den kommunala socialvården, så att patientens stödbehov kan bedömas. Om patientens samtycke inte kan fås och patienten är uppenbart oförmögen att svara för sin omsorg, hälsa eller säkerhet, eller om ett barns bästa absolut kräver det, ska den inom hälso- och sjukvård yrkesutbildade personen utan dröjsmål göra en anmälan om behovet av socialvård till den kommunala myndighet som ansvarar för socialvården trots sekretessbestämmelser.
(5 mom. lika som i lagförslaget).
19a §
Samverkansavtal gällande samarbetet med socialvården
Beträffande samarbetet mellan den kommunala socialvården och Ålands hälso- och sjukvård som det föreskrivs om i 35, 37, 38a, (uteslutning) 40 och 41 §§ i denna lag och genom vilket den kommunala socialvårdens och Ålands hälso- och sjukvårds service tillsammans ska bilda en funktionell helhet för klienten, ska Ålands hälso- och sjukvård ingå ett avtal om samverkan med kommunen (samverkansavtal).
I samverkansavtalet ska parterna komma överens om gemensamma mål för de samordnade tjänsterna, ansvarsfördelning och övergripande rutiner för samarbetet och övriga åtgärder för säkerställandet av funktionella servicehelheter för klienterna.
(3 mom. lika som i lagförslaget).
Närmare bestämmelser om de i 2 mom. avsedda områdena som ska ingå i samverkansavtalet samt om tidsfrister inom vilka samverkansavtalet ska vara godkänt av parterna och träda i kraft utfärdas genom landskapsförordning.
20 §
(Lika som i lagförslaget).
35 §
Förebyggande av psykisk ohälsa
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Det arbete med att förebygga psykisk ohälsa som utförs av Ålands hälso- och sjukvård ska planeras och genomföras så att det bildar en funktionell helhet tillsammans med den kommunala socialvården. Beträffande samarbetet mellan Ålands hälso-och sjukvård och kommunerna ska samverkansavtal ingås enligt 19a §.
37 §
Hälso- och sjukvården
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
För genomförandet av vården och rehabiliteringen ska en vård- och rehabiliteringsplan göras upp i enlighet med landskapslagen (1993:61) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter. När patienten är ett barn som behöver särskilt stöd eller någon annan person som behöver särskilt stöd, ska vård- och rehabiliteringsplanen om möjligt utarbetas så att planen kan beaktas vid beslut som fattas enligt 46 § i landskapslagen om socialvård. Som en person som behöver särskilt stöd betraktas en person som har särskilda svårigheter att söka och få behövliga social- och hälsotjänster på grund av kognitiv eller psykisk funktionsnedsättning eller sjukdom, missbruk av berusningsmedel, samtidigt behov av flera stöd eller någon annan motsvarande orsak och vars stödbehov inte är förknippat med hög ålder på så sätt som föreskrivs i äldrelagen (:) för Åland. Som ett barn som behöver särskilt stöd betraktas ett barn som behöver särskilt stöd på grund av de ovannämnda skälen eller vars uppväxtförhållanden äventyrar eller inte tryggar barnets hälsa eller utveckling eller som genom sitt beteende äventyrar sin hälsa eller utveckling.
(5 mom. lika som i lagförslaget).
38 §
Hemsjukvården
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
38a §
Hemvård
(1 mom. lika som i lagförslaget).
Den kommunala socialvården och Ålands hälso- och sjukvård ska i samarbete tillhandahålla hemvård där Ålands hälso- och sjukvårds personal utför vissa uppgifter av hemservicekaraktär medan den kommunala hemservicepersonalen utför vissa uppgifter av hemsjukvårdskaraktär. De vårdåtgärder som kommunens hemservicepersonal får utföra förutsätter att den anställda personen inom kommunens hemservice fått åtgärden delegerad till sig av en av Ålands hälso- och sjukvård utsedd ansvarig läkare.
(3 mom. lika som i lagförslaget).
40 – 41 §§
(Lika som i lagförslaget).
5a kap.
Tillsyn
45a §
Inspektionsrätt
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (uteslutning) (ÅMHM) får vid övervakning av hälso- och sjukvården enligt 2 § 3 mom. i denna lag inspektera verksamheten och de verksamhetsenheter och lokaler som används i verksamheten. En inspektion får förrättas utan förhandsanmälan.
(2 – 5 mom. lika som i lagförslaget).
45d §
Behandling av ett klagomåls- eller tillsynsärende
(Uteslutning) ÅMHM vidtar på basis av ett klagomålsärende eller ett tillsynsärende som kommit till dess kännedom de åtgärder som myndigheten anser vara befogade med tanke på säkerställandet av patientsäkerheten eller efterlevnaden av lag.
(2 – 3 mom. lika som i lagförslaget).
.
(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i lagförslaget).
4.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 4a - 4e §§, 4g – 4n §§ samt 5 § 15 och 23 punkterna landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen, sådana (uteslutning) de lyder i landskapslagen 2017/59,
ändras 5 § 1 mom. 1, 4 - 5, 12 - 14 och 18 punkterna, sådana 1, 4 – 5 och 12 - 13 punkterna lyder i landskapslagen 2017/59, samt
fogas till 5 § en ny 2 punkt istället för den 2 punkt som upphävdes genom (uteslutning) landskapslagen 2017/59, som följer:
5 §
(Lika som i lagförslaget)
(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i lagförslaget).
5.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av familjevårdarlagen
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 1 § 2 mom. landskapslagen (2015:18) om tillämpning i landskapet Åland av familjevårdarlagen samt
fogas till lagen nya 1a – 1d §§ och en ny 2a §, som följer:
1a §
Familjevård
Med familjevård avses ordnande av vård, fostran eller annan omvårdnad av en person dygnet runt utanför hans eller hennes eget hem i ett privathem.
Målet med familjevården är att bereda den som är i familjevård möjlighet till vård under familjeliknande förhållanden och till nära människorelationer samt att främja hans eller hennes grundtrygghet och sociala utveckling.
Familjevård ges den som inte anses vara i behov av institutionsvård och då vård, fostran eller annan omvårdnad inte kan ordnas på ett ändamålsenligt sätt i hans eller hennes eget hem eller genom utnyttjande av någon annan social- och hälsovårdsservice.
1b §
Familjevårdare
(1 – 2 mom. lika som i lagförslaget).
Förutom vad som föreskrivs i 2 mom. krävs i de fall som avses i 1d § 2 mom. att åtminstone den ena av de personer som bor på vårdstället och deltar i vård- och fostringsuppgifter ska ha en lämplig utbildning för uppgiften och tillräcklig erfarenhet av vård- och fostringsuppgifter.
(4 mom. lika som i lagförslaget).
1c – 1d §§
(Lika som i lagförslaget).
2a §
(Lika som i lagförslaget).
(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i lagförslaget).
6.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om service och stöd på grund av handikapp
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 1 § 3 mom. landskapslagen (2010:50) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om service och stöd på grund av handikapp sådant det lyder i landskapslagen 2015/43,
ändras 2 § 4 och 7 mom., 3 § 1 mom. och 4 §, av dessa (uteslutning) lagrum 3 § 1 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2019/34 samt
fogas till 2 § ett nytt 8 mom. och en ny 4b § som följer:
2 – 4 §§
(Lika som i lagförslaget).
4b §
(Lika som i lagförslaget).
(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i lagförslaget).
7.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om tolkningstjänster för handikappade personer
I enlighet med lagtingets beslut ändras 4 § 1 mom. 1 punkten (uteslutning) landskapslagen (2010:99) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om tolkningstjänst för handikappade personer som följer:
4 §
(Lika som i lagförslaget).
(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i lagförslaget).
8.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning (uteslutning) av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda
I enlighet med lagtingets beslut ändras 3a § och 8 § 1 mom. 1 punkten landskapslagen (1978:48) om tillämpning av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda, av dessa lagrum 3a § sådan den lyder i landskapslagen 2019/31 och 8 § 1 mom. 1 punkten sådan den lyder i landskapslagen 2017/144, som följer:
3a §
Behörighetskrav för tjänster vid den kommunala myndighet som avses i 3 § bestäms i landskapslagen ( : ) om yrkesutbildad personal inom socialvården.
8 §
(Lika som i lagförslaget).
(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i lagförslaget).
9.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 1 § 1 mom. 1 punkten och 2 § landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård, av dessa lagrum 2 § sådan den lyder i landskapslagarna 2003/79, 2007/102, 2007/128, 2011/115, 2013/117, 2015/20 och 2019/37,
ändras 1 § 3 mom. sådant det lyder i landskapslagen 2015/44 samt 2d § 5 punkten och 3 § 2 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2013/117, samt
fogas till 2a § nya 5 - 6 punkter, till 2b § en ny 3 punkt, en ny 2f § och till 2g § nya 3 - 4 punkter, som följer:
1 §
(Lika som i lagförslaget).
2a §
Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården ska enligt denna lag äga tillämpning i landskapet till den del bestämmelserna gäller socialvården. Lagens bestämmelser gäller i landskapet med följande avvikelser:
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
5) Hänvisningen till 27 b § 1 mom. i socialvårdslagen ska på Åland avse 28 § 3 mom. i landskapslagen om socialvård.
6) Hänvisningen i lagen till 27 d och 27 e §§ i socialvårdslagen (FFS 710/1982) ska på Åland avse 70 och 71 §§ i landskapslagen (uteslutning) om socialvård.
2b §
(Lika som i lagförslaget).
2d §
(Lika som i lagförslaget).
2f §
23 a § 1 mom. i lagen om klientens ställning och rättigheter ska inte tillämpas på Åland. Bestämmelser om behandling av klagomålsärenden finns i 11 § i landskapslagen om socialvårdens förvaltning och tillsyn på Åland.
2g §
(Lika som i lagförslaget).
3 §
(Lika som i lagförslaget).
(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i lagförslaget).
10.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om privat socialservice
I enlighet med lagtingets beslut
upphävs 1 § 3 mom.,
ändras 2 § 2 punkten och 3 § 2 mom., av dessa lagrum 2 § 2 punkten sådan den lyder i landskapslagen 2013/121, som följer:
2 §
(Lika som i lagförslaget).
3 §
Avvikelser
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Hänvisningar och bestämmelser i rikslagen ska gälla på det sätt som anges i följande tabeller.
Tabell 1
|
| Hänvisningen i rikslagens | avser i landskapet |
| 1. | 2 § 2 mom. och 5 § 1 mom. till lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (FFS 812/2000), | de med stöd av landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård tillämpliga bestämmelserna i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (FFS 812/2000). |
| 2. | 3 § 1 punkten till 14 § i socialvårdslagen (FFS 1301/2014), | 14 § i landskapslagen (:) om socialvård. |
| 3. | 4 § 2 mom. till lagen om behörighets-villkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (FFS 272/2005), | landskapslagen (:) om yrkesutbildade personer inom socialvården. |
| 4. | 4 § 2 mom. till 46 a § i socialvårdslagen (FFS 1301/2014), | 65 § i landskapslagen (:) om socialvård. |
| 5. | 4 § 3 mom. till 6, 8 och 9 §§ i familjevårdslagen (FFS 263/2015), | 1b § och 1 d § i landskapslagen (2015:18) om tillämpning i landskapet Åland av familjevårdarlagen. |
| 6. | 4 § 3 mom. till 59 och 60 §§ i barnskyddslagen (FFS 417/ 2007), | de med stöd av landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen tillämpliga bestämmelserna i barnskyddslagen (FFS 417/ 2007). |
| 7. | 13 och 27 §§ till 14 § 1 mom. 5 punkten i socialvårdslagen (FFS 1301/2014), | 14 § 1 mom. 5 punkten i landskapslagen (:) om socialvård. |
| 8. | 28 § 3 punkten till 11 § i personuppgiftslagen (FFS 523/1999), | 7 § landskapslagen (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen. |
| 9. | 30 § 3 mom. till 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (FFS 621/1999), | 15a § landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet. |
(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i lagförslaget).
| Mariehamn den 3 september 2019 | |
|
Ordförande |
Carina Aaltonen |
|
Sekreterare |
Sten Eriksson |