Social- och miljöutskottets utlåtande över Nya EU-krav på laddinfrastruktur och energieffektivt byggande m.m.

Lagtingsår: 2020-2021
Typ av dokument: Bilaga

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

UTLÅTANDE 1/2019-2020

 

Datum

 

Social- och miljöutskottet

2020-08-27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Social- och miljöutskottets utlåtande

Nya EU-krav på laddinfrastruktur och energieffektivt byggande m.m.  

·       Landskapsregeringens lagförslag nr 24/2019-2020

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 5

Utskottets förslag. 5

 

 

Lagtinget har den 27 maj 2020 med stöd av 48 § i arbetsordningen för Ålands lagting beslutat att social- och miljöutskottet ska lämna ett utlåtande över lagförslag nr 24/2019-2020 om nya EU-krav på laddinfrastruktur och energieffektivt byggande m.m. till finans- och näringsutskottet.

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Landskapsregeringen föreslår att ändringar görs i landskapslagen om energideklaration för byggnader, i landskapslagen om energieffektivitet samt i plan- och bygglagen för landskapet Åland. Ändringarna är en följd av att det i Europaparlamentets och rådets direktiv om byggnaders energiprestanda (energiprestandadirektivet) har införts nya bestämmelser om ladd­infrastruktur och om inspektion av uppvärmningssystem och luft­konditioneringssystem.  Unionen har ett starkt engagemang för att utveckla ett hållbart, konkurrenskraftigt och säkert energisystem där fossila bränslen fasas ut. Inom ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 fastställs ambitiösa åtaganden för unionen att minska utsläppen av växthusgaser ytterligare med minst 40 procent fram till 2030 jämfört med 1990, öka andelen förnybar energi som används, göra energibesparingar i enlighet med ambitionerna på unionsnivå och förbättra Europas energitrygghet, konkurrenskraft och hållbarhet. 

     Syftet med lagändringarna är att förbättra byggnaders energiprestanda, öka tillämpningen av smart teknik i byggnader och förbättra möjligheterna att ladda elfordon.     

     Slutligen har en onödigt rigorös bestämmelse i plan- och bygglagen om ovillkorligt hörande av granne vid ansökan av bygglov kompletterats med några viktiga undantag när grannarna inte behöver höras.

 

Utskottets synpunkter

 

Allmänt

 

Genom lagförslaget genomförs Europarlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 om ändring av direktiv 2010/31//EU om byggnaders energiprestanda och av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet, nedan det reviderade energiprestandadirektivet. Direktivet är en del av Europeiska kommissionens paket om ”Ren energi för alla i Europa”, vilket består av åtta olika rättsakter och innehåller gemensamma mål för EU i fråga om förnybar energi och energieffektivitet fram till år 2030. Genom lagförslaget stöds även det sjätte strategiska utvecklingsmålet i Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland om högre andel energi från förnyelsebara källor och ökad energieffektivitet samt målen i Energi- och klimatstrategin för Åland till år 2030.

     Utskottet konstaterar att lagförslaget främjar ökad energieffektivitet och en övergång till bilar med fossilfria drivmedel och stöder lagförslaget med följande synpunkter.   

 

Laddningsstationer för elfordon

 

Utskottet konstaterar att krav på installation av laddningsstationer för elfordon främjar en övergång till elfordon och stöder målsättningarna i Utvecklings- och hållbarhetsagendan om att alla nya person- och paketbilar år 2030 ska drivas med fossilfria drivmedel och koldioxidutsläppen från vägtrafiken minska med 50 procent jämfört med 2005. Kravet stöder även Energi- och klimatstrategins målsättning att alla nya landfordon från och med år 2030 ska drivas utan fossila bränslen och 4000 elbilar vara registrerade på Åland. Utskottet har erfarit att det befintliga elnätet bedöms klara av ett ökat elfordonsbestånd då effekttoppar kan undvikas genom styrning av laddningen till tidpunkter då belastningen på elnätet är låg.

     I 2a § i förslaget till ändring av landskapslagen om energieffektivitet föreslås att stora företag som har mer än tjugo parkeringsplatser senast den 1 januari 2025 ska ha installerat minst en laddningsstation för normal- eller snabbladdning av elfordon för minst tio procent av parkeringsplatserna.

     Enligt artikel 8.3 i det reviderade energiprestandadirektivet ska medlemsstaterna senast den 1 januari 2025 fastställa krav för installation av lägsta antal laddningspunkter för alla byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har mer än tjugo parkeringsplatser. Undantag kan enligt direktivets artikel 8.4 göras för byggnader som ägs och används av små och medelstora företag enligt definitionen i avdelning 1 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG om definition av  mikroföretag samt små och medelstora företag.  

     Utskottet konstaterar att 2a § endast stadgar om skyldighet att installera laddningsstationer vid stora företags byggnader som har fler än tjugo parkeringsplatser. Direktivets krav om att det ska fastställas krav för installation av ett lägsta antal laddningspunkter för alla byggnader som har fler än tjugo parkeringsplatser, med möjlighet till undantag för små och medelstora företag, uppfylls därmed inte. Utskottet konstaterar därför att 2a § behöver kompletteras med bestämmelser om vad som ska gälla för övriga byggnader som har fler än tjugo parkeringsplatser och som inte är avsedda för bostäder. Utskottet föreslår att 2a § ändras så att alla byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har mer än tjugo parkeringsplatser omfattas av skyldigheten i 2a §. Undantag från skyldigheten görs för byggnader som ägs av små eller medelstora företag enligt definitionen i avdelning 1 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG om definition av mikroföretag samt små och medelstora företag. Utskottet föreslår även att finas- och näringsutskottet i detaljmotiveringen klargör vilka organisationer och enheter som omfattas av definitionen av små och medelstora företag i nämnda EU-definition.  

     I 65d § 2 mom. i förslaget till ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland föreslås att för andra byggnader än bostadshus eller på tomten till andra byggnader än bostadshus med fler än tio parkeringsplatser som tillhör ett stort företag ska minst tio procent av parkeringsplatserna ha tillgång till en laddningspunkt för laddning av elfordon och minst tjugo procent av parkeringsplatserna förses med ledningsinfrastruktur för sådan laddning. Skyldigheten gäller dock endast under de förutsättningar som anges i 65d § 3 mom.

     Enligt artikel 8.2 i det reviderade energiprestandadirektivet ska medlemsstaterna under vissa förutsättningar, som motsvaras av 65d § 3 mom., för byggnader som inte är avsedda för bostäder, både nya sådana och sådana som genomgår större renoveringar, med fler än tio parkeringsplatser säkerställa installation av minst en laddningspunkt för laddning av elfordon för minst tio procent av parkeringsplatserna och ledningsinfrastruktur för laddning av elfordon för minst var femte parkeringsplats. Undantag från skyldigheten får enligt artikel 8.4 i det reviderade energiprestandadirektivet göras för byggnader som ägs och används av små och medelstora företag enligt definitionen i avdelning 1 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG om definition av mikroföretag samt små och medelstora företag.

    Utskottet konstaterar att 65d § 2 mom. endast stadgar om skyldighet att installera laddningsstationer och ledningsinfrastruktur vid stora företags byggnader som har fler än tio parkeringsplatser. Direktivets krav om att skyldigheten ska gälla för alla byggnader som inte är avsedda för bostäder, med möjlighet till undantag för små och medelstora företag, uppfylls därmed inte. Utskottet föreslår därför att 65d § 2 mom. kompletteras med bestämmelser om vad som ska gälla för övriga byggnader som har fler än tio parkeringsplatser och som inte är avsedda för bostäder. Utskottet föreslår att även 65d § 2 mom. ändras så att alla byggnader som inte är avsedda för bostäder och som har mer än tio parkeringsplatser omfattas av skyldigheten i 2a §. Undantag från skyldigheten görs för byggnader som ägs av små eller medelstora företag enligt definitionen av små och medelstora företag i avdelning 1 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG om definition av mikroföretag samt små och medelstora företag.

     På samma sätt som i 2a § i förslaget till ändring av landskapslagen om energieffektivitet och i enlighet med artikel 8.4 i det reviderade energiprestandadirektivet behöver 65d § 2 mom. även kompletteras med bestämmelser om att laddningsstationen ska uppfylla de tekniska specifikationer som avses i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU om utbyggnad för infrastrukturen för alternativa bränslen.

     Detaljmotiveringen till 65d § i förslag till ändring av plan- och bygglagen och 2a § i förslag till ändring av landskapslagen om energieffektivitet behöver omformuleras såvida paragraferna ändras i enlighet med ovanstående. Definitionen av stora företag i 2 § i förslaget till ändring av plan- och bygglagen kan strykas.  

             

System för fastighetsautomation och fastighetsstyrning

 

I 65c § i förslaget till ändring av plan- och bygglagen föreslås att ett system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning ska installeras vid nybyggnad eller ändring av en byggnads uppvärmnings- eller luftkonditioneringssystem, om systemet separat eller kombinerat med ett ventilationssystem kommer att få en nominell effekt över 70 kilowatt.  I förslaget till 2b § i landskapslagen om energieffektivitet föreslås att ett system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning ska installeras i byggnader som inte är avsedda för bostäder senast 2025 om det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart och uppvärmningssystemet eller luftkonditioneringssystemet separat eller kombinerat med ett ventilationssystem har en nominell effekt över 290 kilowatt.

     Utskottet konstaterar att enligt artikel 14.4 och 15.4 i det reviderade energiprestandadirektivet krävs endast att system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning installeras för byggnader som inte är avsedda för bostäder och vars uppvärmnings- eller luftkonditioneringssystem, separat eller kombinerat med ett ventilationssystem, har en nominell effekt på över 290 kilowatt under förutsättning att det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart. Utskottet anser att kraven bör vara i enlighet med det reviderade energiprestandadirektivets miniminivå och föreslår således att krav på installation av fastighetsautomation och fastighetsstyrning ska vara desamma oberoende av om installationen av system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning görs i samband med nybyggnation eller ändring av en byggnads uppvärmnings- eller luftkonditioneringssystem med stöd av 65c § i förslaget till ändring av plan- och bygglagen eller för en befintlig byggnad senast år 2025 med stöd av 2b § i förslaget till ändring av landskapslagen om energieffektivitet. Utskottet föreslår således att 65c § i förslaget till ändring av plan- och bygglagen ändras så att skyldigheten att installera system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning endast gäller för byggnader som inte är avsedda för bostäder vars uppvärmnings- eller luftkonditioneringssystem har en nominell effekt över 290 kilowatt under förutsättning att det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart.

     Utskottet föreslår även att det i förtydligande syfte i lagtext eller i detaljmotiveringarna till 65c § i förslaget till ändring av plan- och bygglagen och i 2b § i förslaget till ändring av landskapslagen om energieffektivitet definieras vad som avses med ”tekniskt genomförbar lösning” och ”ekonomiskt genomförbar lösning”.  Förslagsvis kunde på motsvarande sätt som i förslaget till rikslagstiftning på området (RP 23/2020) ”tekniskt genomförbar lösning” definieras som en lösning som kan genomföras utan att väsentliga ändringar genomförs i byggnaden eller dess uppvärmnings-, kylnings- eller ventilationssystem eller en kombination därav och ”ekonomiskt genomförbar lösning” som en lösning där den förväntade totala nyttan av investeringarna är större än investerings- och driftskostnaderna.

     I 16b § i förslaget till ändring av landskapslagen om energideklaration för byggnader om undantag från skyldigheten att besiktiga vissa uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem bör förtydligas att hänvisningen till plan- och bygglagen avser 65c § 2 mom.   

     I 65c § 2 mom. punkt c) i förslaget till ändring av plan- och bygglagen och i 2b § 2 mom. punkt c) i förslag till ändring av landskapslagen om energieffektivitet stadgas att systemet för fastighetsautomation och fastighetsstyrning ska möjliggöra kommunikation med anslutna installationssystem i byggnaden och med andra anordningar inuti byggnaden, och vara driftskompatibla med installationssystem i byggnaden som är baserade på olika typer av äganderättsligt skyddad teknik, som omfattar olika produkter och som kommer från olika tillverkare. Utskottet föreslår att finans- och näringsutskottet i detaljmotiveringen till paragraferna förtydligar att fastighetsautomationssystemet ska kommunicera via så kallade öppna protokoll (programspråk) till exempel modbus, BACnet, vilka inte behöver kunna kommunicera direkt med varandra. Det ska dock gå att koppla upp fastighetsautomationssystemet till ett överordnat system eller molntjänst via öppna protokoll.  Med detta avses ett traditionellt fastighetsautomationssystem där det görs möjligt att installera ett överordnat system eller molntjänst som övervakar och kan styra alla funktioner som anges i punkterna a) och b) i 65c § 2 mom. i förslaget till ändring av plan- och bygglagen och 2b § 2 mom. i förslaget till ändring av landskapslagen om energieffektivitet.    

    

Övriga åtgärder

 

Utskottet konstaterar att främjandet av en övergång till elfordon är en förutsättning för att målsättningarna i Utvecklings- och hållbarhetsagendan om en halvering av koldioxidutsläppen från vägtrafiken till år 2030 jämfört med år 2005 och Energi- och klimatstrategins övergripande målsättning om en minskning av koldioxidutsläppen med 60 procent till år 2030 jämfört med år 2005 ska kunna nås. En väl utbyggd laddinfrastruktur för elfordon underlättar en övergång till elfordon.  Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att följa utvecklingen noggrant och överväga ytterligare åtgärder för att främja en utbyggnad av laddinfrastrukturen för elfordon.  

 

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 27 maj 2020 beslutat att social- och miljöutskottet ska lämna ett utlåtande över lagförslaget till finans- och näringsutskottet.

     Utskottet har i ärendet hört ministern Alfons Röblom, ordföranden Niclas Fagerlund från Motorbranschens förening på Åland r.f., verksamhetsledaren Tove Fagerström från Ålands Natur & Miljö r.f., tekniska direktören Ulf Hagström från Viking Line Abp, VD:n David Karlsson från Ålands Elandelslag, pbl-ingenjören Peter Mattsson, VD:n Klas Monni från HP Kyla & Värme Ab, VD:n Berndt Schalin från Flexens Oy Ab, miljösamordnaren Ulf Simolin från Mariehamns stad, styrelsemedlemmen Gunnar Westling från Ålands Natur & Miljö r.f. och VD:n Per-Owe Yttring från Epab Ab.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Pernilla Söderlund, viceordföranden Mikael Lindholm samt ledamöterna Stellan Egeland, Simon Holmström, Jesper Josefsson, Simon Påvals och Wille Valve.  

    

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att finans- och näringsutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

 

Mariehamn den 27 augusti 2020

 

 

Ordförande

 

Pernilla Söderlund

 

 

Sekreterare

 

 

Carina Strand

 

Beskrivning: 5x5px