Social- och miljöutskottets betänkande 9/2020-2021
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 9/2020-2021 | ||
|
| Datum |
| |
| Social- och miljöutskottet | 2021-04-13 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Social- och miljöutskottets betänkande
Servering av alkoholdrycker
· Landskapsregeringens lagförslag LF 14/2020-2021
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att lagstiftningen om servering av alkoholdrycker ändras. Till landskapet hör lagstiftningsbehörighet i frågor om servering av alkoholdrycker. Nu tillämpas bestämmelser om detta som finns i rikets alkohollag (FFS 1143/1994), vilken dock i riket har ersatts med rikets nya alkohollag (FFS 1102/2017). Ålands lagstiftning föreslås anpassad till den nya rikslagen med vissa avvikelser. Samtidigt föreslås förenklingar och ändringar av såväl bestämmelserna om tillstånd som av bestämmelserna om den förvaltning som regelverket förutsätter.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagförslaget antas med de ändringar som framgår av betänkandet.
Utskottets synpunkter
Allmän motivering
Lagens syfte och målsättningar
Enligt lagförslagets 1 § är lagens syfte att genom styrning av alkoholkonsumtionen förebygga de samhälleliga, sociala och medicinska skadeverkningarna av alkoholdrycker. Skadeverkningarna ökar med ökad alkoholkonsumtion och tillgänglighet. Strävan är således att styra konsumtionen mot en generellt sett lägre totalkonsumtion av alkohol och mindre tillgänglighet. Lagens syfte överensstämmer med landskapsregeringens övergripande målsättning i ANDTS-programmet att förebygga och begränsa de negativa fysiska, psykiska och sociala effekterna av ANDTS-bruk.
Ett ytterligare mål med lagförslaget är att uppfylla regeringsprogrammets näringspolitiska mål om att förbättra företagens verksamhetsförutsättningar genom minskad byråkrati samt enklare och tydligare lagstiftning.
För att uppnå de nämnda målsättningarna har landskapsregeringen bedömt att vissa bestämmelser om servering i rikets nya alkohollag är ändamålsenliga medan andra inte är det. I lagförslaget föreslås därför på flera punkter avvikelser från rikets alkohollag. Avvikelserna består av dels att idag gällande bestämmelser på Åland föreslås förbli i kraft dels att nya regleringar och preciseringar som inte äger motsvarighet i vare sig rikets eller den på Åland idag gällande lagstiftningen föreslås bli gällande.
Undersökningar och statistik om alkoholbruket på Åland
På uppdrag av landskapsregeringens social- och miljöavdelning har Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) utrett ålänningarnas bruk av alkohol, narkotika, dopningspreparat och tobaksprodukter samt spelande (ANDTS) år 2016. Utredningen är en uppföljning av en serie liknande undersökningar.
Av ÅSUB:s senaste rapport från år 2016 Ålänningars alkohol-, narkotika- och tobaksbruk samt spelvanor (Rapport 2016:7) framgår att den årliga totalkonsumtionen, som omfattar den registrerade alkoholkonsumtionen (försäljning via detaljhandeln och serveringsställen) och den oregistrerade alkoholkonsumtionen (bland annat resandeinförsel av alkohol), bland 15 år och äldre uppskattades till 7,1–7,8 liter 100-procentig alkohol per invånare, vilket är något lägre jämfört med 2011 års resultat som uppskattades till 7,4 –8,0 liter per invånare. Totalkonsumtionen per invånare är enligt denna uppskattning något mindre på Åland än i Finland och Sverige. Bland 15 år och äldre uppskattades totalkonsumtionen år 2015 i Finland till 10,8 liter per invånare och i Sverige till 9,2 liter per invånare. Jämfört med 2011 års resultat har andelen av de som inte hade köpt alkohol under de senaste tolv månaderna ökat från 19,2 till 21,3 procent. Dessutom har andelen av de som handlat åtta gånger eller fler under de senaste tolv månaderna minskat från 10,1 till 4,1 procent. Av rapporten framgår även att 22,6 procent av kvinnorna och 45,8 procent av männen eller totalt 34,3 procent har ett alkoholbruk som motsvarar högkonsumtion, dvs vid ett och samma tillfälle druckit en alkoholmängd som motsvarar sex alkoholportioner under de senaste 30 dagarna. Var fjärde åländsk kvinna och varannan åländsk man hade med andra ord varit högkonsumenter av alkohol under de senaste 30 dagarna. Högkonsumtion är vanligast bland unga vuxna (18 - 24 år). Trots att över hälften av de unga vuxna, 55 procent, druckit en alkoholmängd motsvarande högkonsumtion under de senaste 30 dagarna, har högkonsumtionen av alkohol minskat på Åland sedan 2011. Sammanfattningsvis visar utredningarna att ålänningarnas genomsnittliga alkoholkonsumtion har minskat under 2000-talet.
De svarandena fick möjlighet att besvara frågor om alkoholbruket i förhållande till barn och ungdomar. De flesta svarandena tyckte inte att det är acceptabelt att minderåriga prövar på alkohol eller att vuxna dricker alkohol i minderårigas närvaro. Däremot tyckte de flesta svarandena att föräldrarnas attityder till ungdomars drickande har betydelse för tonåringarnas drickande.
Institutets för hälsa och välfärds undersökning Hälsa i skolan har kartlagt åländska ungdomars alkoholbruk sedan 2007. Den senaste undersökningen från år 2019 för Ålands gymnasium visar att andelen nyktra är 35,4 procent. Andelen nyktra pojkar var 42 procent och andelen nyktra flickor 31,2 procent. Andelen studeranden som dricker alkohol varje vecka var 6,6 procent år 2019. Andelen pojkar som dricker alkohol en gång i veckan var 9,1 procent och flickornas andel 5,1 procent. Totalt 32 procent av de svarandena uppgav i 2019 års enkät att de dricker sig ordentligt berusade varje månad. Andelen pojkar som dricker sig berusade minst en gång i månaden var 31,8 procent och andelen flickor 32,1 procent. Andelen som dricker sig berusade minst en gång per månad var nationellt 18,1 procent. Pojkarnas andel nationellt var 20 procent och flickornas andel 16,9 procent.
I Högskolan på Ålands undersökning Hälsa och livskvalitet bland äldre män och kvinnor på Åland 2015 ställdes frågor om de äldres alkoholkonsumtion. Resultaten visar att de flesta svarandena dricker en gång (31,1 %) eller 2 - 4 gånger i månaden (31,4 %). Var femte (20,7 %) dricker alkohol varje vecka, vilket är mindre jämfört med resten av befolkningen. Det fanns dock en signifikant könsskillnad, äldre åländska män dricker alkohol markant oftare än äldre åländska kvinnor. Dessutom var det många som aldrig dricker alkohol (16,8 %). De vanligaste dryckesmängderna är en eller två alkoholportioner vid ett och samma tillfälle (78,2 %). Högkonsumtion av alkohol är ovanligt. De allra flesta svarandena (70,9 %) dricker aldrig alkohol motsvarande högkonsumtion. De som är högkonsumenter är markant oftare män än kvinnor.
Erfarenheter av den nya alkohollagen
Den nya alkohollagen (FFS 1102/2017) trädde i kraft den 1 mars 2018. Lagen gäller med undantag av bestämmelserna om utskänkning av alkoholdrycker även på Åland. Avsikten var att Institutet för hälsa och välfärds mellanutvärdering av lagstiftningens effekter skulle ha varit klar i år. På grund av rådande pandemi har dock utvärderingen skjutits upp och beräknas vara klar hösten 2022 eller våren 2023. Vissa slutsatser kan dock redan nu dras av effekterna av den nya alkohollagstiftningen. Lagstiftningen har visat sig vara lyckad ur ett näringslivs- och myndighetsperspektiv. Tillståndsförfarandet har förenklats, vilket har underlättat för såväl näringsidkarna som tillståndsmyndigheterna. Initialt innebar dock förändringen ett ökat arbete för tillståndsmyndigheterna. Det förenklade tillståndsförfarandet har lett till ett ökat antal utskänkningstillstånd. Antalet utskänkningstillstånd har ökat kraftigt sedan lagen trädde i kraft, från 8 400 år 2017 till ungefär 9 400 idag, vilket dels beror på att det numera är tillräckligt att anmäla om förlängd serveringstid dels att indelningen i A-, B- och C-rättigheter har ersatts av ett utskänkningstillstånd som gäller för alla alkoholdrycker. De förenklingarna som har gjorts i tillståndsförfarandet har inte bedömts innebära en stor alkoholpolitisk risk då den alkohol som dricks på restauranger har minskat sedan flera decennier, medan den alkohol som dricks i hemmet har ökat. Den största strukturella förändringen som den nya alkohollagen medfört är att alla alkoholdrycker som innehåller upp till 5,5 volymprocent alkohol numera får säljas i detaljhandeln.
Före den mer liberala alkohollagstiftningen trädde i kraft år 2018 uppskattades att alkoholkonsumtionen skulle öka med cirka fyra procent och alkoholdödligheten med 150 personer. Samtidigt som den mer liberala alkohollagstiftningen trädde i kraft höjdes dock alkoholskatterna rejält, i medeltal med cirka tio procent, vilket ledde till att alkoholkonsumtionen år 2018 endast ökade med 0,6 procent. Alkoholdödligheten ökade dock med 135, vilket kan tyda på att de som drabbas hårdast av en mer liberal alkoholpolitik är risk- och missbrukare av alkohol. Detsamma gällde för år 2019. Samtidigt som alkoholkonsumtionen minskade med 3,9 procent ökade alkoholdödligheten med 36 personer jämfört med året innan.
Erfarenheter från Finland visar att man efter alkohollagens ikraftträdande upplevt en tydlig förhöjning av antalet alkoholrelaterade uppdrag i anslutning till restaurangernas stängningstider.
Attityder till alkohol
På uppdrag av Institutet för hälsa och välfärd genomförs regelbundet undersökningar om befolkningens attityder till den förda alkoholpolitiken. Generellt kan sägas att ju större alkoholkonsumtionen och de alkoholrelaterade skadeverkningarna är desto restriktivare är befolkningens inställning till alkoholpolitiken. För tio år sedan då alkoholskadorna var som högst till följd av en mycket hög alkoholkonsumtion var befolkningens inställning som mest restriktiv och mer restriktioner och höjda alkoholskatter efterlystes. Sedan början av 2010-talet har inställningen svängt till förmån för en mer liberal alkoholpolitik. I den attitydundersökning som genomfördes år 2011 var endast 10 procent för en mer liberal alkoholpolitik, medan andelen år 2015 var 40 procent. Den liberalare inställningen till alkohol avspeglas i den nya alkohollagen. Då alkohollagstiftningsreformen inleddes år 2011 var avsikten endast att göra en lagteknisk uppdatering av lagen, men reformen ledde till slut till ett flertal liberaliseringar. Den attitydundersökning som gjorts efter att den nya alkohollagen trätt i kraft visar att andelen som är nöjda med alkoholpolitiken i Finland har ökat och är cirka 60 procent. Samtidigt har andelen som önskar en mer liberal alkoholpolitik minskat, dock inte i en sådan utsträckning att en mycket striktare alkoholpolitik önskas.
Ansvarsfull alkoholkultur
I syfte att främja en ansvarsfull alkoholservering föreslås att bestämmelser om egenkontroll och alkohol- och drogpolicy intas i lagen. Planen för egenkontroll ska innehålla en beskrivning av riskerna för de eventuella alkoholrelaterade skador som verksamheten medför, hur det övervakas att lagen iakttas, hur de risker som är förknippade med kritiska situationer hanteras och hur upptäckta brister åtgärdas. Tillståndshavaren ska se till att personalen känner till sina skyldigheter enligt alkohollagen och enligt egenkontrollplanen. Planen ska hållas uppdaterad och utvärderas årligen. Avsikten är att rikets bestämmelser på förordningsnivå om egenkontrollplanen med vissa avvikelser ska antas som blankettförordning i landskapet. Avvikande från rikets förordning föreslås att planen ska omfatta bestämmelser om hur tillståndshavare säkerställer att personalen har tillgång till aktuell kunskap om och metoder om hantering av de risker som beskrivs ovan. Utskottet anser att det är positivt att tillståndshavarna föreslås få ett uttryckligt ansvar att se till att personalen erbjuds nödvändig utbildning. Landskapsregeringen har utgående från en behovsbedömning regelbundet tillhandahållit utbildning i ansvarfull alkoholservering. Utbildningen hölls senast år 2019 och medel för utbildningen finns budgeterat i årets budget.
Den alkohol- och drogpolicy som föreslås finnas på varje serveringsställe som beviljats serveringstillstånd tills vidare kan vara en del av egenkontrollplanen och ska beskriva hur serveringsstället ska verka för att förebygga ett riskfullt eller skadligt bruk av alkohol eller droger hos serveringsställets personal samt främja ett ansvarsfullt förhållningssätt till alkohol hos personalen.
Utskottet konstaterar att en övergång till ett system med egenkontroll innebär att ett större ansvar läggs på tillståndshavarna för planering, kontroll och uppföljning av verksamheten, vilket innebär att det kommer att finns ett behov av en tätare samverkan om bland annat utbildningsinsatser mellan tillståndshavarna å ena sidan och ÅMHM och polisen å andra sidan.
Arbetsmiljöstudier från hotell- och restaurangbranschen pekar på att anställda i sitt arbete ofta utsätts för sexuella trakasserier. Nordiska jämförelser visar att mellan 30 - 60 procent av kvinnorna i branschen har varit utsatta för sexuella trakasserier. Utskottet noterar att det finns företag som har policys för att motarbeta sexuella trakasserier, vilket är positivt. Utskottet konstaterar dock att det fortsatt finns ett behov av insatser för att förebygga och hantera sexuella trakasserier.
Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att det bedrivs ett kontinuerligt och aktivt arbete på ANDTS-området. Utskottet ser fram emot den kommande uppdateringen av ANDTS-programmet och önskar att särskilt fokus i programmet läggs på förebyggande insatser.
Lagförslagets konsekvenser för näringsidkarna
I lagförslaget föreslås ett antal ändringar som innebär en avreglering och förenkling av de bestämmelser som idag reglerar utskänkningen av alkohol. Indelningen av serveringstillstånd i A-, B- och C-rättigheter föreslås slopas och ersättas av ett tillstånd som motsvarar nuvarande A-rättigheter. Samtidigt föreslås att kravet på att erbjuda mat i anslutning till utskänkningen upphävs. Servering av alkoholdrycker på ett läktarutrymme föreslås kunna godkännas om utrymmet är avsett för myndiga personer. Den som bedriver cateringverksamhet föreslås inte upprepat behöva ansöka om tillfälliga serveringstillstånd utan skall kunna beviljas ett serveringstillstånd tills vidare i på förhand godkända lokaler eller områden. Vidare föreslås att flera ska kunna beviljas tillstånd för samtidig servering på samma serveringsområde. En tillståndshavare ska inte heller behöva ansöka om förlängd serveringstid utan föreslås genom en anmälan till ÅMHM kunna förlänga serveringstiden till kl. 03.30. Utskottet konstaterar att de föreslagna bestämmelserna leder till mindre administrativt arbete och större flexibilitet för näringsidkarna, vilket är positivt. Förenklingarna kan dock samtidigt leda till ett ökat berusningsdrickande och en ökad alkoholkonsumtion, vilket kan leda till ökade ordnings-, olycks- och våldsrelaterade problem. De negativa effekter som riskerar uppstå minskas dock av det krav på egenkontrollplan, alkohol- och drogpolicy och utbud på alkoholfria drycker som föreslås intas i lagen. ÅMHM föreslås även ges fortsatta verktyg för att begränsa alkoholens skadeverkningar genom att under vissa omständigheter kunna begränsa serveringstider eller den alkoholstyrka alkoholdryckerna får ha för enskilda serveringsställen.
Belastning för ÅMHM och polisen
Förslaget innebär att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) får ändrade och delvis nya arbetsuppgifter vad gäller beviljande av tillstånd för och övervakning av utskänkning av alkohol. Utskottets bedömning är att förändringarna på sikt kommer att leda till att myndighetens arbete på området förenklas. Erfarenheter från rikssidan visar dock att förändringarna initialt kommer att innebära ett merarbete för tillstånds- och tillsynsmyndigheterna. ÅMHM behöver därför under en period innan lagen träder i kraft och en period därefter prioritera om sina resurser för att kunna hantera de förändringar i tillstånds- och tillsynsprocessen som föreslås i lagförslaget.
ÅMHM föreslås enligt lagförslaget fortsättningsvis ansvara för tillsynen av serveringen av alkoholdrycker ombord på fartyg i utrikestrafik hemmahörande i landskapet. Om avsikten är att ÅMHM ska ha en faktisk möjlighet att övervaka att en ansvarsfull alkoholservering bedrivs ombord på fartygen i enlighet med den egenkontrollplan som framdeles enligt lagförslaget ska inlämnas till myndigheten kan det inte uteslutas att ÅMHM:s resurser behöver förstärkas.
Eftersom det i lagförslaget föreslås att det ska vara tillräckligt att anmäla om en förlängd serveringstid till kl. 03.30 till ÅMHM bedömer utskottet att antalet serveringsställen med förlängd serveringstid kan komma att öka, vilket i kombination med att enportionsregeln slopats och att förtäringstiden föreslås förlängd från en halvtimme till en timme kan leda till en ökad alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem i anslutning till stängningstiderna. Utskottet hyser en viss oro för att förändringen kan komma att leda till en ökad belastning för polismyndigheten och Ålands hälso- och sjukvård.
Barnkonsekvensanalys
Utskottet konstaterar att det i lagförslaget finns en analys av lagförslagets konsekvenser för barn. Utskottet saknar dock en regelrätt barnkonsekvensanalys av lagförslaget och påminner ånyo om vikten av att barnkonsekvensanalyser görs i samband med beredning av lagstiftning som berör barn. Särskilt angeläget är det när lagstiftningen riskerar leda till negativa konsekvenser för barn och unga. Enligt FN:s konvention om barns rättigheter ska vid alla åtgärder som rör barn i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Om lagförslag inte bedöms kunna beakta barnets bästa bör det motiveras och kompensationsåtgärder föreslås.
Utskottet konstaterar att det i lagförslaget finns förslag som innebär att alkohol kan bli tillgängligt på platser där alkohol tidigare varit förbjuden att serveras eller förtäras och i vars närhet barn kan komma att vistas. Servering av alkoholdrycker föreslås kunna godkännas på för myndiga personer avgränsade områden av allmänna läktare som används för idrotts-, motions- eller musikevenemang eller andra jämförbara evenemang. Enligt gällande alkohollagstiftning kan servering av alkohol beviljas i lämpliga lokaler i nära anslutning till ett allmänt läktarutrymme, men inte på ett läktarutrymme. Om serveringstillstånd beviljas för servering av alkohol på ett läktarutrymme befarar utskottet att det finns en risk för att barn exponeras för alkohol och berusningsdrickande i större utsträckning, vilket har en negativ inverkan på barns livsmiljö. ÅMHM kan dock förena ett serveringstillstånd med villkor och begränsningar om serveringen är avsedd att ske under ett idrottsevenemang eller en tillställning som är avsedd för hela familjen eller vars deltagare annars till stor del är barn och ungdomar, vilket avser begränsa de negativa effekterna. Om inga villkor eller begränsningar bedöms vara tillräckliga kan ansökan om serveringstillstånd avslås. Alkohollagens 18 § 2 mom. har tolkats så att tillstånd för servering av alkoholdrycker till myndiga personer på ett allmänt läktarutrymme kan beviljas för en del av ett läktarutrymme. Utskottet understryker vikten av att i de fall serveringstillstånd beviljas för en del av ett allmänt läktarutrymme bör utrymmet vara väl och synligt avgränsat och med ett tillräckligt avstånd från den del av det allmänna läktarutrymmet som är avsett även för minderåriga. Utskottet anser att på läktarutrymmen ska företrädesvis lättare alkoholdrycker med maximalt 22 volymprocent etylalkohol serveras.
Utvärdering
Utskottet föreslår att den nya lagstiftningen utvärderas inom tre år från dess ikraftträdande för att bedöma om lagstiftningen haft avsedd effekt och överensstämmer med lagens syfte att genom styrning av alkoholkonsumtionen förebygga de samhälleliga, sociala och medicinska skadeverkningarna av alkoholdrycker. I utvärderingen beaktas den utvärdering av alkohollagen som Institutet för hälsa och välfärd på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet genomför och som beräknas vara klar år 2022 – 2023.
Detaljmotivering
1. Landskapslagen om tillämpning av riksförfattningar om alkohol
Lagens namn Lagens namn föreslås ändrat till ”Landskapslag om tillämpning på Åland av alkohollagen”.
5, 6, 10 och 18 §§ Ändringarna är av språklig karaktär.
7 § I paragrafens 3 mom. föreslås att ”sökande” ersätts med ”tillståndshavare”. Övriga ändringar är av språklig eller förtydligande karaktär.
9 § Enligt den föreslagna 9 § 1 mom. 2 punkten får ett godkännande eller ett serveringstillstånd avslås eller återkallas för att förebygga problem med oljud för närboende eller för att trygga allmän ordning och säkerhet om begränsningar och villkor inte bedöms vara tillräckliga.
Eftersom tillämpningen av bestämmelsen förutsätter att tillståndsmyndigheten har gjort en bedömning med stöd av 9 § 1 mom. 1 punkten och 22 § alkohollagen om begränsningar är tillräckliga är hänvisningen avseende serveringstillstånd i 9 § 1 mom. 2 punkten till 22 § 1 mom. och 2 mom. alkohollagen överflödig. Bisatsen ”för att förebygga problem med oljud för närboende eller trygga allmän ordning och säkerhet” i 9 § 1 mom. 2 punkten föreslås flyttad i tydliggörande syfte.
Enligt detaljmotiveringen till lagförslagets 9 § är landskapsregeringens avsikt att bestämmelsen i sak ska överensstämma med 21 d § i alkohollagen (FFS 1143/1994), tillämplig på Åland genom landskapslag (1995:92) om tillämpning på Åland av alkohollagen. Enligt 21 d § 2 mom. 4 punkten i alkohollag (FFS 1143/1994) kan tillstånd förvägras om ”serveringsstället är beläget så att tillståndsmyndigheten utifrån erhållna utredningar och utlåtanden har anledning att misstänka att serveringsverksamheten stör eller har andra negativa konsekvenser för boendemiljön, allmän ordning och säkerhet eller för samhällets service och funktioner”. Bestämmelsen i 21 d § omfattar däremot inte, till skillnad från landskapsregeringens förslag, möjlighet att återkalla ett tillstånd. Tillståndsmyndigheten kan idag med stöd av 22 § 1 mom. 3 punkten i gällande alkohollag (FFS 1143/1994) återkalla ett tillstånd för en viss tid eller permanent om ”det på serveringsstället förekommit ordningsstörningar eller annat missbruk”. Påföljden kan endast aktualiseras om en överträdelse inträffat, inte i förebyggande syfte, så som lagförslagets 9 § 1 mom. 2 punkten kan tolkas. Tillståndsmyndighetens befogenhet att återkalla serveringstillstånd eller återkalla ett godkännande föreslås därför intas i en ny 3 punkt som i sak bygger på gällande bestämmelser i 21 d § och 22 § 1 mom. 3 punkten i alkohollagen (FFS 1143/1994). Övriga grunder för återkallelse av ett tillstånd i rikets nya alkohollag (FFS 1102/2017) framgår av lagens 72 § med de avvikelser som föreslås i 19 §.
12 § Av detaljmotiveringen framgår att landskapsregeringens avsikt är att på förordningsnivå anta närmare bestämmelser även om förtäringstiden varför paragrafen föreslås kompletterad med ”och förtäring”. Övriga ändringar är av språklig karaktär.
14 § Föreslås att ”och luftfartyg” stryks i paragrafens rubrik, eftersom paragrafen endast reglerar vilka bestämmelser som gäller för fartyg.
4 kap. Rubriken Ändringen är av språklig karaktär.
16 § 2 mom. Föreslås att hänvisningen till ”1 och 2 mom.” korrigeras till ”1 mom.”.
17 § 3 mom. Föreslås att ”Med avvikelse från 58 § 3 mom. alkohollagen” stryks eftersom momentet i annat fall kan tolkas som om förordningsfullmakten i 58 § 3 mom. alkohollagen ska exkluderas, vilket framgår att inte varit landskapsregeringens avsikt enligt detaljmotiveringen och utkastet till förordning. Förordningsfullmakten i 58 § 3 mom. alkohollagen ger landskapsregeringen rätt att besluta om ”Närmare bestämmelser om innehållet i det prov som avses i 1 mom. och bedömningen av det samt om utbildningar och examina som motsvarar provet [...]”.
19 § Enligt landskapsregeringens förslag ska påföljdsavgift enligt 71 § alkohollagen (FFS 1102/2017) enligt lagförslagets 19 § betalas till landskapet. Enligt 71 § 4 mom. alkohollagen ska påförd påföljdsavgift verkställas enligt lagen om verkställighet av böter (FFS 672/2002).
Utskottet konstaterar att verkställigheten av en påföljdsavgift, som utgör en administrativ påföljd av straffkaraktär, riskerar leda till ett svårförverkligat förfarande. Bestämmelserna i lagförslagets 19 § om påföljdsavgift föreslås därför ersättas med påföljden skriftlig varning, som finns i gällande lagstiftning. Påföljden skriftlig varning föreslås tillämpas för motsvarande överträdelser som i riket med stöd av 71 § i alkohollagen (FFS 1102/2017) meddelas påföljdsavgift. Om överträdelsen är ringa och en skriftlig varning är en oskälig påföljd föreslås dock att tillståndshavaren kan ges en anmärkning i stället för en skriftlig varning.
Vid tillämpningen av 72 § (återkallelse av tillstånd) och 73 § (påföljder vid överträdelser i utrikestrafik) i alkohollagen (FFS 1102/2017) krävs i vissa fall att en påföljdsavgift påförts eller en anmärkning getts innan tillståndsmyndigheten får fatta beslut om ytterligare påföljder. För att anpassa ifrågavarande bestämmelser till förslaget om att påföljdsavgift på Åland ersätts av skriftlig varning föreslås att det även på Åland i motsvarande situationer ska krävas att en skriftlig varning eller en anmärkning getts innan beslut om ytterligare påföljder kan fattas.
2. Landskapslag om ändring av 4 § ordningslagen för landskapet Åland
4 § Föreslås att hänvisningen till alkohollagen korrigeras.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 15 mars 2021 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört ministern Annette Holmberg-Jansson, verksamhetsledaren Lotta Angergård från Rädda Barnen på Åland r.f., kanslichefen Emma Dahlén från Mariehamns stad, ordföranden Ann-Louise Djupsund från Ålands näringslivs turism- och restaurangutskott, lagberedaren Olle Ekström, barnombudsmannen Johanna Fogelström-Duns, krögaren Stig Grönlund från Indigo Restaurang & Bar, viceordföranden Annika Humell från Operativa samverkans- och referensgruppen för ANDTS-arbete på Åland, affärsutvecklaren Donny Isaksson från IFK Mariehamn Ab, krögaren Désirée Johansson från Restaurang Kastören, ledande experten Thomas Karlsson från Institutet för hälsa och välfärd, styrelsemedlemmen Anni Lindborg från PAM Servicefacken på Åland r.f., verksamhetsledaren Hannah Lundberg från beroendemottagningen vid Kommunernas socialtjänst k.f., miljöskyddsinspektören Camilla Nyberg-Selander från Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, polismästaren Johan Pawli, specialsakkunnige Fredrik Rönnlund, myndighetsjuristen Robert Sundström från Ålands hälso- och miljöskyddsmyndighet och vikarierande projektledaren Erica Öström från Folkhälsans samordningsprojekt för ANDTS-arbete på Åland. Vice verkställande direktören Hans Ahlström från Rederierna i Finland har lämnat ett skriftligt utlåtande i ärendet.
I ärendets avgörande behandling deltog viceordföranden Mikael Lindholm, ledamöterna Stellan Egeland, Jesper Josefsson, Simon Påvals och Wille Valve samt ersättaren Ingrid Zetterman.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antar lagförslagen i följande lydelser:
1.
L A N D S K A P S L A G
om tillämpning på Åland av alkohollagen
I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:
1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §
Syfte och tillämpningsområde
I syfte att genom styrning av alkoholkonsumtionen förebygga de samhälleliga, sociala och medicinska skadeverkningarna av alkoholdrycker ska inom landskapets behörighet alkohollagen (FFS 1102/2017), nedan kallad alkohollagen, tillämpas på Åland, till den del den innehåller bestämmelser om tillstånd till servering av alkoholdrycker, med de avvikelser som följer av denna lag. Särskilda bestämmelser om rätt att idka näring i landskapet Åland finns i landskapslagen (1996:47) om rätt att utöva näring.
De i 1 mom. avsedda bestämmelserna i alkohollagen är tillämpliga sådana de lyder när denna lag träder i kraft. Sker därefter ändringar i alkohollagen ska de tillämpas från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket.
2 §
Hänvisningar
Hänvisningar i alkohollagen till bestämmelser i annan rikslagstiftning ska inom landskapets behörighet avse motsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen.
3 §
Landskapsförordning
Landskapsregeringen kan inom landskapets behörighet genom landskapsförordning besluta att författningar som utfärdats med stöd av alkohollagen ska tillämpas i landskapet Åland oförändrade eller med de ändringar landskapsregeringen föreskriver.
4 §
Landskapsregeringen
Landskapsregeringen har inom landskapets behörighet ett ansvar för allmän styrning, planering och uppföljning av regelverket.
Om inte annat särskilt föreskrivs i denna lag ska uppgifter som enligt alkohollagen sköts av rikets myndigheter inom landskapets behörighet skötas av landskapsregeringen.
5 §
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, nedan tillståndsmyndigheten, är inom landskapets behörighet tillståndsmyndighet och har ansvar för sådana övriga uppgifter som enligt alkohollagen i riket sköts av statliga myndigheter. Till sådana övriga uppgifter hör
1) ansvar för tillsynen över servering av alkoholdrycker ombord på fartyg som är hemmahörande i landskapet Åland,
2) att i den omfattning som är ändamålsenligt föra ett sådant register över näringsidkare som har beviljats eller ansökt om serveringstillstånd som avses i 66 § alkohollagen (alkoholnäringsregistret) samt
3) att på ansökan pröva och bevilja serveringstillstånd när serveringsstället finns i landskapet eller när serveringsstället är ett fartyg som är hemmahörande i landskapet Åland och trafikerar mellan landskapet och riket. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet kallas nedan tillståndsmyndigheten.
Tillståndsmyndigheten har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt av andra landskapsmyndigheter och kommunala myndigheter få de uppgifter som avses i 63 § 1 mom. alkohollagen, vilka behövs vid bedömning av anmälningar och ansökningar om tillstånd eller för tillsynen över efterlevnaden av denna lag.
6 §
Alkohol- och drogpolicy
Serveringstillståndshavaren ska för varje serveringsställe, för vilket serveringstillstånd har beviljats gälla tills vidare, sammanställa och fortlöpande upprätthålla en skriftlig alkohol- och drogpolicy, av vilken ska framgå hur serveringsstället ska verka för att
1) förebygga ett riskfullt eller skadligt bruk av alkohol eller droger hos serveringsställets personal samt
2) främja ett ansvarsfullt förhållningssätt till alkohol hos personalen.
Serveringstillståndshavaren ska se till att all personal är informerad om alkohol- och drogpolicyns innehåll samt se till att en aktuell alkohol- och drogpolicy finns tillgänglig för personalen på arbetsplatsen. Varje anställd vid ett serveringsställe ska känna till var på arbetsplatsen de vid behov kan ta del av alkohol- och drogpolicyn.
Landskapsregeringen ska i landskapsförordning besluta närmare om det innehåll som ska finnas i den alkohol- och drogpolicy som avses i 1 mom.
Vad som i 1 - 3 mom. föreskrivs tillämpas även vid tillstånd som beviljats tills vidare enligt 19 § 3 mom. alkohollagen.
2 kap.
Avvikelser som rör tillståndsplikt
7 §
Serveringstillstånd för alkoholdrycker och
förutsättningar för beviljande av sådana tillstånd
Med avvikelse från 18 § 3 mom. alkohollagen får ett serveringsområde inte på anmälan utvidgas att omfatta en annan byggnad. Med annan byggnad avses en byggnad som inte är direkt ansluten till den byggnad för vilken ett serveringstillstånd är beviljat.
Tillståndshavaren ska uppmärksamma tillämpliga krav i enlighet med räddningslagen (2006:106) för landskapet Åland, plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland samt krav med stöd av dessa bestämmelser. Tillståndsmyndigheten ska informera räddningsmyndigheten om inkomna ansökningar om serveringstillstånd, om ansökningar om godkännanden av områden och lokaler som sådana serveringsområden, som avses i alkohollagens 20 §, samt om inkomna anmälningar eller ansökningar om ändring av serveringsområden. Tillståndsmyndigheten ska informera räddningsmyndigheten om fattade beslut om sådana tillstånd och godkännanden.
Två eller flera tillståndshavare får ha samtidig servering på ett godkänt serveringsområde som avses i 20 § 1 mom. alkohollagen, efter att ha gjort en anmälan om saken till tillståndsmyndigheten. Av anmälan ska framgå vilken av tillståndshavarna som ansvarar för övervakningen på området.
Alkoholfria drycker ska i tillfredsställande urval och till skäliga priser erbjudas vid ett serveringsställe, och inkluderas i prislistor eller menyer som också omfattar alkoholdrycker. Kravet gäller även vid servering ombord på fartyg hemmahörande i landskapet i trafik mellan Åland och utlandet eller i trafik utomlands enligt denna lags 14 §.
8 §
Servering vid tillställningar och evenemang
Den som har gjort en anmälan om servering i en evenemangs-, mötes- eller festlokal eller ett motsvarande område som avses i 20 § 2 mom. alkohollagen ska iaktta de begränsningar och villkor som tillståndsmyndigheten har beslutat ska gälla för serveringslokalen eller -området. Anmälan om serveringen ska vara myndigheten tillhanda senast tre vardagar innan serveringen börjar. Tillståndsmyndigheten ska vid behov informera Ålands polismyndighet om att en sådan anmälan har lämnats.
9 §
Avvikelser som rör villkor och begränsningar som avser serveringstillstånd
Med avvikelse från 22 § alkohollagen kan tillståndsmyndigheten
1) i fall som avses i 22 § 1 och 2 mom. alkohollagen besluta om andra villkor och begränsningar än de som avses i 22 § 1 och 2 mom. alkohollagen, anpassade så att de inte utgör ett hinder eller gör det oskäligt svårt för tillståndshavaren att utöva verksamheten, eller
2) om begränsningar och villkor inte bedöms vara tillräckliga för att förebygga problem med oljud för närboende eller trygga allmän ordning och säkerhet kan tillståndsmyndigheten avslå en sådan ansökan som avses i 20 § 1 mom. alkohollagen eller återkalla ett godkännande enligt 20 § 1 mom. alkohollagen, eller vid situationer som avses i 22 § 1 eller 2 mom. alkohollagen besluta att inte bevilja tillstånd eller besluta att återkalla tillstånd att servera alkoholhaltiga drycker, för att förebygga problem med oljud för närboende eller trygga allmän ordning och säkerhet, eller
3) om begränsningar och villkor inte bedöms vara tillräckliga för att förebygga problem med oljud för närboende eller trygga allmän ordning och säkerhet och det på serveringsområdet eller i dess omedelbara närhet har förekommit ordningsstörningar eller annat missbruk, återkalla ett godkännande enligt 20 § 1 mom. alkohollagen eller besluta att återkalla ett tillstånd att servera alkoholhaltiga drycker.
3 kap.
Avvikelser som rör servering av alkoholdrycker
10 §
Avvikelser som rör ansvaret för personal som har hand om servering
Med avvikelse från 38 § 2 mom. alkohollagen ska den ansvariga föreståndaren eller en annan person som tillståndshavaren har utsett för uppgiften som föreståndare se till att gällande bestämmelser om servering av alkohol iakttas på serveringsstället, samt ska personligen vara närvarande under de tider när konsumtion av tillståndspliktiga alkoholdrycker sker på serveringsstället.
De skyldigheter som den ansvariga föreståndaren har, eller en sådan annan person som tillståndshavaren har utsett för uppgiften som föreståndare, kan fullgöras även helt utan personlig närvaro på serveringsstället om
1) den totala serveringen av alkoholhaltiga drycker omräknat till ren alkohol inte kan värderas överstiga 50 liter per år eller 8 liter per kalendermånad och
2) en anställd, som fyllt 20 år och som utsetts av tillståndshavaren eller den ansvariga föreståndaren att handha den direkta övervakningen, är närvarande på serveringsstället och
3) den ansvariga föreståndaren eller en sådan annan person som tillståndshavaren har utsett för uppgiften som föreståndare, kan kallas till och inställa sig på serveringsstället inom sextio minuter.
11 §
Avvikelser som rör åldern hos personal som har hand om servering
Med avvikelse från 38 § 3 mom. alkohollagen får inte en person innan denne har fyllt 18 år servera alkoholdrycker med undantag för personer som
1) har en sådan tillräcklig yrkesutbildning för att servera alkoholdrycker som ges enligt en gymnasieexamen med yrkesinriktning inom restaurangbranschen i enlighet med bestämmelserna i 26 § i landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning, eller har en annan sådan lämplig yrkesutbildning för arbetsuppgiften eller
2) har fyllt 16 år och genomgår en yrkesutbildning som avses i punkt 1 samt som en del i utbildningen under ledning av en utbildare anlitas för servering av alkoholdrycker.
12 §
Avvikelser som rör serveringstider
Med avvikelse från 43 - 44 §§ alkohollagen ska landskapsregeringen i landskapsförordning besluta om de tider på dygnet under vilka servering och förtäring av alkoholdrycker som innehåller mer än 2,8 volymprocent etylalkohol är tillåten på ett serveringsområde inomhus eller utomhus. Landskapsregeringen kan dessutom i landskapsförordning med avvikelse från 44 §§ 3 mom. alkohollagen besluta om en möjlighet att förlänga serveringstiden, efter en anmälan eller ansökan om det till tillståndsmyndigheten samt kan därvid besluta om hur lång tid före en önskad förlängning en anmälan eller ansökan ska ha lämnats till tillståndsmyndigheten.
Landskapsregeringen kan i landskapsförordning besluta närmare om de utredningar som ska fogas till en anmälan eller ansökan om förlängd serveringstid som lämnas till tillståndsmyndigheten.
44 § 5 mom. alkohollagen är inte tillämplig. I landskapslagen (2016:84) om tillämpning på Åland av hälsoskyddslagen finns särskilda bestämmelser om behandling av en anmälan om förlängd serveringstid som lämnas till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.
På ett serveringsområde som avses i 7 § 3 mom. denna lag och 19 § 1 mom. alkohollagen får serveringen inte fortsätta efter klockan 1.30.
13 §
Tillståndsmyndighetens information till Ålands polismyndighet
Tillståndsmyndigheten ska informera Ålands polismyndighet om inkomna anmälningar om förlängd serveringstid samt om beviljade tillstånd som rör avvikelser från serveringstiden.
4 kap.
Avvikelser som rör servering av alkoholdrycker i utrikestrafik
14 §
Avvikelser som rör servering av alkoholdrycker
på fartyg och luftfartyg i utrikestrafik
Med avvikelse från 47 § 1 mom. alkohollagen avses med servering av alkoholdrycker på fartyg, servering ombord på fartyg hemmahörande i landskapet i trafik mellan Åland och utlandet eller i trafik utomlands.
Bestämmelserna i 6 och 12 §§ i denna lag tillämpas inte på servering av alkoholdrycker ombord på fartyg hemmahörande i landskapet Åland, i trafik mellan Åland och utlandet eller i trafik utomlands.
5 kap.
Avvikelser som rör tillsyn och styrning
15 §
Egenkontrollplan
Landskapsregeringen kan i landskapsförordning besluta om närmare bestämmelser om vad en plan för egenkontroll som avses i 56 § alkohollagen ska innehålla.
16 §
Avvikelse som rör personalens kompetens
Med avvikelse från 57 § 2 mom. § alkohollagen ska innehavaren av serveringstillstånd se till att den ansvariga föreståndaren eller en sådan annan för uppgiften utsedd person som avses i 38 § alkohollagen har en genom utbildning förvärvad tillräcklig yrkesskicklighet eller genom erfarenhet förvärvad tillräcklig yrkesskicklighet. Genom utbildning förvärvad tillräcklig yrkesskicklighet förutsätter minst ett års heltidsstudier inom restaurangbranschen, om undervisningsprogrammet innehåller undervisning och praktik i servering av alkoholdrycker. Genom erfarenhet förvärvad tillräcklig yrkesskicklighet förutsätter minst tre månaders arbetserfarenhet på heltid av servering av alkoholdrycker samt ett i 58 § alkohollagen avsett intyg som visar personens kunskaper om alkohollagen. Som tillräcklig kompetens som ansvarig föreståndare eller en sådan annan för uppgiften utsedd person som avses i alkohollagens 38 §, godkänns också ett i 58 § alkohollagen avsett intyg som visar personens kunskaper om alkohollagen, om det på serveringsstället endast serveras alkoholdrycker som innehåller högst 22 volymprocent etylalkohol.
Kraven i 1 och 2 mom. på att visa tillräcklig kompetens, genom erfarenhet eller genom utbildning förvärvad tillräcklig yrkesskicklighet, eller genom intyg som visar personens kunskaper om alkohollagstiftningen, är ombord på fartyg i utrikestrafik inte tillämpliga för serveringspersonal, ansvariga föreståndare eller en sådan annan för föreståndaruppgiften utsedd person.
17 §
Avvikelser som rör godkända formulär samt beviljande
av intyg över kunskaper om alkohollagen
Med avvikelse från 57 § 2 mom. alkohollagen är ett godkänt formulär som visar en persons kunskaper om alkohollagstiftningen ett sådant formulär som har godkänts av rikets Tillstånds- och tillsynsverk för social- och hälsovården, av Ålands yrkesgymnasium eller av en annan myndighet som landskapsregeringen har beslutat ge sådan behörighet.
Med avvikelse från 58 § 1 mom. alkohollagen kan intyg över kunskaper om alkohollagstiftningen utfärdas av Ålands yrkesgymnasium eller av en annan skola som ger utbildning i restaurangservice och som av landskapsregeringen givits sådan behörighet. Intyget beviljas personer som med godkänt resultat har avlagt ett prov som bedömer deras kunskaper om alkohollagstiftningen, denna landskapslag och kännedom om övervakningsrutinerna, eller som har genomgått utbildning eller som har avlagt en examen som omfattar sådana kunskaper.
Med avvikelse från 58 § 3 mom. alkohollagen kan Genom landskapsförordning kan utfärdas bestämmelser om godkännande av intyg som beviljats i riket och som avses 57 § 2 mom. och 58 § 1 mom. alkohollagen.
18 §
Avvikelser som rör tillsynsprogram
Med avvikelse från 61 § alkohollagen är inte bestämmelserna om tillsynsprogram tillämpliga i landskapet till den del de rör servering av alkoholdrycker.
6 kap.
Avvikelser som rör avgifter och påföljder
19 §
Avvikelser som rör påföljder
Bestämmelserna i 71 § alkohollagen är inte tillämpliga.
Tillståndsmyndigheten kan ge tillståndshavaren eller den som bedriver servering som avses i 47 § 1 mom. alkohollagen och 14 § i denna lag, eller 48 § 2 mom. alkohollagen, en skriftlig varning om den eller denne
1) inte iakttar sina skyldigheter vid servering ombord på fartyg i utrikestrafik i enlighet med bestämmelserna i 14 § denna lag och 49 § alkohollagen,
2) inte iakttar sina skyldigheter att tillse att personal har tillräcklig yrkesskicklighet i enlighet med 16 § denna lag,
3) inte iakttar begränsningar som har meddelats med stöd av 9 § denna lag, 22 § alkohollagen eller 47 § alkohollagen,
4) inte iakttar sina skyldigheter att anmäla ändringar enligt 11 § alkohollagen,
5) inte iakttar sina skyldigheter att föra bok och hålla planen för egenkontroll uppdaterad enligt 15 § denna lag och 56 § alkohollagen, eller om det på serveringsstället eller i serveringsställets omedelbara närhet har förekommit ordningsproblem som beror på brister i planen för egenkontroll eller på att planen inte iakttagits,
6) inte, trots uppmaningar till det, iakttar sina skyldigheter att enligt 62 § 4 mom. alkohollagen lämna anmälningar och upplysningar eller
7) inte iakttar sina skyldigheter enligt 5 kap. alkohollagen.
Skriftlig varning ska inte ges om mer än sex månader har förflutit sedan överträdelsen eller om förfarandet ska bedöms vara ringa, eller om det med tanke på förfarandets art, hur ofta förfarandet upprepats, förfarandets planmässighet, i vilken utsträckning planen för egenkontroll iakttagits och andra omständighet är oskäligt att ge en skriftlig varning. I sådana fall kan tillståndshavaren ges en anmärkning, om det finns anledning till det.
Med avvikelse från 72 § alkohollagen om återkallelse av tillstånd eller godkännande, ska med påförd påföljdsavgift avses att en skriftlig varning givits enligt 2 mom. och med att en anmärkning givits avse att anmärkning givits enligt 3 mom. De skyldigheter som avses i 72 § 1 mom. alkohollagen som rör verksamhetsutövaren, ska avse skyldigheter enligt 2 mom.
Med avvikelse från bestämmelserna i 73 § alkohollagen om påföljder för överträdelser i utrikestrafik kan tillståndsmyndigheten på fartyg som avses i 47 § 1 mom. alkohollagen och 14 § i denna lag, eller vid de serveringsställen som avses i 48 § 2 mom. alkohollagen
1) förkorta serveringstiderna för högst tre månader om det trots en anmärkning eller en skriftlig varning har förekommit i 2 mom. avsedda överträdelser eller
2) förbjuda servering för högst en månad, om det trots en anmärkning eller skriftlig varning har sålts alkoholdrycker i strid med 37 § alkohollagen eller om de i 2 mom. 5 punkten avsedda ordningsproblemen beror på grov oaktsamhet eller uppsåt och förfarandet ska betraktas som väsentligt.
20 §
Avvikelser som rör avgifter som tillsynsmyndigheten tar ut
Med avvikelse från 74 § 1 mom. och 3 mom. och 75 § alkohollagen beslutar landskapsregeringen om storleken på de tillsynsavgifter för servering av alkoholdrycker som uppbärs.
21 §
Straff
Med tillägg till bestämmelserna i 90 § alkohollagen om straffbestämmelser gäller att den som med uppsåt bryter mot med stöd av denna lag meddelade
1) villkor för tillstånd att servera alkohol,
2) krav på kompetens eller ålder hos serveringspersonal eller
3) avviker från sådana bestämmelser som rör serveringstider
ska om inte strängare straff föreskrivs i annan lag för alkoholförseelse dömas till böter.
7 kap.
Ikraftträdelsebestämmelser
22 §
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna lag träder i kraft den
Landskapsförordningen (2013:59) om tillämpning på Åland av riksförfattningar om alkohol förblir i kraft efter denna lags ikraftträdande.
Vid ikraftträdandet av denna lag upphävs landskapslagen (1995:92) om tillämpning på Åland av alkohollagen. Tillstånd för servering av alkoholdrycker som har beviljats med stöd av tidigare landskapslagstiftning förblir i kraft efter ikraftträdandet av denna landskapslag, dock så att på rättigheter och skyldigheter att servera alkoholdrycker ska denna landskapslag tillämpas. Sådana rättigheter som enligt 7 § 2 mom. landskapslagen (1995:92) om tillämpning på Åland av alkohollagen har meddelats med stöd av tidigare lagstiftning upphävs från och med ikraftträdande av denna landskapslag.
Den som vid dennas lags ikraftträdande har behörighet som ansvarig föreståndare eller som dennes ställföreträdare ska enligt denna landskapslag anses ha behörighet som ansvarig föreståndare eller en annan för sådan uppgift utsedd person.
Tillståndsmyndigheten ska meddela om förutsättningar för beviljande av tillstånd inte finns enligt denna landskapslag. Tillståndsmyndigheten ska när det bedöms vara motiverat, meddela tillståndshavare om sådana begränsningar som kan meddelas med stöd av 22 § alkohollagen.
Bestämmelserna i 6 § om krav på en alkohol- och drogpolicy är tillämpliga tre kalendermånader efter tidpunkten för denna landskapslags ikraftträdande.
2.
L A N D S K A P S L A G
om ändring av 4 § ordningslagen för landskapet Åland
I enlighet med lagtingets beslut ändras 4 § 2 mom. ordningslagen (2010:23) för landskapet Åland, sådant det lyder i landskapslagen (2016/18), som följer:
4 §
Intagande av berusningsmedel
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Vad som bestäms i 1 mom. gäller inte ett serveringsområde enligt landskapslagen (0000:00) om tillämpning på Åland av alkohollagen eller de inre utrymmena i ett fordon i privat bruk. Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda bestämmelser om att det under vissa tider ska vara tillåtet med alkoholförtäring på särskilt angivna platser under förutsättning att den som förtär alkoholdrycker uppför sig på ett sådant sätt att det inte är så störande att det utgör ett hinder eller annars gör det oskäligt svårt för andra att utöva sin rätt att använda platsen i fråga för dess egentliga ändamål.
Denna lag träder i kraft den
| Mariehamn den 13 april 2021 | |
|
Viceordförande |
Mikael Lindholm |
|
Sekreterare |
Carina Strand |