Social- och miljöutskottets utlåtande över landskapsregeringens exterpolitik

Social- och miljöutskottets utlåtande över landskapsregeringens exterpolitik

Lagtingsår: 2023-2024
Typ av dokument: Yttrande

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

UTLÅTANDE nr 1/2023-2024

 

Datum

 

Social- och miljöutskottet

2024-04-09

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Social- och miljöutskottets utlåtande

Landskapsregeringens externpolitik

·       Landskapsregeringens meddelande nr 3/2023-2024

 

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 1

Ett europeiskt hälsodataområde. 1

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 4

 

 

Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 56 och 28 §§ i arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om social- och miljöutskottets utlåtande över de områden i meddelandet som hör till utskottets ansvarsområden.  

 

Utskottets synpunkter

 

Social- och miljöutskottet har i utlåtandet valt att fördjupa sig i beredningen och behandlingen av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ett europeiskt hälsodataområde (kapitel 3.2.14) och i det internationella samarbetet på vattenområdet (kapitel 3.2.11, 4.2, 4.3).

 

Ett europeiskt hälsodataområde

 

Syfte och motiv

 

Den 3 maj 2022 presenterade kommissionen ett förslag till en förordning om ett europeiskt hälsodataområde, COM(2022) 197. Förordningens syfte är att inrätta ett europeiskt hälsodataområde för att förbättra fysiska personers åtkomst till och kontroll över sina personliga elektronisk hälsodata i samband med hälso- och sjukvård (primär användning) samt för andra ändamål som gynnar samhället, till exempel forskning, innovation, beslutsfattande, patientsäkerhet och statistik (sekundär användning). I förordningen fastställs regler, gemensamma standarder och metoder, infrastrukturer och en styrningsram för primär och sekundär användning av elektronisk hälsodata.  

     I förslaget till förordning redogörs för motiven till förslaget. Enligt förordningen har idag fysiska personer svårt att utöva sina rättigheter till sina elektroniska hälsodata, bland annat att få tillgång till och överföra sina elektroniska hälsodata nationellt och över gränserna trots bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 som skyddar fysiska personers rättigheter till sina uppgifter, inklusive hälsouppgifter. Medlemsstaternas ojämna genomförande och tolkning av den allmänna dataskyddsförordningen skapar enligt förordningen betydande rättslig osäkerhet, vilket även leder till hinder för sekundär användning av elektroniska hälsodata. Fysiska personer kan således inte i vissa situationer dra nytta av innovativa behandlingar och beslutsfattarna kan inte reagera effektivt på en hälsokris på grund av hinder för forskare, innovatörer, lagstiftare och beslutsfattare att få tillgång till nödvändiga elektroniska hälsodata. Covid-19-pandemin har ytterligare visat att det är nödvändigt att i tid få tillgång till elektroniska hälsodata för att säkerställa beredskap inför och insatser vid hälsohot samt för diagnos och behandling och sekundär användning av elektronisk hälsodata. 

     Utskottet anser att det är positivt att ökad användning av primär och sekundär e-hälsodata möjliggörs till nytta för såväl patienten och vården som för forskningen och samhället i stort.

 

Nuläget och ikraftträdande

 

Förordningen kommer att till alla delar vara bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater när den träder i kraft. Rådet och Europarlamentet har den 14 mars 2024 nått en preliminär överenskommelse om förordningens innehåll. Den preliminära överenskommelsen ska ännu godkännas av både rådet och parlamentet. Förordningen träder i kraft den tjugonde dagen efter att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och ska börja tillämpas 12 månader därefter.

 

Konsekvensbedömning

 

Av meddelandet framgår att Åland avser att uppfylla förordningens krav genom att ansluta sig till de riksomfattande digitala Kanta-tjänsterna. Utskottet noterar att enligt 67 § 4 mom. i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården kan tjänstetillhandahållare inom social- och hälsovården i landskapet Åland ansluta sig som användare av de riksomfattande informationssystemtjänsterna. Av detaljmotiveringen (RP 246/2022 s. 131) framgår dock att om en tjänstetillhandahållare inom social- och hälsovården i landskapet Åland vill ansluta sig som användare av informationssystemtjänsterna ska bestämmelserna i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården iakttas vid användningen av tjänsterna.

     Utskottet har erfarit att en förutsättning för att Åland ska kunna ansluta sig till de riksomfattande Kanta-tjänsterna är att en landskapslag om informationshantering antas först och därefter en blankettlag om tillämpning av lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården (FFS 703/2023) och eventuellt även en landskapslag om sekundär användning av personuppgifter. Utskottet har erfarit att beredning av en landskapslag om informationshantering pågår och att underlag för beredning av lagstiftning om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården har överlämnats till lagberedningen. Eftersom lagberedningsprocessen är lång och ikraftträdandet av förordningen om ett europeiskt hälsodataområde närmar sig är det enligt utskottet angeläget att den lagberedning som krävs ges hög prioritet.

   

Internationellt samarbete inom vattenområdet

 

I meddelandet redogörs för ett antal gränsöverskridande projekt och samarbeten som landskapsregeringen deltar i på vattenområdet. Landskapsregeringen deltar i projektet eMSP NBSR (Emerging ecosystem-based Maritime Spatial Planning topics in North and Baltic Sea Region) som till 80 procent finansieras av EU. Projektet, som har 15 partners från 9 olika länder eller regioner runt Östersjön och Nordsjön, stöder en ekosystembaserad förvaltning av havsområden med inriktning på hållbar blå ekonomi, klimatåtgärder och långsiktigt hållbart naturskydd. Projektet inleddes år 2021 och kommer att avslutas under år 2024. EU-projektet Life IP Biodiversea har 9 samarbetspartners från Åland och Finland. Projektet, som till 60 procent finansieras av EU, inleddes år 2021 och kommer att pågå till år 2029. Projektets syfte är att stärka skyddet av den marina naturen och främja ett hållbart utnyttjande av naturresurserna i Finlands havs- och kustområden. Målsättningen för projektet Åland SeaMap, som avslutas under år 2024, är att inventera åländska undervattensmiljöer för att stöda ekosystembaserad förvaltning av de åländska havsområdena. Projektets resultat kommer att användas i Projektet Life IP Biodiversea. EU-projektet OSS Life, som kommer att pågå till och med år 2025, ska bidra till ett bättre skydd för den hotade populationen av vikare inom Åland och Skärgårdshavet genom inrättande av skyddsområden. SAMBAH II Life projektet, som kommer att pågå till år 2029, är ett projekt för att bevara och skydda Östersjöns tumlare. Landskapsregeringen har under år 2023 gått med i Central Baltic-projektet Baltic Reed som kommer att fortgå till år 2026. Projektet är ett samarbete mellan Åland, Finland och Sverige och finansieras till 80 procent av Central Baltic. Projektets syfte är att återvinna näringsämnen från eutrofiering av strandområden, förbättra den biologiska mångfalden och skapa ekosystemtjänster genom att skörda vass för olika användningsområden, exempelvis energi, jordförbättring och foder. Landskapsregeringen deltar även aktivt i HELCOM:s arbetsgrupp för riktlinjer för hållbara odlingstekniker och -metoder och HELCOM:s arbetsgrupper för biodiversitet och havsbaserade tryck. 

     Utskottet har erfarit att ytterligare gränsöverskridande projekt planeras. Ett internationellt LIFE-projekt om marina vattenvägar planeras för åren 2024 - 2027. Avsikten är att projektet ska finansieras till 100 procent av den Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens operativa program och fokusera på att stärka förvaltningen av fisk och värdefull undervattensnatur. Ett projekt som ytterligare planeras är ett ACWA Life projekt mellan Åland och Finland för att samordna och effektivisera sammanlänkningen av vattendirektivet och havsmiljödirektivets ingående komponenter och löpande årshjul. Om projektet godkänns av EU kommer det att påbörjas år 2025 och pågå till år 2032. Ett inofficiellt samarbete pågår även mellan Åland, Sverige och Finland om att ta fram en ansökan för ett EU-projekt inriktat på gränsöverskridande samarbete gällande Östersjöns fiskbestånd, vindkraft samt skydd av natur.

     Utöver pågående och planerade projekt pågår löpande samarbete mellan Åland, Finland och Sverige gällande vattendirektivet och havsmiljödirektivet om samordning och EU-rapportering. Landskapsregeringen deltar även i Planners forum, som är ett gränsöverskridande samarbete för havsplanering i Östersjöregionen.

     Utskottet konstaterar att landskapsregeringens aktiva och ambitiösa deltagande i internationellt samarbete och i ett stort antal gränsöverskridande projekt på vattenområdet är glädjande och i överenstämmelse med Utvecklings- och hållbarhetsagendans delmål om att Åland ska fungera som Östersjöns röst och samverka med övriga Östersjöregioner för att påverka och uppnå vatten av god kvalitet. Utskottet vill dock i sammanhanget understryka vikten av att det kommuniceras ut vilka projekt som pågår samt vilka resultat och ny kunskap som projekten genererat. Utskottet anser att det är viktigt att uppgifterna är lättillgängliga för alla som har behov, nytta eller intresse av uppgifterna och anser att det är till fördel för projektet om uppgifterna kan publiceras på projektspecifika webbplatser. 

    

Ärendets behandling

 

Självstyrelsepolitiska nämnden har den 8 mars 2024 med stöd av 56 och 28 §§ i arbetsordningen för Ålands lagting inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande över vissa specifika områden i externpolitiska meddelandet.

     Utskottet har i ärendet hört naturvårdsintendenten Maija Häggblom, byråchefen Ylva Lindström, landskapsläkaren Knut Lönnroth, ministerrådet Anton Nilsson och vattenbiologen Susanne Vävare.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Christian Wikström, viceordföranden Pernilla Söderlund samt ledamöterna Mogens Lindén, Robert Mansén och Benny Pettersson.   

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att självstyrelsepolitiska nämnden i sitt betänkande beaktar utskottets synpunkter.

 

__________________

 

 

Mariehamn den 9 april 2024

 

 

Ordförande

 

Christian Wikström

 

 

Sekreterare

 

 

Carina Strand