Social- och miljöutskottets utlåtande

	Ålands lagting	UTLÅTANDE nr 2/2019-2020
		Datum
	Social- och miljöutskottet	2020-09-10
	Till Ålands lagting

Social- och miljöutskottets utlåtande

Landskapsregeringens externpolitik

·       Landskapsregeringens meddelande nr 2/2019-2020

 

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 3

 

 

Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 56 och 28 §§ i arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om social- och miljöutskottets utlåtande över vissa specifika områden i meddelandet.  

 

Utskottets synpunkter

 

Social- och miljöutskottet har i utlåtandet valt att behandla avsnitten 2.5.1 Hållbar utveckling: Vår vision 2030 och Agenda 2030, 3.3.16 EU och Agenda 2030, 4.2 HELCOM, 4.4 Finlands kommission för hållbar utveckling och 4.12 Samarbete om läkarutbildning.

 

Hållbar utveckling

 

Vår vision 2030 och Agenda 2030

 

De nordiska samarbetsministrarna antog i augusti 2019 en ny vision för det nordiska samarbetet. Enligt Vår vision 2030 ska Norden vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Avsikten är att visionen ska markera starten för en ny epok där hållbar utveckling ska utgöra kärnan i det nordiska samarbetet. Den nordiska visionen ska förverkligas genom prioritering av tre strategiområden; ett grönt Norden, ett konkurrenskraftigt Norden och ett socialt hållbart Norden. Landskapsregeringen avser enligt meddelandet att aktivt stöda implementeringen av visionen, bland annat genom att verka för att en vetenskapligt baserad definition av innebörden av världens mest hållbara region fastställs. Utskottet stöder landskapsregeringen i den strävan och uppmanar samtidigt landskapsregeringen att även aktivt verka för att den ambitiösa visionen omsätts i tydliga mål som förverkligas genom konkreta åtgärder och projekt.      

     De nordiska samarbetsministrarna antog redan i september 2017 programmet Generation 2030 för att bidra till det nordiska förverkligandet av de 17 globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030. Programmet som löper ut i december 2020 har haft hållbar konsumtion och produktion som huvudtema då hållbar konsumtion och produktion är ett av de hållbarhetsmål i Agenda 2030 som de nordiska länderna har haft gemensamma utmaningar att nå. I Nordiska ministerrådets rapport Bumps on the road to 2030 från år 2017 understryks att hållbar konsumtion och produktion är ett av de områden som Norden har störst utmaningar att nå samtidigt som det påverkar uppnåendet av flera av målen i Agenda 2030. Utskottet anser att det finns skäl att fortsättningsvis fokusera på området hållbar konsumtion och produktion och uppmanar landskapsregeringen att i arbetet med förverkligandet av den nordiska visionen verka för att området fortsättningsvis ges särskild prioritet.

     I såväl Vår vision 2030 som Generation 2030-programmet läggs särskild vikt vid att involvera och engagera nordiska ungdomar. Genom ReGeneration 2030-rörelsen, som består av ungdomar och unga vuxna från de nordiska länderna och självstyrda områdena samt Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Polen och Tyskland, involveras ungdomar och unga vuxna i Agenda 2030-arbetet i regionen. Åland har agerat värd för det årliga mötet ReGeneration 2030 Summit år 2018 och 2019. På grund av rådande pandemi hölls årets möte digitalt. Utskottet anser att det är positivt att Åland etablerats som en naturlig mötesplats för ReGeneration 2030 och stöder landskapsregeringens avsikt att i samarbete med Nordiska ministerrådet och Östersjöstaternas råd (CBSS) fortsätta stöda ReGeneration 2030-rörelsen. Utskottet bedömer även att det finns skäl att knyta ReGeneration 2030-rörelsen närmare Baltic Sea Parliamentary Conference (BSPC) och Nordiska rådet.              

 

EU:s gröna giv

 

Den gröna given är en ny tillväxtstrategi som ska ställa om EU till ett rättvist samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen. I meddelandet om den europeiska gröna given, som antogs av kommissionen i december 2019, presenteras en första färdplan för de centrala politiska strategier och åtgärder som krävs för att den europeiska gröna given ska bli verklighet. Avsikten är att alla EU:s åtgärder och politiska strategier ska bidra till den europeiska givens mål. Inom ramen för den gröna given kommer bland annat att läggas fram en strategi för klimatanpassning, en nollutsläppsplan för luft, vatten och mark, en industristrategi, en handlingsplan för cirkulär ekonomi, en klimatlag, strategin från jord till bord och en strategi för biologisk mångfald.

     Utskottet konstaterar att den gröna given är en viktig del av kommissionens strategi för att genomföra FN:s Agenda 2030 och främjar uppnåendet av åtagandena i det globala klimatavtalet, det så kallade Parisavtalet, som slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas under två grader, men helst under 1,5 grader. Utskottet stöder i likhet med landskapsregeringen den gröna given och omställningen till en klimatneutral ekonomi till år 2050.

     EU kommer via den så kallade mekanismen för en rättvis omställning att bidra med ekonomiskt och tekniskt stöd till de regioner och sektorer som påverkas mest av omställningen till en klimatneutral ekonomi. Mekanismen ska bidra med minst 100 miljarder euro under åren 2021-2027 till de hårdast drabbade regionerna och sektorerna. En del av EU:s återhämtningspaket Next Generation EU om 750 miljarder euro ska användas till en förstärkning av mekanismen för en rättvis omställning. I återhämtningspaketet ingår också förstärkningar av bland annat InvestEU, Horizon Europe och programmen för landsbygdsutveckling. Utskottet anser att det är positivt att EU stödjer omställningen till en klimatneutral ekonomi, stödsystemen bör dock enligt utskottet i större utsträckning än hittills stöda uppsatta resultat- och utvecklingsmål.

     Vidare konstaterar utskottet att EU:s tydliga avsikt varit att Next Generation EU främst ska fördelas till de områden som blivit särskilt negativt drabbade av pandemin, vilket talar för att Åland kan komma i åtnjutande av en betydande del av Finlands del av återhämtningspaketet Next Generation EU.

      

HELCOM och Baltic Sea Action Plan

 

HELCOM (Helsingforskommissionen) är det förvaltande organet för konventionen om skydd för Östersjöns marina miljö. Av meddelandet framgår att HELCOM:s medlemsparter har beslutat att uppdatera den år 2007 antagna planen för att återställa en god ekologisk balans i Östersjön, Baltic Sea Action Plan (BSAP). Utskottet anser att det är positivt att landskapsregeringen med anledning av den pågående revideringen har deltagit i HELCOM:s arbete i högre grad än tidigare. Enligt utskottet är det viktigt att Åland fungerar som Östersjöns röst och håller en hög profil och ambitionsnivå i frågor kopplade till Östersjöns välmående och den pågående revideringen av Baltic Sea Action Plan.   

 

Finlands kommission för hållbar utveckling

 

Landskapsregeringen är medlem i Finlands kommission för hållbar utveckling, som leds av statsministern och har till uppgift att ansvara för verkställandet av Agenda 2030 i Finland samt främja, följa upp och utvärdera genomförandet av det nationella åtagandet för hållbar utveckling. Landskapsregeringen representeras i kommissionen av lantrådet och utvecklings- och hållbarhetsstrategen. Kommissionen är även ett viktigt forum för att diskutera en gemensam hållbar återhämtning av Åland och Finland. Utskottet bedömer att kommissionen är en plattform som i större utsträckning kunde nyttjas för att etablera förtroendefullt samarbete och konstruktiva samtal om arbetet för hållbar utveckling och den åländska självstyrelseutvecklingen.  

 

Samarbete kring läkarutbildning

 

Den allmänna tjänstgöring, AT-tjänstgöring, som ingår i den svenska läkarutbildningen kommer enligt meddelandet att upphöra och ersättas av en ettårig bastjänstgöring, BT-tjänstgöring, som inleder specialiseringstjänstgöringen. Då AT-tjänstgöringen utgör en viktig rekryteringsbas för Ålands hälso- och sjukvård är det angeläget att det utbildningssamarbete som Ålands hälso- och sjukvård sedan många år etablerat med Uppsala Akademiska Sjukhus kan fortsätta även efter det att AT-tjänstgöringen ersatts av en BT-tjänstgöring. Utskottet har erfarit att det via såväl formella som informella kontakter säkerställts att även BT-tjänstgöringen ska vara möjlig att genomföra på Åland. Avskaffandet av AT-tjänstgöringen kommer enligt vad utskottet erfarit att framflyttas ett år, vilket innebär att reformen får effekt först från och med hösten år 2026.    

     Utskottet har i sammanhanget informerat sig om hur läkarbemanningen vid Ålands hälso- och sjukvård har fungerat under covid-19-pandemin. Utskottet har erfarit att bemanningen hittills har fungerat tillfredsställande. 

 

Övrigt

 

Som framgår ur det externpolitiska meddelandet har Åland länge deltagit och deltar i flera internationella samarbeten för att driva sina centrala frågor. Enligt utskottet   är internationellt samarbete helt centralt i förverkligandet av alla strategiska utvecklingsmål i Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland. För att Åland ska bli Östersjöns hållbara röst kan det enligt utskottet finnas skäl för både landskapsregeringen och lagtinget att gemensamt utarbeta ett samlat och framåtsyftande externpolitiskt grepp för vilka resurser och åsiktsförklaringar som ska inställas inom vilka forum.

     Avslutningsvis konstaterar utskottet att Ålands trovärdighet på den internationella arenan också bygger på Ålands förehavanden på hemmaplan. En höjning av den externpolitiska ambitionen medför behov av ökat fokus på goda, åländska exempel.

 

Ärendets behandling

 

Självstyrelsepolitiska nämnden har den 22 juni 2020 med stöd av 56 och 28 §§ i arbetsordningen för Ålands lagting inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande över meddelandet.

     Utskottet har i ärendet hört ministern Annette Holmberg-Jansson, utvecklings- och hållbarhetsstrategen Micke Larsson, avdelningschefen Bengt Michelsson, specialsakkunnige Anton Nilsson, VD:n Lotta Nummelin från Östersjöfonden och miljöingenjören Mikael Wennström.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Pernilla Söderlund, viceordföranden Mikael Lindholm samt ledamöterna Stellan Egeland, Simon Holmström, Jesper Josefsson, Simon Påvals och Wille Valve.  

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 10 september 2020
Ordförande	Pernilla Söderlund
Sekreterare	Carina Strand